Academic literature on the topic 'Smart byggnad'

I takt med att samhället digitaliseras allt mer förändras våra liv på olika plan, inte minst i det egna hemmet. Idén om smarta hem har funnits ett tag, men nya innovationer fortsätter att dyka upp på marknaden. Samtidigt är det ofta aktuellt för människor att spara pengar om de kan, och ett sätt att spara pengar är att minska energiförbrukningen i den egna bostaden.Att via en SmartPhone kunna reglera temperaturen i en bostad är i dagsläget tekniskt möjligt, men är ändå inte fullt etablerat på bostadsmarknaden. Många människor befinner sig på arbetsplatser flera timmar av dagen, och det är inte nödvändigt att bostaden håller en komfortabel temperatur när ingen är hemma. I den här undersökningen utreds det av den anledningen lönsamheten i att addera mobilstyrning som ett komplement till regleringen av uppvärmningen i en byggnad, men även själva intresset för ett sådant här system på marknaden.För att kunna uppfylla syftet med undersökningen utfördes bland annat intervjuer av allmänheten och en fastighetsägare för att undersöka intresset på marknaden. För att undersöka den ekonomiska lönsamheten i att addera mobilstyrning som ett komplement till regleringen av uppvärmningen i en byggnad gjordes även hypotetiska kassaflöden. Efter undersökningen var slutförd kunde det konstateras att det fanns ett tydligt intresse för mobilstyrning på marknaden. Från kassaflödena kunde även utläsas att det på sikt är potentiellt ekonomiskt lönsamt för en fastighetsägare att installera mobila styrenheter. Lönsamheten beror dock på olika faktorer, däribland mänskliga faktorer och byggnadsteknik.
As society is increasingly digitalized our lives are changing rapidly in many areas of everyday life, one of them is the homes in which we live. The concept of a smart home has been around for some time and new innovations continue to appear on the market to define the modern homes of the future. Also, people often want to save money at given opportunity, and reducing the daily home energy consumption is a way to accomplish that.To be able to regulate the temperature of the home with a SmartPhone is currently technically possible, but it’s still not fully established in the housing market. As most people leave their homes for several hours a day during the average week a constant heating level is unnecessary. Because of this it could be interesting to investigate the potential market interest as well as the profitability of adding mobile control as a complement to the ordinary regulation of heating in a building.In order to conduct this study, interviews of the public and a property owner were conducted to get an overview of the level of potential market interest. In order to investigate the profitability of adding the mobile controlled system, a hypothetical cash flow calculation was made. After the interviews were completed, it was noted that there was a clear interest in using this kind of mobile controlling in the market. From the cash flow calculation it could also be seen that in the long term it is likely to be economically profitable for a property owner to invest in this system as well. The profitability, however, depends on a number of factors, including human behavioral patterns and building technology.

Hållbarhets- och klimatfrågor har varit aktuella under en längre period. Inom bygg- och fastighetssektorn har miljöcertifiering av byggnader kommit att bli ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling genom att effektivisera sektorns resursanvändning och minska dess klimatpåverkan. Det har de senaste åren varit en uppåtgående trend att miljöcertifiera byggnader. Det är inte omöjligt att investerare i framtiden kommer att ställa krav på att byggnader skall vara certifierade. Utöver det ökade intresset för miljöcertifieringar har det även uppkommit ett intresse kring certifiering av smarta byggnader. I februari 2017 började exempelvis EU-kommissionen att utveckla “Smart Readiness Indicator” vilken är tänkt att användas för att gradera hur smart en byggnad är. Syftet med uppsatsen är att ta fram faktorer som kan påverka viljan att investera i en certifiering som är inriktad på hur “smart” en byggnad är. En kvalitativ litteraturstudie samt en semistrukturerad intervju på distans har genomförts för att uppfylla uppsatsens syfte. Av litteraturstudien har det framkommit att smarta byggnader till stor del skapar liknande värden som miljöcertifierade byggnader gör, men att det i smarta byggnader även uppstår nya möjligheter till värdeskapande. Det har även från intervjuer framgått att det kommer påtryckningar från samhället och myndigheter som kan ge incitament till smarta byggnader. I diskussionen kopplas litteraturstudie och intervjuer ihop för att förklara vad som gör en byggnad smart samt beskriva vilka värden som uppstår för smarta byggnader och därmed blir faktorer som kan påverka viljan att investera i en certifiering som är inriktad på byggnaders smarthet. Uppsatsens slutsats är att de värden som uppstår för smarta byggnader utgör faktorer som kan påverka viljan att investera i en certifiering som är inriktad på byggnaders smarthet. De uppstående värden som smarta byggnader har gemensamt med miljöcertifierade byggnader kommer inte väga lika tungt som de värden som uppstår specifikt för smarta byggnader. Påtryckningar från samhället och myndigheter kan också komma att bli en stor faktor för valet att investera i en certifiering som är inriktad på byggnaders smarthet.
Sustainability and climate issues have been a hot topic for a longer period of time. Environmental certification of buildings has come to be a tool within the construction and real estate sector to work with sustainable development by making the use of resources within the sector more effective and by reducing its impact on the climate. There has been a rising trend in environmentally certifying buildings for the past couple of years. It is not impossible that investors will demand that buildings should be certified in the future. In addition to the increased interest in environmental certifications an interest in certification of smart buildings has also arisen. For example, in February of 2017 the European Commission began to develop “Smart Readiness Indicator” which is intended to be used for rating how smart a building is. The purpose of this study is to identify factors that may affect the willingness to invest in a certification which focus on how “smart” a building is. A qualitative literature study and one semi-structured interview has been carried out to fulfill the purpose of this study. From the literature study it has emerged that smart buildings create similar values to those created by environmentally certified buildings, however smart buildings also create new opportunities for value creation. Through interviews it has also emerged that there is pressure from society and authorities that can provide incentives for smart buildings. The literature study and the information from the interviews is combined in the discussion section of this study to explain what makes a building smart and to describe what values arise for smart buildings. These values are the factors that can affect the willingness to invest in a certification which focus on the smartness of a building. The conclusion of this study is that the values that arise for smart building constitute factors that can affect the willingness to invest in a certification which focuses on the smartness of a building. The emerging values that smart buildings and environmentally certified buildings have in common will not weigh as heavily as the values that arise specifically for smart buildings. Pressure from society and authorities may also become a major factor in the choice to invest in a certification which focuses on how smart a building is.

IoT har blivit en stor producent av big data. Big data kan användas för att optimera operationer, för att kunna göra det så måste man kunna extrahera användbar information från big data. Detta kan göras med hjälp av neurala nätverk och maskininlärning, vilket kan leda till nya typer av smarta applikationer. Den här rapporten fokuserar på att besvara frågan hur bra är neurala nätverk på att förutspå sensor värden och hur pålitliga är förutsägelserna och om dom kan användas i verkliga applikationer. Sensorlådor användes för att samla data från olika rum och olika neurala nätverksmodeller baserade på LSTM nätverk användes för att förutspå framtida värden. Dessa värden jämfördes sedan med dom riktiga värdena och absoluta medelfelet och standardavvikelsen beräknades. Tiden som behövdes för att producera en förutsägelse mättes och medelvärde och standardavvikelsen beräknades även där. LSTM modellerna utvärderades utifrån deras prestanda och träffsäkerhet. Modellen som endast förutspådde ett värde hade bäst träffsäkerhet, och modellerna tappade träffsäkerheten desto längre in i framtiden dom försökte förutspå. Resultaten visar att även dom enkla modellerna som skapades i detta projekt kan med säkerhet förutspå värden och därför användas i olika applikationer där extremt bra förutsägelser inte behövs.
The IoT is becoming an increasing producer of big data. Big data can be used to optimize operations, realizing this depends on being able to extract useful information from big data. With the use of neural networks and machine learning this can be achieved and can enable smart applications that use this information. This thesis focuses on answering the question how good are neural networks at predicting sensor values and is the predictions reliable and useful in a real-life application? Sensory boxes were used to gather data from rooms, and several neural networks based on LSTM were used to predict the future values of the sensors. The absolute mean error of the predictions along with the standard deviation was calculated. The time needed to produce a prediction was measured as an absolute mean values with standard deviation. The LSTM models were then evaluated based on their performance and prediction accuracy. The single-step model, which only predicts the next timestep was the most accurate. The models loose accuracy when they need to predict longer periods of time. The results shows that simple models can predict the sensory values with some accuracy, while they may not be useful in areas where exact climate control is needed the models can be applicable in work areas such as schools or offices.

Sweden is undergoing energy transition to become a zero-carbon economy with electricity production aims at 100% from renewable resources by 2040. Sweden also has a national goal to have fossil-free vehicle fleet by 2030. The increasing share of intermittent renewable resources creates growth in mismatches between electricity supply and demand. Demand flexibility provides solution to imbalances in power system where the prosumers can regulate their energy consumption. Demand response (DR) mechanism could be beneficial to power gird stability. Electric heat pumps serve as a pool of flexible load meanwhile the thermal inertia of the residential buildings serves as thermal energy storage. In this thesis, a techno-economic analysis of demand flexibility from heat pumps for residential buildings located in central Örebro is carried out with assistance of building energy simulations. This thesis aims to improve the intelligence of this existing buildings by comprehending the size of thermal inertia availability according to different heat demand, building envelope materials, ventilation systems, weather conditions and user behaviors. Two multi-family residential buildings, Klockarängsvägen and Pärllöken, are selected for case study and compared in terms of thermal inertia and avoided peak power fees in avoided peak power fee from flexible heat pump loads. Both buildings use heat pumps for space heating and domestic hot water supply. Electricity billings are subscribed to power tariff scheme, which makes peak power shifting more profitable. On the coldest day scenario when the ambient temperature is -20°C, Pärllöken’s indoor temperature drops from 21°C to 19.1°C if heat pump is turned off for an hour. Klockarängsvägen’s indoor temperature drops from 21°C to 16.6°C if heat pump is turned off for an hour. At the lowest indoor temperature setpoint of 18°C, Pärllöken demonstrates a maximum power-shift capacity of 25 kW and heatshift capacity of 75 kWh on the coldest day. That of Klockarängsvägen is a maximum power-shift capacity of 20 kW and heat-shift capacity of 20 kWh. With larger building thermal inertia and more power-shift capacity, Pärllöken is undoubtedly the winner thanks to concrete wall materials, heavier building thermal mass, balanced ventilation, heat recovery system, and higher window class. In economic analysis, based on the proposed energy models, two control strategy options in Pärllöken are considered. Economic analysis focuses on winter season from October to March. Option 1 operates heat pump in variable capacity control mode at part load capacity. Option 2 operates in fixed capacity on/off -4- control. In winter season, Pärllöken saves 1 646 SEK in Option 1 and 2 273 SEK in Option 2. Klockarängsvägen only considers Option 1 for economic analysis, which results in 20 948 SEK avoided peak power fee. Option 2 for Klockarängsvägen exceeds indoor temperature setpoint very quickly mainly due to poorer building envelope insulation in which conserves lower thermal inertia.
Sverige genomgår en energitransformation för att bli en fossilfri ekonomi som siktar på att ha en elproduktion från 100% förnybara resurser år 2040. Sverige har också ett nationellt mål att ha en fossilfri fordonsflotta till 2030. Den ökande andelen av intermittenta förnybara resurser bidrar till ökning av obalans mellan produktion och efterfråga av elektricitet. Efterfrågeflexibilitet ger en lösning på problemet med obalanser i energisystemet där prosumenter kan reglera sin energiförbrukning. Efterfrågeflexibilitet kan vara fördelaktigt för kraft- och nätstabilitet. Elektriska värmepumpar kan agera som en stor flexibel last samtidigt som fastighetens termiska tröghet fungerar som värmeenergilagring. I denna avhandling utförs en teknisk-ekonomisk analys av efterfrågeflexibilitet från värmepumpar för två bostadshus beläget i centrala Örebro med hjälp av energisimuleringar av fastigheten. Genom denna avhandling syftar författaren på att höja intelligensen av de befintliga fastigheterna genom att undersöka storleken av den termiska trögheten som finns tillgänglig med avseende på olika värmescenario, byggnadsmaterial, ventilationssystem, väderförhållanden och användarbeteenden. Två flerfamiljshus, Klockarängsvägen och Pärllöken, väljs för jämförelse med avseende på den termisk tröghet som bidrar mest till efterfrågeflexibiliteten. De två utvalda fastigheterna använder värmepumpar för värme och varmvatten. Båda fastigheterna faktureras enligt effektabonnemang, vilket gör effektutjämning mer lönsamt. I det kallaste scenariot, när omgivningstemperaturen är -20°C, faller Pärllökens inomhustemperatur från 21°C till 19,1°C och Klockarängsvägens inomhustemperatur sjunker till 16,6°C om värmetillförseln stängs av i en timme. Under det lägsta börvärdet för inomhustemperatur på 18°C visar Pärllöken en maximal effektförskjutningskapacitet på 25 kW och för Klockarängsvägen-byggnader 20 kW. Med hänsyn till fastighetens termiska tröghet är Pärllöken utan tvekan vinnaren på grund av betong som väggsmaterial, högre termisk massa, balanserad ventilation, värmeåtervinningssystem och högre energiklass på fönsterglasen. Ovanstående skäl gör att Pärllökens termiska tidskonstant är minst tre gånger längre innan temperaturen når det lägsta börvärdet på 18°C, jämfört med Klockarängsvägen. Detta ger att Pärllöken har en högre förskjutningskapacitet av värme på 75 kWh jämfört med Klockarängsvägens maximala förskjutningskapacitet på 20 kWh. I en ekonomisk analys, baserat på författarens framtagna energimodeller, beaktas två styrstrategier i Pärllöken. Den ekonomiska analysen fokuserar på vintersäsongen från oktober till mars. Alternativ 1 driver värmepumpen med partiell kapacitet enligt reglerbar effekt. Alternativ 2 stänger av värmepumpen helt. Under vintersäsongen sparar Pärllöken 1 646 SEK med Alternativ 1 och 2 273 SEK med Alternativ 2. Klockarängsvägen använder sig endast av Alternativ 1 för en ekonomisk analys, vilket resulterar i en kostnadsbesparing på 20 948 SEK. En förstudie med värmepump i kombination med andra förnybara tekniker så som solceller på Klockarängsvägen genomförs för att undersöka potentialen av energibesparing. Kombinationen ger dock inte en positiv effekt på grund av den låga solinstrålningen under vintertid.

De senaste åren har det talats mer och mer om smarta byggnader och byggnadsautomatisering. Även miljö, hållbarhet och energieffektivitet är ämnen som diskuteras frekvent. För att uppnå lönsamhet och hållbarhet är smarta byggnader ett aktuellt alternativ. Studien kommer ta avstamp ifrån en definition av vad smarta byggnader är och ha den som grund i studien som genomförs. Studien är en komparativ fallstudie med induktiv ansats. Syftet med studien är att undersöka ifall det finns någon skillnad i driftsäkerhet mellan en smart byggnad och en icke smart byggnad. Hur dessa skillnaderna utmärker sig och vart de i så fall finns. Studien görs med en induktiv ansats och slutsatsen mynnar ut i en teori som lyder att det inte finns någon skillnad i driftsäkerheten mellan en smart byggnad och en icke-smart byggnad. Trianguleringsmodellen används för att analysera den insamlade data. Både kvantitativa och kvalitativa data undersöks och analyseras genom komparation. För att få fram relevanta data kommer byggnadernas felanmälningar att analyseras, därtill kommer semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar med byggnaderna dagligen genomföras. För att kunna göra detta förklaras begrepp och analysverktyg som driftsäkerhet, RCM, RAMS och feltolerans i teorikapitlet.
The last few years intelligent buildings and building automation have been increasingly discussed. The environment, sustainability and energy efficiency are subjects that are frequently discussed. Intelligent buildings could be a means to achieve profitability and sustainability. This study will begin with a review of different definitions of what an intelligent building is and arrive at a decision on what definition to use. From there a comparative case study with an inductive reasoning will be implemented. The purpose of the study is to find out if there is a difference in reliability between an intelligent building and a non-intelligent building. How these differences present themselves and where they can be found. The conclusion results in a theory formulated as there is no difference in reliability between an intelligent and a non-intelligent building. The triangulation model will be used to analyze the collected data. Both quantitative and qualitative data will be analyzed by comparison. To find relevant data fault reports from both buildings will be processed and analyzed, beyond that semistructured interviews will be conducted with employees that work with the buildings every day. To be able to implement a meaningful and reproducible study the report contains explanations of concepts as reliability, RCM, RAMS and fault tolerance.

Under det senaste decenniet har många, om inte samtliga certifieringssystem för byggnader varit utformade för att kunna certifiera utifrån en miljö- och hållbarhetsaspekt. Syftet med denna studie är därvid att undersöka i vilken utsträckning miljöcertifieringar tar hänsyn till smarta tekniker i byggnader och om det finns plats för ett nytt certifieringssystem för smarta byggnader. Studien jämförde tidigare forskning rörande smarta byggnader och gröna byggnader med fyra existerande certifieringssystem. Därtill genomfördes en intervju för att undersöka det potentiella behovet av certifieringssystem för smarta byggnader. Studien påvisade att det i dagsläget är möjligt att certifiera smarta byggnader men då ur en miljöaspekt vilket leder till att information om byggnadens digitala funktioner och komponenter inte nådde ut till marknaden. Därtill framkom det genom studien att utmaningen med ett certifieringssystem för smarta byggnader är att hitta lämpliga mätområden som ligger till grund för certifieringen samt hur implementeringen av ett sådant system skulle gå till.
During the last decade, many if not all building certification systems have been formed for the certification of environmental aspects only. The purpose of this study was therefore to examine to what extent environmental certifications take smart solutions into consideration and to see if there was room for a new certification system for smart buildings. Furthermore, the possible need for another certification system for smart buildings was evaluated. The study compared previous research in smart buildings and green buildings in relation with four existing certification systems. An interview was conducted to investigate the possible need for a certification system for smart buildings. The study found that it is possible to certify smart buildings today but primarily in an environmental aspect which leads to a loss of information about the buildings that never reach the market. Additionally, the study concluded that the challenge in smart certifications is to find appropriate measurements and how the implementation itself should be conducted.

The building sector is responsible for around 39% of the energy consumption in Sweden, and one way to work towards sustainable societies could be to make the buildings more energy efficient. One approach to make a building more energy efficient is to use knowledge gained from digitalization of the building and to make the building smart. This thesis aims to study the area of smart buildings, and the ongoing work with smart solutions within the real estate sector.  Two parallel investigations are used to study the area. One is an interview study in order to map the ongoing work with smart buildings. The situation on the market, the matureness of technical solutions as well as ongoing trends and challenges are amongst other things studied. The second investigation consists of a pilot project which aims to exemplify how time series data analysis could be used in order to make a building smarter. Time-series prediction provides a way to discover and quantify regularities in such data, and methods of time series prediction point to how to make building management more efficient.  The result of the study shows that the smart building market is not yet stabilized, but that the interest in working with smart buildings is big. There are many smaller solutions which are being tested and implemented, but there is no consensus of what the definition of a smart building really is. The results of the data analysis indicate two results, firstly, it provides insight in the data, and reports how one should prepare the data for subsequent analysis, and secondly we report results for different autoregressive (AR)-based time series models. For the second result, we indicate how methods of K-means improve over linear AR-based modelling, pointing to the possible use of nonlinear modelling. We however question whether performance improvements are sufficiently large for this application to justify the additional computational demands.

District heating is today the most common way of providing a building with heat and hot water in Sweden. It is an environmentally friendly product mostly used with renewable fuel. However, at power peaks most companies use production units that are more expensive and worse for the environment and should therefore be avoided as much as possible. This can be done with a method called load management. When a power peak occurs, the heat supply to buildings connected to the district heating system can be temporarily reduced. The heat energy can later be returned when the heat demand is lower. Thanks to the heat inertia of the buildings, the indoor temperature will not fall within the time frame for the load management. Historical data has been analysed to identify when and why power peaks occur in the district heating network. Power peaks throughout the district heating network have proved difficult to identify. However, for individual consumers clear patterns of power peaks have emerged. These power peaks mainly occur because of large use of hot water but also because of the shifting outdoor temperature. In order to see how the production cost would differ from the actual outcome load management was applied for Gävle's district heating 2018. The load management was calculated manually by identifying the most expensive production unit on an hourly basis. If a cheaper production unit had the potential to deliver higher power the next hour, the production was moved to the cheaper production unit. The process was repeated for each hour during 2018. After carrying out load management for Gävle's district heating network, 1 457 MWh had been shifted to a cheaper production unit. This resulted in a financial saving of 1,0 % of the total production cost. The environmental savings showed a reduction from 6.1 to 5.9 g CO2eq /kWh a total of 197 tonne CO2eq. In the exact same way, a load management was performed for a scenario where Gävle and Sandviken's district heating network were connected. The gain for a load management with Sandviken will be considerably larger, a reduced production cost of 3.6 % is possible. The environmental savings showed a reduction from 8.4 to 7.8 CO2eq /kWh a total of 575 tonne CO2eq. For future efficient load management, buildings should be divided into different classes depending on the building's time constant. User patterns for the entire district heating network have proved difficult to detect. Artificial intelligence can be an option for short-term forecasting of the power output
Fjärrvärme är idag det vanligaste sättet att förse en bostad med värme och tappvarmvatten i Sverige. Fjärrvärmen är ofta en miljövänlig produkt som kan produceras av till exempel biobränsle- och avfallseldade kraftvärmeverk eller spillvärme från industrier. Vid tillfälligt högt effektbehov, effekttoppar, använder sig merparten av bolagen av dyrare produktionsenheter med större miljöpåverkan. Dyrare produktionsenheter bör undvikas i största möjliga mån och i detta syfte används metoden laststyrning. Vid en effekttopp kan värmetillförseln till byggnader sänkas temporärt för att återföras några timmar senare när effektbehovet är lägre. Tack vare värmetrögheten i byggnaderna bör inomhustemperaturen inte sjunka inom tidsramen för laststyrning. Statistik från Gävles fjärrvärmanvändning på timbasis under 2018 har analyserats för att identifiera när och varför effekttoppar sker. Effekttoppar i hela fjärrvärmenätet har visat sig svåra att identifiera. På lokal nivå har däremot tydliga mönster för effekttoppar framkommit. Dessa effekttoppar beror till största del av tappvarmvattenanvändning men även förändringar i utomhustemperaturen. För att se hur produktion och last kunde skiljt sig från det verkliga utfallet tillämpades laststyrning för Gävles fjärrvärmeproduktion 2018. Laststyrningen beräknades manuellt genom att den dyraste produktionsenheten identifierades på timbasis. Om en billigare produktionsenhet hade potential att leverera högre effekt nästkommande timmar försköts produktionen. Därefter upprepades processen för varje timme under 2018. Efter utförd laststyrning för Gävles fjärrvärmenät hade ca 1 457 MWh förskjutits till en billigare produktionsenhet. Det gav en ekonomisk besparing på 1,0 % av Gävles totala produktionskostnad. Den miljömässiga besparingen visade på en sänkning från 6,1 till 5,9 [g CO2ekv /kWh] sammanlagt 197 ton CO2ekv. På samma sätt utfördes en laststyrning för ett scenario där Gävle och Sandvikens fjärrvärmenät sammankopplats. Vinsten för en laststyrning med Sandviken blev betydligt större med en minskad produktionskostnaden på 3,6 %. Den miljömässiga påverkan sjönk från 8,4 till 7,8 g CO2ekv /kWh sammanlagt 575 ton CO2ekv. För en framtida effektiv laststyrning bör byggnader delas in i olika klasser beroende på byggnadens tidskonstant. Användarmönster för hela fjärrvärmenätet har visat sig svårt att identifiera. Artificiell intelligens kan vara ett alternativ i framtiden för att prognostisera effektuttaget

Fastighetsbranschen anses vara en av de branscher som mer motvillig än andra när det kommer till digital utveckling. Varför? När det även på högsta politiska nivå har sagts att Sverige ska vara bäst i världen på att använda och utnyttja digitaliseringens möjligheter, är det lätt att förstå att digitaliseringen som sådan är här för att stanna. Vid uppförandet av en smart byggnad utgör effektivisering av förvaltningen en stor del. Hur effektiv denna förvaltning är, kan antas till viss del vara beroende av hur effektiva andra branscher är. Det vill säga hur långt systemleverantörer eller andra branscher som på något sätt har en koppling till fastighetsförvaltning har kommit i sin egen digitalisering - vilket är vad denna uppsats är ämnad att besvara. Den slutsats som kan dras från undersökningens resultat är att det finns en koppling mellan hur långt aktörer med koppling till fastighetsförvaltning har kommit i sin digitalisering, och om detta effektiviserar arbetet med förvaltning. Detta främst för de som jobbar med någon typ av förvaltning. Dessutom ges man som läsare en överblick över hur långt vissa branscher har kommit i sitt arbete med digitalisering, utifrån respondenternas svar på den enkät som skickats ut.
The real estate and construction industry is typically viewed as the more reluctant to change, at least when one is talking about digitalization. Why is this so? When discussions on the highest political level are made regarding Swedens’ digitalization strategy, saying we are aiming at being the best in the world at utilizing the benefits of digitization, it is easy to assume that digitalization as a phenomenon is here to stay. When a smart building is being planned, as well as built, making facility management more effective plays a big part. How effective it is, is very easily correlated to how far industry actors have come in their own digitalization. That is, how far have actors in industries linked or associated with facility management come regarding their own digitalization - which is what this essay intends to answer. The conclusion that can be drawn from the survey results is that there is a connection between how far actors, that in some way are working property management, have come in their digitalisation, and how this streamlines the work with management. In addition, readers are given an overview of how far certain industries have come in their work with digitalization based on the respondents' answers to the questionnaire that was sent out.

Digitaliseringens framfart har med eftertryck lämnat tydliga spår vilken bransch den än har dragit fram över. Den effektiviserar befintliga processer som har sett likadana ut sedan mannaminne, lika väl som den har öppnat upp möjligheterna för helt nya företag som med innovativa affärsmodeller lyckas konkurrera med branschdominerande aktörer över en natt. I fastighetsbranschen är e-handelns påverkan på handelsaktörer och coworkingföretagens fotfäste på kontorsmarknaden de mest märkbara effekterna.  På bostadssidan har det hitintills inte hänt lika mycket, och inte heller har det fått samma uppmärksamhet i akademiska- likväl som icke-akademiska skrifter. Uppsatsens syfte är följaktligen att belysa de möjligheter och utmaningar som de berörda aktörerna står inför. Vidare undersöks huruvida bostadsutvecklare och byggherrar har olika förutsättningar och målbilder när de arbetar med att utveckla morgondagens boende.  Arbetet bygger på en kvalitativ studie inbegripandes tio aktörer verksamma på bostadsmarknaden. Bland de intervjuade återfinns fyra kommunala byggherrar, fyra privata byggherrar och två bostadsutvecklare. Den erhållna empirin vittnar om tydliga skillnader när det kommer till hur de kommunala och de privata aktörerna förhåller sig till möjligheten att skapa nya affärer genom att erbjuda sina kunder en tjänstearsenal som komplement till bostaden. De kommunala bolagen väljer där att hålla sig till sin kärnverksamhet medan de privata har tydliga satsningar på att erbjuda totallösningar kopplade till boendet.  Vidare framgår det av intervjuerna att bostadsutvecklarna fokuserar mer på att utveckla produkt- och tjänstelösningar som är attraktiva för kunden medan byggherrarna, utöver liknande satsningar, även har en stark vilja att utveckla lösningar som kan effektivisera fastigheternas drift och förvaltningen.  Avslutningsvis kan det konstateras att den största utmaningen som samtliga aktörer står inför är att få samtliga komponenter i fastigheten att synkronisera med varandra på en gemensam och öppen plattform. Det framgår dessvärre tydligt att den konceptuella smarta fastigheten som så ofta beskrivs i diverse rapporter fortfarande är en hägrande utopi.
The rapid progress of digitalisation has left clear traces on whichever industry it has encountered. It can streamline already existing processes within a company, as well as it has the ability to open up opportunities for new companies with innovative business models to rapidly compete with well-established firms. In the real estate industry the impact of e-commerce on firms within the trade sector and coworking companies’ impressive foothold in the office market are among the most perceptible effects.    However, fewer changes have been noted so far in the residential sector, and nor has the sector received as much attention in academic- as well as non-academic literature. The purpose of this essay is thus to highlight the opportunities and the challenges that affected actors are facing. Furthermore, this paper will investigate whether developers and owners of residential real estate assets are facing different conditions and/or have altered targets when working on developing the housing of tomorrow.  The study is based on qualitative interviews involving ten actors active in the residential market. Among the interviewees are four municipal residential owners, four private residential owners and two developers. The result of this study clearly shows differences when it comes to how the municipal and the private actors consider the opportunity to create new businesses by offering their customers services as complements to the home. The municipal companies choose to stick to their core business while the private ones are clearly determined to offer service solutions that are linked to the home.   Furthermore, the interviews show that developers focus more on developing digitalised service solutions that are attractive to the customers, while the owners, in addition to these solutions, also have a strong desire to develop solutions that can streamline the operations and the management of the properties.   In conclusion, it can be seen that the biggest challenge that all actors within the industry will face is to be able to properly synchronize all components in the property with each other on a common and open platform. Unfortunately, it appears as quite clear that the conceptual smart real estate, which is described in idealistic terms in various reports, is still just a looming utopia.