Dissertations / Theses: 'Smärtlindring'

1

Andersson, Jenni, and Johanna Sjönvall. "Massage som smärtlindring." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26762.

Full text

Abstract:

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det finns vetenskapliga belägg för att massage lindrar smärta. Studien inriktades på cancer- och rygg-smärta och massagens användning som omvårdnadsåtgärd samt alternativ/komplementär smärtlindringsmetod vid just dessa tillstånd. Goodmans systematiska metod användes i modifierad form. Sammanställningen bygger på nio vetenskapliga artiklar där resultatet visar att det vetenskapliga underlaget för att massage kan användas som alternativ/komplementär smärtlindringsmetod vid cancer- och ryggsmärta är otillräckligt. Massage kan dock eventuellt användas som omvårdnadsåtgärd på kort sikt vid cancersmärta. Av resultatet att döma behövs ytterligare forskning om massage som smärtlindringmetod för att denna i framtiden ska kunna användas inom sjukvården.
The aim of this literature review was to examine if there is scientific evidence that massage relieves pain. The study focused on cancer- and back pain and the use of massage as a nursing intervention and alternative/complementary method for pain relief under these specific conditions. The systematic method by Goodman was used in a modified version. The review is based on nine scientific articles where the result shows that there is insufficient scientific evidence for the use of massage as an alternative/complementary method for pain relief among patients with cancer- and back pain. Massage can, however, possibly be used as a short term nursing intervention to cancerpatients with pain. Further research about massage as a method for relieving pain is required if it is to be used within healthcare in the future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Fält, Cassandra, and Catrin Steinberger. "Icke farmakologisk smärtlindring : -Effekten av musik och beröring som kompletterande smärtlindring inom palliativ vård." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36144.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Palliativ vård kan förklaras som lindrande vård och ges när kurativ behandling inte längre har någon effekt. Behandlingen inriktar sig på att ge livskvalité och smärtlindring. Syfte: Syftet är undersöka de komplementära metoderna musik och beröring som smärtlindrande effekt för personer i palliativ vård. Metod: Litteraturöversiktens sökningar utfördes via databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna var av kvantitativ, kvalitativ samt mixad metod och kvalitetsgranskades genom granskningsmallar. Resultat: I de flesta av studierna upplevde deltagarna att de fick en smärtlindrande effekt efter deltagande i musikterapi eller beröring/massage. Diskussion: Att arbeta med komplementära metoder är ett sätt för sjuksköterskan att arbeta med smärtans olika delar. För att uppnå detta krävs det att sjuksköterskan ser helheten och hela människan. Konklusion: Musikterapi och beröring är ett sätt för sjuksköterskan att möta de utmaningar sjuksköterskan ställs inför i vården av en palliativ patient. Genom musik och beröring kan sjuksköterskan nå smärtan utifrån olika dimensioner.Mer forskning krävs för att öka det vetenskapliga beviset av den smärtlindrande effekten och göra komplementär medicin till en del i den palliativa vården. Brist på utbildning, engagemang, tid och förståelse har visat sig vara de bristande länkarna för att de komplementära metoderna används i vården.

Godkännande datum: 2019-03-25

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Granlöf, Maria. "Infiltrationsanestesins betydelse för postoperativ smärtlindring." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1816.

Full text

Abstract:

Postoperativ smärta upplevs av många patienter trots att det finns effektiv smärtlindring tillgänglig. Infiltrationsanestesi är en metod då lokalanestetika injiceras i operationsområdet och därmed blockerar överföringen av smärtimpulserna till centrala nervsystemet. Syftet var att undersöka om infiltrationsanestesi vid bukkirurgi minskar den postoperativa smärtan. 16 randomiserade-dubbelblind studier analyserades och gav information om läkemedlets betydelse, administreringstillfället och det kirurgiska bukingreppets betydelse. 13 av 16 studier visade på en reducering av den postoperativa smärtan hos patienterna med variation från den första postoperativa timman upp till 10 dagar. Metoden att infiltrera lokalanestetika en och en halv timma före operationen med fortsättning under, i slutet och sex timmar efter den första infiltrationen gavs visade på längst uppmätt postoperativ smärtlindring. Kunskaper om anestesiformer och smärtbedömning krävs av sjuksköterskan för att i god tid möta upp med ytterligare smärtlindring. För att kunna ge förslag på evidensbaserad sjukvård och därmed minska patienternas lidande krävs noggrannare analys av variationerna i metoderna och ett ökat samarbete mellan olika yrkeskategorier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Byrsell, Fredrik, and Brian Würtz. "Komplementär smärtlindring av brännskadade patienter." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26159.

Full text

Abstract:

En brännskada medför ofta en våldsam smärta men det är inte bara i skadeögonblicket som smärtan är som mest intensiv och outhärdlig. Beroende på skadans omfång blir smärtsamma omläggningar med sårrensning samt senare rehabilitering frekventa inslag i patientens vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka komplementära ickemedicinska metoder som sjuksköterskan kan använda sig av för att optimera smärtlindringen vid behandling och rehabilitering av brännskadade patienter. Litteraturstudien bygger på nio kvantitativa artiklar som granskades kritiskt. Resultat: Interventioner som redovisas i studien är Virtual Reality, massage, musik, video samt patient kontrollerat omläggning och Sensory focusing vilka presenteras i tre olika teman avledning, avslappning samt kontroll.Alla interventionerna visade sig ha en positiv effekt på patientens smärtuppfattning i olika omfång.
A burn injury is a very painful experience. It is not only in the acute state, when the injury occurs, pain is as most intense and unbearable. Depending on the severity and the size of the burn, painful dressing changes with debridement sessions and later rehabilitation are frequent elements in the care of the burn patient. The aim of this literature review was to investigate which complementary non pharmaceutical methods nurses can implement to optimize pain relief during treatment and rehabilitation of burned patients. This literary review uses nine quantitative articles audited by the authors. Results: Interventions that are presented in our study are Virtual Reality, massage-music- and video intervention, patient controlled dressing changes and sensory focusing. These interventions are presented in three different themes distraction, relaxation and control. All the methods showed positive results on the burned patients’ pain perception to varying extent.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Magnusson, Eriksson Adina, and Annie Sjöö. "Sjuksköterskors omvårdnad vid smärtlindring på akutmottagning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27331.

Full text

Abstract:

Antalet patienter som söker sig till akutmottagning på grund av smärta är mycket omfattande. Smärta är en subjektiv upplevelse, därför är smärtlindring en komplex omvårdnadshandling som ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskors omvårdnad vid smärtlindring av vuxna patienter på akutmottagning. Studien genomfördes med en systematisk litteratursökning med utgångspunkt i problemformuleringen. Genom strukturerade sökningar identifierades, granskades och analyserades relevant forskning inom området. I resultatet framkom tre övergripande teman som påverkar sjuksköterskors omvårdnad vid smärtlindring av vuxna patienter på akutmottagning; Sjuksköterskors smärtbedömning, Sjuksköterskors uppfattningar och prioriteringar samt Sjuksköterskors arbetsförhållanden. Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskor underskattar patienters smärta. Sjuksköterskors individuella uppfattning av smärta har en stor påverkan på omvårdnaden vid smärtlindring. Prioritering av smärta som företeelse är en förutsättning för smärtlindring. Miljön på akutmottagningar gör att sjuksköterskor upplever sig oförmögna att ge tillfredställande omsorg till patienter i smärta. Stöd från ledning samt andra professioner är en förutsättning för sjuksköterskor att kunna tillgodose bästa möjliga omvårdnad vid smärtlindring. Vidare forskning angående patienters upplevelse av omvårdnad vid smärtlindring kan öka förståelsen och medvetenheten hos sjuksköterskor.
Pain is one of the most frequent reason for patient´s seeking emergency care. Pain management is a crucial task in nursing due to the fact that pain is a subjective experience. This study aimed to illuminate what affects nursing care of adult patient´s seeking emergency care because of pain. Through a systematic literature search relevant research were identified, reviewed and analyzed. The results presents three themes; Nurse´s pain assessment, Nurse´s perceptions and priorities and Nurse´s working conditions. The results indicates that a majority of nurse´s underestimate patient´s pain. Nurse´s individual perception of pain has a large impact on nursing care regarding pain management. Priority of pain as a phenomenon is essential for pain management. Nurse´s define themselves as patients advocates but because of the emergency department environment they feel unable to provide satisfactorily care for patient´s in pain. Organizational support and teamwork is a presumption to enable best-practice in nursing pain management. Further research regarding patient´s perceptions of nursing care in pain management is required to enhance nurse´s understanding and awareness of pain and pain management.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Gardenalli, Pettersson Luciana, and My Schulstad. "Sjuksköterskeinitierad smärtlindring på akutmottagning : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3726.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning visar att smärta är det vanligaste symtomet hos patienter som söker sig till akutmottagningar. Trots detta är otillräcklig smärtlindring, oligoanalgesia, ett känt problem inom akutsjukvården. Långa väntetider och under- eller obehandlad smärta orsakar både fysiskt och psykiskt lidande hos patienter och är oförenligt med sjuksköterskans yrkesetik, särskilt då specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård ska ha kompetens att självständigt påbörja behandling på akutmottagning. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskeinitierad smärtlindring [NIA/NIPP] påverkar patienter på akutmottagning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. En litteraturöversikt användes som metod. Sexton originalstudier som undersökte effekter av NIA/NIPP på akutmottagningar valdes ut från databaserna PubMed och CINAHL samt via manuell sökning. Studierna kvalitetsgranskades och en integrerad analys utfördes. Resultatet visade på att NIA/NIPP kan leda till en signifikant minskning av väntetiden för smärtlindring och mer specifikt, tiden för opiatbehandling. Dessutom anses NIA/NIPP kunna leda till att en mer adekvat/effektiv smärtbehandling ges. Smärtlindring administrerades mer frekvent. Inga allvarliga negativa händelser registrerades i samband med NIA/NIPP. Däremot kunde ingen klinisk effekt på totala vårdtiden på akutmottagning fastställas. Samband mellan NIA/NIPP och patienttillfredsställelse kunde inte bevisas, dock sågs en tendens mot ökad nöjdhet hos patienter när NIA/NIPP användes. Emellertid visar vissa av de studerade artiklarna att väntetider till smärtlindring förblir långa, trots förbättringar med NIA/NIPP-protokoll. Slutsats som dras är att denna studie tyder på att NIA/NIPP är en strategi som har potential att förbättra smärtbehandling på akutmottagning och därmed öka patientsäkerheten. Fler studier behövs för att fastställa faktorer som hindrar respektive underlättar implementering av sjuksköterskeinitierad smärtbehandling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Gustafsson, Moa, and Sofia Larsson. "Transkutan nervstimulering som smärtlindring efter thoraxkirurgi." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-426854.

Full text

Abstract:

ABSTRACTBackground: Thoracic surgery includes surgical diseases in the thorax and is dominated by coronary artery surgery. Pain after heart surgery is often most intense three to four days after the surgery. The pain treatment has improved over the last 20-30 years. Despite this, 30-50% report unbearable postoperative pain. Pain can in many cases be relieved by non- pharmacological methods such as Transcutaneous Electric Nerve Stimulation (TENS). TENS activates the body's own pain-relieving mechanisms by stimulating peripheral nerves. Aim: The aim of this study was to explore whether TENS has an effect on postoperative pain after thoracic surgery and to describe obstacles and opportunities for TENS as a pain management method. Method: The study has a descriptive design. The method of the study is a quantitative literature review that included 11 articles. The database PubMed was used to find articles. Result: TENS had a positive effect on self-estimated pain and reduced the consumption of analgesics after thoracic surgery. The few articles that included obstacles and opportunities showed that nurses perceived using TENS moderately difficult. Furthermore, they did not show any side effects. Conclusion: TENS as a pain management method after thoracic surgery relieves pain and reduces the consumption of analgesics, which could lead to less suffering for the individual, reduced burden on healthcare and a lower social cost.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Eriksson, Helen, and Ida Windhage. "Postoperativ smärtlindring: samverkan mellan patientens behov och kulturen på arbetsplatsen : En intervjustudie om anestesisjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtlindring." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21483.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning visar att postoperativ smärta behandlas undermåligt och ibland kanske även godtyckligt. Så många som 30–80% av de patienter som genomgår kirurgi vittnar om måttlig till svår postoperativ smärta. Smärta är vida känt för att orsaka en rad negativa konsekvenser för den drabbade, både fysiskt och psykiskt. Det bidrar också till en nedsatt livskvalitet. En av anestesisjuksköterskans vårdande arbetsuppgifter är att lindra postoperativ smärta och syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtlindring. Ansatsen var kvalitativ med intervjuer som grund och analysen gjordes genom induktiv innehållsanalys. Resultatet visade att anestesisjuksköterskorna ansåg att den postoperativa smärtlindringen är beroende av att ha patienten i fokus genom att planera utifrån individuella behov och att vara patientens ombud. Förmågan att känna med patienten samt att bedöma patientens smärta ansågs också utgöra centrala delar i utfallet av den postoperativa smärtlindringen. I studiens resultat framkom det att upplevelsen av att vara styrd av arbetsplatsens värderingar samt betydelsen av att arbeta i team har påverkan på den smärtlindring patienten får. Att ha brist på tid påverkade möjligheten att utvärdera den givna behandlingen. Att ha kunskap baserad på erfarenhet beskrevs vara en förutsättning för att kunna bidra till och främja en god postoperativ smärtlindring. I diskussionen reflekteras resultatet gentemot tidigare forskning. Planering, teamarbete och ökad kunskap bland yrkeskategorierna i den perioperativa vårdprocessen lyfts som viktiga faktorer för en bra postoperativ smärtlindring.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Gustafsson, Jenny, and Karin Renström. "Avregleringen av Apoteksmonopolet : snabbare smärtlindring för konsumenten?" Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5637.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förändringar i pris och tillgänglighet på OTC-läkemedel före och efter avregleringen av det svenska apoteksmonopolet ur ett konsumentperspektiv. Metod: Kvantitativ undersökning med abduktiv forskningsansats, där datainsamling sker via telefonkontakt och observation av hemsidor Teori: Marknadsformer, Avregleringar, Marknadsmixen, Prissättningsstrategier, Öppettider Resultat: Uppgång skedde kontinuerligt i pris på OTC-läkemedel före avregleringen av apoteksmonopolet och öppettiderna var då begränsade. Undersökningen visar att pris på OTC-läkemedel marginellt gått upp och en ökning skett i antal timmars öppethållande per vecka bland samtliga återförsäljare. Avregleringen har bidragit till stora variationer i priser och öppettider bland olika återförsäljare. Det finns ett mycket svagt positivt samband mellan pris på OTC-läkemedel och öppettider. Starkast är sambandet för Bensinstationer och Kiosker och närbutiker där undersökningen visar på både ett högt pris och flexibelt öppethållande.
The purpose of this thesis is to examine the changes in price and availability for OTC-pharmaceuticals before and after the deregulation of the Swedish pharmacy monopoly. In order to carry out the examination a quantitative approach is used and data has been collected by phone calls and observations. The framework is theories on the subject of market structure, deregulation, the marketing mix, price strategies and availability. The thesis has concluded that before the deregulation the price continually increased but the opening hours were limited. After the monopoly ceased the price has marginally increased and the number of opening hours per week has extended. Different retailers are after the deregulation able to sell OTC-pharmaceuticals and there is a variety among them regarding price and opening hours, which enables the customers to make choices between them. The study found a weak positive correlation between price and opening hours. The strongest correlation was found among Petrol stations and Convenience stores, which showed high price and flexible opening hours.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Loft, Wictoria, Kaisa Ulfsdotter, and Danielsson Linda Kempe. "Smärtlindring i livets slutskede : en systematisk litteraturöversikt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23662.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Glockner, Kerstin. "Postoperativ smärtlindring hos kvinnliga patienter : sjuksköterskors perspektiv." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1933.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Kirurgiska ingrepp ger symtom så som smärta. Smärta har en naturlig skyddsfunktion och kan samtidig fördröja läkningsprocessen. Således är smärtbehandling en viktig del inom vården och läkningsprocessen. Patienter brukar ombes att uppskatta upplevelsen i sin smärta. Att anpassa behovet av smärtstillande läkemedel bidrar till att den postoperativa smärtupplevelsen förbättras. I ett flertal studier undersöks upplevelsen av smärta och hur smärtupplevelsen kan ha påverkan av miljön. God postoperativ smärtlindring är även av ekonomiskt intresse. Forskningen visar att kommunikation och förberedelse inför en operation har stort inflytande på patientens postoperativa smärtupplevelse. Bara tanken på en sjukhusvistelse kan orsaka rädsla för smärta hos många patienter. En god kommunikation i hela vårdteamet är därför avgörande. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att smärtlindra kvinnliga patienter postoperativt. Kvalitativ metod valdes med användning av en semistrukturerad intervjuguide. Åtta sjuksköterskor, som har erfarenhet av att smärtlindra kvinnliga patienter postoperativt, intervjuades. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat i studien visade att det fanns faktorer som påverkar postoperativ smärtlindring hos kvinnliga patienter. Inte enbart sjuksköterskans erfarenhet och möjligheten till att bidra med sina kunskaper i utveckling av smärtlindringsmetoder hade betydelse utan även hur kommunikationen mellan sjukvårdpersonalen fungerade. Särskilt viktig var om det fanns tydliga ordinationer från läkaren. Slutsatsen var att sjuksköterskorna upplevelse i smärtlindringsprocessen var en viktig faktor vid kirurgiska ingrepp hos kvinnor. En viktig del i detta är att en bra kommunikation förekommer mellan patient och sjuksköterska och mellan olika yrkeskategorier. För att utföra omvårdnaden på bästa sätt är läkarens ordinationer av smärtlindring avgörande. På så sätt optimeras patientens säkerhet och tillfredsställelse. Resultaten understryker behovet av förändringar inom vården för att hantera smärta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Isborn, Anna, and Casandra Tötterman. "Femoralisblockad som smärtlindring för patienter med enhöftfraktur." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-35725.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Hilling, Marcus, and Emma Johansson. "Upplevelsen av otillräcklig smärtlindring vid kronisk smärta." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18726.

Full text

Abstract:

I bakgrunden förklaras vad begreppen smärta, kronisk smärta, lindra, smärtbedömning och smärtlindring innebär. I sjuksköterskans dagliga arbete är en uppgift att lindra kronisk smärta hos patienter. Idag lever många människor med denna typ av smärta, och dessa patienter förekommer överallt inom hälso- och sjukvården. Patienter med denna smärta visar inte hela tiden att de har ont eftersom de ofta har lärt sig att leva med den. Därför finns det stor risk att sjuksköterskor undervärderar patientens värk. Viktigt är att patientens smärtupplevelser lindras eftersom kronisk smärta kan ge besvärande konsekvenser.Syftet är att studera hur patienter med kronisk smärta upplever otillräcklig smärtlindring.Studien är en litteraturstudie där 8 artiklar med kvalitativ ansats har analyserats och granskats utifrån syftet.I resultatet framkommer patienternas egna upplevelser av kronisk smärta och hur det är att inte bli tillräckligt smärtlindrad. Resultatet presenteras i fyra huvudteman med tillhörande subteman. Huvudtemana är: att bemästra kronisk smärta, barriärer till smärtlindring, brister i mötet och emotionella reaktioner. I diskussionen belyses resultatet utifrån annan forskning. Patientens egna strategier och sjukvårdens behandlingar diskuteras. Vidare diskuteras patientens upplevelse av att inte bli betrodd, brister i mötet mellan patient och vårdpersonal och patientens tankar kring att inte bli tillräckligt informerad. Sjuksköterskan bör ge bättre information till patienten om dennes smärttillstånd, lyssna till de strategier patienten använder sig av och integrera dessa i omvårdnadsarbetet, samt vara medveten om de barriärer som finns som förhindrar fullgod smärtlindring.

Program: Sjuksköterskeutbildning

Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Edberg, Mathias, and Mattias Pedersen. "Patienters upplevelse av postoperativ smärtlindring : En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-373614.

Full text

Abstract:

Introduktion: Smärta är en subjektiv känsla som endast den som upplever smärtan kan beskriva, men är något som nästan alla som genomgår ett kirurgiskt ingrepp upplever. Det finns olika typer av smärta och olika sätt att analysera och behandla den på. Bristfällig postoperativ smärtbehandling kan leda till svåra komplikationer och kan medföra stora kostnader för samhället och lidande för patienter. Syfte: I den här studien var syftet att med hjälp av vetenskaplig litteratur beskriva patienters upplevelser av postoperativ smärtlindring. Metod: Studien är gjord som en litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar vilka granskades med hjälp av innehållsanalys. Artiklar söktes via sökmotorerna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet visade att patienter som var välinformerade om den postoperativa smärtbehandlingen både muntligt och skriftligt före och efter operationen, upplevde att de var mer nöjda med sin postoperativa smärtbehandling. Dessa patienter kände sig tryggare i att tillkalla sjukvårdspersonalen vid smärta och de upplevde att de var förberedda på postoperativ smärta redan innan operationen. Patienterna uppgav att ett bra bemötande från sjukvårdspersonalen hade en positiv inverkan på deras smärtupplevelse. Patienterna lyfte också fram aspekter som kunde förvärra patienternas upplevelse och beskrev då svårigheter att förmedla sin smärta, bristfällig information, ett dåligt bemötande med mera. Slutsats: Majoriteten patienter var nöjda med den postoperativa smärthandlingen men det fanns faktorer som påverkar upplevelsen till det sämre. För att förbättra möjligheten till en god postoperativ smärtbehandling är det viktigt att utveckla en arbetsmiljö för sjukvårdspersonal som tillåter ett gott bemötande och en tydlig kommunikation med patienter både före och efter operation.
Introduction: Pain is a complex and subjective experience, it is hard for any other else than the patient to understand it. All patients that undergo surgery will experience some sort of postoperative pain and therefore it is important to understand what pain is and what the patient goes through. Insufficient pain management could lead to postoperative complications that could be life threatening and increases the cost to society. Aim: The aim of this study was to examine the patient’s experiences of postoperative pain management. Methods: This study used a descriptive literature review. The searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. Results: Results show that patients who were well-informed both pre- and postoperatively about the pain management were the most satisfied with their experience. Good communication and good treatment heightened the well-being of patients. Negative aspects could be communication difficulties and troubles describing the pain, lack of information and overstrained staff. Conclusion: The majority of patients were satisfied with their postoperative pain management but there were different things that had a negative influence on their experience. Improvements can be made, especially in the staffs’ individual behavior and in the organization as such.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Algotsson, Sindi, and Jill Dahlström. "Sjuksköterskans upplevelse av smärtlindring hos palliativa patienter." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23567.

Full text

Abstract:

Palliativ vård omfattar alla människor oavsett ålder, där livslängden är begränsad och när en obotlig sjukdom infunnit sig. Under förloppet behandlas patienten i olika faser och sjuksköterskan har det övergripande omvårdnadsansvaret. Smärta är ett starkt dominerat symtom för den palliativa patienten och därav stor vikt att rätt smärtbehandling utförs. Sjuksköterskan ska tillgodose patientens behov och syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att lindra smärta, vid palliativ vård. Det finns kunskap och riktlinjer att eftersträva i vårdandet. Trots detta upplever sjuksköterskor att patienter inte får tillräcklig smärtlindring. En sammanställning av sjuksköterskans upplevelse, kan öka förståelse och skapa utveckling inom området. Sammanställningen utfördes genom en litteraturöversikt från vårdvetenskapliga artiklar. Detta gjordes för att beskriva upplevelsen för sjuksköterskor i smärthantering vid palliativ vård. Från databasen CINAHL granskades artiklar som svarade an på författarnas syfte. Efter analys med strukturerad temaindelning av 12 artiklar, resulterar detta i tre huvudteman med tillhörande underteman; sjuksköterskans känsla i vårdandet, betydelsen av organisationens påverkan, kunskap och utbildning. Slutsatsen innebär i sjuksköterskans roll att ständigt utvecklas. Utbildning ska kontinuerligt ges för att främja patientens livskvalité. Organisationerna ska hållas uppdaterade samt anpassa personal efter vårdbehov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Falkesäter, Ida, and Anni Nielsen. "Postoperativ smärtlindring av barn 6-12 år." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25972.

Full text

Abstract:

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smärtlindring av barn 6-12 år gamla samt undersöka vilka postoperativa smärtlindringsmetoder som används på barn 6-12 år gamla. Litteraturstudien bygger på elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns postoperativa smärtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, föräldrars medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smärtlindring och hinder för optimal smärtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande är svårt att smärtlindra tillräckligt då det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smärtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillräckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser även att föräldrarna har en stor del i barnens sjukhusvistelse och smärtbehandling.
The aim was to examine possible obstacles of postoperative pain alleviation of children 6-12 years old in a literature study and examine what kind of postoperative pain alleviation methods is used on children 6-12 years old. The literature study is based on eleven articles that was quality examined by the authors. In the result we present, factors that affect children’s postoperative pain alleviation in categories. The nurses participation in the child’s postoperative pain alleviation, the parent’s participation in the child’s postoperative pain alleviation, the children’s experience of postoperative pain alleviation and obstacles for optimal pain alleviation. The result of the literature study shows that it is still difficult to give enough pain alleviation when there are a large number of obstacles for postoperative pain alleviation, for instance nurses ignorance, defective prescriptions, lack of time and nurses background factors. The results also show that parents took a big part in their children’s hospital stay and pain alleviation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Kjellstedt, Charlotte, and Sabina Grönqvist. "Sjuksköterskans upplevelse av otillräcklig smärtlindring- En fenomenologisk studie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25977.

Full text

Abstract:

Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Sjuksköterskans upplevelse av otillräcklig smärtlindring. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde, Omvårdnad, 2010.Sjuksköterskan möter dagligen patienter med smärta och har en nyckelposition när det gäller att bedöma patienters smärta samt utvärdera smärtbehandlingen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse och känslomässiga hantering av att inte kunna smärtlindra patienter, ur ett avancerad nybörjar- expert perspektiv. I denna studie användes Giorgis deskriptiv fenomenologi. Totalt fyra djupintervjuer med sjuksköterskor på en somatisk avdelning genomfördes. Patricia Benners stadier avancerad nybörjare och expert användes för att skapa en djupare förståelse för sjuksköterskans upplevelser. Resultatet visar att sjuksköterskor känner sig frustrerade och maktlösa då de inte kan lindra patienters smärta. Att hantera dessa känslor kräver både klinisk erfarenhet och en god gemenskap på avdelningen. Avancerade nybörjares bristande kliniska erfarenhet får till följd att de har ett större behov av stöd från kollegor. Nyckelord: Avancerad nybörjare, deskriptiv fenomenologi, expertsjuksköterska, frustration, smärtlindring, upplevelse.
Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Nurse´s experiences of inadequate pain relief. A phenomenological study. Degree project in Nursing 15 Credit Points. Malmö University. Health and Society, Department of Nursing, 2010.A nurse daily meets patients who suffer from pain and has a key role in assessing this pain as well as in evaluating the treatment plan. The aim of this study was to describe some nurses’ experiences and emotional coping of not being able to relieve the patient’s pain, from an advanced beginner- expert nurse perspective. For this study Giorgi’s descriptive phenomenological approach was used. A total of four in depth interviews was conducted with nurses working at a hospital ward. Patricia Benner’s theory of advanced beginners and expert nurses was used to give a deeper understanding of the nurse’s experiences. The result show that nurses experience feelings of frustration and powerlessness when not being able to relieve a patient’s pain. Coping with these feelings needs clinical knowledge as well as a good atmosphere on the ward. Due to their lack of clinical knowledge advanced beginners has a bigger need for support from colleagues. Keywords: Advanced beginners, descriptive phenomenology, expert nurses, frustration, pain relief, experiences.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Carnklint, Jenny, and Maja Kusljic. "TVÄRSNITTSSTUDIE AV PATIENTERS UPPLEVELSE AV SMÄRTA OCH SMÄRTLINDRING." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27134.

Full text

Abstract:

Smärta i olika former är den största anledningen till att människor söker vård. Att vara uppmärksam på förändringar i patientens tillstånd är viktigt för att patienten ska få en så god vård så möjligt. Tidigare studier har visat att trots vårdpersonalens kompetens ökar inom ämnet smärta genom information och utbildning, fortsätter patienters smärtprevalens att vara hög. Syftet med denna studie var att redogöra för inlagda patienters synpunkter angående smärtuppfattning, smärtskattning, smärtlindring samt uppföljning av smärtbehandlingen. Studien genomfördes på två olika sjukhus i södra Sverige. Resultaten kategoriserades samt presenterades med tabeller. Resultatet som vi kom fram till var att 20 % - 50 % av patienterna hade smärta men var ändå nöjda med smärtlindringen som de hade fått. Mer forskning inom området behövs för att identifiera de faktorerna som gör att smärtprevalensen hos patienterna är hög.
Pain in various forms is the main reason for seeking care. To be advertent to changes in patient condition it is important for the patient to get as good care as possible. Previous studies have shown that despite improving professionals´ skills in the subject of pain through information and education, patients' pain prevalence continues to be high. The purpose of this study was to portray patients' views concerning pain perception, pain assessment, pain management, and follow-up of pain treatment. The study was conducted in two different hospitals in the south of Sweden. The results were categorized and presented in tables. The result was that 20% - 50% of patients had pain but were satisfied with pain relief that they had received. More research in this area is needed to identify factors that make pain prevalence among patients still high.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Eliasson, Jonas, and Ronja Nymoen. "Får patienter adekvat smärtlindring på akutmottagning? : En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-313181.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse som omfattar kroppsliga, känslomässiga och andliga komponenter. Smärta och lidande kan vara övergående som vid den akuta smärtan men kan också förekomma under en längre period. Akut smärta förekommer vid vävnadsskada i samband med operation, trauma, reumatiska sjukdomar samt tumörsjukdom. Den akuta smärtan avtar i samband med att vävnadsskadan läker. Svensk sjuksköterskeförening beskriver att lidande, som är en av värdegrunderna för omvårdnad, är kopplat till en persons upplevelse av sin situation samt en unik och individuell känsla. Litteraturen beskriver hur patienter upplever en bristfällig smärtlindring på akutmottagningar. Syfte: Syftet var att undersöka patienters tillfredsställelse av smärtlindring på akutmottagning samt vilka interventioner som beskrivs för att patienterna ska få en adekvat smärtlindring. Metod: En litteraturstudie som baseras på 11 originalartiklar från sökningar i PubMed och CINAHL. Resultat: Tre faktorer som för patienten ledde till en ökad tillfredsställelse med smärtbehandling på akutmottagning var: kommunikation mellan vårdgivare och patient, minskning i smärtintensitet samt adekvat smärtlindring. Det fanns olika resultat i artiklarna om sjuksköterskeinitierad smärtlindring hade positiv inverkan på patienternas tillfredsställelse eller inte. Interventionerna i studierna som analyserades var bland annat utbildning av personal och sjuksköterskeintiterad smärtprotokoll vilka ledde till att antalet patienter som erhöll smärtlindring ökade och tiden till smärtlindring minskade. Slutsats: Denna studie visar att kommunikation, information samt adekvat smärtlindring leder till en ökad tillfredsställelse med smärtbehandlingen, för patienten. Studien markerar också att det finns förbättringsåtgärder för smärtbehandling på akutmottagningar, så som utbildning för vårdpersonal, riktlinjer samt smärtbedömning. Dessa åtgärder leder till att patienterna erhåller adekvat smärtlindring. Nyckelord: Smärtlindring, Smärtbehandling, Patienttillfredsställelse, Akutmottagning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Sjöberg, Åsa, and Ellinor Wikstedt. "Beröring som smärtlindring i sjuksköterskans omvårdnadsarbete : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26669.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Djulabic, Jasminka, Annika Lundahl, and Stefan Sarman. "Copingstrategier som smärtlindring vid omläggning av brännsår : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9131.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Varje år brännskadas cirka 23000 personer i Sverige så svårt att de kräver vård. Smärtan som följer behandlingen av skadan är oftast väldigt intensiv och påfrestande för patienten. Syfte: Att undersöka hur olika copingstrategier kan ha en smärtlindrande effekt vid såromläggning av brännskadade patienter. Metod: En litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultatet bygger på 17 vetenskapliga artiklar och en licentiatavhandling. Resultat: Avledning, avslappning och hanterbarhet visade sig vara de centrala fynden vid de olika copingstrategierna. Beroende på vilken strategi patienten använder sig av varierar tyngdpunkten mellan de olika fynden. Slutsats: Smärtintensitet, aktivering och hanterbarhet var viktiga faktorer som kan påverka copingförmågan och därmed smärtlindringen. För att kunna hjälpa patienter att bemästra sin situation på ett adekvat sätt är det viktigt för sjuksköterskor att bli medvetna om betydelsen av dessa faktorer.
Background: Each year about 23,000 people in Sweden are burned so badly that they require care. The pain resulting from treatment of the burns is usually very intense and stressful for the patient. Aim: To investigate how different coping strategies can have an analgesic effect during dressing changes of patients suffering from burns. Method: A literature review with a systematic approach. The result is based on 17 scientific articles and one licentiate dissertation. Result: Distraction, relaxation and manageability emerged as the central findings at the various coping strategies. Depending on what strategy the patient uses vary the emphasis between the findings. Conclusion: Pain intensity, activation and manageability were key factors that can affect copingabilities and thus pain relief. In order to help patients cope with their situation in an adequate manner, it is important for nurses to become aware of the importance of these factors.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Larsson, Monica, and Karin Hardin. "Kvinnors erfarenhet av postoperativ smärta och smärtlindring efter kejsarsnitt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6035.

Full text

Abstract:

Background: Many women experience high levels of pain after caesarean birth. Adequate postoperative pain treatment is important for the mother to be able to breastfeed, take care of the infant and experience a positive birth. Objective: The overall aim is to study women’s experience of postoperative pain and pain relief after caesarean birth. Method: A quantitative retrospective survey. Data were collected thru a questionnaire from Centralsjukhuset in Karlstad and Falu Larsarett in Sweden. Ninety-eight women participated in the study. Data was analysed with descriptive and comparative statistic. Result: Eighty percent of the women rated the pain with VAS = 4 during the first 24 hours post operative. Those who had to undergo acute caesarean birth rated significant higher levels of pain compared with those who had undergone planned caesarean birth. Despite high level of pain the women were satisfied with the pain relief they received. Both the ability to breastfeed and take care of the infant were affected by pain the first 24 hours post operative. Those who had undergone emergency caesarean birth experienced in greater extend the birth in a negative way. Conclusion: Postoperative pain affects the women’s ability to breastfeed and takes care of here infant. Adequate pain management is therefore important. The women who had to undergo emergency caesarean birth have a more negative birth experience. Midwifes have an important role to inform and support the women in processing here experience.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Safa, Christopher Jean-Marc. "Smärtlindring i samband med mammografiundersökningar vid screening : en litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23260.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Mammografi med screening används för att minska dödligheten i bröstcancer. Metoden har dock visat sig innebära smärtupplevelser för patienterna. Syfte och frågeställning: Syftet är att beskriva interventioner för att minska smärtan vid mammografiundersökningar. Frågeställning: Hur kan smärtan vid mammografier med screening minskas? Material och metod: En sökning i databasen PubMed med sökorden "pain" och "mammography" och avgränsning för engelsk- och svenskspråkiga artiklar gjordes, vilket resulterade i sju artiklar med 4431 screeningskvinnor. Resultat: Smärtan vid mammografi minskar inte vid användning av musik eller inspelad röst för avslappning, inte heller om kvinnorna får ett förklarande informationsbrev och/eller bemöts med s.k. "spegling". Smärtan minskar vid användning av dynor som sätts på kompressionsplattorna, premedicinering med xylocaingel och med patientkontrollerad kompression. Konklusion: Det verkar som att användning av dynor är ett sätt att minska smärtan vid mammografier. Fler studier behöver dock göras för att bekräfta det praktiska värdet av detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Grahm, Marielle, and Camilla Persson. "När attiyder till opioider blir ett hinder för smärtlindring." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3767.

Full text

Abstract:

Smärta är förenat med ett lidande, och sjuksköterskan har ett stort ansvar vid smärtbedömning och smärtbehandling av patienter. Trots dagens väl utvecklade metoder och preparat för smärtlindring behandlas inte patienters smärta på ett adekvat sätt, bland annat på grund av negativa attityder hos sjuksköterskan när det gäller narkotikaklassade läkemedel. För att åskådliggöra hinder hos sjuksköterskan att administrera opioider till patienter med smärta genomfördes en systematisk litteraturstudie baserad på 18 originalartiklar. Resultatet visade att opiofobi hos både patient och sjuksköterska kunde verka som en barriär. Bristande kunskaper angående smärtbedömning och opioid som preparat var ett hinder för tillräcklig smärtlindring Ett bra samarbete mellan sjuksköterska och läkare var av stor vikt för att uppnå goda resultat vid smärtbehandling. Det är viktigt att sjuksköterskan håller sig ajour med de behandlingsmöjligheter som finns inom smärtområdet för att förbättra vårdkvaliteten. Riktlinjer för smärtbehandling är inte bara ett stöd för sjuksköterskan utan de förbättrar även patientsäkerheten. Patientens upplevelser av sjuksköterskans smärtbedömning kan vara intressant att forska vidare om i framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Lundin, Maria, and Susanne Nilsson. "Patienters erfarenheter av postoperativ smärta och smärtlindring : en litteraturstudie." Thesis, Kristianstad University College, School of Health and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-5075.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Många patienter drabbas av smärta och obehag efter operationer. Smärtbedömning kan försvåras av exempelvis brist på kommunikation hos vårdpersonalen och attityder hos vårdpersonal och patienter. Vid utvärderingen av effektiviteten av omvårdnaden är smärtlindring och smärthantering viktiga begrepp. Smärtupplevelser är subjektiva och unika för varje patient. Därför krävs individuell omvårdnad vid postoperativ smärta. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av postoperativ smärta och smärtlindring. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med granskning och sammanställning av tidigare forskning. Resultat: Postoperativ smärta bör bedömas regelbundet. Patienterna upplevde att deras smärta underskattades av sjuksköterskorna. Delaktighet och preoperativ information minskade patienternas upplevelse av postoperativ smärta. Miljön upplevdes som viktig vid postoperativ smärta. Slutsats: Postoperativ smärta är en individuell upplevelse. God smärtlindring och omvårdnad kan leda till färre komplikationer. Fortsatta forskningar och kontinuerliga uppföljningar, av patienternas upplevelse av postoperativ smärta, behövs för att upprätthålla omvårdnadskvaliteten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Danielsson, Beata. "Ickefarmakologiska metoder ett välfungerande komplement vid smärtlindring hos barn." Thesis, University West, Department of Nursing, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1075.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Körle, Anna, and Lars Jensen. "Patienters upplevelser av postoperativ smärta och smärtlindring : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12796.

Full text

Abstract:

Background: Approximately 2,8 million surgical procedures were performed in Sweden 2016. After surgery, patients experienced different degrees of postoperative pain. Under treated postoperative pain created great suffering for patients, delayed the recovery after surgery and could increase the risk of complications. Therefore, it is of importance to explore and describe patients’ experiences regarding pain in conjunction with surgery, in order to improve postoperative pain relief from a nursing perspective. Aim: To describe how patients experience postoperative pain and pain relief. Method: A literature review was conducted in which four qualitative studies and three quantitative studies were included. The studies were subjected to assurance of quality and Friberg’s three-step analysis was used. Results: Two categories and eight subcategories emerged. The two categories were (1) The time before surgery and (2) The time after surgery. The categories illustrated how patients experienced postoperative pain and pain relief before and after surgical procedures. Conclusion: Patients had previous experiences, expectations, knowledge and beliefs about postoperative pain and pain relief that affected their experiences before surgery. After the procedure, patients' difficulty in communicating, their participation, the attitudes of healthcare professionals and the degree of attendance of the nurse were important experiences related to postoperative pain and pain relief.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Jansson, Johan, and Lena Landberg. "Smärtlindrad : men för sent - Traumapatientens upplevelse vid prehospital smärtlindring." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20894.

Full text

Abstract:

Att arbeta som sjuksköterska inom ambulanssjukvården innebär stor frihet under ansvar. Vid behandling av smärta finns olika behandlingsmöjligheter att tillgå. Sjuksköterskan har stor frihet i att själv bedöma vilken behandling och dos som skall ges i varje enskilt fall. Detta medför att behandlingen av patienterna kan variera mellan olika sjuksköterskor beroende på tidigare erfarenhet med mera. Traumapatientens upplevelse vid prehospital smärtlindring är sällan beskriven i litteraturen. Det fanns därför ett särskilt intresse i att ta reda på mer om patientens upplevelse för att kunna utveckla vården. Studien syftade till att beskriva traumapatientens upplevelse av prehospital smärtbehandling. Åtta informanter ingick i studien från ett ambulansdistrikt i Sverige. Kvalitativ innehållsanalys gjordes av insamlad data i form av intervjuer. Resultatet delades in i kategorier där vi fann otillräcklig smärtlindring som en kategori då informanten upplevde smärta under förflyttning och behandling men även upplevt lindrat lidande efter behandlingen. Det framkom otrygghet i vårdandet på grund av bristande information och känsla av att inte ha kontroll. De informanter som upplevde trygghet i mötet med ambulanspersonalen kände sig väl informerade och upplevde tillit till ambulanspersonalen. Informanterna beskrev både negativa och positiva följdverkningar i samband med medicineringen. Hur man som patient blir bemött och omhändertagen är ett starkare minne än själva smärtupplevelsen. Trots att informanterna inte var smärtlindrade så upplevde de ändå att ambulanspersonalen gjorde ett bra jobb för de var trevliga, professionella och då kände sig patienten trygg. Att smärtlindringen var otillräcklig kan berott på för låga doser eller att vårdpersonalen inte väntat tillräckligt länge för att läkemedlet skulle få effekt. De informanter som upplevde sig smärtlindrade fick högre doser smärtlindrande läkemedel och i de flesta fall ingick Ketamine.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Lundblad, Sandra, and Pernilla Mäkinen. "Smärtlindring i palliativ vård : Upplevelser hos patienter med cancer." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46172.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Björksten, Jenny, and Antonia Fust. "Omvårdnad vid smärtlindring : En allmän litteraturöversikt om cancerpatienters erfarenheter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46226.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Edlund, Hanna, and Palmertz Linnea Wiklander. "Upplevelser av icke farmakologisk smärtlindring hos patienter med cancerdiagnos." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-31220.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det vanligast förekommande symtomet hos patienter diagnosticerade med cancer är smärta, detta resulterar i fysiskt och psykiskt lidande hos den drabbade. Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Cancersmärta finns i flera olika former och därför finns ingen standardiserad behandling utan behandlingen sker med hjälp av olika metoder samt olika metoder i kombination. Smärtan kan behandlas med hjälp av farmakologiska och icke farmakologiska behandlingsmetoder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva cancerpatienters upplevelser av icke farmakologisk smärtlindring. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie. Huvudresultat: Resultatet visar att en majoritet av de patienter som behandlats med akupunktur och taktilmassage har positiva upplevelser. En stor del av patienterna beskriver både en smärtlindrande upplevelse och andra positiva upplevelser som återkommer i resultatet är bland annat lindring av andra fysiska symtom. Flertalet patienter upplevde också en ny form av energi efter behandlingen och ett ökat välbefinnande. Dock upplevde en liten del av patienterna motsatt effekt av behandlingen där de fysiska symtomen tilltog i styrka samt upplevelsen av effekt uteblev efter behandling. Slutsats: Smärta är en central känsla och upplevelse för denna patientgrupp, det är vanligt att smärtan drabbar patienten både fysiskt och psykiskt. Det framkom i föreliggande litteraturstudie att patienterna hade både positiva och negativa upplevelser av akupunktur och taktilmassage, majoriteten av patienterna hade dock positiva upplevelser. Upplevelserna behandlade både smärtlindrande effekt men även god effekt på andra symtom som denna patientgrupp är drabbad av i olika utsträckning. Detta bekräftar att icke farmakologisk smärtlindring kan vara en viktig del i behandlingen av patienter diagnosticerade med cancer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Dahlberg, Fredrik. "Patienters upplevelse av postoperativ smärta och smärtlindring : En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-412413.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Postoperativ smärta är en subjektiv upplevelse och ett globalt, etiskt och samhällsekonomiskt problem. Alla patienter upplever smärta och smärtlindring på olika sätt och vårdpersonal anser samtidigt att postoperativ smärta är det största hindret för postoperativt välmående. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av smärta och smärtlindring i det postoperativa förloppet. Metod: Litteraturstudie med tio kvalitativa studier som identifierades via PubMed och CINAHL. Analysmetod: induktiv innehållsanalys där tre kategorier identifierades: Information, Bemötande och kommunikation samt Andra faktorer som påverkar smärta. Resultat: De flesta deltagare upplevde smärta i mer eller mindre hög utsträckning. Ett fåtal upplevde det postoperativa förloppet helt smärtfritt. Adekvat information inför och efter operation upplevdes som positivt i smärthanteringen, medan otillräcklig eller motsägelsefull information bidrog till osäkerhet och sämre hantering av smärta. Gott bemötande och god kommunikation av vårdpersonal upplevdes lindra lidandet medan dåligt bemötande och dålig kommunikation hindrade deltagarna från att be om smärtlindring. Det upplevdes som en brist att ej få tillräckligt mycket smärtlindring och att ej få smärtlindring i tid. Samtidigt kunde smärtlindring orsaka både trötthet och illamående. Delaktighet i den egna vården var individuell och upplevdes viktig för vissa och som en börda för andra. Deltagare som levt med kronisk ortopedisk smärta kunde uppleva den postoperativa smärtan som mindre svår än de föreställt sig och hade goda copingstrategier. Andra som levt med kronisk smärta upplevde den postoperativa smärtan som värre än väntad. Slutsats: Smärta i det postoperativa förloppet är en subjektiv och mångfacetterad förnimmelse som påverkar varje enskild individ på olika sätt. Hur smärtan upplevs kan både förstärkas och minskas genom ett flertal faktorer. Ej tillräckligt behandlad postoperativ smärta är idag en vanligt företeelse. Sjuksköterskan och sjukvården i stort har därför ett ansvar att kontinuerligt säkerställa kompetens om den, för individen unika företeelsen smärta, i det postoperativa förloppet och bidra till mer kunskap i ämnet genom fortsatt forskning för lindrat lidande i den postoperativa vården.
Background: Postoperative pain is a subjective experience that is a global, ethical and socio-economic problem. All patients’ experience pain and analgesia in different ways and pain is at the same time considered by health professionals to be the greatest obstacle for postoperative wellbeing. Purpose: The aim was to describe patients’ experience of pain and analgesia in postoperative care. Method: A literature study with ten qualitative studies via PubMed and CINAHL. Analysis method: inductive content analysis where three categories were identified: Information, personal treatment and communication and Other factors that affects pain. Result: Most participants experienced pain in a more or less high extent. A few experienced the time in postoperative care completely painless. Adequate information before and after surgery was experienced as positive in the pain management, whilst inadequate or contradictory information contributed to uncertainty and worse pain management. Good personal treatment and good communication with the nursing staff was experienced to relieve suffering, whilst bad personal treatment and bad communication inhibited the participants from asking for analgesia. Not getting enough pain relief and not getting pain relief in time was perceived as a flaw. At the same time, pain relief could cause both fatigue and nausea. Participation in the patients’ own self-care was individual and perceived as important so some and as a burden to others. Participants living with chronic orthopedic pain were able to experience the postoperative pain as less severe than they imagined and had good coping strategies for pain. Others who lived with chronic pain experienced the postoperative pain as worse than expected. Conclusion: Pain in the postoperative care pathway is a subjective and multifaceted experience that affects each individual in different ways. How the pain is experienced can be both enhanced and reduced by a number of factors. Inadequate post-operative pain is a common occurrence today. The nurse and the healthcare as a whole therefore have a responsibility to continuously ensure competence about pain, which is unique to the individual, the phenomenon of pain, in the postoperative care pathway and to contribute to more knowledge in the subject through further research for relieved suffering in postoperative care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Olsson, Louise, and Maja Thurén. "Smärtlindring vid fibromyalgi. Har TENS och akupunktur någon effekt?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26445.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom där smärta är en stor del av sjukdomen. 3-5% av världens befolkning beräknas vara drabbade av sjukdomen. Sjuksköterskan ska i omvårdnaden hjälpa patienten att återfå eller förbättra sin hälsa. Smärtlindring är en del av denna process. Det finns inget läkemedel som botar sjukdomen, behandlingen är inriktad på att lindra symtomen. Idag vänder sig många patienter till alternativa behandlingsmetoder för att bli smärtlindrande. Syfte: Att undersöka om TENS och/eller akupunktur har smärtlindrande effekt vid fibromyalgi. Ger någon av metoderna en sänkning på VAS? Är minskningen större vid någon av metoderna?Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med kvantitativ ansats. Resultatet byggde på 11 artiklar som fanns på databaserna CINAHL och Pubmed. Artiklarna granskades och kvaliteten bedömdes med hjälp av en anpassad kvalitetsmall. Resultat: Åtta artiklar handlade om akupunktur och tre om TENS. Studien visade att akupunktur och TENS hade en viss sänkning på VAS. Sänkningen varierade beroende på interventionens längd och var inte signifikant efter 12 veckor. Sänkningen var inte alltid signifikant. Konklusion: Akupunktur hade en större sänkning på VAS än TENS. Det fanns fler artiklar som handlade om akupunktur och fler personer var med i studierna än TENS. Detta bidrar till att sjuksköterskan inte kan rekommendera akupunktur över TENS på grund av att det inte fanns lika många artiklar.
Background: Fibromyalgia is a chronic, widespread disease which mostly revolves around pain. 3-5 % of the world population is estimated to be suffering from the disease. The nurse’s mission is to help patients to recover and to improve their health. Pain relief is a vital part of this process. Since the disease has no cure, the treatment is instead focused to ease the symptoms. There are many patients that seek pain relief from non-pharmaceutical treatments. Aim: To study if TENS and/or acupuncture have pain relieving effects in patients suffering from fibromyalgia. Do any of the methods a reduction on VAS? Do any of the methods have a larger reduction?Method: The study was a quantitative literature review. 11 articles were found on literature databases (e.g. PubMed and CINAHL). The quality and nature of these articles were assessed through a template. Result: Eight of the chosen articles regarded acupuncture as a treatment option and the rest regarded TENS. The study showed that both acupuncture and TENS caused a reduction on the VAS. The decrease was dependent on the duration of the treatment and was proven to be nonsignificant if treated longer than 12 weeks.Conclusion: Acupuncture caused a larger reduction on the VAS than TENS. Though more articles regarding acupuncture as a treatment were used and these studies were performed on larger populations than the studies regarding TENS. Thus, the nurse may not recommend acupuncture over TENS as a treatment option for fibromyalgia.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Klingsell, Ann-Louise, and Ann Eriksson. "Patienters upplevelse av smärta och smärtlindring vid höftfraktur eller höftplastik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11946.

Full text

Abstract:

Bakgrund:De flesta patienter drabbas av akut smärta vid en höftfraktur. Långvarig smärta upplevs av många patienter med coxartros innan elektiv höftplastik. Upplevelsen av smärta hos dessa patienter är både sjukdoms- och vårdlidande. Författarna av denna systematiska litteraturstudie vill beskriva och förtydliga patienternas upplevelse av smärta och smärtlindring vid höftfraktur och höftplastik. Syfte: Att beskriva patienters upplevesle av smärta och smärtlindring vid höftfraktur eller höftplastik. Metod: Systematisk litteraturstudie. Under datainsamlingen framkom sammanlagt 12 vetenskapliga artiklar som ingick i litteraturstudien. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Tre teman framkom: Smärtupplevelsen, mobilisering och kommunikation. Resultat: Smärtan hos patienterna som opererats för höftfraktur/höftplastik är fortfarande en smärtsam upplevelse. Smärtlindringen upplevs av många patienter inte vara tillräcklig. Många avstår smärtlindring av rädsla för biverkningar som kan orsaka konfusion och illamående. Om patienterna inte blir smärtlindrande ordentligt uteblir maximal mobilisering. Slutsats: Att kunna se patientens smärta och att ge en adekvat smärtlindring både för fysisk och psykisk smärta är av stor vikt för att kunna lindra denna. Ny kunskap behövs vad gäller smärtlindring/läkemedels verkan samt ökad kunskap kring bemötande av äldre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Dobrin, Leif, and Niklas Wall. "Anestesisjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtlindring av barn : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8976.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Att förebygga, bedöma och behandla smärta är centralt i anestesisjuksköterskans arbete. Barns upplevelser och uttryckssätt vid smärta skiljer sig mycket från vuxnas. Det är därför en stor utmaning för anestesisjuksköterskor att tolka barns uttryck och känslor för att förstå barnet och kunna erbjuda trygghet och smärtlindring. Forskning har visat att barns postoperativa smärta underbehandlas, trots att kunskaperna om barns smärta ökat. Genom att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser kan förståelsen för vad som bidrar till en god respektive mindre god postoperativ smärtlindring av barn öka.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter i samband med postoperativ smärtlindring av barn.

Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta anestesisjuksköterskor från ett svenskt länssjukhus i mellersta Norrland. Insamlad data analyserades med manifest innehållsanalys.

Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier och sju subkategorier. De tre kategorierna var: Att skapa kontakt är en utmaning, Helhetstänkande och Rutiner. Det var en utmaning för anestesisjuksköterskan att skapa kontakt med ett barn som varit sövd. Det var viktigt att alla personalgrupper samt föräldrar samarbetade, och den egna erfarenheten var den viktigaste källan till kunskap samt att det fanns brister gällande skriftliga rutinbeskrivningar.Diskussion: Det är viktigt att det finns tydliga rutiner som underlättar smärtlindringen av barn postoperativt och barn bör bedöma den egna smärtan i så stor utsträckning som möjligt. Det var viktigt att ha en god planering t.ex. att påbörja smärtlindringen tidigt. Stress och oro innan operation kunde ge effekter långt tid efter. Föräldrarna var viktiga och skall involveras i vården för att vara ett stöd för sitt barn. Barn kan reagera kraftigt på anestesiläkemedel och därför bör de väckas långsamt och under lugna förhållanden.

Background: To prevent, assess and treat pain is central to anesthesia nurses work. Children's experiences and expression of pain are very different from adults. It is therefore a major challenge for anesthesia nurses to interpret children's expressions and emotions in order to understand the child, and to offer security and pain relief. Research has shown that children's postoperative pain is undertreated, despite that the knowledge of children's pain has increased. By highlighting anesthesia nurses’ experiences the understanding may increase concerning factors that contributes to a good or not so good postoperative pain relief in children.

Objective: The purpose of this study was to describe anesthesia nurses' experiences when caring for children with a need of postoperative pain relief.

Method: Semi-structured interviews were carried out with eight anesthesia nurses at a county hospital in the north central part of Sweden. Collected data was analyzed with a manifest content analysis.

Results: From the analysis three categories and seven sub-categories emerged. The three categories were: To create communication is a challenge, Holistic thinking and Routines. It was a challenge for the anesthesia nurses to communicate with a child that has been put to sleep. It was also of importance that all healthcare staff and parents cooperated. The anesthesia nurses own experiences was the main source of knowledge and there was a shortage of written routine descriptions.Discussion: It is of importance to have clear procedures to facilitate pain relief of children postoperatively and children should assess their own pain as much as possible. To have a good planning e.g. to initiate pain relief before the operation was also of importance. Stress and anxiety before surgery may have an impact long time after the treatment was over. Parents are important and should be involved in the care so they can support their child. Children may react strongly to the anesthesia drugs and therefore they should be brought back slowly postoperatively and in calm conditions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Helmersson, Anna, and Olga Hermansson. "Barns erfarenheter av postoperativ smärtskattning och smärtlindring : En kvantitativ enkätstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353442.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Studier visar att barns smärta underskattas av sjuksköterskor samtidigt som smärtskattningsskalor används i för liten utsträckning inom barnsjukvården.Syfte: Att undersöka hur smärtbedömning skedde på en postoperativ barnavdelning och hur smärtskattningsskalor användes samt barnens erfarenheter av smärtlindringen. Utöver det var syftet att undersöka hur barnens ålder påverkade dessa faktorer. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på ett enkätunderlag och ett konsekutivt urval. Enkäter delades ut postoperativt till 30 barn i åldrarna 5-17 år som genomgått olika typer av operationer. Barnen svarade på enkäterna själva eller med stöd av sina vårdnadshavare. Resultat: Smärtskattningsskalorna Visuell Analog Skala (VAS) och Faces Pain Scale-revised (FPS-r) användes i mycket liten utsträckning (3% vardera) medan Numerisk Skala (NRS) användes i hög utsträckning (78%). Endast 20% av barnen fick information om någon smärtskattningsskala preoperativt. Barnen var generellt nöjda med hur ofta de hade blivit tillfrågade om sin smärta (73%) och majoriteten (80%) tyckte att de alltid (43%) eller oftast (37%) fått tillräckligt med hjälp mot smärtan. Inga signifikanta skillnader kunde ses utifrån ålder. Slutsats: Studiens resultat visar att NRS användes i hög utsträckning samt att barnen generellt var nöjda med hur ofta de blivit tillfrågade om sin smärta och med hjälpen de fått mot smärtan. Resultatet visar också områden där förbättringar kan göras såsom den preoperativa informationen. Studien belyser det viktiga ämnet barns smärta ur barns perspektiv och kan fungera som ett underlag för att förbättra bedömning och behandling av barns smärta.
Background: Studies show that in pediatric care, nurses underestimate children's pain and perform pain assessments too seldom.Aim: To investigate how pain measurements were performed in a postoperative pediatric care unit, how pain assessment scales were employed, and how children experienced the pain relief. Furthermore the study aimed to investigate how children's age influenced the above mentioned factors. Method: A quantitative cross-sectional study based on a survey and a consecutive sample. 30 children, undergoing surgery, aged 5-17 answered questionnaires postoperatively. The children answered the questionnaires themselves or with support from their caretakers. Results: The pain assessment scales Visual Analoge Scale (VAS) and Faces Pain Scale-revised (FPS-r) were rarely used (3% each), while Numeric Rate Scale (NRS) was frequently used (78%). Only 20% of the children received preoperative information about pain assessment scales. In general the children were pleased with how often they were asked about their pain (73%) and the majority (80%) thought they always (43%) or often (37%) received enough help with their pain. No significant difference was found regarding age. Conclusion: The study shows that NRS was frequently used, and that the children felt content with how often personnel asked about their pain and the help they received. Preoperative information about pain assessment scales was an area for improvement. The study highlights the important subject of children’s pain from a child's perspective and could be used to make improvements in children's pain measurement and treatment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Hellberg, Sarah, and Ulrica Johnsson. "Sjuksköterskans utmaningar för att tillhandahålla adekvat smärtlindring inom akutvården : litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2941.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Smärta i någon form är en av de främsta anledningarna till att patienter söker sig till akutvården. Det innebär krav på kompetensen hos personalen för att kunna utföra personcentrerad omvårdnad i en stressig miljö där vård och akuta insatser till patienter måste ombesörjas samtidigt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka utmaningar sjuksköterskan har för att kunna ge adekvat smärtlindring till patienter med akut smärta inom akutvården. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpades där 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod hämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO. Samtliga 15 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: En av de främsta anledningarna till att en individ söker sig till akutvården är på grund av smärta. Därför är det viktigt att det finns adekvat kunskap om smärta och smärthantering för att kunna upprätthålla sjuksköterskans professionella ansvar. Det som legat till grund för detta resultat är vilka utmaningar som finns för att sjuksköterskan ska ha möjlighet att ge adekvat smärtlindring inom akutvården. Genom att sjuksköterskan har aktuell kunskap både om smärta och smärthantering samt tydliga kliniska riktlinjer har hon bättre förutsättningar att tillgodose patienternas behov när det kommer till att lindra lidandet i form av smärta. Slutsats: Det finns ett stort kunskapsglapp om smärta och smärthantering inom akutvården. Bristen på kunskap får följdverkningar i form av begränsningar i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter. Dessutom framträder betydelsen av att sjuksköterskan är lyhörd, har uppföljning och dokumenterar smärta. Trots en hektisk miljö som akutvården, finns möjligheter att optimera smärthanteringen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Wretman, Åsa. "Smärtlindring på akutmottagningen : sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters smärta." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2345.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Smärta är en av de vanligaste besöksorsakerna på akutmottagningar runt om i Sverige och världen. Smärta och smärtlindring blir därmed en viktig faktor för akutsjukvården att hantera även om uppgiften inte alltid är lätt då alla individer har en unik och subjektiv upplevelse av smärta och hur den ter sig. På akutmottagningen spelar sjuksköterskan en viktig roll i att identifiera och att försöka lindra smärta. När väntetiderna blir långa och tiden till att träffa en läkare förskjuts är det av stor betydelse för patienter att träffa en kompetent sjuksköterska som i många fall kan minska lidandet genom adekvata bedömningar och smärtlindrande åtgärder. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters smärta på akutmottagningen. Kvalitativa intervjuer användes som metod och semistrukturerade intervjuer utfördes med sju frivilliga sjuksköterskor som informanter. Samtliga arbetade på en större akutmottagning i Sverige. Insamlad data från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att sjuksköterskornas erfarenheter kring att lindra smärta kunde indelas i tre kategorier med åtta tillhörande underkategorier. Huvudkategorierna var (1) Patientens smärta, (2) Sjuksköterskans roll och (3) Akutmottagningen som kontext. Intervjuerna visade på att sjuksköterskorna ansåg att alla patienter är unika individer med subjektiva smärtupplevelser men att det på akutmottagningen kan vara svårt att bibehålla det personcentrerade synsättet när patienterna är många och arbetsbelastningen är hög. Sjuksköterskorna menade att smärtlindring på akutmottagning relateras mycket till personliga erfarenheter såväl kring bedömning som dosering av smärtstillande läkemedel. Det framkom också att akutmottagningen är en speciell vårdmiljö där det blandas patienter med olika sjukdomstillstånd, olika typer av smärta och förutsättningarna för att ge smärtlindring kan variera kraftigt. Som slutsats tyder resultatet på att sjuksköterskors erfarenheter av att lindra smärta på akutmottagningen är att det är en komplex arbetsuppgift. Dels är det förknippat med en positiv upplevelse av att kunna hjälpa patienterna att slippa smärta och att förutsättningarna för detta finns tillgängliga för att ta självständiga beslut som sjuksköterska. Samtidigt har det i studieresultatet framkommit tecken som tyder på att hög arbetsbelastning, bristande specifika kunskaper kring smärtlindring och svårigheter att göra adekvata smärtbedömningar kan vara hinder för att lindra patienternas smärta på akutmottagningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Blixt, Ramses, and Tobias Gerebrand. "Smärtlindring vid opioidberoende: En litteraturstudie angående sjuksköterskans och patientens erfarenheter." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25616.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Smärta är en komplex, individuell och subjektiv upplevelse och kan således inte jämföras mellan olika individer. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår bland annat att lindra lidande och behandla alla människor med respekt. För patienter med smärta och samtidigt opioidberoende kan smärtlindringen skapa utmaningar för sjuksköterskan men även för patienten där kommunikation är en faktor för optimal omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans och den opioidberoende patientens erfarenheter vid smärtlindring.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design utfördes med hjälp av tolv vetenskapliga artiklar.Resultat: Sjuksköterskan upplevde patientgruppen som ”svår” på grund av rädslan av att upprätthålla patientens beroende. Delade uppfattningar kring behandlingssmålen skapade konflikter mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskorna önskade mer utbildning för att lättare kunna behandla patientgruppen. Stödet av kollegor gav en ökad trygghet för sjuksköterskorna i omvårdnadsarbetet. Det framkom att patienterna ofta upplevde frustration på grund av förutfattade meningar hos sjuksköterskorna samt att de upplevde sig bli olikt behandlade. Ömsesidig respekt och vikten av kommunikation ökade förtroendeskapandet. Konklusion: Det saknas rätt utbildning för sjuksköterskor att ge korrekt omvårdnad till patientgruppen. Förutfattade meningar påverkar hur sjuksköterskan bemöter patienten. Att ta hjälp av sina kollegor och arbeta i team ger en säkrare omvårdnad och att skapa ett partnerskap med patienten bidrar till ökat förtroende. Patienterna önskar att bli bemötta med respekt där sjuksköterskan ser bortom beroendet. Nyckelord: Erfarenheter, opioidberoende, sjuksköterska, smärta, smärtlindring, stigmatisering.
Background: Pain is a complex, subjective and individual experience and can therefore not be compared between patients. One of the duties for the nurse is to relieve pain and to show respect. Patients with pain and coexisting opioid-dependency creates challenges concerning pain relief for the nurse but also the patient where communication is a factor for optimal care.Aim: The aim of the literature review is to examine pain relief and opioid-dependency from the nurse and patient perspective.Method: A literature review with a qualitative design using twelve articles.Result: The nurse experienced the patient group as “difficult” because of the fear in maintaining the patient addiction. Different opinions regarding treatment goals created conflicts between the patient and the nurse. Education was something that the nurses wished for in order to more easily treat the patient group. The support from colleagues gave an increased feeling of safety for the nurses in the caring work. Other findings were that the patients often experienced frustration and felt mistreated due to prejudices from the nurses. Mutual respect and the importance of communication helped creating trust.Conclusion: The nurses experienced a lack of education regarding the patient group. Prejudices was determined to how the nurses trust and treat the patient. Teamwork helps to optimize care and the aim of building trust nurses need to create a partnership with the patient. The patients wish to be treated with respect and that the nurses look beyond the addiction.Keywords: Experiences, nurse, opioid dependency, pain, pain relief, stigma.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Olsén, Helena, Pammela Strandler, and Maj-Britt Zätermyr. "Cancerrelaterad smärta vid vård i livets slutskede ur ett mångdimensionellt perspektiv." Thesis, University West, Department of Nursing, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1077.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Samuelsson, Madelene, and Emma Berntsson. "Faktorer som bidrar till att intensivvårdssjuksköterskan ger otillräcklig postoperativ smärtlindring : - litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19398.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Smärta är en av de postoperativa komplikationer som operationspatienten fruktarmest. Grunden för en god postoperativ vård, där patienten känner trygghet och välbefinnande,är en god smärtlindring. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka vilka faktorer somleder till att intensivvårdssjuksköterskan ger otillräcklig postoperativ smärtlindring. Metod:Åtta vetenskapliga artiklar analyserades och granskades utifrån en kvalitativ ansats ochpresenteras här i form av en litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att olika brister inomvården ledde till att patienterna blev otillräckligt smärtlindrade; brister i organisationen, i detprofessionella förhållningssättet, i vårdrelationen och i kommunikationen. Slutsats: Det ärintensivvårdsjuksköterskans ansvar att se till att uppmärksamma och åtgärda brister iorganisationen som leder till vårdlidande för patienten. Det krävs mer utbildningen i smärtaoch smärtbehandling. Utbildning ger mer kunskap vilket leder till mindre förutfattademeningar, ändrade attityder och mer förståelse. Det är oerhört viktigt att patienten gesförutsättning att skapa ett förtroende för och en relation till intensivvårdssjuksköterskan för attsedan kunna ta till sig den information som ges och förstå betydelsen av att vara smärtlindrad

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Tennenbaum, Binett Erika, and Stina Wåhlén. "Sjuksköterskans kunskap samt attityd till postoperativ smärtlindring hos barn : en litteraturstudie." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4140.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans kunskap samt attityd till

barn med postoperativ smärta. Metoden som författarna använt sig utav var sökningar

i databaserna Academic Search Elite, Med Line samt manuellt.

Till litteraturstudien användes 14 vetenskapliga förgranskade vetenskapliga artiklar.

Med hjälp utav Benner och Wrubels omvårdnads teori tydliggörs sjuksköterskans roll.

Resultatet visade att sjuksköterskans kunskap, attityd samt smärtlindring till barn med

postoperativ smärta var undermålig samt bristfällig. Även kommunikationen mellan

sjuksköterska samt förälder var bristfällig. Smärtskattningsinstrument existerar men

endast en liten del av sjuksköterskorna hade kunskap, god attityd eller tid till att

använda dem Författarna anser att föreliggande studie är av betydelse för att skapa en

debatt samt föra upp ämnet i ljuset.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Graham, Christina, and Sahota Kuldip Kaur. "Smärtproblematik och smärtlindring i omvårdnaden av personer med demenssjukdom : en litteraturstudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-28.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Mycket i litteraturen tyder på att ouppmärksammad och underbehandlad smärta hos äldre demenssjuka är vanligt förekommande. Detta strider mot principerna om människors lika värde, den enskildes värdighet och det humana i att lindra. Det finns många typer av demenssjukdom och attityden förekommer att demenssjuka inte känner smärta. Demenssjuka har ofta problem med att kommunicera eller lokalisera smärtan. Observations- och självsmärtskattningsinstrument används inte i större utsträckning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa smärtproblematik och smärtlindring i omvårdnaden av äldre personer med demenssjukdom. Metod: Detta är en litteraturstudie där tio kvantitativa vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av en manifest innehållanalys. Artiklarnas resultat presenteras i fyra kategorier med underkategorier som beskriver smärtproblematik och smärtlindring hos äldre patienter med demenssjukdom. Resultat: Äldre med demenssjukdom var ofta underbehandlade för smärta och risken ökade med stigande kognitiv nedsättning. Underskattning av smärta var vanligt förekommande även när smärtskattningsinstrument användes. Personer med förmodad vaskulär demens rapporterade ofta mer smärta och med Alzheimers sjukdom mindre smärta än icke-dementa äldre. Hos en del demenssjuka uteblev förväntningseffekten av analgetika. Slutsats: Underbehandling av smärta hos demenssjuka äldre var vanligt förekommande och mer forskning behövs om smärtbedömning hos kognitivt nedsatta personer.
Background: Literature reveals that undiagnosed and untreated pain among older persons with dementia are common occurrences. This is in contrast to the principles of equal value among human beings, the dignity of the individual, and the alleviation of human suffering. There are many types of dementia, and there exists a belief that persons with dementia feel no pain. A common consequence of dementia is inability to communicate or locate the origin of pain. Selfassessment and observational pain scales are frequently not used. Aim: The aim of this literature review was to shed light upon the challenges associated with pain and the practice of pain relief in the care of older adults with dementia. Method: This is literature review study, where ten quantitative scientific articles have been analyzed using manifest context analysis. The results of the articles were sorted into four categories, each with subcategories, that describe the challenges associated with pain and the practice of pain relief. Results: The following result was obtained. Older persons with dementia often received inadequate pain relief, and the risk for under treatment increased with increasing level of cognitive impairment. Under treatment of pain was common even when pain assessment scales were used. Persons with assumed vascular and Alzheimer's dementia often stated that they felt more pain and less pain, respectively, than older adults with no cognitive impairment did. A group of persons with dementia were shown to experience no anticipatory effect of analgesics. Conclusion: Under treatment of pain was a common occurrence among older persons with dementia and more research is needed regarding how to estimate pain in persons with cognitive impairment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Emilsson, Johan. "FAKTORER AV BETYDELSE VID POSTOPERATIV SMÄRTLINDRING HOS HÖFTOPERERADE PATIENTER : En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21184.

Full text

Abstract:

Inledning: För många äldre höftopererade är smärta en vanlig postoperativ komplikation som kan leda till sämre rörlighet, försämrad livskvalité och högre dödlighet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa faktorer av betydelse för smärtlindringen av höftopererade patienter ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design valdes ut som berörde området, granskades och ställdes samman till en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet bildades fyra teman; Sjuksköterskans attityder till smärta, Kunskaper om smärtlindring, Patienters attityder till smärta och smärtbehandling samt Kommunikationssvårigheter. Attityder hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, olika behandlingsstrategier var olika praktiskt användbart vid smärtlindring, kunskap hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, patienters attityder resulterade i att smärtstillande sällan gavs, biverkningar påverkade att patienter avstod smärtlindring, samt att kommunikationen mellan olika grupper påverkade smärtlindringen. Diskussion: Första intrycket påverkar patienters mottagande av sjuksköterskans attityder, olika behandlingsstrategier kräver mindre tid och ger olika smärtlindring, rätt kunskap kan vara en faktor vid smärtbedömning, myter är en fortsatt orsak till bristfällig smärtbehandling, rädsla för biverkningar kan orsaka otillräcklig smärtbehandling, personer med demens skall bedömas med korrekta verktyg, samt att bristande kommunikationen kan leda till sämre smärtlindring. Slutsats: Viktiga faktorer som påverkar smärtan framkom i studien. Mer forskning måste till för att finna fler faktorer av betydelse som vilken information som påverkar smärtlindringen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Falk, Filippa, and Rasmus Hviid. "Postoperativ smärtlindring : Patienters erfarenheter av att lämna sjukhuset med regional anestesi." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14151.

Full text

Abstract:

Regional anestesi är en uppskattad metod inom operationssjukvård för sina fördelar; patienten är vaken och kan kommunicera, operationsområdet är väl smärtlindrat och förekomst av illamående och kräkningar är minimal. Patienten kan även komma hem samma dag, vilket är både kostnadseffektivt för Hälso- och sjukvården och till fördel för patienten. Dock läggs det ett stort ansvar på patienten och egenvården blir omfattande i samband med dagkirurgiska ingrepp som innebär att patienten lämnar sjukhuset med en pågående nervblockad. Efter att en operationsmottagning i södra Sverige har börjat lägga blockader på patienter inför operation i övre och nedre extremiteter, har det blivit viktigt att utvärdera den nya metoden för postoperativ smärtlindring. Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters erfarenheter av att lämna sjukhuset och att vara postoperativt smärtlindrad med regional anestesi. Studien genomfördes i form av ett frågeformulär som utformats av operationsmottagningen. Urvalet utgjordes av patienter (n=30) som opererats för handledsfrakturer, ligament i knäled och operationer i axel/överarm. En sjuksköterska genomförde datainsamlingen via telefonintervjuer. Analysen var kvantitativ och dataprogrammet IBM SPSS Statistic Software (SPSS) tillämpades. Resultatet visar att patienterna var nöjda och påvisar vidare att patienterna inte upplevde några större problem med illamående/kräkning, förband eller information. Emellertid framkom, att smärtlindringen var otillfredsstillande såväl vid hemgång som på första postoperativa dagen. Diskussionen fokuserar därför på bristande smärtlindring och hur smärtlindringen kan förbättras, samt tänkbara orsaker till varför patienterna förefaller acceptera postoperativ smärta. Ett förbättringsarbete i behandlingsstrateginer för postoperativ smärtlindring efter regional anestesi rekommenderas därför i yttersta syfte att stödja patientens egenvård. Urvalet av patienter (n=30) anses inte kunna ge en generaliserbar bild men är statiskt signifikant beträffande postoperativ smärta, vilket understryker vikten av att identifiera förbättringspotentialer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Haglund, Björn, and Johan Linde. "Intranasal smärtlindring med sufentanil i en prehospital kontext : en kvantitativ studie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2980.

Full text

Abstract:

Sedan början av 2000-talet har ambulanssjukvården haft en snabb utveckling inom flera områden. Möjligheten att administrera smärtlindring har utvecklats och dagens ambulanser är nu mer välutrustade med ett flertal smärtlindrande preparat att välja mellan. Detta ställer stora krav på den specialistsjuksköterska som vårdar patienten. År 2015 infördes nya läkemedel och även ett, för ambulanssjukvården nytt administreringssätt: intranasalt. En stor andel av patienterna i ambulanssjukvården lider av akut smärta och är således i behov av smärtlindring. Sufentanil är en stark opioid med egenskaper lämpade för intranasal administrering. Det finns dock få prehospitala studier om intranasal smärtlindring generellt och än färre gällande sufentanil. Dessutom har ingen tidigare forskning har jämfört effekten av intranasalt administrerat sufentanil mellan barn, vuxna och äldre. Syftet med denna studie var att beskriva användningen av intranasalt administrerat sufentanil i en prehospital kontext. Vidare studerades frågeställningar gällande grad av smärtlindring, förekomst av biverkningar, etablering av perifer infart, i vilken miljö patienten befann sig samt personalens upplevelser. Författarna analyserade ett antal utvärderingsprotokoll som fyllts i av sjuksköterskor som administrerat intranasalt sufentanil. Studiens data delades upp i tre grupper utifrån deltagarnas ålder. De tre grupperna var barn, vuxna och äldre. Kvantitativ ansats användes och datan analyserades med hjälp av ANOVA och chi2test beroende på datanivå. Jämförande analyser gällande skillnad i medelvärde samt förekomst genomfördes mellan grupperna. Till exempel jämfördes grad av smärtlindring, mängd givet läkemedel samt förekomst av biverkningar mellan grupperna. Resultatet visade att samtliga grupper erhåller en adekvat smärtlindring, vilket definierades som tre poäng eller lägre mätt med visuell analog skala [VAS] vid avlämning på akutmottagningen. Barn erhöll signifikant högre doser jämfört med både vuxna och äldre samt hade en lägre VAS vid avlämning på akutmottagning. Andningsdepression förekom i två fall och då i gruppen äldre. Illamående och kräkningar var den vanligaste biverkan hos vuxna och äldre medan det hos barn var slöhet. I barngruppen så etablerades signifikant färre antal perifera venkatetrar [PVK] jämfört med övriga grupper. Sjuksköterskorna uppskattade att behandlingen hade bäst i effekt på barn och därefter äldre samt vuxna. Slutsatsen var att prehospital administrering av sufentanil tycks ge en bra smärtlindring som ligger inom behandlingsmålet, andelen biverkningar är inte större än i tidigare studier. Däremot visade vårt resultat att barn i viss utsträckning blir slöa vid behandling med intranasalt sufentanil.
Since the beginning of the 2000s, Emergency Medical Services has had rapid development in several areas. The possibility to administer pain relief has been developed and today's ambulances are well-equipped with a variety of pain relief preparations to choose from. This places great demands on the specialist nurse who cares for the patient. In 2015, new medicines were introduced alongside with a, for the ambulance service, new route of administration: Intranasal. A large proportion of the patients in the ambulance service are suffering from acute pain and are therefore in need of adequate pain relief. Sufentanil is a strong opioid that has properties to be the optimal intranasal drug for pain management. However, there are few studies on intranasal pain management in a pre-hospital context. In addition, no previous studies have compared the effect of intranasally administered sufentanil between children, adults and the elderly. The aim of the study was to describe the use of intranasally administered sufentanil in the pre hospital environment. More specifically we studied: the degree of pain relief, the occurrence of side effects, the establishment of peripheral lines, the environment in which the patient was and also the experience of the staff. The authors analyzed evaluation protocol witch had been filled in by nurses, who had administered intranasal sufentanil. The protocols were divided into three groups based on age. The groups where children, adults and elderly. Quantitative approach where used and data were analyzed according to ANOVA and chi2test depending on the data grade. Both nominal and ordinal data were included in the analysis. Data presented in visual analogue scale (VAS) before pain management and at arrival at emergency department (ED), dose and incidence of adverse effects were analyzed and compared between the groups. The results showed that all groups receive adequate pain relief, which was defined as three points or lower measured by visual analogue scale [VAS] on handoff at the emergency department [ED]. Children received significantly higher doses compared to adults and elderly and they also scored a lower VAS at arrival to the ED. Respiratory depression occurred in two cases in the elderly group. The most common adverse effects were nausea and vomiting except in children where sedation was the dominant adverse effect. In children significantly lower number of peripheral lines were established compared to adults and elderly. Nurses appreciated the effect of the intervention as good but with greater contented in the children. The conclusion was that pre-hospital administration of sufentanil appears to provide a good pain relief within the treatment target, the proportion of adverse reactions is not greater than in previous studies. On the other hand, our results showed that children to a certain extent become drowsy in treatment with intranasal sufentanil.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Höjdén, Hans Magnus, and Nikoleta Thanas. "Prehospital smärtskattning och smärtlindring för patienter med demens och suspekt höftfraktur." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21970.

Full text

Abstract:

Personer med demens har en ökad risk att ramla och åsamka sig en höftfraktur vid fall i hemmet. Att drabbas av en höftfraktur orsakar akut smärta och lidande. Flertalet internationella studier visar på att patienter som är dementa och får en höftfraktur bedöms i mindre utsträckning avseende smärtskattning vilket kan försvåra optimal prehospital smärtlindring. Utebliven individuell smärtskattning och smärtlindring medför onödigt lidande. Syfte med studien är att belysa metoder för smärtskattning och smärtlindring för patienter med demens och suspekt höftfraktur prehospitalt och som metod valdes en litteraturstudie. Författarnas smalspåriga avgränsning och urval gav inte så många träffar som önskat och sju artiklar ligger till grund för resultatet och som var kopplat till vårt syfte med frågeställningar. Resultaten visar att fördröjd smärtlindring och individuell utvärdering med bra, enkla implementerade smärtskattningsinstrument saknas. Idag finns VAS mätinstrument för generell smärtlindring inom prehospitala sjukvården. Det saknas evidensbaserade beslut på individuell skattning av smärtan prehospitalt hos patienter med kognitiv svikt (demens) i samband med höftfraktur. PAINAD och Abbey Pain Scale är två (av 35) mätinstrument som skulle kunna vara användbara inom den prehospitala akutsjukvården hos denna patientgrupp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Bjerger, Simon, and David Andersson. "Anestesisjuksköterskors handläggning av postoperativ smärtlindring i generell anestesi : - en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95260.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Bakgrund: Det är fortsatt förekommande med komplikationer relaterat till medelsvår och svår postoperativ smärta. Anestesisjuksköterskan har det samlade omvårdnadsansvaret för patienten perioperativt. En helhetsbedömning av patienten avgör postoperativt smärtlindringsbehov. Den Perioperativa dialogen skapar mening i arbetet och trygghet för patienten. Författarna identifierade avsaknad av riktlinjer vid genomförandet av en individuell helhetsbedömning vid handläggning av postoperativ smärtlindring. Syfte: Syftet var att belysa hur anestesisjuksköterskor planerar, genomför och utvärderar postoperativ smärtlindring i generell anestesi utefter tidsfaserna pre-, intra- och postoperativt samt inverkan av den perioperativa dialogen. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med tio semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier med totalt elva underkategorier som berör informanternas handläggning. Preoperativa åtagande - Planeringsprocess Känna ansvar för planering, Skapa vårdrelation, Beakta patientens känslotillstånd. Intraoperativa vårdmoment - Konstant utvärdering av behandling, Anpassa behandling fortlöpande, Självständigt ansvarsområde. Postoperativa förhoppningar - Eftersträva återkoppling, Undvika smärtgenombrott. Perioperativa organisatoriska aspekter - Anpassa utefter arbetsförhållanden, Avsaknad av den Perioperativa dialogen. Slutsats: Handläggningen av postoperativ smärtlindring är ett komplext område vilket kräver beaktning av flera faktorer för ett gott utfall. Den perioperativa dialogen är inte prioriterad. Det saknas konsensus för anestesisjuksköterskans handläggning av postoperativ smärta. Det krävs utveckling och ett utökat samarbete av hela vårdkedjan för att kunna möta den postoperativa smärtproblematiken.
Abstract Background: Complications still occur in connection to moderate and severe postoperative pain. The nurse anaesthetic´s is completely responsible for the patient care perioperative. An overall assessment of the patient all together determine the postoperative need of analgesic. The perioperative dialogue is a method which gives the nurse anaesthetic´s a sense of meaningfulness of the work and creates a perception of safety for the patient. The authors identified the absence of guidelines to make an individual overall assessment when managing postoperative pain. Aim: The aim of the study was to elucidate the nurse anaesthetic´s planning, implement and evaluate postoperative analgesic during total anaesthesia along the time-phases pre-, intra and postoperative and the impact of the perioperative dialogue. Method: A qualitative study was conducted with ten semistructured interviews. A qualitative content analysis was made with an inductive approach. Result: The result is presented in four head categories and eleven sub-categories that illuminate the informants’ experiences. Preoperative undertakings - Feeling responsibility for planning, Create a care-relation, Respect the patients emotional state. Intraoperative steps – Constant evaluation of treatment, Adapt the treatment continuously, Independent responsibility. Postoperative expectations – trying to obtain feedback, Avoid outbreak of pain. Perioperative organizational aspects – Adjustment along work situation, Absence of the perioperative dialogue. Conclusion: The postoperative pain management is a complex matter that demand consideration of several aspects to achieve a good outcome. The perioperative dialogue is not prioritised. There is a lack of consensus among nurse anaesthetic´s managing postoperative pain. Developing and increasing cooperation along the entire chain of care is necessary to manage the issue of postoperative pain.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Kemgren, Sanna, and Malin Johansson. "Total pain : Sjuksköterskors erfarenheter av smärtlindring till personer inom palliativ vård." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96105.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Personer med palliativa vårdbehov ökar stadigt globalt och det blir vanligare för sjuksköterskor att möta dem i varierande vårdsammanhang. Idag är det en tredjedel av dessa personer som inte får adekvat smärtlindring. Sjuksköterskans uppgift är att uppmärksamma, identifiera, värdera och behandla smärtan. Utifrån omvårdnadsteorin “Total Pain”:s perspektiv kan smärtlindringen aldrig bli adekvat om inte hänsyn tas till att den totala smärtupplevelsen påverkas av både fysisk,psykisk, social och existentiell smärtproblematik. Syfte: Syftet var att utforska sjuksköterskors erfarenheter av smärtlindring hos vuxna inom palliativ vård. Metod: En litteraturstudie, där 18 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet presenterades utifrån tre huvudteman; Värdet av att sehelheten, Smärtlindrande åtgärder som upplevs hjälpa samt Hindrande faktorer för en god smärtlindring. Sjuksköterskor ansåg att en holistisk patientsyn var nödvändig för att kunna lindra smärta oavsett smärtans uppkomst. Både farmakologiska och icke-farmakologiska smärtlindrande metoder lyfts fram. Sjuksköterskor erfor även flertalet hindrande faktorer för smärtlindring, däribland tidsbrist, rädsla och kunskapsbrist. Slutsats: Resultatet visade att en smärtbedömning utifrån ett holistiskt perspektiv erfors som nödvändig för att kunna smärtlindra patienter inom den palliativa vården medan tidsbrist och okunskap erfors bidra till undermålig smärtlindring. Med ökad kunskap och medvetenhet om hur smärtan på bästa sätt lindras skulle mycket onödigt lidande kunna undvikas inom den palliativa vården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Stenberg, Mikael. "Fysisk aktivitet som smärtlindring vid belastningsskada i nacke och skuldror : en litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-10825.

Full text

Abstract:

Introduktion/bakgrund: Att fysisk aktivitet är en del av ett hälsosamt liv är det säkert många människor som är överrens om. Många studier som har bedrivits inom området pekar på att fysisk aktivitet är viktigt för att förebygga skador av olika karaktär. Dessa skador kan vara av både fysisk och psykologisk karaktär. Fysisk aktivitet har även visat sig ha en positiv effekt på människor i rehabilitering. Beroende på skadans karaktär så finns det möjlighet att behandla problemet med fysisk aktivitet, istället för att bara se till den medicinska behandlingen som ofta får mycket utrymme i behandlingsstrategin. Människor som är drabbade av en belastningsskada i nacke och skuldror har alla ett gemensamt problem, nämligen den smärta som uppkommer i samband med problematiken. Att behandla smärta med fysisk aktivitet vid belastningsskada i nacke och skuldra är en relativt ny företeelse. Det bedrivs forskning på området, men man har inte hunnit utvärdera hur effektiv fysisk aktivitet egentligen är emot smärtproblematiken som följer en belastningsskada. Syfte: att undersöka hur verksam hälsofrämjande fysisk aktivitet är som smärtlindring vid belastningsskador i nacke och skuldror. Metod: En litteraturstudie valdes som arbetsmetod. Vetenskapliga artiklar har granskats och sökningen efter dessa har skett i olika databaser. Genom utgå ifrån ett antal frågeställningar i granskningen så har författaren lyft fram likheter och skillnader inom artiklarna. Resultat: Resultatet pekar på hur viktigt det är för en individ att känna sig förstådd när det kommer till sin smärtproblemtik, framförallt när man är drabbad av belastningsskada i nacke och skuldror. En klar skillnad kunde även konstateras mellan hur kvinnor respektive män i de aktuella studierna relaterar till sin smärtproblematik. Granskningen visade också att det är av central betydelse att ta individuell hänsyn vid ordination av motion till smärtpatienter, som ofta har en låg fysisk prestationsförmåga. Den multidimensionella rehabiliteringen var den som hade godast effekt gentemot smärtproblematiken som en belastningsskada för med sig. Slutsats: Fysisk aktivitet som smärtlindring vid belastningsskada i nacke och skuldror ger positiv effekt så länge träningen individanpassas. Smärtproblematiken som följer kan vara svår att förstå och förklara inom rehabiliteringsprocessen. Multidimensionell rehabilitering med anpassad fysisk aktivitet var den som hade godast effekt gentemot smärtan och kunde avsevärt förbättra tillståndet för de drabbade individerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Smärtlindring'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles