I detta arbete har vi studerat tjänsten SMS-betalning. Vi har fokuserat på att utvärdera och beskriva tjänstens användningsområde samt dess styrkor och svagheter. Utifrån företaget Mobill, vars affärsidé är att utveckla en betalningstjänst via SMS har vi fått en bild av hur ett företag kan satsa på denna teknik. I en studie med konsumenterna har vi visat den generella bilden av inställningen till betalningstjänsten, detta för att vidare kunna utvärdera betalningssystemet. Dessa studier har båda en kvalitativ karaktär. Våra undersökningar har visat att betalningstjänstens främsta användningsområde är för mindre betalningar, så kallade mikrobetalningar, vid betalning av framför allt parkeringsavgifter, biljetter för transport, events och vägtullar. Konsumenternas attityd till betaltjänsten är positiv men fortfarande saknas det något för att en bredare användning ska utveckla sig. Vår studie visar dessutom att SMS-betalningen för med sig en stödtjänst nämligen SMS-biljetten, där SMS-systemet både ersätter betalningen av en biljett samt biljetten i sig. Något som kan ses som positivt och tala för tjänstens fortsatta tillväxt. Hotbilden är dock signifikant och utgörs av konkurrerande tjänster som kan substituera SMS-betalningen genom nyare, säkrare och mer effektiva betalningslösningar med mobiltelefonen som hjälpmedel. Om SMS-betalningens existens är hotad är dock mer tveksamt, möjligen på en längre sikt där även SMS-funktionen som kommunikations medel blir föråldrad och utbytt.

In this thesis we have made a study of SMS-payment. Our focus has been to describe and analyze the possible uses of the service as well as their strengths and weaknesses. Through the business of Mobill whose idea is to develop a payment method via SMS, we have obtained a picture of how a company invests in this technology. Our research has shown that the SMS-payments main area of use is for the so called micro payments, when paying parking fees, tickets for transportation, events or road tax. The attitude of the consumers is positive in general but there is still something missing that will enable a broader use of the service. Furthermore our study shows that the service also enables the customer to get an electronic ticket when paying tickets by SMS. This is a factor that might provide the payment method with more chance of success and further growth. However there is a significant threat to the service, provided by their competitors. These competitors are developing mobile payment systems that can be considered newer, safer and more effective than the SMS-payment and might end up being a substitution. Yet it is more questionable whether the existence of the SMS-payment is threatened. Perhaps in a long term view where even the SMS-function as a means of communicating will be considered old and ultimately end up being replaced.

SMS-trafiken världen över ökar hela tiden och användningsområdena blir fler. Flera företag har börjat använda SMS som ett medium att kontakta sina kunder, de allra vanligaste brancherna som utnyttjar detta är banker, logistikföretag och läkarmottagningar. När ett företag vill SMSa ut till sina kunder så går SMSet via en aggregatör som har kontakter med flera operatörer. En aggregatörs framgång är beroende av att så många SMS som möjligt kommer fram, för det är på det de tjänar pengar. Denna rapport utreder därför på vilket sätt man kan mäta kvalité på SMS-utskick hos en aggregatör och med kvalité avses leveranssäkerhet, leveranstid och genomströmningshastighet. Arbetets första delar handlar om vad en aggregatör gör och vad kvalité är för en aggregatör, samt de tekniska bitarna som finns kring SMS såsom GSM och SMPP. Den data som har analyserats kommer ifrån en databas hos en aggregatör och tillsammans med vetskapen ifrån bakgrundsarbetet så har resultatet blivit åtta stycken olika mätningar som tillsammans mäter de kvalitéaspekter en aggregatör har. Med de mätmetoder som presenteras i detta arbete är det fullt möjligt att med ett monitoreringsverktyg få överblick av SMS-trafiken hos en aggregatör.

Mobiltelefonen är idag en självklar och ofta kritisk del i ungdomars liv. Men vid fel användning av telefonen kan ungdomarna lätt hamna i en skuldfälla. Antalet ärenden gällande SMS-lån ökar lavinartat hos kronofogden och oroväckande många av dessa fall involverar ungdomar.

Det huvudsakliga syftet med vår studie är att identifiera faktorer som påverkar gymnasieelevers köpbeteende samt att undersöka om dessa faktorer påverkar i vilken grad eleverna kan tänka sig att ta ett SMS-lån. För att undersöka detta har vi valt att studera faktorer som påverkar konsumenternas val att ta SMS-lån, värdera beslutsprocessen, dess omfattning och könets betydelse för dess omfattning. Vi har även valt att beskriva ungdomars syn på marknadsföringen beträffande SMS-lån ur ett etiskt perspektiv.

Vår undersökning är kvantitativ och baseras på 201 enkäter som besvarats av gymnasieelever från två gymnasier i Umeå, Dragonskolan samt Östra gymnasiet. Urvalet är jämnt fördelat mellan män och kvinnor och såväl teoretiska som praktiska program finns representerade. Sammanställningen av våra enkäter gav oss många korrelationer på både 95 och 99 procentig signifikansnivå.

Resultatet av vår studie visar att gymnasieelevernas beslutsprocess ofta är begränsad där kvinnor i större utsträckning verkar ha en mer begränsad beslutsprocess än män. Det visade sig också finnas tendenser till etiska problem rörande marknadsföringen av SMS-lån. Våra respondenter uppger att SMS-lånens marknadsföring inte på ett tillfredsställande sätt förklarar vad SMS-lån verkligen innebär, de anser också att priserna inte visas tydligt i marknadsföringen samt att marknadsföringen i låg grad uppfattas som sann.

Undersökningen visar också att det enbart är en respondent i vårt urval som tagit SMS-lån samt att en majoritet av respondenterna har en negativ inställning till att ta SMS-lån. På grund av att det enbart var en respondent som tagit SMS-lån valde vi att rikta in oss på gymnasiestudenternas köpbeteende i större utsträckning än SMS-lån. När vi undersökte det insamlade matrialet fann vi att flera faktorer som korrelerar med i vilken utsträckning gymnasieeleverna kan tänka sig ta SMS-lån. Bland annat kunskapen om kostnaderna förknippat med SMS-lån, om konsumenten upplever det som okej/normalt att ta SMS-lån samt flertalet faktorer rörande etik och elevernas uppfattning om marknadsföringen för SMSlån.

SMS är väldigt populärt och SMS-språket ofta talspråkligt. Det finns förkortningar som är speciella för SMS, chatt och mejl vilka används sparsamt i andra sammanhang. Gymnasieelever och lärare har besvarat en enkät med 30 utvalda SMS-förkortningar och därefter har elever intervjuats om SMS-språk. Både eleverna och de flesta av lärarna skriver SMS regelbundet. De känner till drygt hälften av förkortningarna och använder ungefär samma förkortningar, men eleverna gör det i betydligt högre grad. Flickorna kan fler förkortningar och SMS:ar oftare än pojkarna. Elevernas SMS till föräldrar blir kortare än till vänner och skrivs mer enligt skriftspråksnormerna och eleverna tänker på om mottagaren förstår vad de skriver. Även om eleverna i skrift verkar anpassa sig efter sin mottagare bör svensklärare ändå diskutera användningen av SMS-förkortningar med sina elever samt studera SMS-språk som en av flera språkstilar.

Ett SMS-lån är ett lån som kan tecknas genom att skicka ett SMS till ett kreditföretag, alternativt genom att fylla i ett formulär på företagets webbplats. Lånen ska betalas tillbaka snabbt och har höga avgifter. Lånen karakteriseras av den korta löptiden och de låga lånebeloppen. Därför kallas SMS-lån ofta för snabblån, snabbkrediter, microlån och korttidskrediter.

Det finns ingen statistik över hur många SMS-lån som årligen beviljas men Kronofogdemyndigheten för löpande statistik om antalet inkomna ansökningar om betalningsförelägganden till följd av obetalda SMS-lån. När myndigheten gjorde sin första sammanställning för år 2006 var totala antalet ansökningar 1 407 stycken. När Kronofogdemyndigheten presenterade sin rapport för år 2008 var motsvarande siffra 35 775. Det har således skett en markant ökning av antalet obetalda SMS-lån.

Denna studie utförs för att öka kunskapen inom området. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka som tar SMS-lån och utveckla idéer om varför de tar SMS-lån. För att besvara syftet har vi utgått från följande frågeställningar:

- Vilka människor tar SMS-lån

- Hur ser undersökningens respondenter på SMS-lån?

- Varför tas SMS-lån?

- Vilka faktorer påverkar individerna till att ta SMS-lån?

Vi har utgått från en kvalitativ metod, i form av elva stycken intervjuer och en fokusgrupp om fyra studenter. Detta för att få en så god uppfattning om hur de aktörer i samhället som just nu har mest kunskap om ämnet ser på dessa frågeställningar. Som grund till vår empiri har vi använt oss av teorier som förklarar konsumentbeteende. Vi diskuterar och kopplar samman vår teori och empiri i analysavsnittet.

Vid vår undersökning har vi kunnat konstatera att det är människor med svag ekonomi som tar SMS-lån. Vi har kunnat fastställa att lånet först och främst tas för att betala löpande räkningar.  Detta på grund att lånetagarna har en för liten fallhöjd i sin ekonomi, där marginalen mellan intäkter och kostnader är för liten. SMS-lån tas även i vissa fall för impulsköp, särskilt bland ungdomar, och det är just i de fallen som den snabba utbetalningen av lånet har störst betydelse. Indirekt drar vi slutsatsen att människor som tar SMS-lån har spenderat för mycket pengar på konsumtion, detta till följd av att det i dagens samhälle är ett hårt tryck på att ha en viss identitet och tillhörighet. Vi kan se att det just är människor som befinner sig i en svag ekonomisk situation som påverkas av SMS-låneföretagens marknadsföring i och med att de är i behov av pengar. Det är människor som inte har kunskap om SMS-lånens villkor och avgifter och/eller inte beviljas andra lån som påverkas av marknadsföringen för annars skulle de välja ett mer förmånligt lån. Särskilt påverkbara är den grupp av människor som använder SMS-lån till impulsköp, genom att de vet att de snabbt får tillgång till pengarna.

Förslag till fortsatta studier:

Vi anser att det skulle vara intressant att förnya undersökningen som Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket genomförde på Internetsajten "Playahead". Genom att genomföra denna undersökning på nytt i dagens läge och även ha en annan avgränsning tror vi att nya slutsatser och mönster skulle kunna konstateras. Utifrån det kan man se hur marknaden har utvecklats sedan undersökningen genomfördes och därmed även kunna skapa sig en hypotes om hur SMS-lånemarknaden kan komma att utveckla sig i framtiden, förutsatt att det inte blir någon annan lagreglering.

Efter åtskilliga rubriker i media om problematiken kring sms-lån kommer uppsatsens huvudsakliga uppgift vara att försöka besvara den centrala frågan i debatten, om varför unga vuxna sms-låntagare hamnar hos Kronofogden.

Sms-lån etablerades på den svenska marknaden i början av 2006 och karaktäriseras främst av låga lånebelopp, kort kredittid och en enkel ansökan. Idag finns det cirka 30 olika aktörer på den svenska marknaden som tillhandahåller denna typ av kredit. Sms-lån har även etablerats på den danska marknaden under mars månad, 2008.

Vårt syfte med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer och olika typer av sekundärdata belysa hur sms-låntagarens lånemönster ser ut. Vi vill även ge konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras. Detta för att förhindra att fler ungdomar hamnar i skuldproblem.

För att minska skuldsättningen bland de unga vuxna i Sverige, rekommenderar vi därför i vår slutsats att införa exempelvis privatekonomi som ett eget ämne i skolan, att sms-låneföretagen gör en noggrannare kreditprövning och att konsumenten måste ta ett större ansvar för sitt eget handlande.

Sammanfattning

Vårt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att undersöka den nya företeelsen med sms-lån och ungas (18-25 år) förhållande till detta. För att belysa de problem som sms-lån utgör gjordes analysen av uppsatsen utifrån rättssäkerhet. Rättssäkerhetsbegreppet känner nog alla till men vad som egentligen ryms inom begreppet redogörs från ett antal, på våra premisser utvalda, auktoriteters synvinklar. Vi undersöker sedan vilka gemensamma nämnare som finns dem emellan. Vi har tittat på vad ett sms-lån är och med hjälp av främst kronofogdemyndighetens statistik har vi undersökt antalet obetalda sms-lån som inkommit till myndigheten och ungdomars del i dessa fordringar. I korthet redogör vi även för Finlands syn på sms-lån och hur de har hanterat problemen med detta då Finland kom i kontakt med sms-lån tidigare än Sverige och har agerat på området.

Vid vår undersökning av sms-lån och de regler som finns vid konsumentkrediter har vi kunnat konstatera att denna företeelse är möjlig främst på grund av tre klara undantag i lagen. Dessa kryphål gör att kreditgivarna slipper kravet på kreditprövning, skriftliga avtalsvillkor och krav på information angående räntor och vid marknadsföring. Vidare har vi tittat närmare på de två domar som finns på området samt vad som menas med begreppet god kreditgivningssed enligt konsumentkreditlagen. Det har i våra undersökningar visat sig att förutsebarheten är ett viktigt inslag i rättssäkerheten som finns till för att skydda individerna i ett samhälle mot oskäliga villkor från makthavare (i denna uppsats rör det sig om konsumenter mot kreditgivare). Skyddet som rättssäkerheten ger anges i lagar och förordningar, men då sms-lån inte regleras är de enligt vår mening inte rättssäkra. Vi tror att rättssäkerhet skulle kunna infinna sig efter ändringar i konsumentkreditlagen, enklast genom att ta bort de undantag som finns, så att alla lån regleras på samma sätt. På så vis får konsumenten förutsägbarhet vilket följs av rättssäkerhet. Samhällets utveckling går ständigt framåt och lagstiftningen borde följa med i samhällets utveckling för att kunna trygga konsumenten som är den svagare parten i ett kreditförhållande. Inom konsumentkreditområdet har det kommit fram en del nyheter, EU har kommit med ett nytt direktiv om konsumentkrediter och det pågår i skrivande stund en utredning om sms-lån hos justitiedepartementet.  

Med bakgrund mot den ökade penningutlåningen och nya tekniken har det för denna uppsats varit intressant att undersöka den nya typen av kredit, SMS-lån. Detta är en relativt ny kredit på marknaden och krediten är synnerligen samhällsdebatterad. Frågor som diskuteras är om SMS-lån är en skuldfälla och om den är en ockerliknande kredit. Därför är det intressant huruvida den är lik andra krediter på den svenska kreditmarknaden eller om den är så pass extrem att den inte går att passa in i ett mönster som generellt skulle gestalta alla typer av krediter.

Syftet är att undersöka om SMS-lånen avviker från andra krediters utformning och beteende. För att realisera detta syfte har krediten jämförts med andra krediter på marknaden. Detta har gjorts med hjälp av fokus på olika dimensioner såsom kreditprövning, säkerhet, kredittid och ränta. För att plocka fram de olika dimensionernas innehåll har det genomförts intervjuer som har kompletterat dokumentstudier.

SMS-lånen har i jämförelse med de andra krediterna visat sig vara avvikande. Utifrån de dimensioner som studerats har ett generellt mönster för krediter framträtt. SMS-lånen skiljer sig avsevärt i den effektiva räntan varför krediten inte har kunnat placeras i detta mönster.

SMS based pull campaign processing system is a new model of directory service provided in mobile infrastructure basically to enable SMS based directory services Mobile directory services is a brand new phenomenon, which hold strong promises to become the best targeting advertising medium delivering new means of services to users with message other than traditional channels (e.g.: print, television, radio and email etc).The main purpose of this system is to bring customers and business organizations closer .It enables SMS based directory services. It not only acts as directory services but also as an advertising medium between the user and the business organizations.

The subject of sms-loans is examined by using primary and secondary sources’. This form of credit is formally independent from other obligations with a very short credit period and the amount of the loan is low. This form of credits is applied by mobile phones and on the internet by several companies, some of them are presented in this essay. These type of creditors do not come under any sanctions from the Swedish Financial Supervisory Authority as is customary for other creditors, they only need to register. Within the consumer credit legislation from 1992 there are some exceptions in the 5a, 6 and 9 §§ concerning credit rating, information and agreements in writing. These exceptions are the reasons that make sms-loans possible. The current legislation on this subject is identified and the exceptions are further explained in the essay. Within this type of credit the consumer protection differs from other types of loans with higher credit amounts. This is also due to the exceptions within the law. The current consumer credit legislation is based on a council directive from 1987, where it is optional for the member states to include these exceptions or not in their legislation. The legislator in Sweden adopted these exceptions, as they did not predict any risk of over indebtedness. In the law-making process documented in the government bill 1991/92:83, this risk was considered as non-existent, although this risk of over indebtedness was observed by the Swedish Consumer Agency and the Swedish Enforcement Authority. The statistics of the official non-payment notices confirms this observation. These authorities and the non-governmental organisation, The Swedish Consumers’ Association, have since 2006 and onwards been pushing for a change of the legislation according to the abrogation of the exceptions. Within several official publications the complexity of sms-loans are described, such as the lack of consumer protection and the risk of over indebtedness. The Swedish Consumer Agency is the supervising authority regarding this legislation field, and the companies providing sms-loans. When the Agency discharges one’s official duties, the Marketing Act is the legislation in use. The Swedish Market Court has convicted creditors, but none of the verdicts were related to the exceptions. The lack of consumer protection is also noticed in the EU, and a new council directive was adopted in 2008. This has now been implemented into a memorandum and the appurtenant draft bill. The intention with this bill is to enforce the consumer protection and to reduce the risk of over indebtedness, when consumers obtain credit. This bill is intended to become effective at 1 of January 2011.     

Abstract

Title Cashews by SMS – an implementation in Mozambique

Problem

Innovation is described by Tidd, Bessant and Pavitt (2005) as the core

process within organisations associated with renewal and as generic

activity associated with survival and growth. Yet many organisations

fail to realise the benefits of adopting an innovation. Which the theory will show this is most likely due to a problem with one certain phase in the innovation process: the implementation.

Purpose

The purpose with this academic paper is by a practical example

illustrate the risks and problems one can come across in an

implementation and the consequences of this. We also intend to give

suggestion on how it is possible to restart an implementation process

when the process once has failed.

Research questions

Why has marketAlerts failed to be implemented in Mozambique?

How should IPEX resume the implementation of marketAlerts?

Methodology

Ethnographical approach.

Conclusion

Our conclusion is that the Institute for Export Promotion (IPEX) has

managed to adopt marketAlerts but has failed to implement it in their

daily work mainly due to the fact that they only completed the

acquiring phase. The failure is due to a combination of hierarchy, lack of interest and absents of routines for sending marketAlerts. In order for IPEX to make the best use of marketAlerts we believe that they have to go back and start from the executing phase and implement the service once again.