Academic literature on the topic 'SO-ämnen i grundskolan'

I artikeln diskuteras en lärarstudie om vad som utmärker samhällskunskaps-ämnet på svenskt mellanstadium. Det sker mot bakgrund av en skandinavisk ämnesdidaktisk diskussion om ämnets tydlighet med fokus riktad mot svenska förhållanden. Här har ämnet beskrivits som otydligt i läroplans- och läroboks-forskning medan det framträder som mer tydligt i lärarforskning. Denna lärarforskning har dock oftast studerat grundskolans högstadium och gymnasium. Studier på mellanstadiet saknas och min studie visar, till skillnad från dessa studier, att ämnet är otydligt när lärarna talar om det. Det är ett stadie som också skiljer sig från högstadiets och gymnasiets ämnescentrerade ämneslärarkultur genom att det är mer elevcentrerat och klasslärarbundet med högre grad av ämnesintegration. Artikeln fokuserar därför samhällskunskapsämnets relationer till övriga samhällsorienterande (SO) ämnen – geografi, historia och religionskunskap – och vad det innebär för ämnets otydlighet. Genom intervjuer med lärare om deras SO-undervisning och samhällskunskapsämnets del i den, illustrerat med hjälp av begreppen ”ämnesmarkörer”, ”ämnesväxlingar” och ”ämnesöverlappningar”, framträder ämnet som underordnat och undanskymt i relation till särskilt geografi och historia. De har en dominerande position inom gruppen och bidrar till att samhällskunskapsämnet förblir otydligt. I artikelns konklusion och diskussion argumenteras för betydelsen av en rekonstruktion av relationerna inom gruppen, inte endast för att göra samhällskunskapsämnet tydligare, utan för att också övriga ämnen skall ge ett starkare bidrag till elevers lärande om samhället och dess frågor både som enskilda ämnen och tillsammans.Nyckelord: samhällskunskap, samhällsorienterande ämnen, ämnesmarkörer, ämnesväxlingar, ämnesöverlappningarAbstractThis article reports on a practice-related study of the characteristic features of the civics subject in Swedish upper primary education. The discussion takes place against the background of a Scandinavian subject-specific pedagogical debate on the lack of clarity in the civics subject in relation to the other social studies subjects. In Sweden, curriculum and textbook research has pointed out that civics seems to have a vague and unspecified role in primary education, while it seems to have a more prominent role in practice-related research. However, the latter research has often focused on lower and upper secondary education, and so far there have been no studies of the role of civics in primary education. In contrast to the studies of civics in secondary education, my study shows that civics in primary education emerges as very obscure in teachers’ talk about it. At this stage of education, civics is not as subject-centred as it is in the subject-teaching culture of secondary education, but rather a pupil-centred subject with a high degree of integration with other subjects. The article has a focus on civics in relation to the other social studies subjects (SO), namely geography, history and religious studies, and on how the interrelations affect the perception of civics. The study is based on interviews with teachers on their SO teaching and the role of civics with the help of the concepts of ”subject marker”, ”subject-switching”, and ”subject-overlapping”. The result of the analysis is that civics emerges as a subordinated and inconspicuous subject in relation to geography and history, in particular. These two subjects have a dominant position in the subject cluster and contribute to relegating civics to a vague and unclear backseat. In conclusion, the article argues for the need of reconstructing the interrelations in the subject cluster, not only for the sake of clarifying the role and content of civics, but also to ensure that the other subjects can also contribute more to pupils’ learning about community and citizenship issues, as separate subjects and together.Keywords: civics, social studies subjects, subjects, subject marker, subject-switching, subject-overlapping

Det har från statligt håll under många år funnits en ämnesövergripande ambition för undervisningen i SO i årskurs 4–6 i svensk grundskola. I och med införandet av den nuvarande läroplanen (Lgr 11) fick dock de enskilda SO-ämnena (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap) en mera framträdande roll i kursplanerna. Lgr 11 innebar också att betyg infördes från årskurs 6, med kunskapskrav för varje SO-ämne. Lgr 11 föreskriver dock också att eleverna ska ges möjligheter att arbeta ämnes-övergripande. Det finns dock indikationer på att undervisningen i SO i årskurs 4–6 på många skolor, inte sker ämnesövergripande. Studiens syfte är att beskriva och analysera möjligheter och utmaningar som lärare i årskurs 4–6 ser med ämnesövergripande undervisning i SO. Det empiriska materialet består av semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. Resultaten, analyserade främst i relation till Blanck (2014), Ross (2006a) samt Carlgren (2016) visar att möjligheter som lärarna anger med ämnesövergripande undervisning i SO är att det kan ge eleverna helhetsförståelse och sammanhang, utifrån lärarnas beskrivningar av vad som är gemensamt för SO-ämnena. Utmaningar för ämnesövergripande undervisning gäller främst bedömning och betygsättning i förhållande till kunskapskraven i varje SO-ämne. Lgr 11:s summativa bedömningsfokus avspeglar sig i lärarnas resonemang, och påverkar även deras undervisningspraktik, främst på så sätt att det försvårar elevers utveckling av de mer komplexa kunskaper som ämnesövergripande undervisning kan ge. Nyckelord: ämnesövergripande undervisning, SO-ämnen, synteskunskaper, bedömning, kunskapskrav Subject-integrated teaching in the social studies subjects in Swedish compulsory school – What do the teachers say? AbstractFor many years, at the state level, there has been an ambition for subject-integrated teaching in years 4–6 in Swedish compulsory school. However, with the introduction of the current national curriculum (Lgr 11), the individual social studies subjects (civics, geography, history and religious studies) became more prominent in the national syllabi. Lgr 11 also included a new grading system, now starting from year 6, with knowledge requirements for each social studies subject. However, Lgr 11 also stipulates that students should be given the opportunity to work subject-integrated. But there are indications that current teaching in social studies in years 4–6 at many schools, does not occur subject-integrated. The purpose of the study is to describe and analyse teachers’ views of opportunities and challenges regarding subject-integrated teaching in social studies in years 4–6. The study is based on interviews with six teachers. The results, analysed mainly in relation to Blanck (2014), Ross (2006a) and Carlgren (2016), show that the teachers state that the potential in subject-integrated teaching is that it can develop students’ understanding of the whole, based on the teachers’ descriptions of what is common for the social studies subjects. Challenges for subject-integrated teaching mainly concern assessment and grading, in relation to the knowledge requirements in each subject. The summative focus in Lgr 11 is also reflected in the teachers’ views, and also affects their teaching practice, primarily in such a way that the summative focus makes it difficult for students to develop the more complex knowledge that subject-integrated teaching can provide. Keywords: subject-integrated teaching, social studies subjects, synthesized knowledge, assessment, knowledge requirements

A Geographic Information System (GIS) is about presentinginformation with the map as a base. This is increasingly being used on internetsites and in mobile apps. With a GPS it is possible to see where you are andhow to reach a destination or check if the bus is in time. A question to ask isif this technology is possible to implement in ordinary primary schooleducation. If it is, learning history, geography, religion and so on with a GISlearning tool might be possible. Then, it is interesting to know which thepossibilities and obstacles are for such implementation. This paper presentssome of the possibilities and barriers. A scenario of an idea of a GIS learningtool was made and presented for some teachers and pupils. In the interviewswhere teachers were one by one and the pupils were in groups they could tellwhat they thought about the idea. This study shows that one of the possibilitieswith implementing a GIS in primary school education is that it is seen as apedagogical tool which creates an interaction with the tool and the the way themap creates context. It was also seen as an important learning tool for pupilwith reading and writing difficulties because it allows learning using multiplesenses. Futhermore this study identifies som barriers in the form of lacking internetconnections, and computers that do not work in a proper way, and it can take along time to get support. Other things that were mentioned was that allteachers do not have an interest in IT and the risk that pupils would ratherplay computergames than do school work. In sum, this study show that GIS havethe potential of being the pedagogical learning tools that teachers aresearching for.

Idag råder det delade meningar om vad som är det bästa sättet att undervisa på. Det har pendlat mellan ämnesspecifik och ämnesintegrerad undervisning i takt med olika beslut och läroplaner i vårt samhälle. Fördelar och nackdelar har lyfts fram i olika sammanhang om skolan bör undervisa ämnesintegrerad eller ämnesspecifikt. I denna empiriska studie kommer jag ta reda på fem grundskolelärares inställning till ämnesintegrerad undervisning inom SO-ämnen och hur lärarna arbetar enligt detta arbetssätt. Utifrån det insamlade materialet kommer också fokus ligga på de fördelar och nackdelar som lyfts fram med detta arbetssätt. Resultatet visade att lärare ser flera fördelar med integrerad undervisning som att det oftare arbetades i teman och att eleverna därmed fick en starkare anknytning till verkligheten. Det blir också lättare att förstå samhället genom ämnesövergripande undervisning då verkligheten inte är uppdelad i ämnen och då bör inte skolan vara det heller. Resultatet diskuterades utifrån Bernsteins begrepp inramning och klassifikation. I diskussion och slutsats tas fördelar och nackdelar upp och kopplas ihop med tidigare forskning. Resultatet kopplas också ihop med Bernsteins begrepp i en slutsats.

SO

Detta arbete utgår från tre problemformuleringar och syftar till att ta reda på hur lärare och studiehandledare ser på studiehandledningens betydelse, vilka förväntningar de har på handledningen och hur samarbete samt ansvarsfördelning ser ut inom studiehandledning. Vi vill särskilt undersöka vilken betydelse handledningen har för SO-ämnena i F-3. I arbetet används två teorier för att analysera det empiriska materialet. Den ena är Skolverkets fem framgångsfaktorer för fungerande studiehandledning. Den andra är Claes Nilholm och Kerstin Göranssons gemenskapsorienterade definition av inkluderingsperspektivet. Metoden för arbetet är kvalitativa intervjuer för insamling av material. Vårt resultat visar att Skolverkets framgångsfaktorer finns representerade i de intervjuer vi genomfört. Dock ser vi att på individnivå är inte alla faktorer synliga. Vårt resultat visar att inkludering kan kopplas ihop med flera av framgångsfaktorerna samt att studiehandledning kan verka inkluderande. Studiehandledningens betydelse kan vi konstatera är beroende av en fungerande organisation och av studiehandledare och lärares engagemang. Lärares och studiehandledares förväntningar på studiehandledning är främst att handledningen ska bidra till utvecklande av ämneskunskaper och det svenska språket. Samarbetet och ansvarsfördelningen upplevs som oklar då bristande styrning resulterar i att detta läggs på de enskilda individerna. Vår slutsats är att ett tillägg behövs i Skolverkets framgångsfaktorer angående organisation och styrning.

The purpose of this study is to investigate how four different teachers in the social sciences subjects in elementary school work with reading comprehension to support their pupils with reading difficulties. The research questions for this study are: Which structures do the teachers in social sciences subject use to support pupils with reading difficulties? How do the teachers in social sciences subject describe the concept of reading difficulties? What additional support do the pupils with reading difficulties receive? Two methods have been used to answer the research questions. Four teachers were interviewed and observed. Lev Vygotskij’s sociocultural perspective was used for the theoretical point of the study.  The results of this study show that the four teachers all use similar methods to help pupils’ develop their reading skills. They work to develop pupils’ vocabulary range by for example supporting structures such as text calls. When the four teachers described the concept of reading difficulties, they all mentioned dyslexia as a common cause of reading difficulties.  In addition, the four teachers mentioned that pupils receive additional support from special needs teachers who help them.

Democracy and value education within the subject social studies – a literature study about how teachers encourage student’s knowledge in democracy and values within the subject social studies.
Demokrati och värdegrundsarbete i SO-undervisningen – en litteraturstudie om hur läraren kan främja elevernas kunskaper inom demokratin och värdegrundsarbete i samhällsorienterande ämnen.