Syfte med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt kvinnliga och manliga vårdare inom omsorgen för personer med funktionshinder konstruerar kön. Våra frågeställningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vårdarna på yrket som vårdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vårdare och skiljer sig uppfattningen åt mellan de kvinnliga och manliga vårdarna? I vår analys av resultatet har vi använt oss av ett könsperspektiv med fokus på hur kön ses som en social konstruktion. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre män, som alla arbetade som vårdare på olika boenden för vuxna i behov av särskilt stöd. Det vi kunde se var att alla informanter i sina svar bidrog till konstruktionen av kön. Våra resultat visar på att det råder en motsägelsefullhet. Alla ville ha en arbetsplats med både män och kvinnor. Det gynnar stämningen i arbetsgruppen och det är bra för de boende. Samtidigt nämns att kvinnor i egenskap av just kvinnor och kvinnors tillskrivna egenskaper har fördelar i yrket som vårdare.

The overarching aim of this dissertation is to explore and describe Swedish local authorities’ measures to prevent and manage homelessness; how these measures diverge between different municipal categories; what factors predict homelessness, provisions of accommodation and cov-erage rates between the number of accommodations and the respective municipalities’ housing interventions.

Measures studied are policies and housing interventions. The housing interventions re-ferred to here are those provided by or through the social welfare authorities to persons living with unstable housing or who are homeless. The interventions can be divided into two main categories: 1) preventive interventions in the form of daily-life support, usually in the form of personnel support in the individual’s own apartment, designed to help persons at risk of becom-ing homeless to remain housed and prevent eviction; 2) accommodation support for persons who are already homeless and in need of housing. Such accommodations may be more or less temporary, more or less integrated and include a greater or lesser amount of care.

Two sets of data were collected for the study: 1) a case study of two category-housing programmes using both qualitative and quantitative data; 2) a survey of 147 randomly chosen municipalities (about half of the municipalities in Sweden) to explore the prevalence and charac-teristics of policies and housing interventions.

Findings from the case study show that special-category housing has positive direct effects on the housing stability of the residents and their feelings regarding their quality of life, but does not have a direct effect on their substance misuse. Moreover, the increased housing stability seems to be more a direct effect of the person having stayed on the programme, rather than a long-term effect. Furthermore, although their quality of life improves, the residents still experi-ence a lack of belonging and feel that their lives lack meaningful content.

On the national level, the findings show that an array of housing interventions divided into 12 sub-categories is offered to counteract homelessness. These categories vary along two central dimensions: care and normality. The two most frequent types of housing interventions in all types of municipalities are daily-life support and social contracts. Other housing interventions are marginal compared with these two. There is greater fluctuation between municipalities in the level of care provided than in the level of normality. Furthermore, the more densely populated municipalities are more highly engaged in developing housing policies and the administrative means to handle them. Such policies, however, seem to decrease the level of normality without promoting levels of care.

When exploring factors that predict homelessness, the findings show that urbanisation is central to understanding variations in homelessness, not only in the largest cities but also in less densely populated areas. In addition, higher rent levels and more of aggregated psychiatric prob-lems in the municipality seem to increase homelessness. The apartment rate and the proportion of public housing within the stock of apartments are both important for the possibility to pro-vide accommodations. Moreover, the proportion of single-parent households seems to enhance the need to provide such accommodations. Political majority and the functional organisation of the social services both seem to have an impact on the coverage rates. Thus, the findings indicate that the municipalities have various options for managing factors that impact on the homeless-ness rate.

Keywords: housing interventions, level of care, level of normality, policies, municipality, predicting homelessness

Vårt syftet med C-uppsatsen är att ur en pedagogisk synvinkel få en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har även behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man går igenom när man har drabbats av en traumatisk händelse. Vi har även jämfört litteraturen med våra intervjupersoners svar och analyserat och diskuterat dessa utifrån en hermeneutisk analysmetod.

Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att deras kompetens är god. Dock har inte alla fått någon fortbildning inom området.

I vår undersökning har vi valt den kvalitativa metoden, närmare bestämt intervjuerna, för att få svar på våra frågor. Vilka arbetssätt använder sig lärarna av och slutligen vilka förhållningssätt märks i mötet mellan skolan och elever i en skolsituation? I den empiriska delen har vi presenterat svaren i olika rubriker: Mötet, Arbetssätt, Elevens självbild och Organisationen. I vår undersökning intervjuade vi 22 elever och 4 lärare. Frågorna till respondenterna berör de 4 olika rubrikerna i vår undersökning. Intervjusvaren visar på att undervisningen bedrivs utefter det segregerande perspektivet. Vidare fann vi vissa brister i arbetssättet gällande åtgärdsprogram eftersom flertal av elever inte kommer ihåg vad som skulle förbättras. Relationer mellan lärare och elever tyder på ett bra förhållningssätt. Den här undersökningen hade varit intressant att utveckla i ett större perspektiv där diskussionen om betyg kan tas upp.

Abstract

The intention of our study was to examine the meaning of home of elderly women and men and how they experience their getting older. We also wanted to see how elderly women and men experience to receive home-help-service in their own home. The study was based on qualitative interviews with elderly women and men. The informants were five women and four men between the ages of 60-84 years. They all had everyday help from the home-help-service. To interpret the material we have been using earlier studies and Antonovsky´s theory of KASAM. In the result we have compared the answers between women and men to find similarities and differences. The main result was that the home is very meaningful for both women and men. We also found that none of the informants felt like they were in a position of dependence. On the other hand all informants felt that it was a changeover to receive home-help-service and it has taken some time to accept their new situation. For the women has the changeover taken a longer time than it has for the men.

Keywords: home, ageing, dependent

On the basis of theoretical knowledge about the complex of problems which can occur in an implementation of a collaboration project, the purpose of this essay is, to examine how representatives on each authority relate to and manage collaboration as a work method, the awareness of problems within the organisations that collaborate, and the preparedness around how to manage problems with collaboration. "Unga vuxna" is a collaboration project between Kalmar county council and all 12 municipalities in the county council. More specifically it is a cooperation project between psychiatry and social services. Theories used in this essay are professor Berth Danermarks studies about collaboration, and social psychologist Jay Hall’s theory about capability. We have also studied earlier research about collaboration, done by lecturer Rebecka Stenberg, Professor Chris Huxham, senior lecturer Siv Vangen and doctor of philosophy Stefan Wiklund.

Utifrån en teoretisk kunskap kring vilken problematik som kan uppstå vid genomförandet av ett samverkansprojekt, har denna studie som syfte, att undersöka hur representanter på vardera myndigheten förhåller sig till och hanterar samverkan som arbetssätt, problemmedvetenheten inom de samverkande organisationerna, samt beredskapen kring hur de ska hantera eventuella samverkansproblem. Teorier som använts i denna studie är professor Berth Danermarks studier om samverkan och socialpsykolog Jay Halls teori om kompetens. Tidigare forskning som studerats är gjord av lektor Rebecka Stenberg, professor Chris Huxham, lektor Siv Vangen, och filosofie doktor Stefan Wiklund. Med dessa teorier och denna tidigare forskning som bakgrund bygger studien på 3 frågeställningar;

1.  Vilka förutsättningar anser aktörerna är betydande för att möjliggöra en samverkan?
2.  Vilka hinder kan uppstå i en samverkansprocess?
3.  Vilka strategier använder sig aktörerna av i samverkan med andra myndigheter?

Metod som använts är semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från Kalmar läns landsting och Borgholms kommun. Framkomna resultat visade att kunskapen om samverkan var god hos de tillfrågade respondenterna. Betydande förutsättningar som respondenterna påtalade var positiv inställning, ömsesidigt förtroende och genuin vilja till samverkan, god kommunikation mellan aktörerna, gemensam bas och utbildning samt att samverkan sker på alla organisationsnivåer. Hinder som kan uppstå i en samverkansprocess är att självtillräcklighetskultur, långsamma beslutsprocesser, oklara mål och visioner, bromsar processen. Strategier som aktörerna använder sig av i samverkan med andra myndigheter är att tänka ihop och lära av varandra samt att ha en tydlig styrgrupp.

Tidigare forskning visar på uppenbara problem kring lärare - elevrelationen vad gäller interaktionen. Denna problematik grundar sig inte minst på att relationen främst är inriktad på de kunskapsöverförande bitarna medans de sociala och relationsmässiga aspekterna i relationerna oftast kommer i andra hand. Mot denna bakgrund ämnade vi mer ingående granska om även ett liknande mönster kunde skönjas i den specifika undersökning som vi valt att genomföra.

Vårt syfte med denna uppsats är att studera den interpersonella kommunikationen i skolmiljö mellan instruktörer och elever. De frågeställningar vi har tillämpat oss av för att nå en djupare förståelse för den interpersonella kommunikationen är följande: Hur interagerar instruktörer och elever med varandra, hur uppfattar instruktörerna och eleverna varandras kommunikationsförmågor samt vilka kommunikationsbarriärer finns det?

Den metod vi har valt oss att använda oss utav är av kvalitativ natur. Vi har tillämpat oss av två olika angreppssätt för att besvara våra frågeställningar. Dels semistrukturerade samtalsintervjuer med instruktörerna samt gruppintervjuer med eleverna. Vi har valt att analysera vårt material utifrån socialpsykologiska teorier kring roller och attityder för att djupare tränga in i vårt material och därigenom komma åt respondenternas åsikter och nå en ökad förståelse kring den interpersonella kommunikationen mellan instruktörer och elever. Utöver detta kommer vi analysera med hjälp av teorier kring interpersonell kommunikation.

Vår undersökning ger en klar fingervisning om att det förekommer klara brister i den interpersonella kommunikationen mellan instruktörer och elever i den specifika kontext som varit föremål för vår studie.  Det intygar samtliga respondenter även om eleverna generellt är mer hårda i sina omdömen jämfört med instruktörerna. Att så är fallet har många orsaker men kan inte minst spåras i de socialpsykologiska mekanismerna i såsom roller och attityder. Situationen har dock förbättrats under det senaste läsåret men behöver utvecklats ytterligare för att åstadkomma en tillfredställande interpersonell kommunikation mellan aktörerna.

Previous research demonstrates the obvious problems surrounding teacher-pupil relationship in terms of interaction. This issue is based not least on the relationship is primarily focused on the knowledge transfer the pieces while the social and relationship aspects of the relationship usually is secondary. Against this background, we intended to examine in more detail on even a similar pattern could be discerned in the specific study, we chose to implement.

Our purpose in this essay is to study the interpersonal communication in the school environment between instructors and students. The issues we have applied ourselves on to reach a deeper understanding of the interpersonal communication is: how can interacts instructors and students with each other, how do instructors and students' perception of themselves and each other out, and which communication barriers exists?

The method we have chosen us to use us is out of a qualitative nature. We have used two different approaches to answering our questions. First, semi-structured interviews with instructors and group interviews with students. We have chosen to analyze our material based on social psychological theories about the roles and attitudes to deeper penetration of our material and thereby access the respondents' views and reach a greater understanding of the interpersonal communication between instructors and students. In addition, we will analyze using theories of interpersonal Communication.

Our study gives a clear indication that there are clear gaps in the inter-human communication between instructors and students in the specific context of the subject of our study. It declares all respondents, although students are generally more severe in their ratings compared with the instructors. That so many reasons but can not be traced at least in the social psychological mechanisms such as roles and attitudes. The situation has improved over the past academic year but have to develop further to achieve a satisfactory interpersonal communication between players.

Syftet med vår undersökning är att bidra med kunskap om elevers upplevelser och erfarenheter av skolan i allmänhet och med fokus på gymnasieskolans individuella program i synnerhet. Genom att göra elevers röster hörda kan vi få perspektiv på de förändringar som gymnasiet och särskilt det individuella programmet står inför. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgångspunkter utifrån olika infallsvinklar, där vi lägger tyngdpunkten på makten, demokratin och det sociokulturella. Vidare presenterar vi olika forskares syn på skolan generellt, på det individuella programmet samt olika politiska beslut som i högsta grad påverkar den svenska skolan. Metoden vi använde oss av är kvalitativ eftersom vi genomförde en fallstudie, där vi intervjuade nio elever. I vår undersökning fann vi att de elever som studerade vid gymnasieskolans individuella program hade en positiv inställning till programmet. De såg en fördel i att studera i en klass med ett färre antal elever. De poängterade också pedagogens betydelse med avsikt på bemötande och arbetssätt. Vidare framhöll eleverna att de fick det stöd som många av dem upplevt sig sakna, främst under sin högstadietid. Avslutningsvis sade eleverna att de såg med stor tillförsikt på sin framtid då de alla hade planer och drömmar av något slag.

Syftet var att undersöka och granska hur skolan möter eleverna ur pedagogernas perspektiv.

Arbetet ger en överblick över tidigare forskning om att möta alla elever. Vår utgångspunkt var det relationella perspektivet där pedagogens undervisning ska anpassas efter elevens förutsättningar. Den specialpedagogiska verksamheten bör ses i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet. All personal på skolan måste ha stöd av rektor för att kunna möta alla elever så att eleverna kan utvecklas efter sina egna individuella förutsättningar.

Vi gjorde en kvalitativ enkätundersökning med pedagoger som arbetar på F – 6 skolor i fem olika kommuner i södra Sverige.

Vårt forskningsresultat visar att pedagogerna är villiga att ändra sitt arbetssätt till förmån för eleverna genom att ta till sig nya idéer som utvecklar undervisningen. Utifrån elevens förutsättningar planeras undervisningen och tillsammans med elev och föräldrar görs eleven delaktig i arbetet för att eleven ska nå sina mål. Respondenterna anser att pedagogen ska vara engagerad, tydlig, ha en vuxen roll i mötet med eleverna och en god ämneskunskap samt kunskapen om att använda olika pedagogiska metoder.

Elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de har rätt till, det vanligaste stödet är undervisning i liten grupp. För att kvaliteten ska behållas i en skola för alla måste det till resurser anser pedagogerna. Det finns tankar bland pedagogerna om att en skola för alla är en politisk vision.