Dissertations / Theses on the topic 'Social aspects of Armed forces'

Tout comme les autres organisations, les armées de différents pays se regroupent au sein de task forces spécifiques et temporaires qui nécessitent une configuration organisationnelle plus flexible ainsi qu’une culture d’organisation davantage adaptée à ces nouveaux cadres de travail. Aussi, l’objectif de la première partie est, précisément, de se pencher sur ces deux dimensions, structurelle et culturelle, de l’organisation militaire belge pour comprendre ensuite les interactions sociales observées dans les milieux opérationnels étudiés. Dans un premier chapitre, on s’attache à montrer les changements rencontrés dans la plupart des organisations militaires des pays industrialisés mais aussi, plus spécifiquement, les réformes institutionnelles entreprises pour moderniser les forces armées belges. Le deuxième chapitre aborde ensuite les éléments culturels que l’on retrouve au cœur de l’organisation militaire. Traditionnellement considérée comme un ensemble homogénéisé par une culture organisationnelle forte et cohésive, dans une perspective de différenciation, on relèvera les éléments croissants de diversité culturelle interne qui rendent l’organisation plus diverse tout en rendant la coordination de l’ensemble plus délicate.

La deuxième partie- empirique- aborde trois études de cas qui ont été menées dans un contexte géographique et institutionnel particulier :en Afghanistan pour la mission ISAF, au Liban pour la mission UNIFIL et en Bosnie-Herzégovine pour la mission Althea. Au niveau de la récolte des données, l’approche méthodologique suivie est de nature essentiellement inductive et combine différentes méthodes de récolte de données (observation et entretiens sur le terrain, questionnaires quantitatifs, rapports de lessons learned, articles de presse, etc.). En procédant par analyses comparatives et en se basant sur les récits, les pratiques observées, les conversations informelles, ces approches permettent de mieux comprendre la perception subjective de la réalité sociale par les militaires ainsi que les interactions observées. Les données relatives à la mission menée par l’OTAN en Afghanistan ont été collectées à Kaboul où les militaires belges étaient déployés sur l’aéroport aux côtés d’une trentaine de nations. Ces données ont notamment servi de base pour appliquer le modèle des rôles managériaux de Mintzberg à des managers belges opérant dans des circonstances exceptionnelles. Dans un second temps, on s’est également penché sur l’étude des équipes de reconstruction provinciale qui ont été déployées dans la plupart des provinces afghanes et sur la délicate collaboration entre les acteurs civils et militaires à Kunduz. La deuxième étude de cas, relative à la mission de l’ONU au sud-Liban, s’intéresse d’une part à la cohabitation belgo-polonaise au camp de Tibnine et, d’autre part, au fonctionnement de l’état-major multinational de la force à Naqoura. Enfin, le séjour en Bosnie-Herzégovine a permis d’étudier le déploiement de militaires belges dans un cadre européen, sous l’égide de l’EUFOR. Le troisième et dernier chapitre de cette partie fait, en quelque sorte, la synthèse des différents éléments, théoriques et empiriques, relevé et les combine dans une tentative de modélisation théorique des principaux facteurs de coopération militaire multinationale.

Sur base de nombreux extraits des données recueillies in situ, ce travail s’attache à montrer que la multinationalisation des milieux militaires opérationnels présente non seulement des avantages mais aussi de nouveaux challenges. Elle est ainsi fortement appréciée par les ‘petits’ pays, comme la Belgique, qui peuvent ainsi prendre part simultanément à différentes missions en mettant à disposition des capacités limitées mais spécialisées dans certaines niches de compétences. A travers les synergies opérées, ces formes de collaboration permettent de limiter les coûts liés aux déploiements opérationnels tout en assurant une certaine crédibilité par rapport aux engagements internationaux. Toutefois, même si cette multinationalisation est plus fréquente que par le passé, en raison de difficultés diverses (linguistiques, logistiques, caveats, etc.), elle reste encore souvent marginale au niveau des plus petites unités organisationnelles. C’est généralement à partie d’un certain niveau hiérarchique ou de spécialisation que l’on retrouve des militaires étrangers travaillant dans des équipes multinationales. Le fait que la majorité des militaires belges continuent surtout à travailler avec des collègues nationaux n’implique pas pour autant qu’ils n’ont aucun contact avec les militaires étrangers. Vivant dans des espaces confinés et, à l’exception des contacts virtuels avec la famille et les proches, les relations avec les autres militaires représentent leur seule vie sociale pendant plusieurs mois et c’est donc aussi et surtout à ce niveau que l’influence du contexte multinational se fait sentir.

Dans la lignée de d’Iribarne qui parlait de logique de l’arrangement en faisant référence à la culture belge, les comportements des militaires semblent autant régulés par cette conception particulière de la coopération et cette recherche d’accords informels que par le respect des ordres. Mais c’est sans doute aussi le sentiment d’appartenir à une organisation militaire dont l’influence est plus limitée qui semble encourager ses membres à adopter des comportements propices au développement de relations inter-organisationnelles ou de ce que l’on a qualifié de logique de la débrouillardise.

Doctorat en sciences sociales, Orientation sociologie
info:eu-repo/semantics/nonPublished

Interoperabilitet blir viktigare och viktigare för Sveriges del, även för funktionen sjukvård. Denna uppsats kommer att behandla likheter och skillnader mellan sjukvårdsdoktriner, handböcker och reglementen med NATO:s och framförallt Norges motsvarigheter, för att undersöka om den svenska Försvarsmakten sjukvårdsorganisation är interoperabel, och för att finna saker som kan förändras för att öka effektiviteten och interoperabiliteten. Under uppsatsen dras slutsatser som att svenska Försvarsmakten tagit åt sig stora delar av de kunskaper som NATO tidigare har gjort. Sverige ”kopierar” delar av NATO:s doktrin för sjukvård, NATO AJP-4,10 Allied joint medical support doctrine. Saker som skulle kunna påverka samarbete med andra länder på ett negativt sätt, t.ex. att alla länder har egna nationella regler samt vissa olikheter i doktriner och handböcker som hur vi i Sverige sätter färger på skadade vid olyckor med en stor mängd skadade, medan detta inte nämns i NATO:s doktrin diskuteras också i uppsatsen. Vi i Sverige har även vid dessa stora olyckor satt tidpunkter för när patienterna kan behövas vård, vilket inte heller går att finna i NATO:s doktrin. Väldigt få skillnader har hittats mellan Sveriges och NATO:s sjukvårdsorganisationer och arbetssätt. Däremot är likheterna väldigt många, vilket gör att samarbete mellan Sverige och NATO länder kan vara mycket effektivt. Detta gör att man i slutsatserna och diskussionen kan läsa om hur svenska Försvarsmaktens sjukvård är interoperabel, men självklart finns saker att förbättra för att öka effektiviteten.

Interoperability becomes more and more important for Sweden, also for the medical. This paper will discuss the similarities and differences between medical doctrines, manuals, regulations, etc. with NATO and particularly the Norwegian similarities, to investigate if the Swedish Armed Forces health care organization are interoperable, and to find things that can be changed to increase efficiency and to be more interoperable. In this paper the author’s conclusions that the Swedish Armed Forces have access to large parts of the knowledge that NATO had done. Sweden "copy" part of NATO's doctrine for medical care, NATO AJP-4, 10 Allied joint medical support doctrine. The author also sees things that could affect the cooperation with other countries in a negative way. Things like that all countries have their own national rules and some differences in doctrine and manuals like how we in Sweden puts colour on damaged in accidents with a large number wounded, while this is not mentioned in the NATO doctrine. We in Sweden have also set times for when patients may need treatment in major accidents, which again can be found in the NATO doctrine. Very few differences have existed between Sweden and NATO's healthcare organizations and practices. However, many similarities, which makes cooperation between Sweden and NATO countries can be very effective. This means that the conclusions and the discussion can be read on the Swedish Armed Forces' medical care is quite interoperable, but obviously there are things to improve in order to increase efficiency.

I 30 år har kvinnor funnits på militära befattningar i Försvarsmakten. Fram till för fyra år sedan hade nästan inga åtgärder vidtagits för att anpassa den personliga utrustningen till kvinnors behov. Enligt en undersökning från 2005 bidrar detta inte enbart till direkta fysiska begränsningar, utan även till sänkt självförtroende och känslor av kränkning och underordning. Sedan 2006 har Försvarsmakten och FMV arbetat med att ta fram en rad olika persedlar i mindre storlekar, och daglig dräkt har även tagits fram i dammodell. De små storlekarna har visat sig lösa delar av de problem som kvinnor har upplevt. I Försvarsmaktens jämställdhetsplan står det dock bland annat att genus- och jämställdhetsperspektiv ska anläggas vid nyanskaffning av materiel. Det har visat sig finnas ett personligt intresse hos de ansvariga på Högkvarteret och FMV, men det organisatoriska engagemanget i frågan kring utrustning för kvinnor verkar nästan obefintligt. Jag ser dessutom brister i kommunikationen mellan användarna och de som är ansvariga för framtagningen av ny utrustning. Den enda kanalen mellan förbanden och Högkvarteret är s.k. brukarrepresentanter, som ensamma svarar för att föra hundratals människors åsikter uppåt. Enligt teorier kring gruppsammansättningar och minoriteter finns det också anledning att tro att kvinnor, som den minoritet de utgör, riskerar att kvävas av rösterna från majoriteten när denna metod används. Som en lösning på problemet förordar jag ett ökat organisatoriskt engagemang i frågan, genom tydligare stöttning från den högsta ledningen, samt en enkätundersökning, som på bred front samlar in användarnas åsikter om den materiel som tillhandahålls.

Until four years ago no measures had been taken to adapt the personal equipment to women’s needs.This doesn’t only cause direct physical limitations, but also brings out feelings of lowered self-esteem, insult and subordination. Since 2006 the Swedish Armed Forces and FMV (Swedish Defence Materiel Administration) have worked with developing smaller sizes in a number of items of equipment, which also have turned out to solve some of the problems that women have been experiencing. The Swedish Armed Forces’ gender equality plan says that gender and equality perspectives are to be adopted when developing new equipment. Although there has turned out to be a personal interest among the people responsible, the organizational commitment to the issue seems almost non-existant. A lack of communication between the users and the people responsible for the adaptation of equipment for women has also been noted. The only channel between the units and the Headquarters is so called “user representatives”, who are single-handedly responsible for the forwarding of opinions of hundreds of people. There are reasons to believe that women, as a minority, risk being smothered by the voices of the majority when this method is used. As a solution to this problem it is recommended that the organizational commitment is increased, through a more overt support from the higher command, and that a survey is conducted collecting the opinions of a wide group of people about the personal equipment that is supplied by the Armed Forces.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka skillnader som finns i analysen av CBRN-skyddsförmågan i BG08 och BG11. För att kunna genomföra undersökningen har det varit nödvändigt att beskriva hur EU Battle Group konceptet har tillkommit samt vad konceptet innebär. Följande frågeställningar har legat till grund för studien: Vilka förändringar har gjorts i analysen av CBRN-funktionen i BG08 och BG11? Om det finns några förändringar, hur förklarar man och förstår dessa förändringar? Utifrån de rådande politiska ingångsvärdena för de två styrkorna har viss diskrepans, dock liten, identifierats. Den största skillnaden ligger i vilken nation som skall bidra med förmågan. Den här skillnaden påverkar dock inte nämnvärt de framtagna CBRN-skyddskoncepten. Däremot har det under undersökningens gång framkommit att det hos en del befattningshavare inom Försvarsmakten funnits en önskan om att vidareutveckla CBRN-skyddskonceptet på ett antal punkter till BG11. Då arbetet med BG08 tog form fanns det stöd i HKV att tillgå på strategisk/operativ nivå, vilket saknades under arbetet med BG11. Utifrån den genomförda undersökningen i denna studie framstår detta stöd som relevant för att kunna utveckla det här konceptet på ett adekvat sätt. Författaren har under arbetes gång konstaterat att det torde bli en förändring i den reella förmågan som levererades av Finland till BG08 mot den reella förmåga Norge kommer att besitta i BG11. Det här har inte diskuterats under framtagandet av de två koncepten utan argumentationen har endast baserats på de politiska ingångsvärdena samt hotbilden för EU Battle Group.

The purpose of this paper has been to examine the differences in the analysis of CBRN protection capability of the BG08 and BG11. A secondary purpose to carry out this analysis was to describe the EU Battle Group concept, its development and meaning. The following issues formed the basis for the paper: What changes have been made in the analysis of CBRN branch in BG08 and BG11? If there are any changes, how do we explain and understand these changes? Given the current political input values for the two forces only minor discrepancies could be identified. The main difference is due to the nation responsible for CBRN capacity. This difference, however, does not seriously affect the developed CBRN protection-concepts. However, during the investigation it has emerged that some executives within the Armed Forces desire to develop some points of the CBRN protection-concept in reference to the BG11. When BG08 formed itself there was available support in HKV in strategic/operational level, which was missing in the workflow to BG11. Based on the findings of this paper this support seems relevant to develop the concept adequately. In the course of working on the paper the author has discovered a most likely change in the real capability delivered by Finland to the BG08, and the real ability that Norway will possess in BG11. The development process of the two concepts has not included an analysis of the ultimate ability. Instead is has been based on the input values and political threat for the EU Battle Group.

Försvarsmakten beskriver i Arméns utvecklingsplan 2010-2020 att tre dygns uthållighet på taktisknivå inte är tillräckligt utan bör vara mer flexibelt så att den även passar mindre enheter som skall kunna verka över stora avstånd utan möjlighet till egen logistik. Syftet med uppsatsen är att utreda vad trovärdig uthållighet är. Att utreda om tre dygns uthållighet på taktisk nivå är tillräckligt eller om denna bör utökas till mer än tre dygn. I uppsatsen beskrivs vad som står skrivet i olika dokument från Försvarsmakten vilka styr uthålligheten. Det beskrivs även hur Försvarsmakten avser att uthålligheten skall se ut i framtiden. Detta kopplas sedan mot erfarenhetsvärden från slutrapporter från Afghanistan, rapporter från Försvarets forskningsanstalt och US Marine Corps samt en enkätundersökning genomförd med chefer från FS15, FS16 samt FS17. Uppsatsen visar på att det som står skrivet från Försvarsmakten inte alltid stämmer överens med hurdet ser ut i verkligheten. De flesta chefer som svarat på enkätundersökningen uppger att de tagit med mer förnödenheter avseende mat, vatten och ammunition till personligt eldhandvapen än de inriktningar som Försvarsmakten gett. Detta resultat tyder på att uthålligheten inte är trovärdig utan bör utökas för att i framtiden kunna skapa ytterligare möjligheter för soldatens överlevnad.

The Swedish Armed Forces describes in the document Arméns utvecklingsplan 2010-2020 that three days endurance regarding food, water and ammunition on a tactical level is not enough. It should bemore flexible so that it fits even smaller units which operate over great distances without the possibility of own logistics. The purpose of this paper is to examine what credible endurance is. To investigate whether three days endurance of tactical level is sufficient or whether this should be extended to more than three days. The paper describes what is written in various documents from the Swedish Armed Forces which govern endurance. It also describes how the Swedish Armed Forces relate to endurance in the future. This is then connected to experience values from the final reports from Afghanistan, reports from the Swedish Defence Research Institute and the U.S. Marine Corps and implement a survey of executives from FS15, FS16 and FS17. This paper shows that what is written from the Swedish Armed Forces are not always consistent withhow it looks in reality. Most officers who responded to the survey report that they have included more commodities for food, water and ammunition for personal weapon than the directions given bythe Swedish Armed Forces. These results suggest that endurance is not credible and should be expanded in order to create additional opportunities for the soldier's survival.

Kumulativ stress kan påverka soldater vid en utlandsmission. Denna stress orsakas av små vardagliga händelser och tjänstgöringsrelaterade händelser under en mission. Syftet med denna uppsats är att fåen fördjupad förståelse av hur en stressad gruppchef påverkar sin grupp i en komplex miljö som i den typ av missioner som för närvarande genomförs i Afghanistan. Uppsatsen undersöker hur kumulativ stress har påverkat gruppchefer och deras förmåga att leda gruppen samt hur stressen som gruppchefen utsatts för har påverkat gruppen. Undersökningen baseras på intervjuer av informanter som varit på utlandsmission i Afghanistan och de beskriver sin gruppchef och händelser som skedde under deras tid på mission. Alla informanter var män mellan 20-25 år när de genomförde sin utlandsmission. Informanterna hade olika befattningar för att ge undersökningen en bredare bild. För att kunna koppla till teorier om ledarskap och kumulativ stress har även dessa beskrivits i en teoretisk genomgång. Resultatet visar att gruppcheferna har på något sett påverkats av stress och att detta har påverkat deras handlande och påverkat gruppen. Hur de har agerat i de stressade situationerna tycks vara relaterat till hur de har fördelat ansvar och byggt upp gemenskapen i sin grupp. De grupper som hade en stark sammanhållning och öppet förhållande till varandra både i arbetet och privat påverkades mindre av att gruppchefen var stressad.

Cumulative stress may affect the troops on a foreign mission. This kind of stress is caused by small daily events and service-related events during a mission. The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of how stress affects group team leaders in a complex environment in the type of missions that are currently implemented in Afghanistan. The essay examines how group leaders have reacted to cumulative stress during their time in the mission and their ability to lead the group. The study is based on interviews with informants who had been on foreign missions in Afghanistan. All respondents were male between 20-25 years when they carried out their mission abroad. The informants had different positions in order to obtain a broader picture. The informants were interviewed about their squad leader and events that occurred during the mission. To be able to connect to theories of leadership and cumulative stress summaries of these have also been described in the theoretical analysis. The result shows that group leaders are affected by stress and that has affected their behaviour and impact on the group. How they have behaved in the stressful situations appears to be related to how they have allocated responsibilities and contributed to the cohesion in their group. The groups that had a strong cohesion and open relationship with each other, both at work and in private, appeared to be less affected by the commander when he/she was under stress.