Dissertations / Theses: 'Social kategorisering'

1

Stark, Alexandra, and Heidi Somero. "Historisk anblick på normalisering, kategorisering och marginalisering." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31720.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete är att undersöka och belysa begreppen normalisering, kategorisering och marginalisering inom det svenska skolväsendet, 1900-talet fram till 2000-talet. Fokus i vårt arbete handlar om normalisering av barn under 1900-talet och varför just detta begrepp har hamnat i fokus inom den svenska skolan. Vi kommer även att diskutera uppfostran av barn under 1900-talet och de synsätt som den tidens forskare hade. Detta gör vi för att belysa hur synen på barn och uppfostran har ändrats genom historien med våra centrala begrepp i fokus.Vi diskuterar och analyserar våra centrala begrepp (normalisering, kategorisering och marginalisering) utifrån de olika teorier som diskuteras av olika forskare som var framträdande under sin tidsperiod. En teori vi ofta återkommer till i vår uppsats är Tidemans (2000) teori om normativ normalitet. Vi har gjort en litteraturstudie om historisk forskning om normalitetsbegreppets framväxt och användning inom det svenska skolväsendet. Vi har valt en hermeneutisk inriktning med kvalitativa forskningsmetoder. Genom att använda oss av bland annat forskningslitteratur vill vi belysa hur normalisering, kategorisering och marginalisering användes förr under 1900-talet kontra hur det används idag under 2000-talet. Resultatet av vårt arbete är att synen på barndomen har ändrats genom århundradet beroende på vilka framträdande forskare som var aktiva just då. Det fanns olika tillvägagångssätt för att komma fram till svar på normalitet, exempelvis tester som gjordes eller mallar som skulle följas. Barnens fostran samt synen på barndomen är sammanknutet till de värderingar, tolkningar och åsikter som var rådande under en specifik tidsperiod. Barnens fostran är även knutet till föräldrarnas värderingar som de vuxna själva växte upp med. Värderingarna är dock föränderligt beroende på vilken tidsepok som individerna lever/levde i. I vår undersökning kom vi även fram till en viktig aspekt när det gällde tester av barn i dagens samhälle. De barn som möjligtvis lider av ett handikapp eller diagnos kan idag få den hjälp de behöver av exempelvis läkare, medicinering och/eller personliga assistenter beroende på vad testerna visar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Fantini, Angela, and Charlotte Johansson. "Språkets inverkan på den sociala verkligheten och social interaktion - En diskursanalys som undersöker rätten till likabehadling." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2784.

Full text

Abstract:

Abstract

Detta är en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur språk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar också hur språket konstruerar samhälleliga uppfattningar, hur det påverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien är en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet består av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrån Göteborgs 21 stadsdelar. Syftet med denna undersökning är att levandegöra vår teoretiska ansats med ett konkret exempel.

Metoder vi har använt oss av är diskursanalys. Här har vi arbetat med både kvalitativa och kvantitativa metoder, mer konkret argumentationsanalys och innehållsanalys. Vidare har perspektiven kritisk diskursanalys, diskurspsykologi samt intersektionalitet varit närvarande i såväl de teoretiskt förda resonemangen som i hur vi har tittat på, samt analyserat, vårt empiriska material.

Slutsatsen är att diskursen om likabehandling, så som den ser ut idag, i allra högsta grad sätter gränser för vem som har rätt till likabehandling. Således påverkar språket även den sociala verkligheten för de individer som berörs av likabehandling och som ingår i den specifika kontexten grundskolan - en kontext som idag är inkluderande för vissa och exkluderande för andra. Istället för att främja likabehandling kan skolorna, via sina likabehandlingsplaner, till viss del sägas skapa det motsatta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Forsberg, Christopher, and John Hero´. "Säkerhet, media, makt, hot och social kategorisering : En diskursanalytisk studie av svensk dagspress." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-19768.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Niemi, Maria. "Rationalisering - Kategorisering - Sortering : Fokus på funktionshinder och tillgänglighet i arbetslivet utifrån ett intersektionellt perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24203.

Full text

Abstract:

Ambitionen med denna uppsats är att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Forskning visar att det är viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag är den grupp som har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Syfte är således att öka förståelsen för funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman). Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrävan. Med detta följer behov av att finna arbetskraft som kan leva upp till dessa krav. Vidare leder detta till att arbetssökande tenderar att kategoriseras alltmer i termer av funktionsförmåga och effektivitet. Det visar sig dock att situationen kan vara mer komplex än så, då även faktorer som etnicitet, kön, ålder, trosuppfattning och klass har betydelse. Potentiell arbetskraft tenderar att väljas ut inom ramen för vad vi idag betraktar som normalitet men också utifrån vem arbetsgivaren och dennes organisation kan identifiera sig med mest. Stereotypa föreställningar kring människor som indelats i olika sociala kategorier, tycks många gånger vara avgörande när det kommer till vem som får arbete och inte.
This paper aims to provide a contribution in the fight for greater participation in society for persons with disabilities. Research shows that it is important for people with mental disabilities to be seen in the labor market to counter stigmatizing effects. It turns out, however, that people with mental disabilities today is the group that has the most difficulties in entering the labor market. The purpose is to increase an understanding of the situation of disabled people in the labor market. The study is qualitative in nature and is based on interviews that are interpreted by an intersectional perspective, theory of rationalization (Weber) and social categorization (Tideman). The result shows a picture of how the labor market today is permeated by rationalization, efficiency, flexibility and profit endeavor. This brings with it a need to find employees who can meet these requirements. Furthermore, this leads to that job seekers tend to be categorized more in terms of functional capacity and efficiency. It turns out, however, that the situation may be more complex than this, since factors such as ethnicity, gender, age, religion and class matters. Potential labor tends to be selected within the framework of what we now regard as normality but also on who the employer and his organization can identify with most. Stereotypical notions about people, who are divided into different social categories, frequently appear to be crucial when it comes to who gets the job or not.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Thureson, Klara, and Astrid Een. "Arbetslaget och fotbollslaget : en fallstudie om social identifikation med multipla grupper." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-106526.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer påverkas i sin yrkesidentitet och i sitt yrkesutövande av att vara medlem i ett amatörfotbollslag tillsammans med sina kollegor. Haslam et al talar om social identifikation och hur individen påverkas av att identifiera sig med grupper. Vår tes var att flera av de positiva effekter som forskningen har sett mellan fysisk aktivitet och idrott går att förklara med en starkare sammanhållning och en positiv självbild. Vi ville även undersöka om den starkare sammanhållningen med laget kunde påverka relationen med den övriga organisationen negativt. För att svara på vår frågeställning har vi genomfört en fallstudie på ett fotbollslag i en företagsförening ansluten till Korpen. Vi analyserade vårt resultat utifrån social identifikationsteori och kom fram till att medlemskapet i amatörfotbollslaget har positiva influenser på individen. Denna påverkan anser vi bero på dels de rent fysiska aspekterna men även på grund av gruppdynamiska processer som ökad sammanhållning mellan kollegorna, kontakter över avdelningsgränser och en påtaglig stressventil. Vi fann däremot även tendenser till negativa effekter som utestängning och konflikter mellan laget och den övriga organisationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Kangeryd, Gustaf, and Isabelle Henningsson. "Vem är skurk och vem är stackare? : Social kategorisering och tillhörighet- en sociologisk studie om socionomstudenters bedömning av normbrytande handlingar." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68284.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Ramic, Majda. "Hon tyckte att jag var en svennejävel : En studie om kategorisering, identifikation och tillhörighet i det mångetniska samhället." Thesis, Linköping University, Faculty of Arts and Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-18966.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att redovisa hur etniska stereotyper kan användas vid individers identifikationer med andra i sociala sammanhang samtidigt som man stöter undan andra grupper. Eftersom studiens utgångspunkt är att etnicitet är en social konstruktion kommer studien även att redovisa för hur ungdomar i olika sociala sammanhang konstruerar etniska identiteter beroende på tidpunkten i deras liv och situationer de befinner sig i.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Frykner, Backne Johanna, and Sofie Pettersson. "Bilder av och verkligheter i Sverige : En kritisk analys av samhällsorienteringen för nyanlända." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78697.

Full text

Abstract:

In this study we have examined the image of Sweden and its perceptions of reality in relation to newly arrived immigrants. In order to do so, we used a book named “Om Sverige” and information from the projects “Va Med!” and “Va Med-UNG!”. The material is used in the societal orientation for newly arrived immigrants in order to help them establish themselves in Swedish society. With the help of intersectionality, categorisation and stereotyping we have performed a discursive analysis studying a selected few topics: children, gender, ethnicity, and traditions and norms. Questions that were to be answered in this essay were what image and realities the books want to mediate, if there are any risks of categorisation and stereotyping in the books, and how the book can be understood through an intersectional point of view. The results of our study were that, although it described the injustices still present in Swedish society, the material mainly mediated an image and reality of Sweden as equal and progressive in many areas. In our final discussion, we suggest further research concerning the immigrants’ perceptions of descriptions in the material used in the societal orientation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Kvarnung, Clara, and Martina Söderlund. "Diagnosens betydelse : En kvalitativ undersökning om gränsdragning, kategorisering och fördelning av resurser i det sociala arbetets praktik – exemplet ADHD." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44971.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to examine if and how the diagnosis of ADHD is important for the social practice delimitation to obtain an understanding of how the sorting and categorization of clients affects the distribution of resources. In a qualitative approach, the study is based on eight semi-structured interviews in five different social practices. Young adults diagnosed with ADHD who need society's help and support, constituted our focus in the study. The selection is based on gaining an understanding of how the client process proceeds. The interviews were supplemented with documents, such as legal and internal methodological support. The empirical results relate to Hasenfeld´s discussion on "raw material" and "transforming process", Lindqvist´s "organizational fields", Johansson's "freedom of action" and Stone´s “dilemma of distribution". The results indicate that the diagnosis of ADHD represents the basis for the target group, young adults, to gain entry into the community social practices in order to obtain access to resources. The results also show that several factors determine the design of interventions: the needs of the individual and the ability to express their needs, the relationship between the professional and the individual, but also the professional´s freedom of action. Furthermore, the results show that the diagnosis of ADHD affects the possibility of collaboration between organizations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Jarl, Mira, and Georgina Harris. "Stereotyper På Stan : En kritisk diskursanalys av Dagens Nyheters bilaga På Stan." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-81630.

Full text

Abstract:

Denna kandidatuppsats undersöker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och nöjesbilaga På Stan. Uppsatsens syfte är främst att undersöka hur På Stan använder sig av stereotyper i sin journalistik men också att skapa förståelse för varför de används. De frågeställningar uppsatsen ämnar svara på är vilka ämnesområden På Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som används i representationen av dem. För att besvara frågeställningarna har På Stans dominerande ämnesområden mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys. Ur detta har sedan sju artiklar vilka handlar om Stockholm och människor valts ut och analyserats enligt Faircloughs modell för kritisk diskursanalys. Utgångspunkten för den kvalitativa analysen är teorier om stereotyper, socialkonstruktionismen samt Elisabeth Liljas teori om stadsdelar och identiteter. Uppsatsen kommer med hjälp av den kvalitativa analysen fram till att På Stans journalistik formar en överhängande Stockholmsdiskurs vilken konstrueras av det journalistiska sätt som människor och platser kategoriserar på. Uppsatsen kommer även fram till att På Stan i sin journalistik använder stereotyper och att dessa i stor utsträckning är kopplade till Stockholms olika stadsdelar och dess etablerade karaktärer. Användningen av stereotyper vilar på förgivettagna föreställningar om stockholmare och deras egenskaper, både hos På Stan och allmänheten. På Stan använder stereotyper som ett verktyg för att garantera sin läsekrets samt maximera sin egen journalistik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Henriksson, Christel. ""Oroliga barn har vi ju ganska gott om och de stör ju undervisningen"." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28964.

Full text

Abstract:

Syftet med följande studie är att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lärares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fältet. Arbetet visar på hur lärare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fått tillgång till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fått ett material som i avseendet kategorisering påminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgångspunkter från Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinär makt. Föreställningen att kategorier lagrar en stor del av mänsklig kunskap men är situerade i särskilda praktiker har haft betydelse för mitt arbete. Resultaten har jag fått fram genom diskursanalys som bygger på analys av talad text i transkriberad form för att hitta mönster i kategorier som redan finns. Några sätt att kategorisera framträder och de är diagnoser, könsrelaterad, kategorisering utifrån kunskapsnivå, kategorisering av större grupper, andra svårigheter som elever beskrivs utifrån och koncentrationsstörningar. De dominerande grupperna av kategorisering är kategorisering efter grupptillhörighet och andra svårigheter som elever beskrivs utifrån. Anmärkningsvärt är att lärare inte använder diagnoser i samma utsträckning som övriga kategoriseringar. Den institutionella diskursen är den dominerande, alltså den som handlar om hur arbetet på skolan bäst ska organiseras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Larsson, Annelie, and Johanna Andersson. "”Dom märker ju direkt att jag inte är svensk” : En kvalitativ intervjustudie om kategorisering och somaliers integration i Sverige." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-73715.

Full text

Abstract:

Somalis are often portrayed negatively in the media which we consider to be simplistic andreducing of the subjective identity. This thesis therefore intends to examine how people withSomali background experience their identity and how categorization may have importance totheir identity in relation to the majority population. This is in order to examine howcategorization affects the integration process. The empiric material was conducted through semi-structured interviews using a qualitativeresearch method. The result is based on seven interviews with individuals aged 20–46 years,some of whom were born in Sweden, while others immigrated at different ages. The informantsidentify both as both Somalis and Swedes in different ways. The Somali identity finds its originsin their upbringing, often referred to as something "one only is", whilst the Swedish identityderives from the socialization to the Swedish society and the internalization of Swedish norms.In interaction with the majority population, the informants are categorized as non-Swedes. Theinformants subjective sense of belonging therefore loses importance due to others defining whothey are. The categorization of informants is not exclusively practiced by the majoritypopulation, but also by other Somalis. The result is divided into themes of various meetings toshowcase the contextuality and relationality of identification. Additionally, this thesis alsodemonstrates how the informants deal with such categorization. The result serves a possibleexplanation to the struggle concerning the integration of Somalis in Sweden. The theories usedas tools to understand and analyze the empirical material is Jenkins theory of social identity,Berger and Luckmann’s theory of primary and secondary socialization and Charles Tilly’stheory about durable inequality.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Gustafsson, Anna, Anna Karlsson, and Linnéa Petersson. "Diagnos : Möjlighet eller hinder? En intervjustudie kring vårdnadshavares erfarenheter av diagnostisering." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17034.

Full text

Abstract:

BakgrundI dagens samhälle är diagnos är ett sätt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter från vårdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser så som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. Vår teoretiska utgångpunkt är det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv på segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den här undersökningen är att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi på om barnet upplevs få en sämre/ bättre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj. Detta genom att ta del av vårdnadshavares berättelser och erfarenheter. Frågeställningar vi vill besvara genom vårt arbete är: Hur upplevs diagnosen påverka barnens tillgång till resurser? Hur upplevs diagnosen skapa möjligheter respektive hinder för individen? Hur upplevs en diagnos och diagnosens symptom påverka familjens vardag?MetodStudien är av kvalitativ art och vi har genomfört den med hjälp av informantintervjuer. Vi harintervjuat fem vårdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser.ResultatVårdnadshavarna lyfter att det saknat stöd från förskola/skola samt samhälle under processen med barnens diagnostisering. De beskriver även att diagnos är en förutsättning för att de skall tilldelas resurser. Vårdnadshavarna lyfter även vilka möjligheter och hinder som diagnosen har gett dem.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Wiberg, Karin. "Migrant, flykting eller asylsökande? : Om betydelsen av benämningar och kontakt för attityden till immigranter i Sverige." Thesis, Södertörns högskola, Psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35767.

Full text

Abstract:

På senare år har antalet immigranter ökat, såväl i Sverige som i resten av Europa. Under 2015 förekom stora förflyttningar av människor i vad som har kallats en flyktingkris och det finns indikationer på att negativa attityder till människor på flykt har ökat. I den offentliga diskursen om flyktingkrisen används olika ord för att benämna immigranter, som till exempel migranter, flyktingar och asylsökande. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om de benämningar som används innebär skillnader i hur de immigranter som kommer till Sverige värderas. Detta eftersom tidigare forskning har visat att ord och etiketter kan ha betydelse för bedömning och värdering av andra människor och grupper. Utifrån Allports kontaktteori undersöktes dessutom om erfarenheter med immigranter har en effekt på attityderna till gruppen. I studien ingick 179 deltagare, framförallt studenter, som randomiserades till att svara på frågor och påståenden om en av de tre etiketterna, migranter, flyktingar eller asylsökande. Attityder till immigranter mättes dels på en individnivå, som social distans, och dels på en gruppnivå, som attityder i immigrationspolitiska frågor. Resultatet visade att etiketterna migranter, flyktingar och asylsökande inte innebar någon skillnad i hur de immigranter som kommer till Sverige värderas, varken när det gäller social distans eller attityder i immigrationspolitik. Däremot fanns en skillnad i social distans beroende på erfarenhet, på så sätt att erfarenhet med immigranter innebar mer positiva attityder. Nuvarande studie gav därmed delvis stöd för Allports kontaktteori. De benämningar som används i diskursen om flyktingkrisen tycks däremot inte innebära skillnader i attityder till de människor som kommer till landet. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning inom området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Alwert, Kalle. "På bron mitt emellan : En kvalitativ studie av elevers sociala kategorisering utifrån känslorna av inkludering och exkludering i specialpedagogiska lösningar." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5625.

Full text

Abstract:

The purpose of this paper is to find more understanding for pupils in compensatory educational situations and get an idea about how they place themselves in the social hierarchy. In my study I have interviewed four pupils with different experiences from school with the common denominator of being placed in a special class during some hours of the week. The purpose of this placement is to get them to achieve better results in various subjects depending on their grade but this also means a social separation from friends in the ordinary class and this doesn't correspond well with the democratic idea of "one school for all". What I found was that these pupils categorize themselves different from each other and while two of the pupils find themselves very included in the school's social network the remaining two had problems functioning satisfactory in a social matter according to their own liking. The feeling of exclusion though can not be connected to their participation in the special class but rather to their earlier social experiences.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Maritz, Louise. "KAN KVINNORS KONSUMTION BESKRIVAS I RELATION TILL "SOCIAL IDENTITY THEORY" OCH HUMÖR OCH KÄNSLOR? : En kvalitativ studie om hur stil, ekonomi och värderingar upplevs påverka det egna och andras sätt att konsumera." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-26814.

Full text

Abstract:

Undersökningen syftade till att beskriva upplevelsen av sitt eget och andras sätt att konsumera. I relation till faktorer baserade på ”social identity theory” (Tajfel & Turner. 1979, refererat i Myers, 2007) men också egna individuella upplevelser om påverkan på det egna konsumtionssättet hos kvinnor i åldern 20-24 år. Strävan efter att uppnå en positiv social identitet och undvika en negativ social identitet upplevs påverka sättet att konsumera. Den sociala identiteten upplevs återspegla den egna identiteten i sociala interaktioner. Intervjuer med sju kvinnor gjordes och resultatet analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultatet beskriver att kvinnors eget och andras sätt att konsumera kan kategoriseras, identifieras och jämföras under påverkan av upplevelser kring stil, ekonomi och värderingar. Även humör och känslor upplevs påverka konsumtionssättet. Resultatet diskuteras kring betydelsen av intresse och vikten av att förmedla en positiv självpresentation och hur det kan påverka hur och vad man handlar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Zell, Caroline, and Erika Domäng. "Reaktioner på emotioner : Glada kvinnor och arga män?" Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194087.

Full text

Abstract:

Trots att Sveriges rankas som ett av världens mest jämställda länder lever fortfarande föreställningar om vilka egenskaper som är typiskt kvinnliga respektive manliga kvar. Tidigare studier har visat att emotion i kombination med kön påverkar hur snabbt en känsla uppfattas. Ilska upptäcktes till exempel snabbare hos män än kvinnor och glädje snabbare hos kvinnor än män. Syftet med föreliggande studie var således att söka svar på om könskategorisering gör skillnad för emotionsigenkänning. Genom en onlineenkät fick respondenterna (n=89) kategorisera emotionerna glad eller arg på manliga och kvinnliga ansikten. Medelvärdet på responstiderna beräknades och genom en 2 x 2 beroende ANOVA, med kön och emotion som beroende variabler, erhölls en signifikant huvudeffekt av både emotion och kön. Dock kunde ingen interaktionseffekt visas. Detta talar för att de stereotyper som tidigare forskning redogjort för eventuellt inte föreligger i en samtida svensk kontext. Vidare verkar det som kvinnor inte är behäftad med en lika snäv stereotyp som män. Detta eftersom kvinnors emotioner överlag identifieras signifikant snabbare än män.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Mellby, Janna, and Jennie Nilsson. "Med örat mot marken - En studie ihur några specialpedagoger möter begreppet särskilt begåvade elever." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27356.

Full text

Abstract:

AbstractMellby, Janna & Nilsson Jennie (2018). Med örat mot marken. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien syftar till att bidra med en ökad medvetenhet kring olika sätt att förstå begreppet särskild begåvning. Vidare strävar studien till att öka medvetenheten kring vikten av kunskap i mötet med de särskilt begåvade eleverna.Syfte och frågeställningarSyftet är att öka kunskapen om på vilka olika sätt specialpedagoger kan förstå begreppet särskild begåvning hos elever i de yngre åldrarna. Centralt i studien är att belysa uppfattningar kring behovet av begreppet.Frågeställningar•Hur definierar och förstår några specialpedagoger begreppet särskilt begåvade elever? •På vilket sätt menar några specialpedagoger att begreppet särskild begåvning fyller ett behov?TeoriDe teoretiska perspektiv som används i studien har valts utifrån studiens syfte. Det sociokulturella perspektivet belyser sambandet individens lärande och kontexten hen befinner sig i. Perspektivet används för att i studien förtydliga vilka förutsättningar som krävs för att ett lärande ska kunna ske, men även för att tolka specialpedagogernas olika infallsvinklar i ämnet. De olika specialpedagogiska perspektiven behövs för att förstå den specialpedagogiska aspekten i studien.MetodStudien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer valdes som insamlingsmetod. Analysarbetet är inspirerad av en fenomenografisk ansats. Informanterna bestod av fem specialpedagoger med centrala tjänster. ResultatInformanterna utgick från egna erfarenheter till viss del i sin förståelse kring begreppet särskild begåvning men även vad vi uppfattade som tidigare förankrad kunskap kring elever i behov av särskilt stöd, då alla informanter på ett eller annat sätt landade i att särskilt begåvade elever även kan ses som elever i behov av stöd. Informanterna lyfte en brist i forskningen och därmed i deras kunskap kring begreppet. Samtliga var överens om svårigheterna att förmedla vidare kunskap som de inte själva kände sig säkra i men de kunde se en rörelse på ytan då det ute i verksamheterna så smått börjat funderas kring begreppet. Informanterna är alla överens om att det idag behövs ett begrepp för att kunna prata om de elever det gäller och på så sätt öka kunskapen och förståelsen. Men det finns en önskan om att inte behöva kategorisera eleverna utan enbart kunna utgå ifrån var och en av elevernas behov i alla möten.Specialpedagogiska implikationerGenom studien framkom behovet av en fördjupad kunskap inom ämnet och vikten av specialpedagogens roll som förmedlare av relevant kunskap. Det bör under lärar- och specialpedagogutbildningar lyftas och diskuteras vad begreppet innebär.SlutsatsStudien landar i att det är ett komplext begrepp som är svårdefinierat. Det handlar mer om att skapa sig en förståelse om vad det kan innebära att vara särskilt begåvad. Begreppet behövs främst för att vuxna ska kunna samlas, reflektera och bygga kunskap kring de här eleverna och hur vi på bästa sätt kan möta deras behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Elmgren, Veronica, and Elin Hansson. "stirrandet- en kvalitativ studie om rullstolsanvändares upplevelser av stirrandet i det offentliga rummet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24815.

Full text

Abstract:

AbstraktVi har studerat hur människor som använder rullstol upplever och hanterar stirrandet. Enligt Garland-Thomson (2009) så kan stirrandet fixera en persons kön, etnicitet, klass och funktionsförmåga, vilket kan hindra personen som använder rullstol att vara något annat än sin funktionsnedsättning. Stirrandet kan fungera både stigmatiserande och kategoriserande, enligt Garland-Thomson. Alla informanterna har erfarenheter av stirrande, och vi har hittat fem olika blickar som vi tematiserat och kallar för den nyfikna blicken, den medlidande blicken, den beundrande blicken, den undvikande blicken och den utstirrande blicken. Klart är att de alla påverkar informanterna olika, och hur man reagerar över stirrandet är beroende av kontexten. Kontexten påverkar också blicken. Informanterna hanterar stirrandet på olika sätt. Några bryr sig inte om att människor stirrar, vilket kan ses som en strategi. Vissa av informanterna brukar stirra tillbaka på dem som stirrar, vilket kan ses som motmakt. Genom att stirra tillbaka har man möjlighet att ”äga situationen”. Vissa av informanterna påverkades mer av stirrandet när de var yngre, och såg sig själva med negativ blick. Detta är vad McRuer (2006) kallar för det internaliserade självföraktet. Vissa av informanterna har erfarenhet av att känna sig stigmatiserade i vissa situationer, vilket speciellt sker när tillgängligheten brister och de behöver hjälp. Då stirrar omgivningen mer. Enligt Goffman (2011) blir du avvikande när människor stirrar på dig. I vår uppsats har vi sett att blicken ofta fungerar kategoriserande och normativt, men att informanterna sällan känner sig annorlunda och stigmatiserade.
AbstractThis article is about wheelchair users experience of staring and how they handle it. Garland-Thomson (2009) says that staring can be categorizing and fix peoples sex, ethnicity, class and function ability, which can reduce the person to be just one thing, for example: a person with disability. Staring can also be both normative and stigmatizing. We have made interviews with people who use wheelchairs, and all of them have experiences of staring. We´ve found different types of staring, such as the curious gaze, the avoiding gaze, the admiringly gaze etc. They all affect the informants in different ways, and how you react on the staring seems to be dependent on the context. The context also affects the gaze. The informants handle the staring in different ways. Some of the informants simply do not care if people stare, which can be interpreted as a strategy. Some of the informants stare back at the starer, which can be seen as a form of power and a possibility to "own the situation". Some of the informants were affected by the staring when they were younger, and did see themselves with negative eyes. This is what McRuer (2006) calls the internalized self hate. It means that you look at yourself with the eyes of the others, and internalize the picture of all people with disability as deviant and less worth. Some of the informants have experiences of feeling stigmatized by certarin occasions. It often happens when the availability fails, and they need help - then the environment stare more. You become the deviant when people stare at you (Goffman, 2011). In this article we´ve seen that the gaze often seems to have a normative and categorizing function, but not always stigmatizing. The informants do rarely feel different

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Eriksson, Josefine. "Sociala företag och arbetsintegration : En studie om hur sociala företag kan bidra till att möjliggöra och begränsa arbetsintegration för arbetsmarginaliserade individer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45590.

Full text

Abstract:

Social enterprises are in some contexts considered to be a solution of social exclusion. Studies have tried to reach a deeper understanding of the relatively new phenomenon 'work-integrating social enterprises' by asking questions like 'what is a social enterprise?'. The purpose of this research is to create a greater understanding of how social enterprises can enable and/or restrict work-integration. Data is collected through qualitative interviews conducted on six social enterprise managers. The research focuses on how and to what extent organizational structure components (including functions, target group, leadership and control, along with recruitment and specialization) can lead to work-integration. The research shows a discrepancy of what the social enterprises say they are and what they say they do. I find it to be an effect depending on them being similar to other common enterprises. This is evident in their being located on the regular labor market, having the same demands in competitive and effective production. This research shows how social enterprises restrict individuals just as a common enterprise. By only recruiting individuals with desired abilities and knowledge, the social enterprises reproduces exclusion of individuals and thereby restrict work-integration for the most marginalized individuals. The research also shows that by actually giving a chance of work-integration to marginalized individuals (even if it is a limited chance), social enterprises are an alternative to common enterprises.
I flera sammanhang anses sociala företag vara en lösning på utanförskapet. Tidigare studier har sökt en djupare förståelse av det relativt nya fenomenet "arbetsintegrerande sociala företag" genom att ställa sig frågor som "vad är ett socialt företag?". Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för hur sociala företag kan möjliggöra och/eller begränsa arbetsintegration. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med sex verksamhetsledare på olika sociala företag. Studien fokuserar på hur och i vilken utsträckning som organisationsstrukturens komponenter (funktion, målgrupp, ledarskap, kontroll samt rekrytering och specialisering) kan leda till arbetsintegration. Studien visar hur sociala företag begränsar individer precis som ett vanligt företag. Genom att bara rekrytera individer med efterfrågade förmågor och kunskaper reproducerar de sociala företagen exklusionen av individer och därmed begränsar de arbetsintegration för de mest marginaliserade individerna. Resultatet visar också att genom att de sociala företagen faktiskt ger en chans till arbetsintegrering för marginaliserade individer (även om det är en begränsad sådan), så är de ändå ett alternativ till de vanliga företagen för individerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Grundström, Liv. "Från mindervärdig till medmänniska - Föreställningar om intellektuell funktionsnedsättning i Statens offentliga utredningar." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26017.

Full text

Abstract:

Sett ur ett historiskt perspektiv har personer med intellektuell funktionsnedsättning varit föremål för varierande diskurser och attityder. Från att ha varit oönskade, förskjutna, hånade och förföljda, till att ses som medborgare med i lag inskrivna rättigheter. Inga andra grupper av människor har varit föremål för en sådan total attitydomsvängning. Syftet med föreliggande uppsats är därför att identifiera och utforska statens diskurser om personer med intellektuell funktionsnedsättning över olika tidsperioder. Med kvalitativ innehållsanalys som metod har innehållet i fyra statliga utredningar kritiskt granskats för att problematisera och diskutera attityder och föreställningar om gruppen. Resultatet pekar på att diskurserna har färgats av de samhällsideologier och värderingar som var rådande vid tiden för respektive utredning. Kunskaper om personer med intellektuell funktionsnedsättning är av stor betydelse för att gruppen inte ska osynliggöras i samhället. Det är därför viktigt att fortsätta synliggöra och belysa ämnet.
In a historical perspective, people with intellectual disabilities have been a subject of varying discourses and attitudes. From being unwanted, displaced, mocked and persecuted, to be seen as citizens with legally enrolled rights. No other groups of people have been exposed for such a turn. The aim of this study is therefore to identity and explore constructions of people with intellectual disabilities in state public reports, published in different time periods. With qualitative content analysis as a method, four state investigations have been critically reviewed to problematize and discuss the beliefs and attitudes towards the group. The result indicates that the discourses have been affected by current social ideologies and values at the time of each investigation. Knowledge about people with intellectual disabilities is important in order for the group to not be invisible in the society. Therefore, it is significant to continue highlighting the subject.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Ryning, Joakim, and Roger Carlsson. "Fysikprov - Vad testar de?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33980.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Haraldson, Emma. "Mottagande och placering i gymnasiesärskolan En diskursanalys utifrån hur en grupp pedagoger och rektorer resonerar." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32341.

Full text

Abstract:

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesärskolan En diskursanalys utifrån hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med min studie är att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesärskolan. Jag ser även till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut.Den empiriska datan i denna studie är insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av två intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, på två skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgång bildar detta grunden till denna studie.Empirin visar på en komplexitet gällande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas där den sociala- och kognitiva kunskapen ansågs viktiga. Två diskurser gällande undervisning inom gymnasiesärskolan träder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, där båda fokus sägs vara av betydelse för att utveckling ska ske. Till detta kan olika syn på kategorisering, bemötande och samverkan läggas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Segerholm, Maria, and Malin Stålklint. "Termen särskola : Upplevelser utifrån ett elevperspektiv." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27710.

Full text

Abstract:

Denna studie bygger på empiri från två genomförda fokusgrupper med syftet att undersöka hur elever med lindrig utvecklingsstörning på gymnasiesärskolan upplever termen särskola. Den teoretiska referensram som använts är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med sär-skild fördjupning på teorier om kategorisering. Studiens resultat analyserades genom tematisk innehållsanalys och resultatet visade att samtliga elever som deltog i fokusgrupperna upplevde termen särskola negativ och att de önskade att termen togs bort. Termen särskola bidrog till tankar och känslor av att vara mindre värd och att vara avvikande. De nackdelar eleverna lyfte med termen och skolformen var att det bidrar till begränsningar, mobbing och stämpling. Ena fokusgruppen upplevde att skolformen som sådan är positiv, medan den andra fokusgruppen upplevde att den är negativ. I båda fokusgrupperna lyftes att vilken annan term som helst vore bättre än termen särskola, men att det inte borde finnas en särskilt term överhuvudtaget. I ena fokusgruppen lyftes oro kring att en förändrad term inte skulle göra någon skillnad. Studiens slutsatser är att terminologin och samhällets attityder bör förändras. Särskild vikt bör läggas vid att informera professionella, som har kontakt med elever på särskolan, om elevernas upp-levelser av termen. Vidare bör termen särskola studeras ytterligare, särskilt ur ett elevperspek-tiv.
This study is based on empirical data from two completed focus groups that explore how stu-dents with mild intellectual disabilities in special secondary schools perceive the term “sär-skola”. A social constructionist perspective is used with particular specialization in theories of categorization. Study results were analyzed trough thematic content analysis and the result showed all participating students experienced disadvantages of the term “särskola”, which they wanted removed. The term contributed to thoughts and feelings of being inferior and deviant. The disadvantages students raised with the term were that it contributes to limits, bullying and stamping. One focus group felt that the school form as such is positive, while the other focus group felt that it is negative. Both groups highlighted that any other term than the existing would be better, but they preferred no special term at all. Concerns were raised that a changed terminology would not make any long-term difference. The study’s conclusions are that the terminology and society's attitudes should change. Particular attention should be paid to inform the professionals, who have contact with students in special curriculum, of students’ experiences of the term. Furthermore, the term should be studied further, particularly from a student perspective.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Rothelius, Sara, and Johan Månsson. "Att så frön : En kvalitativ studie om socialtjänstens arbete med män som utövar våld i nära relationer." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71463.

Full text

Abstract:

Den här studien syftade till att undersöka vad som hindrar respektive främjar socialtjänstens arbete med våldsutövande män, samt vilka föreställningar socialarbetare har om dessa. Empirin samlades in via fem semistrukturerade intervjuer med personer yrkesverksamma vid socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Fyra av dessa var verksamma som socialsekreterare och en som enhetschef. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Teoretiska utgångspunkter för analysen var organisationsteori, rollteori och genusteori. Några teoretiska begrepp som har använts är bland annat maskuliniteter och kategorisering. Våra resultat visar att socialtjänstens arbete med våldsutövande män främjas av en förändrad samhällssyn. Andra främjande faktorer är utbildning och resurser. Vidare visar resultatet på hinder för socialtjänstens möjligheter till ett framgångsrikt arbete med våldsutövande män. För det första så saknar arbetet i hög grad prioritet och det saknas även insatser att erbjuda dessa män. Även om delar av resultatet indikerar att detta är ett arbete som börjat lyftas inom kommunerna, ger det samlade resultatet en bild av en socialtjänst som i liten utsträckning, eller inte alls, bedriver arbete med män som utövar våld i nära relation. Dessutom råder en generell brist på kunskap om våldsutövande bland socialarbetare. En annan försvårande faktor är socialarbetarna själva. Det framkommer i resultatet att det finns föreställningar om män som utövar våld i nära relationer. Flera av männen kategoriseras utifrån negativa stereotyper kopplade till bland annat maskulinitet och etnicitet. Även om det finns en viss medvetenhet bland socialarbetarna om skadliga stereotyper och dess konsekvenser, visar resultatet på hur de själva är delaktiga i att reproducera dessa könsstereotyper.
The purpose of this study was to investigate which factors facilitate, or pose a barrier to, the social services’ work with abusive male partners in relationships. In addition to this, the aim of the study also includes exploring social workers’ views and preconceptions of abusive men. Data were collected through five semi-structured interviews with four social workers and one Head of Department. Organizational, role and gender theories were used in analyzing the data. Additional theoretical concepts used in this study are categorizing and masculinities. Our results show that changing societal views alongside knowledge and resources are facilitating factors. Furthermore, the results indicate a number of barriers. Firstly, working with these men appears to have low priority within the social services. In addition, there is a lack of services provided to abusive partners. Even though results indicate that changing societal views are starting to gain foothold within the social services, it is clear that the work of the social services largely overlooks the abusive partner. Another barrier is the lack of knowledge. Social workers do not have the appropriate training or experience in order to effectively work with abusive partners. Lastly, social workers themselves might form a barrier. Results show numerous preconceptions of violent men among the respondents in this study. The social workers tend to categorize violent men by negative stereotypes connected with masculinities and ethnicity. Although several of the social workers in this study show awareness of possible consequences of having negative stereotypes, it appears that they contribute to reproducing these stereotypes themselves.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Hentilä, Anna, and Linnea Skärle. "Klientens väg in i en specialiserad socialtjänst : Om klienten i mottagningsenheten- exemplet försörjningsstöd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-54394.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to examine, with background of the swedish specialized social service, how the client is formed in a process by categorizing and sorting in the receiving department of the financial support. Which factors professionals are perceived to be problematic in the management of cases and the social workers approach to meet the clients needs. The study was conducted with one qualitative semi-structured interview with the head of the department of financial support, and two focus group interviews with social workers at the department of financial support. The theoretical approach is Hasenfeld´s theory about human service organizations, Billquist´s theory about the sorting process and Johansson´s theory about the client construction process. The empirical results also relate to Johansson´s theory about mass handling of clients and Svensson, Johnsson and Laanemets theory about the social workers action space. The conclusion of this study is that a specialized social service is categorizing and sorting the client through all parts of the process in the receiving department of financial support. The result shows that several factors makes it problematic for the social workers to respond to the client needs in a specialized social service, causing the social workers to use their acion space.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Bickel, Damond. "Inte han! Han är en av dom! 10 före detta högstadieelever berättar om sin erfarenhet av lärare-elev förhållandet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32003.

Full text

Abstract:

Det har länge varit en del av både nationella samt internationella dokument att alla som arbetar i skolan ska möta alla elever med samma respekt och möjlighet att lyckas utifrån elevernas olika bakgrund, tidigare erfarenheter, intresse och kunskap. I verkligheten fungerar det inte alltid så. Så hur påverkas elevernas akademiska prestation, sociala utveckling och välmående av deras egna tolkningar av lärarens bemötande och förväntningar?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Fernström, David, and Julia Carlsson. "Unga vuxna som varken arbetar eller studerar : Inifrånperspektiv om vägar till sysselsättning." Thesis, Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-412215.

Full text

Abstract:

The purpose of this study has been to explore and provide the social work field with testimonies about experienced factors of success using interviews with people who previously were not in education, employment or training (NEET). NEETs were classified into five categories to identify themes in their experienced factors of success. This process was made through thematic analysis. The experienced factors of success were thematized into major themes. The expressed themes followed the person to whom it belonged into their respective NEET-category. Categories and themes were analyzed with Bronfenbrenner’s ecological systems theory. Through this analysis we found indications that different NEET-categories have different needs. This could be an indication that categorization can shed some clarity in the NEET phenomena. Viewing NEET as categories with specific needs provides homogeneity which could accelerate the social services process of identifying and providing appropriate help. Though specific needs of individual NEET-categories need further investigation to become effective.
VI-projektet

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Thegerström, Marie. "Allt annat lika - ett faktoriellt vinjettexperiment av försörjningsformens betydelse för den arbetsmarknadspolitiska bedömningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96815.

Full text

Abstract:

Background: In Sweden the national labour market policies are administered by the Public Employment Service which is in charge of assessing job-seekers’ need for support in the process of reaching employment. Equality is a fundamental principle for the administration. Neither ethnicity nor the person’s economical situation should influence the assessment. At the same time job-seekers are entitled to an individual assessment. Although the state has a national responsibility for labour market policy since the 1990s different municipal labour market interventions have also developed. Aim: To investigate the impact of different income support systems (unemployment benefit/activity support or social assistance) and ethnicity on the assessments made by public employment officers. Method: The study used a quantitative method with a questionnaire in the form of a factorial vignette experiment with fictitious cases in which only one factor/variable changed. 118 respondents at eight employment offices completed the survey between 20 January and 1 April 2020. Correlation analyses were performed using crosstabs (Cramers V) and Chi2-tests. Wilcoxon signed-rank tests were used to compare data at two different times (first and second phase of the survey). Results: Employment officers advocated support at the employment service/external operator as their first choice in 86 per cent of cases, against municipal labour market interventions as first choice in 14 per cent of cases. There were statistically significant differences in the assessments based on the form of income support in all three vignettes. Unemployment benefit/activity support and social assistance resulted in statistically significant different assessments. Employment officers want to refer job-seekers with social assistance to municipal labour market interventions more often than they do with those with unemployment benefit or activity income. No significant differences in the assessments were observed regarding the ethnicity of job-seekers. Conclusions: The study shows that in the process of labour market policy assessment not only the job-seeker's ability to work and the need for support to find a job is evaluated, but the income support system of the job-seeker plays a role. The differences in assessments based on the job-seekers' form of income may be due to categorisations. These categorisations may spring from stereotypical views of job-seekers benefiting from social assistance, or may be due to institutional factors with two different income support systems for the unemployed, or lastly spring from a lack of clarity regarding borders and distribution between national and municipal labour market policies. Regardless the reason, the categorisations might lead to significant consequences for job-seekers with social assistance, who in addition to a lower level of economical compensation also risk being referred to municipal labour market interventions. These are sometimes designed to be a demand for activity in return for receiving social assistance and do not always have as their primary purpose to strengthen working capacity. Based on the results of the study, Sweden thereby does not live up to being a universal welfare state with social citizenship, since social rights do not apply equally to all job seekers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Bengtsson, Kristina, and Clase Lisa Herslow. "Den goda viljans makt. En diskursanalys av ADHD-diagnosen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27738.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras. I analysen framstår även att den lättnad och självinsikt som pedagogerna menar att barnen upplever med en diagnostisering inte verkar stämma överens med barnens bild av situationen. Vad som däremot framträder är att en ADHD-diagnos möjliggör ökade resurser samt tillgång till medicin. I studien visar det sig att pedagogerna talar om ADHD utifrån den biomedicinska diskursen, samma diskurs som idag har en dominerande ställning inom forskning. Som slutsats kan sägas att de maktdimensioner invävda i vårt språk och våra handlingsmönster, som skapar förgivettagna sanningar om vad som är barnens bästa, leder till en styrning av pedagogers särskiljande av barn. Med denna goda viljas makt kategoriseras barn vars beteenden kan härledas till ADHD-diagnosen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Feldmanis, Josefin, and Katarzyna Rådström. "Unga som hamnar mellan stolarna : Nya gymnasielagen - en osäker och villkorad vistelse i Sverige." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-88983.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to examine how youths who have a residence permit under the law SFS 2018:756 are handled within the social services in different municipalities in order to contribute with the knowledge about how welfare organizations categorize and organize themselves around this group. The study is based on qualitative interviews with seven social workers divided in a total of six municipalities. Who either possessed knowledge of or meet our target group in their work. We have examined how they handle the needs of housing and financial aid for our target group. In our analysis of the interviews, we have applied a theoretical perspective by using the regulatory, the normative and the culture-cognitive elements of the new institutional theory and legitimacy as a concept as well as Tilly’s (2000) theory of durable inequality where key concepts are categorization and regulatory. Our understanding is that the categorization of our target group within the social services relates to stereotypical beliefs in which the youths do not receive support based on their individual needs, but are handled on the bases of their group affiliation. In the six municipalities we examined, two have been shown to stand out because they handle the youths in the same way as other unaccompanied young people. The results of our study show that there are different risks for the target group, primarily in the municipalities where they receive little support. The risks that arise are further on connected to what the conditions stipulates in the law SFS 2018:756 and partly the consequence of being unaccompanied without social support.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Fagerström, Pontus. "Hej hembiträde : En begreppshistorisk studie om namnbytet från tjänarinna till hembiträde." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149518.

Full text

Abstract:

This work examines the discussion that precedes the name change for maids in Sweden. In1917 the labor union club for maids called Stockholms tjänarinneförening changes its name toHembiträdesföreningen i Stockholm. Over time, hembiträde slowly replaces tjänarinna as thecommon name for maids. Through a conceptual history approach the study wishes to shinelight upon the ideas about titels found in printed sources preceding the name change. Thesource material consists of newspapers, articles in periodicals as well as printed books on thesubject. In addition to the conceptual history approach, social categories are used as a way ofmaking titles, found in the source material, comprehensible from a historical perspective.Also, Ferdinand Tönnies two concepts Gemeinschaft and Gesellschaft is used to analyzedifferent view on historical change, in relation to the maid occuptation, found in the sourcematerial. An overarching question in the work is: what kind of value can be achieved througha name change of this kind?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Gullberg, Sofia. "De osynliga minoriteterna : En studie om minoritetsrättigheter i svensk politik mellan år 1970 och 2010." Thesis, Uppsala universitet, Centrum för genusvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-231945.

Full text

Abstract:

This essay examines the historical development of group rights for cultural minorities in Sweden between the years 1970 and 2010. The purpose of the study is to analyze the development of political measures taken at government level for different minority groups, foremost explaining the division that have arisen between measures aimed at the five national minorities, the Sámi, the Swedish Finns, the Roma, the Jews and the Tornedalians, and measures directed at other ethnic groups. My conclusions are that the division in Swedish public policy between one the one hand national minorities, and on the other hand immigrant groups, is in no way self-evident. The division has arisen from an international standard on how democratic states, such as Sweden, should treat their cultural minorities. Further, this division has had an immense impact in shaping public policy as well as determining the type of group rights introduced for minority groups in Sweden. A difference has also been found in how the minorities are perceived by state actors. Immigrant groups are currently perceived as less entitled to group rights due to their short presence in Sweden, whereas national minorities are seen as more entitled to group rights due to their long historic presence in the country. However, as this essay shows, this view has not always been the prevailing view in Swedish politics in the 1970s and the 1980s, a time when national minorities had little or no say in matters concerning minority rights.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Törnblom, Ebba. "Vad är det för fel på dig, då? : En kvalitativ studie om hur det är att leva med en funktionsnedsättning i det svenska samhället." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-167353.

Full text

Abstract:

Studien undersöker hur personer med en synlig fysisk funktionsnedsättning upplever sig själva i relation till andra människor som inte sticker ut från mängden. Fyra personer har fått svara på frågor kring vilka svårigheter han eller hon möter som funktionsnedsatt, samt hur han eller hon upplever sig i samhället som funktionsnedsatt. De har lite olika inställningar och synsätt på omvärlden, men något de har gemensamt är styrka och envishet. Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av en abduktiv ansats. Informanterna – som har blivit intervjuade – berättar vad de har upplevt i möten med vänners bekanta och med potentiella arbetsgivare. De berättar även om att folk har fördomar och antaganden kring personer med en fysisk funktionsnedsättning, men även om andra människors åsikter kring huruvida arbete är lämpligt för den funktionsnedsatte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Alexandersson, Camilla, and Johanna Lundh. "”Men jag är ju den där förlorade generationen…(skratt)” - Äldres erfarenheter och upplevelser av delaktighet, datorer och IT." Thesis, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-40345.

Full text

Abstract:

Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori. Empirin baseras på sex intervjuer med äldre som börjat på en datorkurs, samt av deltagande observationer som genomfördes under datorkursen. I resultatet framkommer det att ett tvång upplevs gällande att hänga med i den tekniska utvecklingen, vilket kan vara stressande och frustrerande. Samtidigt känner informanterna att det är viktigt att ”hänga med” i samhället, och de uttrycker en nyfikenhet inför tekniken. Informanterna tar sig an datorn på ett aktivt sätt. Betydelse för att lära sig är vinningar man ser i vardagen som att hålla kontakt med barnbarn, söka information och klara sig själv. Samtidigt finns en underliggande tanke om sig själv och andra, där ålder ges betydelse i fråga om att det är svårare att lära sig som gammal, eller att äldre lärare är att föredra då de har mer förståelse. I motsats till detta uttrycks att en god lärare inte är avhängigt ålder, och de personer som finns som stöd i informanternas omgivning oftast är yngre.
The use of Information and Communication Technology (ICT) is a natural part of many people's everyday life today. At the same time the risk of digital divides are highlighted by several community agencies in society. One of the risk groups mentioned here are elderly people, risking of falling behind and also to be left out the whole democratic process, because of lack of access to or knowledge of computers and the Internet. The aim of this study is to highlight elderly people's experiences of computers and IT and their participation and involvement in the IT society of today. The study is inspired by the ethnographic method and has a perspective of Social constructionism in which age can be understood as a social created category. The empirical material is based on six interviews with elderly people taking a computer course for beginners, as well as participant observations carried out during the computer course. It appears in the result, that a feeling of being forced is connected to keeping up with the technological development in our society, which can be stressful and frustrating. At the same time the informants feels that it is important to “keep up” with the society, and a curiosity is expressed towards technology. Informants learn computers in an active way. Meaningfulness in learning the computer is seen in everyday life as to maintain contact with grandchildren, search for information and to manage on your own. At the time, an underlying view of themselves and others exist, where the age is given importance in that it is harder to learn when you are old, or that older teachers are preferred since they have more understanding. In contrast to this it is expressed that good teachers will not depend on age, and those in the informants surroundings that supports them are usually young.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Holm, Moa, and Malin Hultman. "Kategoriseringssamhället, skolan och barnen : En diskursanalys av skolfrånvarons konstruktion i tidskrifter som når skolkuratorer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96086.

Full text

Abstract:

Although Sweden has a long tradition of compulsory school attendance, there are children that do not attend. Previous research confirms that there are many concepts used to describe school absenteeism. Considered that categorization involves an aspect of power that adds attributes to these children based on stereotypic conceptions of the category, this fact seems problematic. By analyzing field related articles, the aim of this study is to reveal linguistic constructions of school absenteeism by means of discourse analysis. Consequences of discourses will be analyzed through previous research about categorization and Foucault’s theory of power. The main results of the study display several approaches to describe school absenteeism, of which we compiled five different discourses. They are presented as the bureaucratic perspective, the disciplinary perspective, the adaptation perspective, the social environment perspective and the family perspective. Each discourse describes a comprehension of deviance and normality, which affects the opportunities of wellbeing amongst children and forms the prerequisite of professional interventions. Providing help to children defined as deviants due to school absenteeism implicates exposure of pastoral power. The study concludes the need for a sensitive language utilization amongst school welfare officers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Sandin, Sara. "Elevers olika uppfattningar av tal i decimalform i en svensk kontext. : - En studie som bygger på kategorisering av elevers uppfattningar framtagen av tidigare forskning inom det matematikdidaktiska forskningsfältet." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-54358.

Full text

Abstract:

I denna studie har tidigare internationell forskning inom området tal i decimalform undersökts i en svensk kontext. I den matematikdidaktiska forskningen har ett teoretiskt ramverk för elevers olika uppfattningar av tal i decimalform tagits fram. Tidigare studier har gjort flera försök till att kategorisera elevers olika förståelse av tal i decimalform (Moloney & Stacey, 1997; Resnik et al., 1989; Sackur-Grisvard & Léonard, 1985; Stacey & Steinle, 1998). Sackur-Grisvard och Léonards (1985) kategorisering utgår ifrån elevernas förkunskaper inom andra matematiska områden. Deras teoretiska ramverk består av elevers användning utav tre olika regler; heltalsregeln, bråkregeln och nollregeln. Sackur-Grisvard och Léonards (1985) teoretiska ramverk har inte använts i någon högre utsträckning i det svenska forskningsfältet. Ramverket har i denna studie använts för att ta reda på om det kan användas som ett verktyg för att kategorisera elevers olika förståelse av tal i decimalform i årskurserna 4-6. I studien har metoden triangulering använts med både ett skriftligt test och semistrukturerade intervjuer. Alla elever har genomfört ett skriftligt test där de fått lösa uppgifter genom att jämföra och storleksordna olika tal i decimalform. Elevernas resultat användes sedan där några få elever ifrån årskurserna 4 och 5 valdes ut till semistrukturerade intervjuer genom ett målstyrt urval. Resultatet visade att det teoretiska ramverket hade vissa begränsningar och att flera elever inte kunde kategoriseras till enbart en kategori utan flertalet använde sig av flera regler på det skriftliga testet. Elevernas resultat visade även en progression inom ämnesområdet där elever i årskurs 6 presterade bäst efterföljt av årskurs 5 och elever i årskurs 4 presterade sämst.
In this study earlier international research has been used from a Swedish perspective to investigate the field of decimal numbers. A theoretical framework for students’ various perceptions of decimal number has developed from the mathematical didactic research field. Earlier studies have done different attempts to categories students’ various perceptions of decimal numbers (Moloney & Stacey, 1997; Resnik et al., 1989; Sackur-Grisvard & Léonard, 1985; Stacey & Steinle, 1998). Sackur-Grisvard and Léonard (1985) categorization focus on students’ earlier knowledge in the mathematical field. Their theoretical framework involves the use of three different rules; the whole number rule, the fraction rule and the zero rule. Sackur-Grisvard and Léonard’s (1985) theoretical framework has not been used much in the Swedish research field. In this study the framework has been used to investigate if it can be used as a tool to categorise students in grade 4 and grade 5 various perception of decimal numbers. In this study the method triangulation has been used which involves a written test and semi-structure interviews. In the written test all students got tasks where they would compare and order different decimal numbers. The students result from the test were used to choose a few students from grade 4 and grade 5 to do the semi-structured interviews through a target-driven selection. The result showed that the theoretical framework did have some limits and several students´ did not belong to only one category, several students did use more than one of the three rules in the written test. The students result showed a progression where students from grade 6 performed best on the test followed by students from grade 5, students in grade 4 performed worst.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Karlsson, Yvonne. "Att inte vilja vara problem : social organisering och utvärdering av elever i en särskild undervisningsgrupp." Doctoral thesis, Linköping University, Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-11088.

Full text

Abstract:

Syftet med avhandlingen är att ge en ”inifrån-beskrivning” av hur skolan organiserar verksamheten för elever i en särskild undervisningsgrupp. Vidare undersöker jag hur elever, pedagoger, föräldrar och elevernas tidigare klasslärare beskriver vad som utgör elevernas skolsvårigheter, i forskningsintervjuer. Slutligen belyser jag hur pedagogerna utvärderar elevernas skolproblem i en schemalagd utvärderingsaktivitet. Studien är baserad på ett fältarbete under ett år, i kombination med inspelningar av vardagliga aktiviteter och intervjuer med fem elever (7-12 år), pedagoger, föräldrar och f.d. klasslärare. I analyserna används en etnometodologisk ansats.

Resultaten visar att den särskilda undervisningsgruppen osynliggörs och marginaliseras både centralt inom kommunen och lokalt i skolans verksamhet. Genomgående har eleverna lågt aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Ett annat resultat är att pedagogerna ständigt beskriver elevernas skolsvårigheter. Pedagogerna använder ett flertal vetenskapliga diskurser som uppgraderar och befäster problemidentiteter. Detta kan förklaras i ljuset av att det finns en osäkerhet om vilka elevernas problem är. Eleverna å sin sida positionerar sig som aktiva aktörer, och gör motstånd mot problemdefinitionerna. Eleverna undviker att formulera problem, nedgraderar tillskrivna problem och tar inte upp pedagogernas råd. Eleverna tar även alla chanser att tillskriva andra elever problem, på så vis positionera de sig som duktiga elever, vilket tolkas som ett sätt att upprätthålla självrespekt.

Min avhandling understryker vikten av att i detalj studera elever i särskilda undervisningsgrupper och deras sociala kompetenser och aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Analysen pekar på att beskrivningar inte är neutrala, utan är sociala aktiviteter där identiteter, normer, social ordning, moraliska versioner och relationer, samt institutioner, etableras och görs motstånd mot.

The aim of the present doctoral thesis is to give an ”inside” description of how schools organize activities for students who do not fit into regular public education. Further, I explore how students, pedagogues, parents and former teachers account for the students’ school problems in research interviews. Finally, I investigate teachers’ assessments of students’ school problems in a scheduled daily evaluation activity. Data are drawn from a one-year ethnographic study, combined with recordings of everyday activities and interviews with five students (7-12 years), parents, pedagogues and former teachers.

The analysis demonstrates that the special teaching group is made invisible and marginalized on different levels, both centrally in the municipality and in the context of local school activities. Students consistently show low participation and agency in their everyday activities. Another finding shows that pedagogues are constantly assessing students’ school problems, making this a central everyday activity. In so doing, the pedagogues also upgrade the students’ school problems, drawing on various scientific discourses. This can be explained in light of the insecurity that exists regarding what the students’ problems actually are. On the other hand, the students position themselves as active agents and resist problem definitions. The students avoid the pedagogues’ definitions, downgrading ascribed problems and reformulating them. Further, the students take all chances to attribute problems to other students. In this way, they position themselves as able students, which can be interpreted as a way of maintaining self-respect.

Overall, the present findings underscore the need for detailed analysis of children’s social competence and agency in their everyday life in special teaching groups. My analysis demonstrates that descriptions are not neutral, but instead social activities in which identities, norms, social orders, moral versions, relationships and even institutions are established and resisted.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Lövgren, Veronica. "Villkorat vuxenskap : Levd erfarenhet av intellektuellt funktionshinder, kön och ålder." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-70120.

Full text

Abstract:

The aim of this thesis is to explore and analyse lived experience of social categorisations such as intellectual disability, gender and age. The following overarching questions will direct the focus of the thesis, on how 13 middle-aged (aged 38-60 years) women and men who receive disability services according to the Act (1993:387) concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS), describe their everyday life practices: - In what way(s) are the social categorisations disability, gender, and age expressed in the interviews? How do the participants relate their lived experience of the social categorisation in relation to arenas such as work, family, and leisure time? How can this lived experience be understood in relation to the structures and conditions that form the institutions within the disability services? With a hermeneutic-phenomenological approach, the thesis is based on repeated audio- and video-recorded qualitative semi-structured interviews and field visits. The altogether 16 participants were divided into two groups: the main group consisted of 13 adults and a reference group, which consisted of 3 younger informants (aged 25-29 years). Despite political ambitions that state that people with disabilities should have opportunity to live like others, this thesis shows that their everyday life is, in fact, conditioned by institutional structures. The structures that conditions the disability services together with the social construction of disability, but also of age and gender, frames leisure time, social networks, family life, practicing partnership, mobility (especially for women), and working life – in short, these conditions their abilities to fulfil the expectations that are imbedded throughout the social construction of adulthood. The relationship with the labour force can be seen as an illustrative example: The ability to be part of a regular working force was central for the interviewees. However, the analysis showed that the work that was available for the participants, is a welfare state effort, that is situated in an intersection where a logic of care meets a logic derived from the open labour market, thereby creating a situation filled with contradictions. On the one hand, the informants felt an obligation to fulfil an almost Protestant work ethic. One the other hand, their work efforts are not acknowledged by society as work. On the one hand, daily activity is a voluntary right, on the other hand; the informants have little opportunity to relinquish this right, depending on the particular organisation of the disability services. The participants also expressed concerns about losing this work, a worry that can be seen as paradoxical in respect of their legislative right to daily activity. The analysis has highlighted how the participants, in many situations, suffer a disadvantageous position with regard to hermeneutical resources to make sense of their experience. They also face structural obstacles to fully live an adult life. This could be described as experiencing societal norms of what one is expected to live up to, but at the same time be deprived of real opportunities to fulfil these requests – thereby, to live a contradiction. Lived experience of intellectual disability, gender and age, can therefore be considered as being a lived experience of a conditional adulthood.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Boij, Magdalena, and Alva Ingvaldson. ""Du måste ju styra upp ditt liv…" Om normers och förväntningars roll i nio berättelser om avhopp i grund- och gymnasieskola." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29391.

Full text

Abstract:

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benämns inom forskning som dropouts och kan av samhället betraktas som en problematisk grupp på arbetsmarknaden. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förväntningar kan påverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frågeställningar är enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande från lärare, skolpersonal och övriga vuxna under uppväxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstås i relation till normer och förväntningar de tycks ha förhållit sig till under uppväxten? Kvalitativ metod har tillämpats där intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning. Resultatet har analyserats med stöd av teorier vilka fokuserar kring normers och förväntningars betydelse för individers handlingsutrymme. Centrala teoretiska begrepp som tillämpats i föreliggande rapport är: Upplevd självförmåga, förväntningar, förebilder, uppmuntran, handlande, normer, exkludering. Slutsatser som redovisas påvisar att individer som har erfarenhet av avhopp sannolikt har unika och individuella bakomliggande orsaker till avhoppet. De avhopp som beskrivs kan betraktas som utdragna processer där eleverna inte har givits det stöd de tycks ha behövt. Resultatet visar även att relationsbyggande mellan skolpersonal och elever kan vara väsentligt eller avgörande för att skolpersonal ska förmå identifiera elevers behov av känslomässigt och pedagogiskt stöd.
Individuals who have experienced school dropout are often spoken of as a social and/or economic issue. Through social sciences as well as in media, they are sometimes seen as a homogeneous group with the same underlying causes for dropping out of school. The purpose of this study is to gain increased understanding of nine young adults’ reasoning about their school dropout experiences. This aim is based on how norms and expectations can effect how the students perceive the treatment received by grownups around them in their childhood and adolescence. The question formulations through this study are as follows: How do this study’s interviewed individuals speak about their connections to school employees and other grownups in their adolescence? How can the interviewed individuals’ actions be understood in relation to norms and expectations by which they have seemed to relate during their upbringing? Narrative method has been practiced, where nine individuals who have all experienced dropping out of elementary and/or upper secondary school have been interviewed. The result has been analyzed based on theories focused on norms’ and expectations’ impact on individuals’ capacity for action. Essential theoretical terminology that is used to further understand the analysis is the following: Self-efficacy, expected outcome, personal goals, role models, encouragement, actions, norms, exclusion. Conclusions of this study indicate that individuals who have experienced dropping out of primary and/or upper secondary school are likely to have different experiences and reasons for dropping out. The conclusions also implicates that norms and expectations do play a substantial role for individuals and tend to contribute to different rates of categorization and exclusion. The individual life stories regarding so called school dropouts that have been described in this study do seem to have been prolonged processes, where students have not received sufficient support. The results also stresses that the bonding between school employees and students is crucial for the ability to identify the individual need for emotional and educational support in time.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Jerlinder, Kajsa. "Rättvis idrottsundervisning för elever med rörelsehinder : dilemma kring omfördelning och erkännande." Licentiate thesis, Örebro University, Örebro University, School of Health and Medical Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-8063.

Full text

Abstract:

Jerlinder, Kajsa (2005): Rättvis idrottsundervisning för elever med rörelsehinder –dilemma kring omfördelning och erkännande. (Justice in Physical Education forPhysically Disabled Pupils – A Dilemma of Distribution and Recognition.) Studiesfrom The Swedish Institute for Disability Research No. 12, pp. 112. LicentiateDissertation, written in Swedish with an English abstract.The educational goal of “a school for all” creates many challenges. Issues of socialjustice and equity are central tenets of the concept of inclusive education. Despitethe goal of comprehensive education for all children, for many pupils with physicaldisabilities in an inclusive school system PE (Physical Education) teaching canresult in experiences of injustice. In the struggle to achieve social equity and createeducational experiences where disability does not matter, it seams to matter verymuch.The aim of this study is to illustrate a dilemma and its potential outcomeswhere demands for justice for pupils with physical disabilities are raised in inclusivephysical education. In the study, based on theories of redistribution andrecognition, two empirical examples are presented.The first example, in the context of the decentralisation of Swedish compulsoryschools, illustrates degrees of awareness about numbers of pupils with physicaldisabilities attending compulsory schools located in a case municipality. Foursources, with varying responsibilities for disabled children, all reported differentnumbers of pupils. Thus, with no congruent data at municipality level, distribu-tion and redistribution of necessary resources becomes difficult.In the second example of a ten year old boy with a physical disability,experiences of participation in inclusive physical education are described, fromthe perspective of five different actors (the boy himself, his PE teachers (2), hisparents, classmates, and his personal assistant).Data for this case study was gathered through interviews and systematic ob-servation. In this particular case, the outcome of inclusive PE was judged to besuccessful. The example illustrates the importance of recognition needing to befulfilled at several distributive levels. The positive outcome is discussed in terms ofthe combination of identification of particular special needs, sensitive adaptation,and general respect for the child with physical disability.Dilemmas of justice for disabled pupils in physical education are best studiedwithin a multi-level context. Recognition and redistribution demands need to besimultaneously addressed in order to fulfil the goal of equitable education forpupils with physical disabilities attending PE within the compulsory school sys-tem. An attempt to combine these different ideological approaches is discussedfrom the perspective of social status.The outcome of the two empirical examples presented in this study illustrategeneral dilemmas reaching beyond the educational challenges facing pupils withphysical disabilities and the responses of the compulsory school system to them.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Terning, Maria. "Myter om gymnasieeleven : En diskursteoretisk studie av dominerande subjektspositioner i politiska texter 1990-2009." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-132980.

Full text

Abstract:

For whom the educational system should be available, what it should contain and what it should lead to, are all questions but with different answers. In this dissertation, these answers are understood as products of relations including a power dimension. As these relations constantly changes, the discursive struggle of defining the educational system is constant. Said struggle also contains different constructions of the student subject; what she/he ought to be and should become. It is the struggle of defining the student subject that is the focus of this dissertation. As a starting point for the analysis, a political discourse theory is used, developed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe (2001). The main aims of the dissertation are to analyze 1) How the student subject is defined and positioned in the analyzed policy texts 2) What kind of relations that are constituted among student subjects and in between student subject, working life and social life 3) How does the conditions of the discursive struggle make impact of the space for political subjectivity. The empirical material is Swedish Political documents written between the time periods 1990-2009. The analysis of the discursive political struggle shows three dominant subject positions structured in partly different discourses: The successful and free student, produced in the discourse of liberation (1990-1998), the individualized and solidary student, produced within the discourse of nostalgia (1997-2005) and the dutiful and adaptable student, which dominates the political struggle in 2006-2009, produced in the discourse of harmony. Although the subject positions are constituted within three different discourses, structured by partly different logics, they share an idea; the idea of an ongoing globalization. These articulations are not questioned and cannot be ignored in the discursive struggle. They are understood as disarticulations of an English/American neo-liberal discourse. To win a hegemonic position, the discourse of liberation, nostalgia and harmony, has to adopt signs from this neo-liberal discourse. They are also forced to rearticulate the intent of specific signs so they fit into each discourse’ inner logics. The disarticulations of the neo-liberal discourse which goes across the discursive borders are in this dissertation understood as a social fantasy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Eriksson, Emilia. "A religious child or a child of religious parents? : An analysis of the circumcision debate in Sweden." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-78524.

Full text

Abstract:

This thesis set out to study the debate on circumcision of boys in Sweden. The study concerns itself with how categories and positions become rhetorical resources in the debate and how categories andpositions thus are made relevant. In order to get at what is made possible through the use of theserhetorical recourses this study has analyzed debate articles, official Swedish governmental documentsand the United Nations Conventions on the Rights of the Child (UNCRC). Three interpretativerepertoires surfaced as distinct in this material and they are; Religious identity and belonging,medicine and the UNCRC. The analysis will therefore be structured and guided by these repertoires.As the debate is centred around the Human Rights Paradigm there is an ingrained ideological dilemmain the debate that can be explained as the tension between a Universal and a Cultural relativisticinterpretation of Human Rights. This tension will be discussed throughout the study. Severalconclusions can be drawn from the analysis: The various and contradictory positions allowed for bythe use of the UNCRC makes it an elusive tool in both theory and practice. The ideological dilemmatends to coerce the participants into opposing positions and even question the rhetorical tools utilizedin the debate. The child surfaces in various categories and at the end of this thesis the question remain;Is it a religious child or is it a child of religious parents?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Nordzell, Anita. "Samtalat skolledarskap : kategoriserings- och identitetsarbete i interaktion." Doctoral thesis, Linköping : Linköpings universitet, 2007. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2007/ibv112s.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Arnshed, Jesper. "Fastighetsmäklare som profession : En studie om yrkets professionskategorisering." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42907.

Full text

Abstract:

Titel: Fastighetsmäklare som profession - En studie om yrkets professionskategorisering Nivå: Kandidatuppsats i ämnet Fastighetsvetenskap Författare: Jesper Arnshed Handledare: Karin Staffansson Pauli Datum: Maj 2021 Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka fastighetsmäklarbranschens syn på kategoriseringen av mäklarprofessionen, samt vad det är som krävs för att en högre kategorisering skall uppnås för yrkesgruppen. Metod: Denna studie har applicerat en kvalitativ forskningsmetodik. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har empirisk data kopplats till den teoretiska bakgrunden, om de bakomliggande aspekterna som bidrar till fastighetsmäklarens professionskategorisering. Resultat & Slutsats: Resultatet visar att mäklarens strävan mot högre profession delvis försvåras till följd av glappet mellan teori och praktik. Den nya lagändringen som bl.a. avser att skapa förutsättningar för en högre professionskategorisering, spås istället få motstridiga effekter då den inte anses vara förankrad i de reella utmaningar och faktorer som påverkar förtroende för mäklare. Uppsatsens bidrag till ämnet: Studien har bidragit med ytterligare förståelse för mäklarens profession och vad som förhindrar en högre kategorisering. Förslag till framtida forskning: Efterhand som lagändringen har blivit implementerad vore det intressant att studera vilka förändringar som fått genomslag i branschen och för mäklaren.
Title: Real Estate Agent as a profession - A study about the occupation´s professional categorization Level: Bachelor's thesis within Real Estate Science Author: Jesper Arnshed Supervisor: Karin Staffansson Pauli Date: May 2021 Aim: The aim of this study is to examine the real estate industry's view on the categorization of the broker´s profession, and what it takes for a higher categorization to be reached. Method: This study has applied a qualitative research methodology. With the help of semi-structured interviews, additional dimensions have supplemented the theoretical background, about the underlying aspects that are derived from the real estate agent's professional classification. Result & Conclusions: The result shows that the brokers´ aim towards a higher profession is partly prevented due to the gap between theory and practice. The new law change which i.a. intends to create conditions for a higher professional categorization, is predicted to have conflicting effects as it is not considered rooted in the real challenges and causes that affect the trust in brokers. Contribution of the thesis: The study contributed with additional understanding to the broker´s profession and what prevents a higher categorization. Suggestions for future research: As the changes in the law are implemented, it would be interesting to study what changes have had an impact in the industry and for the broker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Eriksson, Karin. "Kategoriseringar av barn i förskolan- att vara i behov av stöd." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32323.

Full text

Abstract:

Eriksson, Karin (2014). Kategoriseringar av barn i förskolan- att vara i behov avsärskilt stöd. Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola.
Eriksson, Karin (2014). Categorizing Young Children in Pre-school - to be in Need of Special Education. School development and Leadership. Learning and society, Malmö University

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Kahlin, Linda. "Sociala kategoriseringar i samspel : Hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7481.

Full text

Abstract:

The aim of the thesis is to show how gender, ethnicity and generation membership categories are constituted in talk-in-interaction. The main material comprises seven video recordings of multi-participant conversations among school pupils, aged 16 to 19. An important theoretical term is intersectionality, i.e. the interplay between different social categories. The tools of analysis are mainly derived from conversation analysis and discursive psychology. Identity is seen as a dynamic phenomenon and I analyse the identities the participants themselves make relevant during the course of the conversations. The investigation, aided by membership categorisation analysis, is carried out into how social categories are negotiated and used in establishing identity. In the analyses, social categories in particular are used in order to constitute identities by the participants’ creating contrasts between in-group, we, and out-group, them. Category-bound activities are used to constitute social categories. The participants also use more specific resources for talk-in-interaction – for example, active voicing and extreme case formulations – to establish or negotiate social categories. Interactional strategies and tools are used in resistance to avoid being attributed membership in a certain category, and partly consist of various ways of renegotiating the implication of belonging to a certain category. Thus, generalising notions about social groups become more nuanced and the adolescents avoid being categorised as passive victims of cultural notions. Gender, ethnicity and generation membership are furthermore constituted through storytelling. To sum up, the above linguistic resources are used first and foremost for three different types of discursive work during the group conversations. First, the adolescents argue that they are unique and independent and therefore not dependent on cultural expectations. Secondly, they place themselves in relation to the categories by their enacting themselves as normal in various ways. Thirdly, the adolescents establish a positive self image by modifying or renegotiating the non-desirable activities associated with the categories. The results show how the categories have situational relevance and are dealt with locally, and invoke normative expectations as to how members of social groups ought to behave.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Baroutsi, Nicoletta. "Ambienta displayer i varuhandeln : Färgkategorisering i tidningssektionen ger en omedelbar vägledning utan ansträngning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-80051.

Full text

Abstract:

En ambient display är menad att fungera för användaren enbart genom att hen snabbt överblickar produkten. Denna form av display är perfekt att nyttja i dagligvaruhandeln där utbuden ständigt växer samtidigt som konsumenten snabbt vill hitta det den söker. I denna studie utforskas fördelarna med att använda färg och symbolkombinationer, som skapar en ambient display, istället för text när det kommer till att kategorisera i tidningssektionen. Feature- integrationsteorin beskriver hur den ambienta displayen ger stöd för användarens kognitiva processer, den är mer effektiv genom att den låter konsumenten använda det perifera seendet i sitt sökande. Tidningssektionen är en produkt användaren inte nyttjar frekvent och denna design fungerar genom att kunden redan ska veta hur den önskade kategorin är representerad, det är därför väldigt viktigt att inlärningen sker snabbt. I studien framkommer vikten av att skapa bra associationer mellan färg och kategori, vilket har en extremt signifikant påverkan på inlärningsförmågan hos användaren. Studien utvärderar även vilka färg- och kategorikombinationer som är lämpliga för Tidsam, distributör av tidningar. 17 kategorier associeras med 17 olika färger där multipla källor används för att styrka resultatet. Resultatet presenteras i form av virtuella prototyper av kategoriskyltar för samtliga 17 kategorier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Severinsson, Susanne. "Unga i normalitetens gränsland : Undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-57992.

Full text

Abstract:

I denna studie riktas fokus mot hur samhället ordnar för barns välfärd när de generellt inriktade insatserna inte räcker till. Studien baseras på observationer och intervjuer i tre olika verksamheter för unga i åldern 12-16 år: 1) ett hem för vård eller boende, HVB, med egen skola, 2) en kommunal särskild undervisningsgrupp, f d skoldaghem, och 3) ett HVB för utredning och behandling utan egen skola. Kännetecknande för dessa verksamheter är att de fått i uppdrag att fostra unga och att arbetet utförs i gränsområdet mellan undervisning och behandling. Vad händer i verksamheter som samtidigt ska åtgärda både sociala och pedagogiska problem och där diskurser från olika institutionella och vetenskapliga fält korsas? Genom att studera hur samhället hanterar unga som avskilts från den reguljära skolan syftar studien till att synliggöra hur olika diskurser om ”problembarn”, undervisning och behandling, skapar möjligheter och begränsningar för verksamheternas mål, medel och aktörer. Studiens metodologi är en kombination av etnografi och diskursanalys. Studien tar sin utgångspunkt i interaktion, vardag och identitetsformande processer. I dessa kommunikativa praktiker som är intimt relaterade till identitetsskapande, arbetar lärare och behandlare. Analys av vardagssituationer i dessa pedagogiska och sociala praktiker samt intervjuer av de unga och de anställda ger en ökad förståelse för vad som händer där och vad arbetet betyder för dess aktörer. Miljöerna består till stor del av informella mötesplatser där en flexibilitet i tolkningsmöjligheterna skapar förhandlingsutrymme om både vad som sker där, men också vilka de unga är. Användningen av informella miljöer, lekfullhet, kroppskontakt och humor upprätthåller konsensus och bygger relationer. Relationen möjliggör att de anställda kan skapa tillit och förtroende hos de unga och används för att stödja de unga och påverka dem i önskvärd riktning. Relationen innebär att de unga, samtidigt som de får stöd och omsorg, också kan kontrolleras. Två olika strategier, omsorg och kontroll, kopplas samman i vad Foucault beskriver som en pastoral maktutövning. Relationen är grunden för intersubjektivitet, d v s en delad kunskap om situationen och dem själva. Diskurserna som används utgår från att de unga ska förändras. Diskurserna tydliggör att de ungas förändring främst ses som avhängiga dem själva, men att förändring är sannolik och möjlig genom de ungas involvering. De unga själva ses i hög grad som ansvariga för att leva upp till de krav som samhället ställer på individer i den åldern. De anställda förväntas klara av fysisk gränssättning, använda tvångsåtgärder och hantera andra repressiva inslag. De ungas aktörskap synliggörs genom deras motstånd inför det som strider mot deras motiv och det som står på spel för dem, d v s deras normalitet. Intervjuer med de unga har sammanfattat de möjliga identitetsalternativ de unga uppfattar finns tillgängliga för dem och handlar om skapandet av vilka de varit och vilka de kan bli. Identiteterna beror på vilka tolkningsrepertoarer som används i de olika verksamheterna. Repertoarerna gör det möjligt att skapa olika identitetskonstruktioner där en del kan ses som mer normala än andra. En del av identitetsalternativen innebär att se sig själv som kriminell eller med brister av olika slag. Kamratkretsen på hemmaplan och som elev i skolan är den plats och det sammanhang där de unga känner sig mest som alla andra.
This study examines how society handles children who for different reasons can’t manage, or be managed, in compulsory schools. Observations and interviews were made in three different settings: 1) a foster home with its own school, 2) a small school for troubled youth, and 3) a home for assessment and treatment, without its own school. Common for these arenas are that the children have been separated and set apart from regular school, and they take place on the boundary, or in the intersection between, teaching and treatment. The aims are to reveal how different discourses about troubled youth, education and treatment create possibilities and limitations in relation to the goal of the practices targets, their means, and the actors. The study is based on research into interaction, daily life, and processes of identity transformation. The data is collected by ethnographic methods in the form of participant observations, and the analysis is informed by discourse analysis. In these communicative practices, educators and social workers were active in an area of research that is intimately related to identity. Analysis of everyday situations in pedagogical and social practices provides valuable knowledge for understanding what is going on in this practices and what the implications are for the actors. Examinations of the studied children’s environments and activities reveal the different emphases of efforts addressing the children’s needs which are informed by (connected to) the use of different discourses. The use of informal settings, playfulness, humour, and body contact help maintain consensus and build relationships. The relationships provide a basis for exerting influence. To offer support is also a means by which the young people can be controlled. Two strategies care and control are found to be linked in what Foucault describes as an exercise of pastoral power. These relationships are also the basis for intersubjectivity, that is, shared knowledge of the situation, including self-knowledge of the actors involved. The emphasis on informal environments and flexibility in interpreting the situation allows negotiation about who the children are and what they are expected to become. The balance in child welfare activities between coercion and free choice can be described as a balancing act in which employees have great responsibility for the children. The study discusses how different discourses affect young people’s identity. Considering the various working methods based on different discourses together with the specific child welfare activities suggests that there are several different ways to define the problem situation affecting the children; the children are in this way exposed to a number of troubled identities. The results also indicate that the children can refuse to make these identities their own. The children are actors who become visible through their resistance to what threatens their motives and through what is at stake for them, that is, their normality. Interviews with children have identified possible alternative identities that depend on repertoires of identities, in which some constructions are seen as more normal than others. The children prefer seeing themselves with friends at school and as pupils in school.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Edvall, Betty. "Den föreställda kvinnan i hijab : En etnologisk studie om sociala kategoriseringar, normer, hijab och feminism." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18398.

Full text

Abstract:

Hur kan ett klädesplagg som betyder ”tillbakadragenhet” väcka så starka känslor? Det här är en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berättelser om det samhälle de växte upp i och det samhälle de lever i idag, hur det formar och förklarar en föreställning om kvinnan i hijab. Med hjälp av postkolonial diskurs analyseras synen på jämställdhet och frihet. Den föreställda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon är just en föreställning. Den föreställningen om henne går hand i hand med den postkoloniala diskurs vi påverkas så mycket av.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Social kategorisering'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles