Relevant bibliographies by topics / Social kompetens i förskolan

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Social kompetens i förskolan'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Social kompetens i förskolan.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Social kompetens i förskolan"

1

Williams, Pia, and Sonja Sheridan. "Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvalitet." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 127–46. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2901.

Full text
Abstract:
Syftet är att analysera undervisning i förskolan. Analyserna utgår från kvalitetsbedömningar med Early Childhood Environment Rating Scale-3 (ECERS-3) (Harms, Clifford och Cryer 2014). Hög kvalitet i förskolan främjar barns lärande inom läroplanens målområden. Artikelns teoretiska ram utgörs av interaktionistiska och ekologiska teorier som innebär att individer och miljö konstruerar varandra i ett dynamiskt och ömsesidigt samspel (Bronfenbrenner 1979, 1986; Bruner 1996; Vygotsky 1986). Undervisning i förskolan definieras i texten som kommunikativ, interaktiv och relationell och behöver förstås i en samhällelig kontext. Kvalitetsbedömningar har genomförts i 153 svenska förskolor med ECERS-3. Resultaten visar att förskolans kvalitet varierar. Låg kvalitet bedöms på aktiviteter som kräver vuxnas engagemang, interaktion och kommunikation med barnen i form av undervisning. Det indikerar att förskollärares kompetens bildar en skärningspunkt för undervisningens kvalitet. Ytterligare forskning behövs för att utveckla förskolans undervisning och didaktik, vilket gynnar såväl barngruppen som enskilda barn och bidrar till en kompetenshöjning hos förskollärarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Thulin, Susanne, and Agneta Jonsson. "Undervisning i förskolan – Om möjligheter att integrera förskolans bildningsideal med nya uppdrag." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 95–108. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2899.

Full text
Abstract:
Syftet med denna artikel är att mot bakgrund av förskolans bildningsideal och betydelsen av att göra bruk av barns perspektiv bidra till diskussionen om undervisningsbegreppets innebörd i ett förskoleperspektiv. Forskningsfrågan är hur undervisning i förskolan kan förstås i såväl spontant uppkomna som planerade undervisningssituationer, då barns perspektiv beaktas i relation till lärandets innehåll. Med utgångspunkt i empiri synliggörs och diskuteras didaktiska förhållningssätt som rör förskollärarens roll i relation till barns perspektiv och aktuellt objekt för lärande. Förskollärare i Sverige har som uppdrag att hantera såväl spontant uppkomna som planerade lek- och lärandetillfällen där barns erfarenheter och kunnande integreras, stöds och utmanas i ett undervisande syfte. Diskussionen belyser beaktande av barns perspektiv som en utgångspunkt för undervisningsbegreppets definition samt väcker frågor kring utveckling och förändring av såväl förskollärares kompetens som förskolans verksamhet. Artikeln avslutas med reflektioner kring den svenska förskolans bildningstradition relaterat till nya uppdrag och möjliga vägar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bartholdsson, Åsa, and Mari Kronlund. "”Du måste ha en röd spade”: Tricksters, minipolitik och sociala relationer i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 1 (May 7, 2020): 11–21. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i1.3575.

Full text
Abstract:
I centrum för denna artikel finner vi fyra fyraåriga barn inbegripna i en aktivitet som inte är omedelbart styrd av vuxna, och där ett anslutande barn nekas tillträde till den aktivitet som tre av dem redan har initierat. Artikelns syfte är att belysa den komplexitet som präglar barnens strävan att upprätthålla, respektive utmana, en aktivitets exklusivitet inom ramen för en övergripande institutionskontext präglad av normer för god lek och inkluderande ideal. Fokus i analysen ligger på hur barnen, som kompetenta sociala och kulturella aktörer, ramar in och (re)kontextualiserar den pågående aktiviteten och dess relationer. Av artikeln framgår att barnen, som gränsöverskridande tricksters, navigerar såväl utanför som mellan och inom flera samordnade och samtidiga inramningar, kontextualiseringar och normer i en politisk handling som både utgör ett motstånd mot, och reproducerar den institutionella sociala ordningen. Artikeln bygger på videoetnografiskt fältarbete på en svensk förskola.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Wickström, Anette. "Depressionsförebyggande kurser krockar med skolans pedagogiska vardag." Venue 1, no. 1 (February 2, 2012): 1–7. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1214.

Full text
Abstract:
Manualbaserade program för social och emotionell träning är trubbiga verktyg som krockar med skolans pedagogiska arbete. Anette Wickström visar hur flickor i årskurs 7 tillsammans med sina lärare förändrar kursens fokus på inre tankar till ett fokus på kommunikation och samarbete. Det är elevernas motstånd och lärarnas pedagogiska kompetens som räddar programmen från att misslyckas, skriver Anette Wickström som också analyserar varför kurserna är populära bland lärare och skolledare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Almqvist, Fredrik, Pirjo Bredenberg, Inkeri Suominen, and Hannu Leijala. "Social kompetens och beteendeproblem bland skolbam och bampsykiatriska patienter - en empirisk studie med CBCL." Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift 42, no. 4 (January 1988): 311–19. http://dx.doi.org/10.3109/08039488809094977.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Thuresson, Hanna, and Ann Quennerstedt. "Barns och elevers inflytande i förskolan och skolan: En forskningsöversikt." Educare - vetenskapliga skrifter, no. 2 (September 1, 2020): 92–116. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2020.2.5.

Full text
Abstract:
One of the responsibilities of early childhood education and school is that children and students are given ample opportunities for influence and democratic participation. Research about children’s and students’ influence in education has grown during the latest decades. This paper presents a synthesis of Swedish research on influence in education published 2005-2018. Four themes are identified as main topics in the research undertaken: 1. the significance of the teachers, in which the views and attitudes of teachers, their concrete actions and asymmetrical power relations in education are examined, 2. a child/student perspective on influence, in which students’ perceptions of influence, their actions to gain influence and how status and position in the group affects influence are highlighted, 3. formal arenas for influence, in which the content and processes of class- and school councils are analysed, and 4. the significance of structural factors, which investigates how influence is affected by factors such as gender, educational ambitions, social status and class. The central findings within these themes are clarified, and, based on the synthesis, suggestions for further research about children’s and students influence are given.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Berglund, Emilia, Karin Lager, Jennifer Lundqvist, and Jan Gustafsson Nyckel. "Det dubbla kompetenskravet." Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse 3, no. 1 (May 15, 2019): 15. http://dx.doi.org/10.7146/fppu.v3i1.113978.

Full text
Abstract:
I föreliggande studie undersöks lärarstudenters utveckling av kompetenser inom lärarutbildningen. Studien har sin bakgrund inom de utbildningstrender som har som ambition att föra samman en socialpedagogisk omsorgstradition med en skolämnesinriktad utbildningstradition, där vi menar att lärarutbildningen för lärare i fritidshem utgör ett exempel. Fokusgruppintervjuer har använts för att intervjua 16 avgångsstudenter på lärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem på ett lärosäte i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och visar att utbildningen erbjuder skilda lärandemiljöer för utveckling av kompetenser som svarar mot ett dubbelt kompetenskrav: Återskapare, Medskapare och Nyskapare. Analysen tydliggör både skillnader och likheter mellan de tre kompetenserna men det är samtidigt viktigt att se dem som komplementära. Återskapare kännetecknas av en anpassad och reproducerad kompetensutveckling där studenterna aktivt väljer att bli antingen lärare inom fritidshemmet eller i sitt praktisk estetiska skolämne. Medskapare kännetecknas av att studenterna anpassar sig till utbildningens genomförande och producerar en parallell kompetens och blir lärare i fritidshemmet och sitt skolämne. Nyskapare har drag av en produktiv - kreativ kompetens där studenterna använder sina praktisk estetiska ämneskunskaper inom fritidshemmets verksamhet, och sin fritidspedagogiska kompetens i undervisningen av det praktisk estetiska ämnet. Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till utbildningens förmåga att erbjuda en kreativ kompetens. Abstract“The dual competence requirement - A study of teacher student competences in a new teacher education” examines students dealing with a dual competence requirement in teacher education. The study has its’ background in educational trends that aim to bring together a social pedagogical tradition with an educational tradition, with a focus on teacher training in School age educare (fritidshem). Focus group interviews have been used to interview 16 students in teacher education at a university in Sweden with a focus on working in school-age educare. A thematic analysis was implemented, where development of three different competences emerged that correspond to a dual competence requirement, which is Re-creators, Co-Creators and Innovators. The analysis highlights both the differences and similarities between the three competences, while also showing how the competences complement each other. The Re-creators are characterized by adapted and reproduced skills development, in which the student actively chooses to become either a teacher in the school-age educare or his subject. The Co-creators are characterized by the students adapting to the education’s implementation and producing parallel skills and becoming teachers in the school-age educare and their subject. The Innovators feature a productive creative competence in which the students use their practical aesthetic subject knowledge in the school-age educare activities, and their school-age educare skills in the teaching of the practical aesthetic subject. Findings are discussed in relation to the offering of creative skills.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ärlemalm-Hagsér, Eva, and Bodil Sundberg. "Naturmöten och källsortering - En kvantitativ studie om lärande för hållbar utveckling i förskolan." Nordic Studies in Science Education 12, no. 2 (September 23, 2016): 140–56. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.1107.

Full text
Abstract:
This Swedish quantitative study aims to fill a research gap concerning how preschool teachers understand and work with education for sustainable development. Empirical data were collected in a questionnaire distributed to 187 Swedish preschools. The questionnaires consisted of 13 multiple choice questions and five open ended questions exploring how the preschool teachers interpret education for sustainable development and environmental education both as concepts and in practice. Both education for sustainable development and environmental education were mainly associated with nature experiences, recycling and reuse of resources. Descriptions reflecting the economic and social aspects of sustainable development were mainly missing. These views were reflected in the types of activities the children were afforded. Preschools supported by in-service training had a broader understanding of the concept and worked more actively with environmental and sustainability issues with the children. This suggests the need for support for providing children with quality education about sustainability issues.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Olsson, Åsa. "Finns det några kompetenta barn här? Pedagogers gemensamma föreställningar om barn i pedagogisk dokumentation." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 18, no. 1 (February 26, 2019). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.3089.

Full text
Abstract:
Syftet med artikeln är att belysa pedagogers gemensamma föreställningar om kompetenta barn, så som de kommer till uttryck i pedagogisk dokumentation. I ett projekt med målsättningen att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan, utformades en arbetsmodell för pedagogisk dokumentation. Ett femtiotal pedagoger vid 18 förskoleavdelningar deltog i projektet. Inom projektet genererades empiriskt material bestående av skriftlig pedagogisk dokumentation samt fokusgruppssamtal med dokumentationen som utgångspunkt. Analys av empirin genomfördes med social representationsteori som ansats, i en strävan efter att fånga pedagogers gemensamma föreställningar om kompetenta barn. Resultatet visar att föreställningar om kompetenta barn kan kategoriseras som essentiella, relationella och ideologiska, och att de olika kategorierna med underkategorier kan kopplas till skilda teorier och synsätt på barn och barns lärande. Nyckelord: Kompetenta barn, pedagogisk dokumentation, förskola, pedagogers gemensamma föreställningar
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Sjöberg, Maria Fredriksson, and Elisabet Lindgren Eneflo. "«Man blir lite osäker på om man gör rätt» – En studie om pedagogers arbete med flerspråkighet i förskolan." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 18, no. 1 (June 28, 2019). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.3080.

Full text
Abstract:
Sammanfattning: Hur pedagoger i förskolan samtalar om sitt arbete med barns modersmål och vad som fokuseras i samtalen presenteras och diskuteras i denna artikel. Artikelns resultat bygger på en analys av samtal som hållits i tre arbetslag samt i en fokusgrupp där samtliga arbetslag ingått, totalt består deltagarna av två barnskötare och sex förskollärare. Utgångspunkterna är att flerspråkighet är att betrakta som en kompetens och en tillgång samt att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll för barns möjligheter att utveckla sin flerspråkighet. Teoretiskt och metodologiskt vilar studien på en retorisk ansats inom vilken Billigs begrepp ideologiska dilemman har använts som analysverktyg. I analysen framträdde fyra innehållsteman där både strategier i arbetet med barns flerspråkighet stod i fokus samtidigt som dilemman och osäkerheter med desamma framträdde. Studien visar ett komplext arbete där pedagoger, förutom det rent språkliga, ställs att hantera frågor som exempelvis likvärdighet, politik och kulturella uttryck.Nyckelord: Förskola, flerspråkighet, fokusgrupp, ideologiska dilemman, modersmål
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Social kompetens i förskolan"

1

Larsson, Kristina. "Social kompetens i förskolan." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4809.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Mats, Ida-Linn, and Ann-Cathrine Larsson. "Social kompetens i förskolan : en undersökning om förskolepedagogers arbete med barns sociala kompetens." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-786.

Full text
Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan påverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhållningssätt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens är ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, där samspel och empati var de mest framträdande. De faktorer som av pedagogerna framhölls påverka deras arbete med att utveckla barns sociala kompetens var deras eget agerande i rollen som barnens förebilder och samarbetet med föräldrarna. Hinder för att främja barns sociala utveckling var stora barngrupper, kulturmöten, dålig fantasi, för lite material anpassat till förskolan och brister i barnets språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ylitorvi, Tina, and Susanna Ahlberg. "Social kompetens i förskolan : en studie om pedagogers arbetssätt kring barns sociala kompetens." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-550.

Full text
Abstract:

Eftersom social kompetens både är en viktig faktor för små barns hälsa och även är en av förskolans grundpelare ville vi undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att främja barns sociala kompetens. Det är också syftet med denna studie. I bakgrunden beskrivs begreppet social kompetens samt tidigare forskning som gjorts inom området. Sedan följer en litteraturgenomgång om hur pedagoger kan arbeta med att främja barns sociala kompetens i förskolan. För att få svar på våra frågeställningar användes en kvalitativ metod med observationer av sju förskoleavdelningar. Resultatet av studien visade på att pedagoger i förskolan arbetar med att främja barns sociala kompetens i vardagliga situationer men att de har svårt att sätta ord på det de gör. Mest framträdande var att mycket av arbetet med att främja barns sociala kompetens har vi sett handlar om pedagogers förhållningssätt mot barnen där.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lewton, Maria. "Specialpedagogisk kompetens i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33315.

Full text
Abstract:
SammanfattningProblemområdeSpecialpedagogiken kännetecknas som kunskapsområde av komplexitet och det förekommer stor variation när det gäller hur specialpedagogik diskuteras och beskrivs (Ahlberg, 2013). I min studie vill jag undersöka vilka synsätt det finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Lutz (2013) menar att alla pedagoger behöver insikt i specialpedagogiska förhållningssätt. Som blivande specialpedagog vill jag kunna bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan och jag undersöker i min studie, vilka synsätt det finns på specialpedagogisk handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Syfte och frågeställningarMin utgångspunkt är att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet, för att möta de utmaningar som finns i förskolans pedagogiska verksamhet samt för att bemöta de mål som står i skollag och läroplan. Syftet för studien är att öka kunskapen om vilka synsätt det finns på begreppet specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på vad begreppet specialpedagogisk kompetens innebär? Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på specialpedagogisk handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan?MetodJag har i min studie valt att använda mig av halvstrukturerade intervjuer, då syftet för studien är att undersöka vilka synsätt som finns kring begreppet specialpedagogisk kompetens och handledning som verktyg för ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan. Jag har intervjuat tre förskolechefer och fyra förste förskollärare i min studie. Studiens metodansats har inspirerats av en fenomenografisk ansats då jag i studien vill undersöka hur fenomenen, specialpedagogisk kompetens och handledning upplevs av olika människor. Fejes och Thornberg (2015) framhåller att fenomenografins syfte är att beskriva människors sätt att förstå fenomen i sin omvärld, där fokus är på den variationen det finns i människors sätt att uppfatta omvärlden. I analysen av det empiriska materialet har jag tagit inspiration från den hermeneutiska tolkningsläran, för att söka ytterligare innebörder genom att tolka och söka förståelse. Fejes och Thornberg (2015) menar att i den hermeneutiska tolkningsläran finns fokus på förståelsen i ett budskap och inte i förklaringen.Teoretisk ramSom teoretisk utgångspunkt har jag valt ett sociokulturellt perspektiv, den Säljö (2014) framhåller som att mänskligt lärande bör förstås i ett kommunikativt och sociohistoriskt perspektiv. En annan teoretisk utgångspunkt i studien är systemteoretiskt perspektiv, då jag belyser olika påverkansprocesser i handledning. Öquist (2008) framhåller att systemtänkande handlar om att förstå världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. Gjems (1997) menar systemteorin riktar sin uppmärksamhet mot relationer mellan människor, det är då en god utgångspunkt för handledning i yrkesgrupper där man jobbar nära i team och med människor.Resultat och specialpedagogiska implikationerResultatet från min empiriska undersökning visade att det fanns en variation av synsätt hos några förskolechefer och några förste förskollärare kring begreppet specialpedagogisk kompetens, däremot fanns liknande synsätt kring fenomenet specialpedagogisk handledning. Samtliga informanter i studien ansåg att specialpedagogisk handledning kan bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens hos pedagoger. Specialpedagogisk kompetens sågs av informanterna som något som först och främst är förknippat med specialpedagogens yrkesroll. Som blivande specialpedagog anser jag att det är viktigt att ha kunskap och vara medveten om de olika synsätt som finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning. En ökad kunskap om de olika synsätt som finns kan öka förståelsen för förskolans specialpedagogiska verksamhet.SlutsatsPerspektiven på specialpedagogik är många och som kunskapsområde hoppas jag att forskning som är riktad mot förskolan vidareutvecklas. Jag anser att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet för att kunna förverkliga ”en förskola för alla”. Det specialpedagogiska uppdraget måste angå alla i förskolan och inte bara specialpedagogerna. Nyckelord: förskola, handledning, sociokulturell teori, specialpedagogisk kompetens, systemteori
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Taherzadeh, Shabnam. "Social kompetens hos förskolebarn : En stodie om förskollärarens syn på barns sociala kompetens i förskolan." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-358.

Full text
Abstract:

Syftet med studien är att lyfta fram sociala kompetenser som förskollärare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hänsyn till varandra och visa empati samt kunna vänta på sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollärarna att berätta om arbetssätt för att främja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens är enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan språkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden består av lågstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare. I resultatet syns förskollärarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssätt med barnen i förskolan. Diskussionskapitlet handlar om den sociala kompetens som förväntas att barn ska ha i förskolan och hur förskolan kan hjälpa barn att utveckla den sociala förmågan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Monika, Nedstedt Anneli Törnros. "Social kompetens i förskolan : en jämförelse av hur förskollärare och barnskötare ser på förskolebarns sociala kompetenser." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4110.

Full text
Abstract:
Syftet med vår undersökning var att utforska, beskriva och jämföra hur förskollärare och barnskötare i förskolan upplever att de i aktiviteter möjliggör för barnen att utveckla social kompetens. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som grundat sig i enkäter och intervjuer. Undersökningsresultatet visade att båda grupperna ser social kompetens likvärdigt men när det gäller att utveckla social kompetens och hur miljön påverkar så skiljer det sig mellan svaren. Miljön för förskollärare betyder att rumsligheten är påverkande och barnskötarna ser sin egen roll i miljön som starkast. När vi talar om barns dispositioner så anger förskollärare det som att barnen kan samspela med andra, både med barn i olika åldrar men också med vuxna, barn kan agera på olika vis beroende på var de befinner sig. Barnskötarna i undersökningsgruppen poängterar leken, där de menar att förskolebarnens dispositioner märks. När det gäller barns interaktivitet kan vi läsa ut att förskollärare och barnskötare har lite olika uppfattning om faktorer som påverkar och som har betydelse. Förskollärare menar att en trygg hemmiljö är en grundsten och att många olika kontakter är nödvändiga för barnet. Barnskötare pratar om det viktiga arbetet med språket och att också låta små barn bli hörda.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Salma, Umme, and Hanne Hemnes. "SOCIAL KOMPETENS I FÖRSKOLAN : - Tio förskollärare berättar sina erfarenheter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28572.

Full text
Abstract:
Detta är en studie där tio förskollärare på olika förskolor beskriver sina erfarenheter av social kompetens i förskolan. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med att stärka barns sociala kompetens i förskolan. I studien användes en kvalitativ metod och intervjuer genomfördes för att samla in studiens datamaterial. Resultatet visar att alla förskollärarna arbetar med att främja barns sociala kompetens på olika sätt. Att utveckla barns förståelse av sociala regler och att stödja barns empatiska utveckling är avgörande menar de intervjuade förskollärarna. De utmaningar som nämns av förskollärarna för att främja barns sociala kompetens är dels att utveckla barns verbal och icke-verbal kommunikation dels att utveckla samarbetet med barnens föräldrar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jaas, Eva, and Suzan Shamoun. "Arbete med barns sociala kompetens i förskolan : Förskollärares uppfattningar och metoder." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-37443.

Full text
Abstract:
Social kompetens handlar bland annat om att samspela med andra, skaffa sig vänner och lösa konflikter, men också om att uppnå egna sociala mål. Social kompetens är en viktig faktor för hälsa och utveckling under barndomen men även för framgång inom olika livsområden senare i livet. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur social kompetens uppfattas och främjas i förskolan, samt att göra en jämförelse mellan åren 2004 och 2017 gällande uppfattningar och metoder. Studien byggde på 20 intervjuer med förskollärare. Resultatet visade att social kompetens beskrevs inom ramen för tre begrepp: interaktion, konformitet och självhävdelse. Metoderna som användes var aktiv närvaro, inkluderande grupper, spegling samt strukturerade övningar. Resultatet indikerade att medvetenheten om social kompetens har ökat och arbetsmetoderna utvecklats sedan 2004. Studien bidrar till att skapa en bild av hur man arbetar i förskolan för att främja barns sociala kompetens, och inbjuder till liknande studier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hellberg, Nilsson Cecilia. "Specialpedagogisk kompetens i förskolan, pedagogers tankar kring olika pedagogiska förutsättningar." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35348.

Full text
Abstract:
AbstractHellberg, Cecilia (2012). Specialpedagogisk kompetens i förskolan – pedagogers tankarkring olika pedagogiska förutsättningar (Special education skills in preeschool – teachersthoughts on various educational oppertunities). Skolutveckling och ledarskap,Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Att satsa på specialpedagogisk kompetens i förskolan är ingen självklarhet. Det finns helleringa krav på förskolan till skillnad från skolan att det ska finnasspecialpedagogiskt stöd på förskolan. Syftet med föreliggande studie är att ge perspektiv påpedagogers syn på specialpedagogisk kompetens under olika organisatoriska förutsättningar.Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Två pedagogerrepresenterar förskolor där specialpedagogisk kompetens anlitas genom det centralaresursteamet. Tre pedagoger representerar förskolor där specialpedagog finns att tillgå iverksamheten. Resultatet visar att pedagoger som har tillgång till specialpedagog iverksamheten i stor utsträckning ser barnets svårigheter i ett systemperspektiv och attpedagogens egen yrkesroll tydliggörs till skillnad från pedagoger som inte hade denmöjligheten. Undersökningen visar också att det finns ett behov av att skapa en merutvecklad dialog med föräldrar kring barn i behov av stöd. Likaså att se barns olikheter somen tillgång. Att det centrala resursteamet inte utnyttjades i någon större omfattning varförvånande.
The objective of this study is to provide a perspective on teachers' views of specialist teacher training based on different educational opportunities. The survey methodology is qualitative interviews with five teachers with various educational opportunities. The result shows that educators who have access to special education in the business largely sees the child's problems in a system perspective and the teachers' own professional role is clarified unlike teachers who did not have that opportunity. The survey also shows that there is a need to create a more developed dialogue with parents about children in need of support. Similarly, to ensure children's differences as an asset.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kornelius, Petersson Jenny, and Fredsson Ida Jonsson. "Konflikthantering utifrån barns perspektiv i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38947.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Social kompetens i förskolan"

1

Norman, Jenny. Språkspel i förskolan: Uppfostran vid matbordet. Malmö: Forskarutbildningen i pedagogik, Området för lärarutbilning, Malmö högskola, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

du, Rietz Hans, ed. Känslans intelligens: Om att utveckla vår emotionella kapacitet för ett tryggare och mänskligare samhälle. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Five minds for the future. Boston, Mass: Harvard Business School Press, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Peterson, Brooks. Cultural Intelligence. Boston: Nicholas Brealey Publishing, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bergstrom, Lars. Att se det mojliga i det verkliga: Om utveckling av sociokulturell kompetens i socialt arbete pa landsbygden i norra Bohuslan (Skriftserien / Goteborgs universitet, Institutionen for socialt arbete). Goteborgs universitet, Institutionen for socialt arbete, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Gardner, Howard. Five Minds for the Future. Harvard Business School Press, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Gardner, Howard. Five Minds for the Future. Your Coach in a Box, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Social and Academic Abilities in Children with High-Functioning Autism Spectrum Disorders. New York: Guilford, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

The Bus Kids. Yale University Press, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Cultural Intelligence: A Guide to Working with People from Other Cultures. Intercultural Press, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Social kompetens i förskolan' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography