Dissertations / Theses: 'Social kompetens i förskolan'

1

Larsson, Kristina. "Social kompetens i förskolan." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4809.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Mats, Ida-Linn, and Ann-Cathrine Larsson. "Social kompetens i förskolan : en undersökning om förskolepedagogers arbete med barns sociala kompetens." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-786.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan påverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhållningssätt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens är ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, där samspel och empati var de mest framträdande. De faktorer som av pedagogerna framhölls påverka deras arbete med att utveckla barns sociala kompetens var deras eget agerande i rollen som barnens förebilder och samarbetet med föräldrarna. Hinder för att främja barns sociala utveckling var stora barngrupper, kulturmöten, dålig fantasi, för lite material anpassat till förskolan och brister i barnets språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Ylitorvi, Tina, and Susanna Ahlberg. "Social kompetens i förskolan : en studie om pedagogers arbetssätt kring barns sociala kompetens." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-550.

Full text

Abstract:

Eftersom social kompetens både är en viktig faktor för små barns hälsa och även är en av förskolans grundpelare ville vi undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att främja barns sociala kompetens. Det är också syftet med denna studie. I bakgrunden beskrivs begreppet social kompetens samt tidigare forskning som gjorts inom området. Sedan följer en litteraturgenomgång om hur pedagoger kan arbeta med att främja barns sociala kompetens i förskolan. För att få svar på våra frågeställningar användes en kvalitativ metod med observationer av sju förskoleavdelningar. Resultatet av studien visade på att pedagoger i förskolan arbetar med att främja barns sociala kompetens i vardagliga situationer men att de har svårt att sätta ord på det de gör. Mest framträdande var att mycket av arbetet med att främja barns sociala kompetens har vi sett handlar om pedagogers förhållningssätt mot barnen där.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Lewton, Maria. "Specialpedagogisk kompetens i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33315.

Full text

Abstract:

SammanfattningProblemområdeSpecialpedagogiken kännetecknas som kunskapsområde av komplexitet och det förekommer stor variation när det gäller hur specialpedagogik diskuteras och beskrivs (Ahlberg, 2013). I min studie vill jag undersöka vilka synsätt det finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Lutz (2013) menar att alla pedagoger behöver insikt i specialpedagogiska förhållningssätt. Som blivande specialpedagog vill jag kunna bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan och jag undersöker i min studie, vilka synsätt det finns på specialpedagogisk handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Syfte och frågeställningarMin utgångspunkt är att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet, för att möta de utmaningar som finns i förskolans pedagogiska verksamhet samt för att bemöta de mål som står i skollag och läroplan. Syftet för studien är att öka kunskapen om vilka synsätt det finns på begreppet specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på vad begreppet specialpedagogisk kompetens innebär? Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på specialpedagogisk handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan?MetodJag har i min studie valt att använda mig av halvstrukturerade intervjuer, då syftet för studien är att undersöka vilka synsätt som finns kring begreppet specialpedagogisk kompetens och handledning som verktyg för ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan. Jag har intervjuat tre förskolechefer och fyra förste förskollärare i min studie. Studiens metodansats har inspirerats av en fenomenografisk ansats då jag i studien vill undersöka hur fenomenen, specialpedagogisk kompetens och handledning upplevs av olika människor. Fejes och Thornberg (2015) framhåller att fenomenografins syfte är att beskriva människors sätt att förstå fenomen i sin omvärld, där fokus är på den variationen det finns i människors sätt att uppfatta omvärlden. I analysen av det empiriska materialet har jag tagit inspiration från den hermeneutiska tolkningsläran, för att söka ytterligare innebörder genom att tolka och söka förståelse. Fejes och Thornberg (2015) menar att i den hermeneutiska tolkningsläran finns fokus på förståelsen i ett budskap och inte i förklaringen.Teoretisk ramSom teoretisk utgångspunkt har jag valt ett sociokulturellt perspektiv, den Säljö (2014) framhåller som att mänskligt lärande bör förstås i ett kommunikativt och sociohistoriskt perspektiv. En annan teoretisk utgångspunkt i studien är systemteoretiskt perspektiv, då jag belyser olika påverkansprocesser i handledning. Öquist (2008) framhåller att systemtänkande handlar om att förstå världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. Gjems (1997) menar systemteorin riktar sin uppmärksamhet mot relationer mellan människor, det är då en god utgångspunkt för handledning i yrkesgrupper där man jobbar nära i team och med människor.Resultat och specialpedagogiska implikationerResultatet från min empiriska undersökning visade att det fanns en variation av synsätt hos några förskolechefer och några förste förskollärare kring begreppet specialpedagogisk kompetens, däremot fanns liknande synsätt kring fenomenet specialpedagogisk handledning. Samtliga informanter i studien ansåg att specialpedagogisk handledning kan bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens hos pedagoger. Specialpedagogisk kompetens sågs av informanterna som något som först och främst är förknippat med specialpedagogens yrkesroll. Som blivande specialpedagog anser jag att det är viktigt att ha kunskap och vara medveten om de olika synsätt som finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning. En ökad kunskap om de olika synsätt som finns kan öka förståelsen för förskolans specialpedagogiska verksamhet.SlutsatsPerspektiven på specialpedagogik är många och som kunskapsområde hoppas jag att forskning som är riktad mot förskolan vidareutvecklas. Jag anser att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet för att kunna förverkliga ”en förskola för alla”. Det specialpedagogiska uppdraget måste angå alla i förskolan och inte bara specialpedagogerna. Nyckelord: förskola, handledning, sociokulturell teori, specialpedagogisk kompetens, systemteori

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Taherzadeh, Shabnam. "Social kompetens hos förskolebarn : En stodie om förskollärarens syn på barns sociala kompetens i förskolan." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-358.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att lyfta fram sociala kompetenser som förskollärare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hänsyn till varandra och visa empati samt kunna vänta på sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollärarna att berätta om arbetssätt för att främja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens är enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan språkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden består av lågstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare. I resultatet syns förskollärarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssätt med barnen i förskolan. Diskussionskapitlet handlar om den sociala kompetens som förväntas att barn ska ha i förskolan och hur förskolan kan hjälpa barn att utveckla den sociala förmågan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Monika, Nedstedt Anneli Törnros. "Social kompetens i förskolan : en jämförelse av hur förskollärare och barnskötare ser på förskolebarns sociala kompetenser." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4110.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning var att utforska, beskriva och jämföra hur förskollärare och barnskötare i förskolan upplever att de i aktiviteter möjliggör för barnen att utveckla social kompetens. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som grundat sig i enkäter och intervjuer. Undersökningsresultatet visade att båda grupperna ser social kompetens likvärdigt men när det gäller att utveckla social kompetens och hur miljön påverkar så skiljer det sig mellan svaren. Miljön för förskollärare betyder att rumsligheten är påverkande och barnskötarna ser sin egen roll i miljön som starkast. När vi talar om barns dispositioner så anger förskollärare det som att barnen kan samspela med andra, både med barn i olika åldrar men också med vuxna, barn kan agera på olika vis beroende på var de befinner sig. Barnskötarna i undersökningsgruppen poängterar leken, där de menar att förskolebarnens dispositioner märks. När det gäller barns interaktivitet kan vi läsa ut att förskollärare och barnskötare har lite olika uppfattning om faktorer som påverkar och som har betydelse. Förskollärare menar att en trygg hemmiljö är en grundsten och att många olika kontakter är nödvändiga för barnet. Barnskötare pratar om det viktiga arbetet med språket och att också låta små barn bli hörda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Salma, Umme, and Hanne Hemnes. "SOCIAL KOMPETENS I FÖRSKOLAN : - Tio förskollärare berättar sina erfarenheter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28572.

Full text

Abstract:

Detta är en studie där tio förskollärare på olika förskolor beskriver sina erfarenheter av social kompetens i förskolan. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med att stärka barns sociala kompetens i förskolan. I studien användes en kvalitativ metod och intervjuer genomfördes för att samla in studiens datamaterial. Resultatet visar att alla förskollärarna arbetar med att främja barns sociala kompetens på olika sätt. Att utveckla barns förståelse av sociala regler och att stödja barns empatiska utveckling är avgörande menar de intervjuade förskollärarna. De utmaningar som nämns av förskollärarna för att främja barns sociala kompetens är dels att utveckla barns verbal och icke-verbal kommunikation dels att utveckla samarbetet med barnens föräldrar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Jaas, Eva, and Suzan Shamoun. "Arbete med barns sociala kompetens i förskolan : Förskollärares uppfattningar och metoder." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-37443.

Full text

Abstract:

Social kompetens handlar bland annat om att samspela med andra, skaffa sig vänner och lösa konflikter, men också om att uppnå egna sociala mål. Social kompetens är en viktig faktor för hälsa och utveckling under barndomen men även för framgång inom olika livsområden senare i livet. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur social kompetens uppfattas och främjas i förskolan, samt att göra en jämförelse mellan åren 2004 och 2017 gällande uppfattningar och metoder. Studien byggde på 20 intervjuer med förskollärare. Resultatet visade att social kompetens beskrevs inom ramen för tre begrepp: interaktion, konformitet och självhävdelse. Metoderna som användes var aktiv närvaro, inkluderande grupper, spegling samt strukturerade övningar. Resultatet indikerade att medvetenheten om social kompetens har ökat och arbetsmetoderna utvecklats sedan 2004. Studien bidrar till att skapa en bild av hur man arbetar i förskolan för att främja barns sociala kompetens, och inbjuder till liknande studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Hellberg, Nilsson Cecilia. "Specialpedagogisk kompetens i förskolan, pedagogers tankar kring olika pedagogiska förutsättningar." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35348.

Full text

Abstract:

AbstractHellberg, Cecilia (2012). Specialpedagogisk kompetens i förskolan – pedagogers tankarkring olika pedagogiska förutsättningar (Special education skills in preeschool – teachersthoughts on various educational oppertunities). Skolutveckling och ledarskap,Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Att satsa på specialpedagogisk kompetens i förskolan är ingen självklarhet. Det finns helleringa krav på förskolan till skillnad från skolan att det ska finnasspecialpedagogiskt stöd på förskolan. Syftet med föreliggande studie är att ge perspektiv påpedagogers syn på specialpedagogisk kompetens under olika organisatoriska förutsättningar.Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Två pedagogerrepresenterar förskolor där specialpedagogisk kompetens anlitas genom det centralaresursteamet. Tre pedagoger representerar förskolor där specialpedagog finns att tillgå iverksamheten. Resultatet visar att pedagoger som har tillgång till specialpedagog iverksamheten i stor utsträckning ser barnets svårigheter i ett systemperspektiv och attpedagogens egen yrkesroll tydliggörs till skillnad från pedagoger som inte hade denmöjligheten. Undersökningen visar också att det finns ett behov av att skapa en merutvecklad dialog med föräldrar kring barn i behov av stöd. Likaså att se barns olikheter somen tillgång. Att det centrala resursteamet inte utnyttjades i någon större omfattning varförvånande.
The objective of this study is to provide a perspective on teachers' views of specialist teacher training based on different educational opportunities. The survey methodology is qualitative interviews with five teachers with various educational opportunities. The result shows that educators who have access to special education in the business largely sees the child's problems in a system perspective and the teachers' own professional role is clarified unlike teachers who did not have that opportunity. The survey also shows that there is a need to create a more developed dialogue with parents about children in need of support. Similarly, to ensure children's differences as an asset.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Kornelius, Petersson Jenny, and Fredsson Ida Jonsson. "Konflikthantering utifrån barns perspektiv i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38947.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Ljunggren, Åsa, and Fereshteh T. Fard. "Social kompetens och lärande på förskolor i Iran och Sverige." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31073.

Full text

Abstract:

Uppsatsen är en jämförande studie mellan förskolor i Iran och förskolor i Sverige. Syftet med studien är att genom kvalitativa forskningsintervjuer och observationer ta reda på vad som skiljer respektive förenar Irans och Sveriges verksamhet i förskolan. Uppsatsen behandlar iranska och svenska pedagogers syn på arbetet med barns sociala kompetens och lärande i förskolan. I uppsatsen påvisas både skillnader och likheter mellan Irans och Sveriges arbetssätt. En av de skillnader som studien pekar på, är synen på lärandet i rutinsituationer. De svenska pedagogerna påpekar vikten av att se alla situationer som tillfällen att arbeta med barns sociala kompetens och lärande. I detta sammanhang nämner de svenska pedagogerna framför allt det dagliga samtalet vid matbordet. De iranska pedagogerna arbetar på ett annat sätt med att stimulera barnens skriftspråkliga och matematiska utveckling. Deras arbetsmetoder påminner mer om schemalagda lektioner. En av likheterna som uppsatsen belyser är Irans och Sveriges arbete med att förmedla sitt kulturarv på förskolan.
This essay is a comparative study between preschools in Iran and Sweden. The study aims to find out what divides and unites the Iranian and the Swedish way of working in preschool. The qualitative method has been used and the results are based on both interviews and observations. The research focuses on Iranian and Swedish pedagogues' own view of working with children. In particular, the development of the childrens' social skills and learning in preschool.Several differences and similarities between the way of working in preschools in Iran and Sweden have been identified. One difference that is highlighted is the idea of learning in daily situations. The Swedish pedagogues mention the importance of regarding all daily situations as suitable occasions to work with childrens' social skills and learning. They also believe that the daily dialogue at the dining table in preschool is a way of developing the childrens' education. Iranian pedagogues, in contrast, work with childrens' progressive writing and mathematics in a way more similar to ordinary school. One similarity that is highlighted is the active work that both Swedish and Iranian pedagogues do concerning their cultural heritage.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Jönsson, Jenny, and Eva Nilsson. "Barns lika värde och vänskap på förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30724.

Full text

Abstract:

Examensarbetet handlar om hur två olika förskolor arbetar med barns lika värde och barns vänskapsrelationer. Den ena förskolan är belägen i en by några mil utanför Helsingborg och den andra ligger i en stadsdel i Helsingborg. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken inställning pedagoger och föräldrar har till barns lika värde och hur barn ser på vänskap. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna på de utvalda förskolorna med barns lika värde? Har föräldrar och pedagoger samma syn på barns lika värde på de aktuella förskolorna? Har barnens sociala kompetens betydelse för vänskapsrelationerna på förskolan? Hur ser likabehandlingsplanen ut på de utvalda förskolorna? Som underlag till vårt examensarbete har vi använt tidigare forskning inom ämnet, förskolans styrdokument, skollagen, barnkonventionen och annan litteratur som vi anser är relevant för arbetet. Vårt empiriska material har vi fått genom observationer och samtal med två barngrupper, intervjuer med fyra pedagoger och enkätundersökning för föräldrar till 80 barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Gustafsson, Susanne, and Marie Uneteg. "Ensamlekande barn i förskolan : Blyga barns problematik till social interaktion." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414204.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares främjande arbete med barn som leker ensamma och inte ingår i kamratrelationer i förskolan samt vilka åtgärdande insatser som tillsätts. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi använt oss av samtalsintervjuer med förskollärare för att få en konkret inblick i förskollärares tankar och reflektioner över ämnet. Samt undersöka ifall respondenterna har kännedom om bakomliggande orsaker till barns problematik med sociala interaktioner såsom blyghet, social fobi eller andra kända diagnoser. Enligt läroplanen ska förskolan lägga grunden till det livslånga lärandet och bygga kompetenta samhällsmedlemmar (Lpfö 18, s.7). Bakgrunden i studien kommer från ett samhällsenligt problem där vi fokuserar på individer som besitter en problematik med sin sociala kompetens. Därför ser vi vikten av att denna problematik upptäcks i tidig ålder och arbetas med redan i förskolan. I vår studie har vi kunnat urskilja pedagoger som är uppmärksamma och planerar verksamheten så att barnen får jobba med sin problematik. Resultatet i studien visar även på att det i en barngrupp normalt finns 1-2 barn som uppvisar drag av blyghet eller social fobi. Pedagogerna i vår studie jobbar överlag aktivt med att stärka barnens sociala kompetens och lägger upp arbetet så att barnen ska ha möjlighet att öva på det sociala samspelet. I frågan om det finns någon känd bakomliggande orsak till barnens problematik fann vi ett blandat resultat där olika sorters diagnoser samt ärftlighet var grunden i barnens problematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Pettersson, Annika. "Är pedagoger med kompetens medvetna pedagoger? En undersökning om matematik i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31356.

Full text

Abstract:

Pettersson, Annika (2009). Är pedagoger med kompetens medvetna pedagoger? En undersökning om matematik i förskolan. ( Are competent teachers conscious teachers ?A survey about mathematics in the preschool). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om förskolepedagogernas kompetens om barns matematiska utveckling har stor betydelse när det gäller att arbeta medvetet med matematik. Jag vill också undersöka hur pedagogerna kan förebygga matematiksvårigheter i förskolan och vilken roll specialpedagogen har. I mitt arbete har jag gjort både enkät undersökning bland pedagoger från tre förskolor och intervjuer med processledarna på dessa förskolor. Jag har även intervjuat matematikutvecklaren i kommunen.Resultatet av min undersökning visade på att pedagogerna var medvetna om vad matematik i förskolan är och att den egna kompetensen har betydelse för vilket arbetssätt och tillvägagångssätt man har i sitt arbete med matematiken. Det kom fram i undersökningen att en del pedagoger hade svårt med att synliggöra matematiken för barnen fast de var medvetna om vad matematik var och det var inte många pedagoger som gjorde barnen medvetna om att det man gjorde var matematik.
Are competent teachers conscious teachers ?A survey about mathematics in the preschool

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Witten, Albert. "Hörs de tysta barnen i förskolan? : En vetenskaplig essä om de blyga barnen i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38455.

Full text

Abstract:

I min uppsats fördjupar jag mig i arbetet kring de som i allmänna ord benämns för blyga barn. Vad innebär det egentligen att vara blyg, är det ett personlighetsdrag som är svårt att ändra på, eller ett tillstånd som behöver bearbetas för att nå utveckling? Eller kan det rentav vara något som är ärftligt och därmed inte påverkbart? Vad innebär blyghet i förskolan för barnet och pedagogen och hur kan pedagoger lyfta de barn som inte syns eller hörs. Är det överhuvudtaget något att oroa sig över och isåfall vad kan man göra för att stötta de blyga barnen i deras fortsatta utveckling. Genom att använda mig av sociokulturella och normkritiska perspektiv försöker jag tolka hur dessa två aspekter påverkar synen på blyghet. I denna uppsats utgår jag från mina egna erfarenheter för att i efterhand reflektera över hur min egen syn, förskolans och samhällets syn påverkar oss i det dagliga bemötandet.
In my essay I try to get a better understanding of those who in general words are called shy children. What does it really mean to be shy, is it a personality trait that is difficult to change, or is it a condition that needs to be processed to further development? Or could it perhaps be something that is hereditary and thus impossible to affect? What exactly does shyness mean in the preschool for the child and the teacher, and how can the teachers try to reach children who are not usually seen or heard. Is it at all something to worry about, and if so, what can you do to support them in their continued development. Through the use of different perspectives such as the socio-cultural and norm-critical, I try to see how various aspects influence the view on shyness. In this essay, I use my own knowledge and previous experiences in order to reflect on how my own, the preschool and society's view affects us in the daily approach.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Blixt, Jeppsson Eva, and Anette Rosèn. "Räddare i nöden eller...? Hur specialpedagogens kompetens tas tillvara i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34359.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie var att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan samt förskolepedagogernas förväntningar på denna. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av fokusgruppsamtal som metod. Underlaget bestod av fyra fokusgrupper vilket gjorde att tolv pedagoger sammanlagt deltog i studien. Vårt resultat visade att specialpedagogen har en viktig funktion i förskolan och då främst gällande enskilda barn i behov av särskilt stöd. Det framkom att bristen på tid till reflektion för pedagogerna kunde utgöra en av orsakerna till ett utökat behov av specialpedagogisk kompetens. Pedagogernas upplevelse av brist på tid gav dem en känsla av otillräcklighet gällande möjligheten att uppmärksamma alla barn utifrån deras enskilda behov. För att få till stånd en fungerande samverkan mellan pedagoger och specialpedagog visade resultatet på vikten av en tillitsfull relation dem emellan. De förväntningar som pedagogerna lyfte fram var att specialpedagogen skulle bidra med en fördjupad och bred kompetens angående barn i behov av särskilt stöd. Det framkom vidare att pedagogerna anser att ett regelbundet och närmare samarbete med specialpedagogen skulle ge förutsättningar för ett mer förebyggande arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Ceric, Medina, and Anette Lindberg. "Digitala verktyg i förskolan : En kvalitativ studie av förskollärares beskrivningar av sin digitala kompetens och användningen av digitala verktyg i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39599.

Full text

Abstract:

Bakgrunden till denna uppsats är att vi fann det intressant att lyfta fram förskollärares uppfattning och tankar om digitala verktyg och digital kompetens. Syftet med arbetet är att få ökad kunskap om vad digital kompetens betyder för förskollärare och hur de ser på digitala verktyg i praktiken. Vi genomförde fem intervjuer med verksamma förskollärare. Analys av insamlat material inspirerades av den fenomenografiska metoden. Med denna metod har det blivit möjligt att analysera likheter och skillnader i uppfattningar och erfarenheter hos förskollärarna. I studiens resultat framkommer att förskollärarnas uppfattning av den egna digitala kompetensen skiljer sig åt, detta beror på eget intresse och engagemang hos förskollärarna. Resultatet visar att våra respondenter använder sig av digitala verktyg i utbildningen även om de känner sig osäkra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Nilsson, Camilla, and Ida Törnstrand. "Blyga barns sociala utveckling i förskolan : En studie av förskollärares och barnskötares uppfattningar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227355.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka vad barnskötare och förskollärare har för uppfattning om blyghet hos förskolebarn samt hur de upplever att arbeta med blyga barns sociala utveckling. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv som syftar till att finna variationer i beskrivningar av fenomenen blyghet och social utveckling. Studiens empiri är insamlad från kvalitativa intervjuer från de två yrkeskategorierna inom förskolan. En intervjuguide har utformats som stöd under intervjuerna och studiens resultat och analys har skiljts mellan barnskötare och förskollärares utsagor. Resultatet har analyserats utifrån 23 kategorier, enligt den fenomenografiska ansatsen, där huvudkategorierna är blyghet och social kompetens. I resultatet framgick likheter och skillnader i barnskötare och förskollärares beskrivningar av fenomenen. En likhet vi kunde finna var att både barnskötarna och förskollärarna anser att blyga barn generellt är barn som är mer tillbakadragna och försiktiga i nya situationer. Vi fann en skillnad i yrkeskategoriernas uppfattningar om vad blyghet är där förskollärarna beskriver blyghet som ett personlighetsdrag och vi upplever att barnskötarna beskriver blyghet som ett beteende. Barnskötarna och förskollärarnas uppfattningar av arbetet med blyga barns sociala utveckling skiljer sig där de beskriver olika önskvärda tillvägagångssätt i arbetet. Barnskötarna upplever känslan av trygghet hos barnen som en viktig del i arbetet medan förskollärarna skapar trygghet för att kunna driva på barnen framåt. Gemensamt för förskolepersonalen är deras uppfattning om vikten av att skapa trygghet i förskolan men att syftet och deras tankesätt kring trygghet skiljer sig åt när de arbetar med social utveckling på förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Hansson, Maria, and Jessica Hagelin. "Barns lek : En väg till social kompetens?" Thesis, Mid Sweden University, Mid Sweden University, Mid Sweden University, Faculty of Educational Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-10355.

Full text

Abstract:

Uppsatsen handlar om hur förkolebarn hanterar samspelet i den fria leken. Uppsatsens syfte är att genom observationer undersöka hur 4-åringar hanterar samspelet i den fria leken på förskolan, samt genom intervjuer ta reda på hur barnen ser på detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer, samt ostrukturerade och osystematiska observationer. Dessa utfördes på två olika förskolor, en i norra Sverige och en i södra. Vår studie genomsyras av de tre sociala lekreglerna, samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Resultatet visar att samspel kan ta sig uttryck på många olika sätt och att det är en viktig del i barnens vardag. Det visade sig även att det finns ett, vad vi har valt att kalla för självvalt utanförskap, där barnen väljer att inte delta i leken och samspelet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Lindberg, Margaretha. "Uteslutningar och ensamlek i förskolan : Vad kan det bero på?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8039.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning har visat att för barn som inte accepteras ökar risken för social isolering och utanförskap. Syftet med undersökningen har varit att försöka ta reda på hur barnen som ofta leker ensam på förskolan upplever sin situation, om de verkligen har valt att leka ensam och i så fall vad beror det på att barnen väljer att leka ensam? Min frågeställning är: Finns det tillfällen när barnen själva väljer att leka ensam och om det gör det vad beror det då på? Vad kan det beror på om ett barn ofta blir utesluten från leken? Undersökningen är gjord utifrån en etnografiskansats där jag bedrivit en kvalitativ undersökning. Metoder jag har använt är intervjuer och observationer. Jag har försökt att se på händelserna från barns perspektiv. I resultatet framkom det att barn väljer själv att leka ensam ibland, men anser att det är viktigt med vänner. Det var en flicka som nästan alltid valde att leka ensam om hon inte fick vara med de yngre barnen och leka. Undersökningen är gjord på en förskola i en grupp med 17 barn, tre till fem år. Slutsatserna jag drar utifrån resultatet är att barn ofta utesluter varandra i leken, och att de gör det för att skydda sina lekutrymmen. De vet också att leken är skör och lätt blir förstörd. Barns sociala och språkliga kompetens har betydelse för om de blir inkluderade i leken eller ej.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Lamré, Schönrock Sofie, and Kristin Turesson. "Barns kamratrelationer i förskolan : Förskolläraresperspektiv på barns skapande av kamratrelationer." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29099.

Full text

Abstract:

Arbetet belyser barns kamratrelationer ur ett förskollärarperspektiv och syftet är att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja barns kamratrelationer i förskolan. För att uppnå syftet intervjuades tio förskollärare som arbetar aktivt i förskolans verksamhet. Innan intervjun fick de fylla i en webbenkät som en förberedelse inför kommande intervju. Enkäten bidrar också med en övergripande bild över kamratrelationer i förskolan. Resultatet visar att förskollärare arbetar aktivt på olika sätt för att främja barns kamratrelationer, exempelvis genom att vara närvarande i barngruppen och påverka barns sociala samspel. Resultatet har tolkats genom den sociokulturella teorin som framför att barn lär och utvecklas i sociala samspel. Studiens slutsats är att förskollärarens arbete med att främja barns kamratrelationer påverkar barns lärande och utveckling.
Our study will illustrate children's relationships, between peers, from a preschool teacher´s perspective. The purpose is to investigate how preschool teachers work to promote children's relationships in preschool and how preschool teachers can contributeto. To achieve this aim, ten preschool teachers were interviewed who actively work in preschool. Before the interview, they had to fill in a webb questionnaire as a preparation for future meetings. The inquiry also contributes to an overall picture of relationships in preschool. The result shows that preschool teachers work actively in different ways to promote children's relationships, for example by being present in the children's group and influence the children´s social interaction. The result has been interpreted by the socio-cultural theory that children learn and develop in social interaction. The study's conclusion is that the preschool teachers´ work to promote children's relationship affects children's learning and development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Schelin, Alexander, and Oddsson Anneli Pelinder. "Barns gemenskap i förskolan - En studie om förskollärares strategier för att öppna upp och skapa möjligheter till gemenskap i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33250.

Full text

Abstract:

Vi är två förskollärarstudenter som genomfört en studie som handlar om barns gemenskap i förskolan, hur utanförskap, integration, delaktighet och inflytande i en förskolemiljön fungerar och ser ut .I denna studie går vi igenom tidigare forskning som är relevant för ämnet, metoder för hur vi genomfört studien samt resultat och analys där vi går igenom vad studien / arbetet innehållit. Här relaterar vi även till relevant litteratur och forskning. Slutligen har vi skrivit en slutsats där vi diskuterar det vi hittat från svaren på de frågor som vi tagit upp i undersökningen som vi tillsammans utjämnade med hjälp av olika nyckelord och slutsatser för vad vi personligen trott att vi har lärt oss av hela upplevelsen som kommer till nytta och användning inför våra framtida arbetsår som förskollärare.
We are two pre-schoolteacher student who completed a study which deals with childrens community in preschool, how exclusion, inclusion, participation and influence works in the preschool environment and how this functions and looks like.In this study, we review previous research that is relevant to the topic, methods of how we conducted the study, results and analysis in which we have gone through what is brought up to the study / work where we also relate this to relevant literature and research. Finally, we have written a conclusion where we discuss what we found out from the answers to the questions we raised in the survey and together tied things up by using different keywords and conclusions for what we personally thought we have learned from the whole experience thats useful for our future working years as pre-schoolteachers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Carlsson, Eva-Marie, and Lena Stedt-Lindström. "Social kompetens i förskola och skola : Pedagogens och samspelets betydelse." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3344.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus på pedagogen.

I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och Bowlby´s anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhållningssätt. Föräldrar och lekens betydelse framkommer.

Metoden är en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

Resultatet visar att samtliga respondenter tar upp kompetenser som gagnar både social samhörighet och individualitet. Relaterandet till andra människor och miljön är det viktigaste för barnets personlighetsutveckling och tillägnande av social kompetens. Mer än hälften av pedagogerna beskriver att de arbetar med en medveten metodik för att utveckla barns sociala förmågor. Föräldrarnas betydelse anses som en viktig förutsättning för barns tillägnande av social kompetens, men också att pedagoger i förskolan och skolan har stor betydelse för att stödja barnets förmåga att samspela med andra. Nästan alla pedagoger menar att inte alla barn får stöd i sin sociala utveckling. Det är de utagerande som får mest uppmärksamhet medan de tysta barnen får minst.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Pernbert, Stina, and Lisa Sandell. "Livskunskap : i förskola och förskoleklass." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16391.

Full text

Abstract:

BakgrundI bakgrundskapitlet tar vi upp olika författares uppfattning kring huruvida man skall tillämpa livskunskapsundervisning i förskola och förskoleklass. Genomgående för all litteratur och övriga källor som viuppmärksammar i detta kapitel är att samtliga, med undantag för styrdokumenten, har livskunskap som skolämne och socioemotionell utveckling i fokus.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på pedagogers syn på livskunskap som ämne i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som vi vill försöka svara på genom vår undersökning är:- Vad är livskunskap enligt pedagoger i förskola och förskoleklass?- Hur arbetar pedagoger med livskunskap i förskola och förskoleklass?- Varför anser pedagoger att man bör/inte bör arbeta med livskunskap i förskola och förskoleklass?MetodVi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på en fenomenografisk forskningsansats. Vårt redskap varhalvstrukturerade intervjuer. Vår undersökningsgrupp var tre förskoleklasslärare och tre förskollärare i två medelstora kommuner i Västra Götalandsregionen.ResultatI resultatet redogör vi för de olika aspekter av livskunskap som pedagoger gett uttryck för i vår undersökning.Emotionell kompetens likväl som social kompetens var någonting som samtliga pedagoger lyfte som en central beståndsdel av livskunskapen. I förskolan arbetar man med livskunskap som ett arbete som genomsyrar hela verksamheten och som ses synonymt med läroplanens värdegrundsuppdrag. I förskoleklassen är det även vanligtförekommande med metoder och program som ett stöd i undervisningen av livskunskap. De intervjuade pedagogerna kunde redogöra för både positiva och negativa aspekter av livskunskap.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Svanberg, Albertina, and Johanna Svensson. "Vänskap i förskolan : En studie om förskollärares arbete med vänskapsrelationer i förskolan med barn i åldrarna 3-5 år." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14613.

Full text

Abstract:

Syftet med vår uppsats är att söka svar på hur förskollärarna som arbetar i åldrarna 3-5 år väljer att arbeta med barns vänskapsrelationer i förskolans verksamhet, eftersom tidigare forskning visar att allt fler barn befinner sig i förskolan samt att vänskap för barn har stor betydelse för deras välbefinnande. Frågeställningar som vi söker svar på i vår uppsats är på vilket sätt genomför förskollärarna ett arbete med barns vänskapsrelationer i förskolan, om förskolläraren anser att barns vänskapsrelationer är ett arbetsområde att prioritera i förskolan samt vad förskolläraren anser om sitt eget deltagande i barns skapande av vänskapsrelationer. Vi söker svar på frågorna genom att göra en kvalitativ intervju med en förskollärare och observationer som ett komplement till intervjun. Som teoretisk utgångspunkt utgår vi från teorier om vad vänskap är för små barn och vilken betydelse vänskap har för barnen. Eftersom förskollärarna ska vara en del i barns vänskapande måste de förstå relationerna mellan barnen utifrån barnens egna termer. Vårt resultat visar att den aktuella förskolan bedriver ett arbete med barns vänskapsrelationer genom att ha ett tema och andra olika aktiviteter såsom drama och boksamtal. Resultatet visar även att förskolläraren anser att barns vänskapsrelationer bör prioriteras och att deras egen roll i barns vänskapande är av stor betydelse. Det är svårt att bedriva ett vänskapsarbete om arbetslaget har olika syn på vad vänskap är. Därför spelar det ingen roll hur mycket förskollärarna talar om för barnen hur de ska bete sig och vara som en vän om inte förskollärarna kan visa på dessa egenskaper själva, för förskollärarna fungerar som förebilder för barnen.
The purpose of this paper is to seek answers to how the preschool teachers who work with children aged 3-5 years choose to work with children's friendships in preschool, because previous research shows that more and more children are in preschool and friendship for children is very important for their welfare. Questions that we attempting to answer in this paper is how preschool teachers work with children's friendships in preschool, if the preschool teacher believes that children's friendships are a range of priority in preschool and how preschool teacher thinks about his own involvement in children's creation of friendships. We are looking for answers to the questions by making a qualitative interview with a preschool teacher and observations as a complement to the interview. As a theoretical starting point, we use theories about what friendship is for children in early years and the importance of friendships for children. Since preschool teachers should contribute to children making friends, they must understand the relationships between the children from children's own terms. Our results show that the current preschool worked with children's friendships by having a theme, and other various activities such as drama and discussions of literature. The results also show that preschool teacher believes that children's friendships should be valued and that their own role in children's friendship is of great importance. It is difficult to manage a friendly work if the team has different views on what friendship is. Therefore it doesn´t matter how much preschool teachers tells the children how to behave and how to be a friend if not preschool teachers can´t demonstrate these qualities themselves, because the preschool teachers serve as role models for children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Agneta, Malmberg, and Agneta Malmberg. "Professionell kompetens i förskolan - En explorativ undersökning kring sex förskollärares upplevelse av sitt bästa professionsjag." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36395.

Full text

Abstract:

Förskollärares upplevelser av sitt bästa professionsjag bottnar i en förståelse för förskollärareuppdraget. Detta uppdrag omformas ständigt utifrån olika samhälleliga diskurser och styrdokument. Syftet med studien är att skaffa kunskap om på vilka sätt förskollärares professionella kompetens uttrycks i förskolan, samt vilka kunskaper förskollärare använder och relaterar till i möten med barn i förskolan. Genom kvalitativa semistrukturerade samtalsintervjuer undersöks på vilket sätt sex förskollärare formulerar kunskap som framstår som central i upplevda lyckade möten med barn i förskolan. Empirin består av fyra timmar och fem minuters inspelade och transkriberade intervjuer. Analysen är i det första skedet induktiv men övergår till att bli abduktiv. Det teoretiska ramverket består av Grimens (2008) professionsteorier, Aspelin och Perssons (2011) begreppspar sam-varo och sam-verkan samt Illeris (2015) komplexa lärmodell. Studien visar att det är i sam-varon och sam-verkan som förskolläraren upplever sitt bästa professionsjag.
Preschool teachers' experiences of their best professional self are based on an understanding of the preschool teacher assignment. This assignment is constantly being reformed based on different social discourses and control curriculum. The purpose of the study is to acquire knowledge of how pre-school teachers' professional competence is expressed in a preschool context. Which knowledge preschool teachers use and relate to in meetings with children at preschools. Through qualitative semi-structured interviews, the study examines how six preschool teachers formulate knowledge that appears to be central in successful interactions with children at preschools. The material consists of four hours and five minutes’ recorded and transcribed interviews. The analysis is, in the first stage, inductive but turns into being abductive. The theoretical framework consists of Grimens (2008) professional theories, Aspelin and Persson's (2011) conceptual pairs of co-being and co-operation and Illeris (2015) complex learning model. The study shows that it is in co-being and co-operation that the preschool teacher experiences his best professional self.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Larsson, Maria, and Cecilia Birgersson. "Pedagogers syn på social kompetens - en undersökning i förskola och skola." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3204.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagogers syn på social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig åt mellan förskola och skola. Metoden som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer är genomförda med sex stycken pedagoger på två olika skolor under vår VFU-period. Vi ställde frågor till varje pedagog som bl.a. handlade om hur de använder sig av samma sociala kompetens i yrkeslivet som privat, och om de tror att det finns några skillnader mellan förskola och skola när det gäller den sociala kompetensen. Resultatet som framkom av dessa intervjuer visade att pedagogernas syn på social kompetens inte skiljer sig nämnvärt åt i förskola och skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Johansson, Elin, and Jessica Larsson. "En kvalitativ studie om faktorer som leder till att lek inte fungerar i förskolan." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93052.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöker vi vilka faktorer som påverkar varför barn inte får leken att fungera samt hur pedagoger i förskolan stöttar barn i leken. Syftet med studien är att synliggöra olika orsaker som leder till att barn inte får leken att fungera samt hur pedagoger går tillväga för att stötta dessa barn i leken. Forskningsfrågorna som vi utgår från är vilka faktorer som påverkar att barn inte får leken att fungera samt vilken roll förskollärare behöver inta för att stödja barn i lek. I bakgrunden presenteras en historisk tillbakablick där vi vill belysa vilket utrymme lek över tid tillskrivits i förskolan. Den tidigare forskningen berör betydande faktorer som kan komma att ha påverkan på barns lek. För att erhålla svar på våra forskningsfrågor genomfördes en kvalitativ metod i form intervjuer med 6 legitimerade förskollärare samt 2 specialpedagoger. Resultatet av studien visar anknytningens betydelse för att barn ska kunna leka, resultatet visar också att barns sociala kompetens måste tränas för att utvecklas och vikten av pedagogers kompetens och lyhördhet framträder som viktiga hörnstenar för barns lek. Slutligen i arbetet presenteras med hjälp av den tidigare forskningen samt resultatet av studien våra egna slutsatser samt tankar kring vidare forskning av ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Berg, Knutsson Helén. "Specialpedagogens kompetens. Hur kan det se ut i förskolan? The special needs educator competence in school improvement. How does it work in the preschool?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32377.

Full text

Abstract:

Bakgrund till val av ämnet är min upplevelse efter många års arbete i förskolan att dilemmat i skolutvecklingsarbetet är att det upplevs som ”en läxa uppåt”. I Skollagens 4 kapitel poängteras det systematiska kvalitetsarbetet och i Läroplan för förskolan (Lpfö, 98/10) finns de nationella målen som inte har några kunskapskrav på det enskilda barnet utan måluppfyllelsen i förskolan innebär att förskolan ska bidragit till varje barns utveckling och lärande. Syftet med studien var att undersöka hur skolutveckling förstås på förskolepersonals-, förskolechefs- och verksamhetschefsnivå och hur personal och chefer på dessa nivåer såg på det systematiska kvalitetsarbetet i relation till skolutveckling samt hur specialpedagogens kompetens i skolutvecklingsfrågor togs tillvara i förskolan.- Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag kring skolutveckling av förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef?- Hur beskriver förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef det systematiska kvalitetsarbetet?- Hur upplevs det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken?Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats med fokus på att tolka och reflektera kring andra människors känslor, förståelse och kunskap. Det teoretiska ramverket för studien är det systematiska perspektivet där systemtänkandet har tonvikt på det ömsesidiga beroendet mellan individ, grupp organisation och omvärld. Olika perspektiv på skolutveckling, relationer, det institutionella samt specialpedagogiskt perspektivet betonas. Studiens metod bygger på kvalitativ datainsamling av fyra intervjuer. En på förvaltningschefsnivå, en på förskolechefsnivå samt två gruppintervjuer på förskoleverksamhetsnivå. Resultat av studien visade ett behov av kunskapsutbyte i det systematiska kvalitetsarbetet mellan de tre nivåerna förvaltningschef, förskolechef och förskoleverksamhetsnivå. I praktiken, som jag tolkar det utifrån de förskolor som ingick i min studie håller det på att ske ett paradigmskifte där planeringsmöte är utbytt till reflektionsmöte och där mötenas innehåll inte längre bara upptar praktisk planering utan det sker reflektions utbyte mellan förskolepersonalen kring undervisning, bemötande och förhållningssätt. Specialpedagogens roll i skolutvecklingsfrågor lyfts genom sitt förhållningssätt att utmana verksamheten med nya perspektiv. Specialpedagogens implikationer blir att driva en kontinuerlig arbetsprocess genom att utmana och utveckla förskolepersonalen i sin relationskompetens samt att tydliggöra betydelsen av tidig upptäckt tidig insats som i förlängningen kan bli en ekonomisk besparing. Specialpedagogens nära samarbete med förskolechefen är en förutsättning för att specialpedagogens kompetens i skolutveckling ska tas till vara i förskolan.Genom detta arbete ville jag kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga användningen av den i skolutvecklingsfrågor.
Berg Knutsson, Helén (2015) Specialpedagogens kompetens i skolutveckling. Hur kan det se ut i förskolan. The special needs educator competence in school improvement. How does it work in the preschool. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Tornblad, Maria, and Marie Fäldt. "EQ-aktiviteter på förskolans dagordning : En studie om förskollärares uppfattningar av förändringar i det socioemotionella samspelet efter ett målinriktat arbete med EQ-aktiviteter på förskolan." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4333.

Full text

Abstract:

I denna studie har vi undersökt tre förskollärares uppfattning av förändringar i detsocioemotionella samspelet efter ett målinriktat arbete med EQ-aktiviteter på förskolan.Vi har i studien särskilt inriktat oss på följande aspekter av barnens socioemotionellaintelligens och kompetens; empati, prosociala färdigheter, relationsfärdigheter,kommunikationsfärdigheter, samarbetsfärdigheter, problemlösningsfärdigheter, självhävdelseoch självkontroll. De teoretiska begrepp som analyseras i studien är sociokulturellteori, Honneths erkännandeteori, socioemotionell intelligens och kompetens,prosocialt beteende, och socialt samspel. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ ochbestår av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarnaanser att arbetet med EQ-aktiviteter på förskolan har förändrat det sociala klimatet ibarngruppen i en positiv riktning samt att barnens socioemotionella intelligens ochförmåga har utvecklats. Denna utveckling visar sig främst genom att barnen i högreutsträckning än tidigare visar benägenhet att agera på ett mer genomtänkt ochprosocialt sätt gentemot varandra i olika sociala sammanhang. I diskussionen behandlarvi kritisk reflektion, den verbala förmågans betydelse för den socioemotionellautvecklingen, samt förutsättningar för, och aspekter av ett målinriktat arbete med EQ–verksamhet på förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Helena, Andersson, and Pousar Emelie. "Matematik genom digitala verktyg i förskolan - En studie om pedagogers tekniska pedagogiska ämneskunskaper." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31172.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med matematik genom digitala verktyg. Utifrån de nya kraven i Läroplan för förskolan Lpfö 18 (2018) om att pedagoger ska bedriva undervisning i förskolans verksamhet och de nytillkomna begrepp som relaterar till digitalisering ansåg vi att detta område var intressant att studera inför vårt kommande arbete i förskolan. Pedagoger uttrycker att de har otillräcklig digital kompetens och inte är intresserade av att arbeta med digitala verktyg i förskolan, vilket därmed kan bli problematiskt (Forsling 2011). Den brist på tidigare forskning inom området gjorde oss dessutom mer nyfikna och intresserade eftersom vi idag lever i ett digitaliserat samhälle där olika tekniker finns i vardagen. Metoden som användes för att samla in materialet till studien var en enkätundersökning i form av webbenkät, vilken delades på ett internetforum och mejlades till yrkessamma pedagoger i förskolan. Underlaget för studien blev svar från 18 pedagoger. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv, begreppen artefakter och mediering samt TPACK-modellen. Slutresultatet visar att matematik anses vara ett naturligt inslag i förskolan där pedagoger använder teknik som både är analog och digital i sin matematikundervisning för att stödja barns förståelse för ämnet och samtidigt erbjuda barn möjlighet att erövra digital kompetens. Digitala verktyg anses utifrån dess breda utbud, innehåll och funktioner skapa möjligheter men även begränsningar i relation till pedagogers undervisning och barns lärprocess i matematik. Slutresultatet visar även att pedagogers kompetenser, intresse och förhållningssätt till matematik och digitala verktyg är betydande för hur digital teknik används i verksamheten. Det framkom dessutom att det kan uppstå didaktiska utmaningar kring användningen av digitala verktyg i relation till dess variationsrikedom och problematik utifrån bristen av forskning för pedagoger att förhålla sig till i deras arbete med digital teknik när de blir ifrågasatta av vårdnadshavare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Wedell, Ida, and Charlotte Theander. "Så levde de lyckliga i alla sina dagar : Sagan som verktyg för barns sociala utveckling i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79950.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare anser att barns sociala kompetens kan utvecklas samt hur konflikter kan bearbetas och diskuteras tillsammans med barnen med sagan som verktyg. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av metoderna enkät och intervju för att samla in empiri. Enkäter skickades ut till fyra olika förskolor och när dessa analyserats intervjuades en förskollärare från varje förskola. Frågeställningarna vi utgått från är: Hur anser förskollärare att barns sociala kompetens utvecklas med hjälp av sagor? Samt: Hur kan konflikter i barngrupp bearbetas med hjälp av sagor? Respondenterna kopplade sagan först och främst till barns språkutveckling men flera nämnde även barns sociala utveckling och kopplingen däremellan. Respondenterna var vid intervjuerna överens om hur sagan kan fungera som ett hjälpmedel vid exempelvis relationsskapande och konflikthantering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Johansson, Dan, and Louise Johnsson. "”Vi behöver inte snoppar, vi behöver kompetens” - En kvalitativ studie där kvinnor verksamma i förskolan, diskuterar kring behovet av manliga pedagoger." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29202.

Full text

Abstract:

AbstractVårt övergripande syfte är att ta reda på varför det ofta betraktas som ett mål i förskolan att ha fler manliga förskollärare, samt se hur olika yrkesroller inom förskolan förstår och förhåller sig till manliga förskollärares egenskaper och inverkan på verksamheten. Vilka av mannens förmodade egenskaper kan göra skillnad för barns utbildning eller identitetsskapande eller för förskolans verksamhet i allmänhet undrar vi. Vi har som metod använt oss av kvalitativa intervjuer med åtta personer, alla kvinnor verksamma inom förskolan, med olika yrkestitlar. Teorin vi har använt oss av för att analysera empirin med, är praktikarkitekturteorin. Resultatet av vår studie visar att män kan bidra med en trevligare arbetsmiljö och att bilden av den manliga förskolläraren förr ansågs antingen vara en fysisk aktivitetsmentor eller ”snubben med gitarren”, men att det idag inte handlar om könet på pedagogen, utan om kompetensen han besitter. Studien visar också att bilden av den manliga pedagogen som förbrytare är djupt rotad i samhället och med stor sannolikhet en av anledningarna till att så få män söker sig till yrket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Österback, Julia. "En undersökning om pedagogers uppfattningar om pedagogisk måltid i förskolan : Med en induktiv studiedesign." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för folkhälso- och idrottssvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30623.

Full text

Abstract:

Österback, J. (2019). A survey about preschool teachers’ perceptions of pedagogic meal. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden. Aim: Examine preschool teacher’s perceptions about pedagogic meal. Design: The survey included an inductive approach, intensity sampling, semi-structured interviews and a qualitative content analysis. Results: The result was presented on the basis of four main categories; the first, The preschool teacher´s view of the pedagogic meal. The second, Factors in the environment that affect the educational meal with the subcategories Room and group size, How food is served, Space and time for the meal, Interruptions during meals. Subsequently, the category Socialization during the meal with two subcategories, Norms and rules & Learning strategies affect children's habits. Finally, the category Preschool teachers’ knowledge, background and development with the subcategories Learning strategies affect children's habits & skills development is needed. Conclusions: Further research is proposed to be quantitative research, a survey to test what emerged in the results of this study. This would provide a basis for creating guidelines and policies for how a pedagogical meal should be shaped more concretely. Keywords: pedagogic meal, meal environment, children's habits, resources, skills

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Lindbäck, Elisabeth, and Louise Majvall. "Jakten på det kompetenta barnet i barnlitteraturen - En kvalitativ studie om barns kompetens i barnlitteratur på dagens förskolor." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34190.

Full text

Abstract:

Children’s literature is written by adults, who have assumed a child’s perspective to understand their world. In other words, adults have a great impact with their subjective views and perspectives about what childhood is, in their presentation of literature. The purpose of this thesis is to attempt to identify what children’s literature mediates and how the concept of the competent child presents itself within relevant books. This term is well sought after in the Swedish preschool curriculum and heavily discussed between preschool teachers. With this thesis, our goal has been to examine the Swedish curriculum referencing the competent child, utilizing current children’s literature from preschools. With the help of the Reggio Emilia pedagogy we have acquired results that indicate factors such as age and the physical size of a child, amongst others, provide a negative obstacle that hinders a child to appear sufficiently competent from the perspective of adults. Therefore, we deem it important to analyze children’s literature and determine if it portrays a modern childhood and an accurate concept of the competent child, or if it fails to do so.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Blomberg, Lisa. "Lekens betydelse för barnens lärande i förskolan : En observationsstudie på tolv förskolebarn." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4086.

Full text

Abstract:

Undersökningens syfte är att undersöka lekens betydelse för barnens lärande i förskolan samt lekens betydelse för barnens sociala kompetens. Två frågeställningar är centrala. Vilken betydelse har leken för barnens lärande i förskolan? Vilken betydelse har leken för barnens sociala kompetens?

1998 antogs en ny läroplan för förskolan i form av en förordning. Till följd av detta betonas förskolans betydelse som grundläggande för ett livslångt lärande. Läroplanen är även vägledande för familjedaghemmen.

De grundregler som betonas i förskolans läroplan handlar om att verksamheten utmärks av en pedagogik där omvårdad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhetsbild. En god omsorg i förskolan leder till utveckling och lärande, samtidigt som omsorgen innehåller pedagogiska metoder. Till följd av detta betonas vikten av att olika lekar används som metod för barns utveckling och lärande. Meningen är att förskolan ska ses som en rolig, trygg och lärorik plats för barnen.

Studiens problemområde behandlar hur leken påverkar barnens lärande och utveckling i förskolan?

Metoden som används är observationer. Detta för att tydligt kunna visa hur leken påverkar barnens färdigheter och lärande, sociala kompetens och utveckling i förskolan. Observationer som metod, gör det lättare att undersöka vad barnen gör och inte bara vad de säger när de leker. Observationer ger en klarare och bredare syn på hur barnen använder leken för att lära och utveckla sina förutsättningar och erfarenheter. Observationerna genomfördes på tre olika förskolor och de deltagande var fyra barn i år 2-5 på respektive förskola. Totalt var det tolv barn som deltog i observationerna.

Slutsatsen av undersökning visar på likheter såväl som skillnader när det gäller lek i relation till undervisning och lärande på förskolan. Samtliga förskollärare har en positiv inställning till lek och anser leken vara ett bra verktyg för barnens prövande av olika roller och erfarenheter. I leken känner sig barnen trygga i sina roller. Detta har bidragit till bättre självförtroende och självkänsla. I en förskola är det dock en pojke som inte känner sig trygg med de andra barnen. Han valde att leka ensam och därmed, på så sätt, upptäcka sin egen rollfigur.

Resultatet visar att samtliga observerade barn använder inslag av olika lekar som instrument för att lära och utveckla sina erfarenheter och kunskaper. Det visar också att barnen lär och utvecklar sin kommunikationsförmåga, sina sociala färdigheter och sin sociala kompetens. Dessutom utvecklar de sin förmåga att uttrycka sig, att umgås med andra och att lära av varandra.

lek och lärande

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Koski, Melina. "Vem är ett blygt barn? : En kvalitativ studie om förskolepedagogers uppfattningar av blyga barn i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31499.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate the significance of preschool teachers´ view of shy children in preschool, based on their perceptions and related attitudes and support for shy children in daily activities. This study is based on a qualitative hermeneutical methodological approach, where the empirical material is gathered from four focus group discussions with groups from four different preschools. There were three preschool teachers´ participating in each group. The theoretical framework consists of symbolic interactionism put together with a relational perspective, which guides the interpretation of the empirical material. The results of this study show that shyness is complex and difficult to interpret. It is a social phenomenon where perceptions, attitudes and also applied support are interlinked.Shyness in children can be perceived based on this and with regard to a subjective dimension, but where the subjective understanding of shyness is also affected by the views of others. Fundamental is the preschool teachers' awareness and sensitivity to these children in the daily activities. In order to build lasting and secure relationships in the group of children it is required to understand the entire environment. Therefore, an important conclusion is that shyness in children in preschool only can be understood by looking at the children’s social environment rather than focusing at the behavior of each individual child.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Dimova, Donka. "Konflikter i leken : En studie om pedagogers syn på konflikter i pågående leksituationer i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41866.

Full text

Abstract:

Förskolan är en plats där barnet tillbringar en del av sitt liv som ska vara positiv. Ett av pedagogens viktigaste uppdrag som är formulerat av Skolverket är att individerna ska lära och utveckla som individ och gruppmedlem. Lek har en central roll i barns liv och är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande. En annan del i barns liv är konflikter, de händer dagligen i barngruppen och de uppstår i alla situationer där finns mänskliga relationer. Många gånger uppstår konflikterna i leksituationer. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket synsätt pedagogerna har i förskolan angående lek, konflikter och konflikthanteringsstrategier i förskolans verksamhet. I arbetet använder jag teorier som behandlar begreppen lek, fri lek, konflikt för att analysera pedagogernas syn på konflikt i leksituationer samt vilka strategier som pedagogerna använder sig för att hantera konflikter. För att kunna svara på mina frågeställningar har jag genomfört en kvalitativ undersökning med fyra förskollärare från olika förskolor. Resultatet av uppsatsens analys visar att pedagogerna ser att lek, fri lek och konflikter är en del av barns liv i förskolans verksamhet. De menar att konflikter är nyttiga och lärorika och med de utvecklar barn sin sociala kompetens. Pedagogerna upplever att “fri lek” lägger grunden för barn att lära sig hantera konflikter. Dessutom vill pedagogerna, trots att de menar att konflikter är lärorika och naturliga inte ha konflikter och har därför olika strategier för att konflikter inte ska uppstår. Pedagogerna använder arbete med förskolans fysiska miljö som en strategi för att ge en så bra miljö som möjligt för att undvika konflikter i barnens lek. Uppsatsen visar att pedagogerna har ett komplext och ibland motsägelsefullt förhållningssätt till konflikter i lek. Konflikter i lek ses som ett naturligt lärtillfälle men också något som man vill undvika, vilket görs genom planering av gruppsammansättning och miljöns utformning.
Preschool is a place where the child spends a part of his life that should be positive. One of the pedagogue's most important tasks formulated by the National Agency for Education is for individuals to learn and develop as an individual and group member. Play has a central role in children's lives and is the basis for development, learning and well-being. Another part of children's lives are conflicts, they happen daily in the group of children and they occur in all situations where there are human relationships. Conflicts often arise in play situations. The purpose of this work has been to investigate the views of the pedagogue in the preschool regarding play, conflicts and conflict management strategies in the preschool's activities. In my work, I use theories that deal with the concepts of play, free play, conflict to analyze the pedagogue's view of conflict in play situations and the strategies that the pedagogue uses to handle conflicts. To be able to answer my questions, I have conducted a qualitative survey with four preschool teachers from different preschools. The results of the thesis analysis show that the pedagogue sees that play, free play and conflicts are part of children's lives in preschool activities. They believe that conflicts are useful and instructive and with them children develop their social skills. The pedagogue feels that "free play" lays the foundation for children to learn to handle conflicts. In addition, pedagogues, even though they believe that conflicts are instructive and natural, do not want conflicts and therefore have different strategies for conflicts not to arise. The pedagogues use work with the preschool's physical environment as a strategy to provide as good an environment as possible to avoid conflicts in the children's play. The essay shows that the pedagogues have a complex and sometimes contradictory approach to conflicts in play. Conflicts in play are seen as a natural learning opportunity but also something you want to avoid, which is done by planning group composition and the design of the environment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Abrahamsson, Terese. "Specialpedagogiska insatser för förskolebarn som behöver extra stöd i sin sociala kompetens : En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningar om barns socialakompetens och betydelsen av anknytning och lek." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105771.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to describe and analyse nine pedagogues understandings and experiences of preschools work with early childhood interventions and special education for children in need of extra support in their social skills, from a special educational approach. Data was collected by qualitative interviews and the collected material was analysed with the phenomenological approach.The result was analysed through systems theory and three perspectives on special education. The major result showed that attachment is a concept that all respondents seemed to think were important in preschool and the foundation of every child's development. Attachment should permeate the entire preschool environment. The definition of social skills in children was for example requirements of various abilities where components such as turn-taking, consideration,communication and empathy where important. Interaction and collaboration was also important.The play of the children was a good activity and a good opportunity to train social skills, as playsituations clearly demonstrates the abilities required and the unique needs of each child. It was important that educators were present and even participating, in play by introducing, guiding,explaining and interpreting rules in playsituations. Special education is about a systematic approach by including time for teachers to reflect and adapting communication, relationships and indoorenvironments in preschools.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Lövquist, Anna-Karin. "Systematiskt kvalitetsarbete - Hur gör man egentligen? En studie om hur förskollärare arbetar med systematiskt kvalitetsarbete inom förskolan och hur specialpedagogens kompetens tas tillvara." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27374.

Full text

Abstract:

Studien belyser hur förskollärarna i min studie arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet och vilken kunskap de anser sig behöva i detta arbete. Studien avser även att belysa specialpedagogens roll i det systematiska arbetet och huruvida specialpedagogens kompetenser som organisationsutvecklare används.Syftet med studien är att belysa hur fyra förskollärare arbetar med systematiskt kvalitetsarbete och hur specialpedagogens kompetenser tas tillvara i det arbetet.1.Hur genomförs det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan?2.Vilka tankar har förskollärare om det systematiska kvalitetsarbetet?3. Vilken roll anser förskollärare att specialpedagogen ska ha i arbetet med kvalitetssäkringMitt empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i olika förskoleområden.Resultatet visar att förskollärare anser sig ha en god insikt i hur de ska arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet trots att tidigare forskning visar på det motsatta (Sheridan m.fl. 2012, Håkansson 2016, Renblad & Brodin 2014). Studien visar även på att det skiljer sig hur specialpedagogens kompetenser i organisationsarbetet tas tillvara, beroende på om hen sitter i ett centralt resursteam eller är knuten till specifika förskolor. Studien stöder därmed tidigare forskning som visar att specialpedagoger sällan medverkar i skolutveckling (Lansheim 2010, Ahlberg 2015). Dessutom visar studiens resultat att de specialpedagoger som var knutna till specifika förskolor arbetade mer som examensförordningen föreskriver medan de specialpedagoger som satt i ett centralt resursteam bara hade kontakt med förskollärarna i elevnära arbeten. Detta är inte något som framkommit i denna tidigare forskning.I sammanfattningen för Malmö universitets specialpedagogutbildning står det att kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering är centrala delar i specialpedagogens yrkesroll. Trots detta upplever bara hälften av förskollärarna i min studie att specialpedagogen är medverkande i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogens kompetenser som organisationsutvecklare behöver förtydligas i rektorsprogrammet, men även för blivande förskollärare, så att specialpedagogens yrkesroll ska kunna utövas så som examensförordningen förordar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Andersson, Natalie, and Peter Andersson. "Barn i behov av särskilt stöd vid lek - pedagogers syn på lekutveckling i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34691.

Full text

Abstract:

Andersson, Natalie & Andersson, Peter (2011). Barn i behov av särskilt stöd vid lek – peda-gogers syn på lekutveckling i förskolan. Malmö högskolaStudien inriktas kring barn som är i behov av särskilt stöd vid lek och den ses ur ett pedagog-perspektiv. Studiens intention är att ta reda på hur pedagoger upptäcker barn som har svårig-heter med lek och hur pedagoger stärker dessa barn. Som utgångspunkt har följande fråge-ställningar använts: Hur resonerar pedagoger om problematiken kring barn som inte visar förmåga att kunna leka, individuellt och/eller i grupp? Hur arbetar pedagoger med att stärka dessa barns lekförmåga? Det aktuella forskningsläget inom problemområdet presenteras och delas upp i tre ämnesområden; utvecklingspsykologi, social kompetens och lekens betydelse för barns lärande. Vid insamlingen av empiri har kvalitativa och ostrukturerade intervjuer gjorts med sex informanter, alla väl insatta i problemområdet. Resultatet visar att det krävs tre påtagliga förutsättningar, trygghet, social kompetens och lekregler, för att barn ska kunna delta i en fungerande lek. Pedagogernas arbetssätt skiljer sig åt, beroende på vilken kompetens barnet behöver extra stöd med. Arbetet med att stärka barns lekförmåga pågår dagligen i verk-samheten. Dock krävs ännu mer fokus och resurser för att tillgodose alla barns olika behov.Nyckelord: barn i behov av särskilt stöd, förskola, lekens betydelse för barns lärande, lekpas-sivitet, leksvårigheter, social kompetens, utvecklingspsykologi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Bogren, Ingrid. "Pedagogistan - ett tillägg i förskolans pedagogiska utveckling?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31670.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Andersson, Anna, and Jeanna Berggren. "Barn i socio-emotionella svårigheter." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-61748.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för pedagogers förhållningssätt i mötet med barn i socio-emotionella svårigheter. Studien undersöker vilken betydelse pedagogerna anser att barns socio-emotionella utvecklingen har samt vilka strategier de använder för att möta och underlätta för barn i socio-emotionella svårigheter. Vi använder en kvalitativ metod för att besvara våra forskningsfrågor samt intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet i studien visar att informanterna som deltagit uttrycker ett liknande förhållningssätt och bemötande i mötet med barn i socio-emotionella svårigheter. Likaså använder de snarlika strategier för att främja och underlätta för dessa barn. Deras utgångspunkt är att varje enskilt barn ska mötas utifrån sina egna behov och förutsättningar. Informanterna placerar inte heller svårigheterna hos det enskilda barnet, utan istället är det verksamheten som måste anpassas och förändras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Tøråsen, Karianne, and Fredric Moreno. "Utmaningar i förskolläraryrket - en studie om förskollärares kompetens i relation till upplevda stressfaktorer." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30213.

Full text

Abstract:

Denna uppsats syftar till att undersöka förskollärarens utmaningar i vardagen och hur de hanterar dessa för att skapa en tillfredsställande arbetssituation. Vi har valt att anta förskollärares perspektiv och genomfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare. Det empiriska materialet har transkriberats och använts för att göra en innehållsanalys där utdrag från intervjuerna presenteras i analysen. I analysen utgår vi från samhällsforskaren Thomas Brantes definitioner av professionsteorin och analyserar empirin utifrån begrepp som utbildning, kompetens, autonomi, förtroende och utbytbarhet. Resultatet visar att förskollärare trivs med olika aspekter av sitt arbete trots utmaningar. Förskollärarna upplever arbetsrelaterad stress och har olika sätt att bemöta och hantera stressen på. Bristen av vikarier togs upp som ett stressmoment och vi kunde dra slutsatsen att personlig lämplighet vägde tyngre än utbildning då vikarier framförallt har ett omvårdnadsuppdrag. Alla involverade i studien lyfte kollegor och ett fungerande arbetslag som en viktig orsak till trivsel på arbetsplatsen och därmed att förskollärare inom professionen endast delvis är utbytbara.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Dahlqvist, Anna. "Lärplattan i förskolans undervisning : En kvalitativ studie om förskollärares användning av lärplattan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34762.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Öhman, Susanne, and Pia Wernebäck. "Förskollärens syn på barns språk och sin egen roll som språkutvecklare i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37401.

Full text

Abstract:

Samhället är förändrat vilket innebär att förskolans pedagogiska uppdrag stärkts. Det har gjorts revideringar i förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) som innebär att det bland annat gjorts förtydligande kring barns språkliga och kommunikativa utveckling och förskollärarens ansvar. I förskolans verksamhet möter förskolläraren barn som kommit olika långt i sin utveckling av språk, utvecklar språk parallellt samt barn som stött på hinder i sin utveckling av språk. I detta självständiga arbete uppmärksammas förskollärarens uppfattning av möjligheter och hinder att utveckla barns utveckling av språk. Syftet med uppsatsen är att belysa förskollärarens syn på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan. För att få svar på vårt syfte i vår undersökning ställer vi frågan vilka möjligheter och hinder finns att som förskollärare arbeta med barns språk och språkutveckling i förskolan. Undersökningen genomförs av en kvalitativ forskningsmetod där tio förskollärare intervjuas. Bakgrunden kopplas till litteratur och resultat/analysdelen tolkas med tidigare forskning och vetenskapliga teorier. I resultat framkommer att det finns goda möjligheter att utveckla barns språk i förskolans verksamhet. Då förskolläraren är ansvarig för hur verksamheten utformas och organiseras ses de ha en roll som språkutvecklare. Sociala relationer, samspel mellan barnen och vuxna samt miljön och omgivning är betydelsefullt för barns utveckling av språk. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. För att förbereda barnen inför kommande utbildning är det angeläget att verksamheten organiseras och planeras så att barnen möter språk. Nyfikenhet ska väckas för olika kunskapsämnen som barnen kommer möta i skolans värld vilket inte framkommer i studien. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarnas kompetens är avgörande för hur de ser på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan. Pedagoger har olika engagemang och kunskap kring förskolans uppdrag vilket påverkar förskolans kvalitet och utveckling av barns språk. Detta synliggörs genom vår frågeställning där förskolläraren beskriver möjligheter och hinder med att arbeta med barns utveckling av språk i förskolan. I undersökningen framkommer det att informanterna önskar kompetensutbildning om barns språk, utveckling av språk samt hur barn utvecklar språk parallellt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Andersson, Marlene, and Frida Maultasch. "Pedagogers konflikthanteringsmetoder i förskola och grundskola." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12643.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur pedagoger i förskola och grundskola förhåller sig till och arbetar med konflikthantering men också få en inblick i hur barns sociala kompetens utvecklas i och med deras möten och hantering med och av konflikter. Vi använde oss av två datainsamlingsmetoder; observationer och intervjuer. Studien genomfördes genom att observera pedagoger och barn under konflikter och hur situationerna utvecklade sig. Samt valde vi semistrukturerade intervjuer av fem utbildade pedagoger och en vikarie. I resultatet synliggörs det att i grundskolan finns en konfliktlösningsmodell som följs men på förskolan så går pedagogerna på tidigare erfarenheter samt improviserar beroende på hur konflikten ser ut och vilka barn som är involverade. Resultatet visar också att samtliga pedagoger anser att barns sociala kompetens utvecklas i och med upplevelser och hantering av konflikter och kan på sikt ge dem de verktyg de behöver för att lösa konflikter konstruktivt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Alfredsson, David, and Viktoria Alfredsson. "Demokratisk känsla eller rätt till bestämmande." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36214.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagogerna ser på barn, barnens inflytande i förskolan, vad som påverkar barns inflytande enligt pedagogerna och hur deras syn på barn påverkar barnens inflytande i förskolan. Vår studies frågeställningar är:Hur ser pedagogerna på barn?Vad betyder inflytande enligt pedagogerna?Vad är det som påverkar barnens inflytande enligt pedagogerna?Vi använder oss av Sommers (2005) teorier om sätt att se på barns kompetens för att relatera till pedagogernas barnsyn. Vår studie är av kvalitativ art och vi intervjuade åtta pedagoger med målet att få deras syn på barns möjligheter till inflytande för att sedan jämföra svaren med hjälp av fenomenografi. Alla våra respondenter var överens om att det främst är pedagogen som ger och tar inflytande. Andra faktorer som påverkar barns inflytande är miljön och resurstillgång/brist. Vi kom fram till att barns inflytande mest verka bero på pedagogens inställning till hur mycket inflytande barn bör ha. Vi konstaterar också att pedagoger som är trygga i sin arbetsroll främjar inflytande och att det är viktigt för arbetslaget att diskutera sina tankar om inflytande och lösningar på hinder till inflytande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Zlateva, Biljana. "Barnsyn i förskolans dokument - En analys av hur pedagoger framställer barn och deras kompetens i skriftliga dokument." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35181.

Full text

Abstract:

Examensarbetets syfte är att studera hur pedagoger framställer barn i kvalitetsrapporter och utvecklingssamtalsunderlag, som riktar sig till externa aktörer, vårdnadshavare och politiker. I mitt arbete har jag utgått från tre övergripande frågor. På vilket sätt synliggörs barn i doku- menten? Hur synliggörs det enskilda barnet i dokumenten? Vilka kompetenser lyfter pedago- ger fram i dokumenten för att beskriva barn? Jag valde att göra en kvalitativ textanalys och mitt material består av två förskolors kvalitetsrapporter och utvecklingssamtalsunderlag. Den teoretiska utgångspunkten är social konstruktivistisk, det vill säga språket ligger i fokus vad gäller det analytiska redskapet.Resultatet i detta examensarbete visar att barn generellt beskrivs utifrån en positiv bild. Bar- nen framställs i dokumenten som barn i en homogen grupp som anpassas till en kollektiv för- väntning. Barnen konstrueras i två kategorier, barn som är i ständigt lärande och utveckling samt barn som är delaktiga och inflytelserika i verksamhetens arbete. En svårighet som blir tydlig i dokumenten är möjligheten att bemöta det enskilda barnet som inte har formats till det som förväntas av förskolans kollektiv. Det som också visas i resultatet är att det enskilda bar- net beskrivs utifrån åldersrelaterade kategorier. Den kollektiva idén är central vid formningen av förskolans verksamhet, som begränsar pedagogerna för enskilda lösningar. De allra yngsta barnen framställs generellt utifrån personliga egenskaper, beteende och känslor de visar på förskolan, medan de äldre barnen framställs utifrån kompetenser som pedagogerna förknippar till kompetenser som föreskrivs i förskolans läroplan. Examensarbetet visar också att det är svårt att läsa av den enskilda pedagogens barnsyn, eftersom pedagogerna förhåller sig till läroplanens intentioner, mål och riktlinjer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Takala, Matilda. "Det 'kompetenta' barnet? : En studie om hur barns behov konstrueras i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-429238.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och barns behov konstrueras i förskolan. Studien syftar till att synliggöra diskurser och konstruktioner kring barns behov både generellt men också utifrån social bakgrund. Det material som samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare har analyserats och därifrån diskuterats utifrån de teman eller mönster som uppkommit. Genom en tematisk analys har materialet bearbetats med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studiens resultat visar att barns behov konstrueras utifrån barn i behov av stöd, barns behov utifrån ålder samt barns behov av svenska språk, med fokus på icke-svenskspråkiga barn i socioekonomiskt utsatta områden. Resultaten visar också diskurser av institutionalisering och att dessa implementeras i förskolan som därmed bidrar till en konstruktion av en viss typ av ’idealbarn’ eller ’normbarn’. Resultaten visade även på att förskollärarna hade en tilltro till verksamhetens förmåga att möta alla barns behov samtidigt som de beskrev en känsla av otillräcklighet. Detta gällde framförallt de barn som framställdes som normalfungerande utan större behov av extra stöd. Dessa normbarn beskrevs ha andra behov än de icke-normativa barnen, framförallt behov av utforskande vilket tolkades som en konstruktion kring det kompetenta och nyfikna barnet. Förskollärarna uttryckte behov av kompetensutveckling för att möta barnens behov så att de kan nå måluppfyllelserna. Förskollärarna visade också en viss osäkerhet i att möta de icke-normativa barnens behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Social kompetens i förskolan'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles