Academic literature on the topic 'Sociala aktiviteter'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Sociala aktiviteter.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Sociala aktiviteter"

1

Bartholdsson, Åsa, and Mari Kronlund. "”Du måste ha en röd spade”: Tricksters, minipolitik och sociala relationer i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 1 (2020): 11–21. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i1.3575.

Full text
Abstract:
I centrum för denna artikel finner vi fyra fyraåriga barn inbegripna i en aktivitet som inte är omedelbart styrd av vuxna, och där ett anslutande barn nekas tillträde till den aktivitet som tre av dem redan har initierat. Artikelns syfte är att belysa den komplexitet som präglar barnens strävan att upprätthålla, respektive utmana, en aktivitets exklusivitet inom ramen för en övergripande institutionskontext präglad av normer för god lek och inkluderande ideal. Fokus i analysen ligger på hur barnen, som kompetenta sociala och kulturella aktörer, ramar in och (re)kontextualiserar den pågående ak
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jensen, Pernille Friis. "Om moskéer og medborgerskab." Tidsskrift for Islamforskning 13, no. 2 (2019): 9–37. http://dx.doi.org/10.7146/tifo.v13i2.117767.

Full text
Abstract:

 
 
 Ligesom i resten af Europa er moskéer i Danmark ud over at være et rum for religiøs forsamling og udøvelse et sted, hvor forskellige sociale aktiviteter finder sted; aktiviteter, der baserer sig på frivilligt arbejde og til trods for en udbredt etnisk homogenitet bygger bro til det omkringliggende samfund. Med fokus på kvinders brug af og aktivisme i moskéer diskuterer denne artikel moskéers potentiale for at styrke medborgerskab blandt dens brugere gennem deltagelse i aktiviteter og frivilligt arbejde. Artiklen fremhæver desuden motiver bag muslimske kvinders moskéd
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Engerer, Volkmar. "Læringscyklusser. Tekstforståelse og informationshåndtering, forbundet i én læreproces." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 9, no. 16 (2014): 72–83. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v9i16.7633.

Full text
Abstract:
Denne artikel er et forsøg på at knytte den traditionelle tekstbaserede humanistiske læring på universitetet til informationshåndterende aktiviteter som fx litteratursøgning. Der tages udgangspunkt i en kognitiv-kon­struk­tivistisk læringsforståelse under decideret henvisning til dens individuel-kognitive og gruppemæssig-sociale elementer. Både selve tekstforståelsen og dynamikken mellem forståelsesbaserede og teksthåndterende aktiviteter konciperes cyklisk. Tekstforståelse som læringsaktivitet består i cykliske skift mellem en individuel, kognitiv bearbejdelse af stoffet og en kommunikativ af
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Qvortrup, Lars. "Adhokratiets tidsalder." MedieKultur: Journal of media and communication research 5, no. 12 (1989): 10. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v5i12.1031.

Full text
Abstract:
Lars Qvortrup har gennem adskillige år fulgt udviklingen inden for den nye informationsteknologi. Centralt placeret som følgeforsker på nogle af de nye danske lokalsamfundsforsøg, og internationalt som deltager i EF´s FAST- projekt. Qvortrup er gået ind i dette felt bl.a. for at undersøge informarions- teknologiens sociale muligheder. Nedenstående artikel udspringer af en studietur til Norge, hvor Qvortrup besigtigede de derværende sociale forsøg. Det har givet anledning til en vis tvivl: Er bestræbelseerne på at lave lokale aktiviteter og fællesskab ikke kun et led i demokratiseringen og dece
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Juul Kristensen, Catharina. "Social innovation i indsatsen for hjemløse kvinder – tilblivelsen af en natcafé." Dansk Sociologi 23, no. 4 (2012): 55–73. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v23i4.4188.

Full text
Abstract:
I forbindelse med de nationale strategiplaner ”Det fælles ansvar II” og ”Den nationale hjemløsestrategi” er der blevet iværksat flere aktiviteter i Københavns Kommune for at skabe øget viden og forbedre indsatsen i forhold til hjemløse og andre grupper af socialt udsatte kvinder. Flere af disse er sociale innovationer. De har som formål at imødekomme kvindernes behov og problemer på nye og bedre måder. I artiklen analyseres tilblivelsen af en af disse sociale innovationer, ”Café Klare – Natcaféen for kvinder”. Det undersøges således hvorledes ideen til natcaféen er fremkommet, og hvordan proce
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Schrøder, Vibeke. "Digitale teknologiers kulturkraft i daginstitutionen." Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse 3, no. 1 (2019): 17. http://dx.doi.org/10.7146/fppu.v3i1.113979.

Full text
Abstract:
Digitale teknologiers kulturkraft i daginstitutionen undersøger den kulturelle produktion og reproduktion i daginstitutionen og inkluderer teknologier som en aktiv kulturel aktør. De empiriske data, der ligger til grund for analysen, stammer fra et praksisnært forsknings- og udviklingsprojekt initieret i 2014 af Ministeriet for Børn, Ligestilling, Integration og Sociale Forhold. Formålet med artiklen er at bidrage til en brugsbaseret forståelse af praksis med digitale teknologier i daginstitutionen. Analysen af de empiriske data viser børn, der omformer teknologierne til brug for leg og humor
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Pors, Niels Ole. "Evidens om bibliotekernes brugere." Dansk Biblioteksforskning 6, no. 2/3 (2010): 65–81. http://dx.doi.org/10.7146/danbibfor.v6i2/3.97408.

Full text
Abstract:
Formålet med denne artikel er at undersøge i hvilken udstrækning danske og nordiske brugerundersøgelser kan siges at etablere en forholdsvis sikker viden om brugernes adfærd, aktiviteter og præferencer. Der gennemgås et mindre antal undersøgelser, der har det fællestræk, at de har et videnskabeligt ambitionsniveau. Der er udvalgt undersøgelser publiceret efter 2005, og undersøgelserne har meget forskellig metodeanvendelse. På trods af dette peger analyserne på, at der kan aflæses ensartede tendenser vedrørende de forskellige brugersegmenter. Nogle af hovedresultaterne er, at både uddannelsesbi
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Davidsen, Jacob, and Thomas Ryberg. "Samhørighed, interaktion og vidensdeling blandt studerende - erfaringer fra et IKT-pædagogisk udviklingsprojekt." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 11, no. 21 (2016): 57–71. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v11i21.23219.

Full text
Abstract:
I artiklen beskriver vi erfaringer fra et projekt på Aalborg Universitet (AAU), hvor forfatterne designede et forløb med Google+ communities for at skabe øget samhørighed, interaktion og vidensdeling mellem studerende på 1. semester på studiet Kommunikation og Digitale Medier (KDM). Studier viser, at studerende i vid udstrækning anvender sociale netværkssteder, såsom Facebook, i forbindelse med deres studieliv til faglige, men i særdeleshed sociale aktiviteter. Det betyder, at vi som undervisere har et begrænset indblik i, hvad de studerende kommunikerer om og har af problemstillinger i deres
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Buch, Anders. "Praksisteori og arbejdslivsforskning." Tidsskrift for Arbejdsliv 19, no. 4 (2017): 36–50. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v19i4.109051.

Full text
Abstract:
Praksisteori er en lang og bred human- og socialvidenskabelig tradition, der forsøger at forstå mennesker, arbejde og samfund med udgangspunkt i aktivitet og handling. I denne artikel gøres der rede for praksisteoriens grundlæggende antagelser og begreber. Artiklen fokuserer på, hvordan nyere praksisteori – her Theodore Schatzkis teori om socialt liv – udvikler begreber til at forstå, hvordan det sociale liv er organiseret gennem praksisser, og hvordan normativitet i praksisser bidrager til at bestemme handlinger. Der argumenteres for, at den praksisteoretiske tilgang kan tilbyde arbejdslivsfo
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Redaktionen. "Indledning." Tidsskrift for Arbejdsliv 2, no. 3 (2000): 5. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v2i3.108314.

Full text
Abstract:
Dette nummer spænder vidt; fra roller i hjemmehjælpen, over individuelle lønformer i det offentlige, til arbejdsmarkedspolitikken i Storbritannien; fra demokrati på arbejdspladsen, over læring, til en kommentar om miljøledelse som social aktivitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Sociala aktiviteter"

1

Edlund, Christina, and Britt Marie Nyberg. "Äldres behov av sociala aktiviteter : – en intervjustudie." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9609.

Full text
Abstract:
<p>Sammanfattning</p><p>Gemenskap och aktiviteter med andra har en positiv inverkan på den äldres hälsa. Att bli äldre och vara i livets sista fas och samtidigt vara beroende av andra kan påverka den enskildes förmåga att leva som förut. Människans behov och funktionsförmåga kan förändras med åren liksom tillgången på organiserad social verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva äldres upplevelser av sociala aktiviteter och vad det betyder för en meningsfull tillvaro när de bor på särskilt boende. I studien deltog åtta personer som bodde på särskilt boende-sjukhem som inte själva had
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Pipino, Giulia. "Betydelser av sociala aktiviteter för äldre som bor på äldreboende : Verksamhetsföreträdare och äldres synsätt på sociala aktiviteter på äldreboende." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159911.

Full text
Abstract:
Självbestämmanderätt är en central aspekt i socialtjänstlagen. Denna rättär mycket viktigt speciellt inom vård och omsorg då en människas liv påverkas i så stor utsträckning. Även om självbestämmanderätt finns reglerat i lagstiftning och riktlinjer, säger det inget om hur dessa mål om självbestämmande och värdighet ska förstås i praktiken. Ofta förutsättsen viss aktivitet hos de äldre för att kunna kräva en god omsorg, men äldre kan inte alltid vara dirigenter i sina egna liv då de har funktionedsättningar och är beroende av samhällets insatser. Därför är det mycket viktigt att äldre människor
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Edlund, Johan, and Henrik Westerholm. "Fysiska aktiviteter på fritidshemmet : Fritidslärares perspektiv på socialt lärande i fysiska aktiviteter i fritidshemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104683.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur fritidslärare använder fysiska aktiviteter för att gynna elevers sociala förmågor samt fritidslärares uppfattningar om fysiska aktiviteter som ett sätt att gynna elevers sociala förmågor. För att besvara studiens syfte har följande forskningsfrågor legat till grund för studien: Vilka förutsättningar anser fritidslärare behövs för att arbeta med fysiska aktiviteter som främjar elevers sociala förmågor? Vilka typer av socialt lärande anser fritidslärare kan uppstå kopplat till fysiska aktiviteter i fritidshem? I forskningsbakgrunden belyses hur
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Andersson, Malin, and Samuel Blad. "Skolgårdens inverkan på sociala aktiviteter : En kvalitativ studie ur fritidslärares perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53583.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka huruvida skolgårdens fysiska miljö och utformning har betydelse för elevernas sociala aktiviteter utifrån fritidslärares perspektiv. De frågeställningar vi vill undersöka är 1.) På vilket sätt uppfattar fritidslärarna att skolgården har betydelse för elevernas sociala aktiviteter? 2.) Vilka faktorer i den fysiska miljön påverkar elevernas sociala aktiviteter?   Tidigare forskning menar att olika miljöer på skolgården påverkar på olika sätt. Hårda och asfalterade områden genererar hårdare leker och sportinriktade aktivteter medan de naturpräglade områden
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Holst, Helena. "Rörelse och social interaktion i den fysiska miljön : En fallstudie om gående och det sociala samspelet på Eskilstuna gågata." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-963.

Full text
Abstract:
Hållbarhetsarbetets framväxt i många kommuner i Sverige har kommit att beröra trafikslagen gång ochcykel. Detta har bland annat lett till att gång och cykel har prioriterats i trafikplaneringen i Sverige påsenare tid. I planeringsdokument hör ofta planering för att koncentrera gående till gångstråk och gågator ofta ihop med ambitioner om ökat liv och rörelse i staden. Även ökat stadsliv beskrivs i nationella ochlokala planeringsdokument som en effekt av ökad koncentration av gående på gatorna i centrum. Gående är det långsammaste trafikslaget och upplevelsen av omgivningen kan därför bli stark
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Duran, Pamela. "Det sociala Åldrandet. En undersökning om innebörden av det sociala åldrandet och betydelsen av aktiviteter för en grupp äldre hemtjänsttagare." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26450.

Full text
Abstract:
Åldrandet medför sociala förändringar för äldre människor. Förluster av roller och viktiga personer i den äldres liv samt fysiska förändringar inverkar på hur den äldre upplever sin sociala tillvaro. Samhället har en skyldighet att erbjuda den äldre de verktyg som behövs för att uppnå välbefinnande i åldrandet. För den äldre som bor kvar hemma erbjuder hemtjänsten kollektiva eller individuella möjligheter till ett aktivt socialt liv. Den socialgerontologiska forskningen visar att de faktorer som påverkar den äldres upplevelser kring det sociala åldrandet inte innefattar några kollektiva upplev
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Heurlin, Sandra, and Maya Svensson. "”Det känns att man lever, det gör det” : En kvalitativ studie om äldre personers deltagande i sociala aktiviteter." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35654.

Full text
Abstract:
Den äldre befolkningen växer sig större världen över och Sverige är ett av de länder som i genomsnitt har den äldsta befolkningen. Forskning visar att det naturliga åldrandet bär med sig allvarliga riskfaktorer som kan leda till nedsatt psykisk hälsa och välbefinnande för den äldre befolkningen. I dagsläget uppvisar forskning om den äldre befolkningen ett större fokus riktat mot att öka livslängden snarare än att främja och bibehålla psykisk hälsa och välbefinnande i höga åldrar. Detta fokus bör skifta för att äldre personer ska få möjlighet och förutsättningar att få vara aktiva och delaktiga
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Johansson, Ann-Sofie, and Eva Johansson. "Sociala aktiviteters betydelse för äldre människor : En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-33616.

Full text
Abstract:
Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse sociala aktiviteter har för äldre människor. Metod: En litteraturstudie av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studierna artiklarna bygger på har ett urval av socialt aktiva äldre deltagare med fokus på sociala aktiviteter ur ett deltagarperspektiv. I dataanalysen användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Sociala relationer, vidgade vyer, meningsfullhet, tillhörighet, delaktighet, sociala rutiner, livsberikande, tillföra något till andra, personlig utveckling och vä
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Dahl, Marianne. "Barns sociala liv på fritidshemmet : En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter." Licentiate thesis, University of Gothenburg, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15839.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Karolina, Nord. "Att leva inte bara existera : Att arbeta personcentrerat med sociala aktiviteter på ett äldreboende." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-34180.

Full text
Abstract:
Personcentrerad omsorg är en del av värdegrunden inom svensk äldreomsorg och har visat sig ha positiva effekter på de boendes välbefinnande och bibehållandet av förmågor. Syftet med förbättringsarbetet: Med stöd av förbättringsmetoder erbjuda de boende en mer personcentrerad omvårdnad genom ett systematiskt och kontinuerligt arbete med individuellt anpassade sociala aktiviteter och reminiscens. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att beskriva omsorgspersonalens upplevelser av lärande och förbättringar både i sin arbetssituation och för de boende. Förbättringsarbetets metod mätningar
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Sociala aktiviteter"

1

Christensen, Else. Den sociale indsats for børn og unge i Grønland: Kortlægning af aktiviteterne 2011. SFI--Det nationale forskningscenter for velfærd, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Niemi, Mariella. Naturbaserade aktiviteter i daglig verksamhet och gymnasiesärskola: En studie om personer som lär långsammare och om trädgårds- och naturbruksarbetets möjligheter och begränsningar i ett socialt perspektiv. Inst. för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Peter, Friis, and Bærenholdt Jørgen Ole, eds. Aktiviteter ved forsknings- og uddannelsescentret Nordatlantiske regionalstudier. Roskilde universitetscenter, Institut for geografi, samfundsanalyse og datalogi, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Tornquist, Kristina. Att faststalla och mata formaga till dagliga livets aktiviteter (ADL): En kritisk granskning av ADL-instrument och arbetsterapipraxis (Skriftserien / Goteborgs ... Institutionen for socialt arbete). Goteborgs universitet, Institutionen for socialt arbete, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bjørner, Jakob Bue. AIDS: Tab, trussel og udfordring : reaktionen pa risikoen for AIDS hos blødere og mænd med homoseksuel aktivitet : Vurderet ud fra teorier om stigmatisering, ... for social medicin, Københavns universitet). FADL's forlag, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Sociala aktiviteter"

1

Afdal, Geir. "Hva skjer med religion i Schatzkis ‘tidrom’-aktivitet?" In Rom og sted: Religionsfaglige og interdisiplinære bidrag. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.110.ch14.

Full text
Abstract:
Social space has received increased interest in the social sciences and in study of religion. Studies of religion frequently use theorists like Lefebvre, Harvey, Foucault, de Certeau and Massey. Schatzki’s theory of ‘timespace activity’ has received attention in the social sciences, less so in research on religion. This article gives an interpretation of timespace activity and discusses possible implications for the understanding of religion. Schatzki understands time and space as interwoven with social practices or activities. This means that social practices are not only the ‘doing-mode’ of society and religion, but a social ontology that understands the social as nexuses of social and material practices. Social practices are stretched out in time and space, and simultaneously, social practices do or produce time and space. Schatzki understands time and space not as separate and relating, but as intertwined. This interwoven character is expressed in the concept ‘timespace activity’. Furthermore, timespace activity has a teleoaffective structure. Practices and actors have drives towards something that is emotionally valuable. The paper argues that timespace activity can contribute to the understanding of religion, in the sense that religion is fundamentally everyday, impure practices, often in nexuses with numerous other practices. On this account religion is not practiced, religion is practice. Religion as practice produce timespaces and realities and affective drives which constitute the active positioning and negotiation of the participating actors.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!