To see the other types of publications on this topic, follow the link: Sociala aktiviteter.
Dissertations / Theses on the topic 'Sociala aktiviteter'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Sociala aktiviteter.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Edlund, Christina, and Britt Marie Nyberg. "Äldres behov av sociala aktiviteter : – en intervjustudie." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9609.
Full textAbstract:
<p>Sammanfattning</p><p>Gemenskap och aktiviteter med andra har en positiv inverkan på den äldres hälsa. Att bli äldre och vara i livets sista fas och samtidigt vara beroende av andra kan påverka den enskildes förmåga att leva som förut. Människans behov och funktionsförmåga kan förändras med åren liksom tillgången på organiserad social verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva äldres upplevelser av sociala aktiviteter och vad det betyder för en meningsfull tillvaro när de bor på särskilt boende. I studien deltog åtta personer som bodde på särskilt boende-sjukhem som inte själva hade en organiserad aktivitetsverksamhet som t.ex., terapi eller hobby. Datainsamlingen gjordes med kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer som analyserades med manifest innehållsanalys. I analysen framkom mönster som resulterade i två kategorier med innehåll som beskriver vad som ”möjliggör och hindrar delaktighet”. Resultatet visade att behovet av sociala aktiviteter varierar mellan individer och att flertalet äldre önskade mera aktiviteter medan andra i samma situation uttryckte att de var nöjda och kände mening i att helst vara för sig själv. Att delta i aktiviteter med andra gav positiva känslor av välbefinnande. Som betydelsefull social aktivitet framkom relationer och gemenskapens betydelse som viktiga men de hade förändrats. Resultatet av studien kan vara av betydelse och inspirera vårdpersonal till att lyssna in äldres önskningar för vad som ger en meningsfull tillvaro. Äldres upplevelser bör ses som vägledande för hur den enskildes vardag ska utformas för att stödja ett gott åldrande.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord:</strong> meningsfull tillvaro, sociala aktiviteter, särskilt boende, åldrande</p>
2
Pipino, Giulia. "Betydelser av sociala aktiviteter för äldre som bor på äldreboende : Verksamhetsföreträdare och äldres synsätt på sociala aktiviteter på äldreboende." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159911.
Full textAbstract:
Självbestämmanderätt är en central aspekt i socialtjänstlagen. Denna rättär mycket viktigt speciellt inom vård och omsorg då en människas liv påverkas i så stor utsträckning. Även om självbestämmanderätt finns reglerat i lagstiftning och riktlinjer, säger det inget om hur dessa mål om självbestämmande och värdighet ska förstås i praktiken. Ofta förutsättsen viss aktivitet hos de äldre för att kunna kräva en god omsorg, men äldre kan inte alltid vara dirigenter i sina egna liv då de har funktionedsättningar och är beroende av samhällets insatser. Därför är det mycket viktigt att äldre människor kan få god vård från omsorgspersonal på äldreboenden. God vård innefattar också den sociala aspekten.Sociala aspekten i ett äldres liv är mycket viktigt, syftet med uppsatsen är att studera betydelser av sociala aktiviteter för äldre som bor på äldreboende utifrånprofessionella perspektiv samt äldres syn på dessa.Äldres funktionsnedsättningar påverkar deras fysiska, psykiska och sociala liv.Delaktighet i olika sociala aktiviteter kan vara hjälpsamt mot social isolering och ensamhet genom att det skapar socialt välbefinnande. Tidigare forskningen inriktar sig mest på äldres fysiska och psykiska välbefinnande som grundar sig på aktivitet.Eftersom fokus varatt undersöka hur individer ser på sociala aktiviteter så valde jag att genomföra en kvalitativ studie. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med tre undersköterskor, en aktivitetssamordnare, en enhetschef och två äldre kvinnor.Resultat av undersökningen visar att för att ha en bra aktivitet på äldreboende krävs resurser i flera former. Flera äldreboenden saknar en aktivitetssamordnare och i vissa fall när det finns aktivitetssamordnare finns det däremot inget tillräckligt stöd med fler resurser (personal) som kan hjälpa till så attaktiviteterna kan genomföras. Den strama budgeten medför brist av personal.Personalens förhållningssätt till aktiviteterna och de äldres välmående är också en viktig aspekt.Man ska också fundera på vad som är bra aktiviteter, vilka aktiviteter som är anpassadeför de boende. Individanpassade aktiviteter är viktigt för äldres sociala välmående eftersom aktiviteterna fyller ett syfte i de äldres vardag.
3
Edlund, Johan, and Henrik Westerholm. "Fysiska aktiviteter på fritidshemmet : Fritidslärares perspektiv på socialt lärande i fysiska aktiviteter i fritidshemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104683.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur fritidslärare använder fysiska aktiviteter för att gynna elevers sociala förmågor samt fritidslärares uppfattningar om fysiska aktiviteter som ett sätt att gynna elevers sociala förmågor. För att besvara studiens syfte har följande forskningsfrågor legat till grund för studien: Vilka förutsättningar anser fritidslärare behövs för att arbeta med fysiska aktiviteter som främjar elevers sociala förmågor? Vilka typer av socialt lärande anser fritidslärare kan uppstå kopplat till fysiska aktiviteter i fritidshem? I forskningsbakgrunden belyses hur fysiska aktiviteter kan påverka elevers sociala förmågor samt hur sociala förmågor kan förstås. Tolkningen av det empiriska materialet har gjorts med Lave och Wengers sociokulturella lärandeteori om situerat lärande. Detta är en kvalitativ studie där åtta fritidslärare på fem olika fritidshem i södra Sverige har intervjuats. Resultatet visar att fysiska aktiviteter kan leda till social utveckling, men att aktiviteterna kräver en bra närmiljö, tillgängligt material, ändamålsenliga lokaler, engagerade och närvarande lärare samt att eleverna ges möjlighet till elevinflytande. Respondenterna anser att fysiska aktiviteter med tävlingsinslag inte ska ses som något negativt. De anser att fysiska aktiviteter med tävlingsinslag kan användas som ett lärandetillfälle för elevernas sociala förmågor. En slutsats av resultatet är att fritidslärares förmåga att skapa goda relationer, nivåanpassa aktiviteter och att ha kännedom om de sociala hierarkier som finns i elevgrupper är betydelsefulla för att fysiska aktiviteter ska främja elevernas sociala förmågor.
4
Andersson, Malin, and Samuel Blad. "Skolgårdens inverkan på sociala aktiviteter : En kvalitativ studie ur fritidslärares perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53583.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka huruvida skolgårdens fysiska miljö och utformning har betydelse för elevernas sociala aktiviteter utifrån fritidslärares perspektiv. De frågeställningar vi vill undersöka är 1.) På vilket sätt uppfattar fritidslärarna att skolgården har betydelse för elevernas sociala aktiviteter? 2.) Vilka faktorer i den fysiska miljön påverkar elevernas sociala aktiviteter? Tidigare forskning menar att olika miljöer på skolgården påverkar på olika sätt. Hårda och asfalterade områden genererar hårdare leker och sportinriktade aktivteter medan de naturpräglade områdena erbjuder variation och frihet där miljön inte har ett förutbestämt syfte. Relationsskapandet för eleverna är en ständig process som sker i både klassrummet som ute på skolgården där eleverna försöker skapa samhörighet och gemenskap med andra. Likhet är en för forskningen gemensam faktor till att relationsskapande tar sin början, men det krävs en social kompetens för att skapa och bevara dessa relationer. I studien används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare på två olika skolor. För att analysera resultatet har vi använt oss av begreppen praktikgemenskaper och allianser som syftar till att illustrera elevers sociala liv på fritidshemmet (Dahl, 2011). Vi har även använt affordanceteorin som innebär de upplevda och faktiska egenskaperna hos objekt och material och framförallt de grundläggande egenskaperna som avgör just hur de kan användas (Norman, 1998). I resultatet framkommer det att fritidslärarna är positiva och stolta över den skolgården de har för att den erbjuder eleverna en variationsrik utemiljö. Skogen är en plats som framhålls som en positiv faktor som påverkar elevernas sociala aktiviteter då den är öppen och tillåtande för alla elevers deltagande i aktiviteter. Skogen erbjuder också avskildhet för de elever som vill ha det. Fritidslärarna nämner flera platser som positiva ur åldersperspektiv där elever i alla åldrar kunde delta gemensamt som till exempel klätterställningar, fotbollsplaner och asfaltsytorna. De aktiviteter som uppstod på dessa platser präglades av deltagare i varierade åldrar.
5
Holst, Helena. "Rörelse och social interaktion i den fysiska miljön : En fallstudie om gående och det sociala samspelet på Eskilstuna gågata." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-963.
Full textAbstract:
Hållbarhetsarbetets framväxt i många kommuner i Sverige har kommit att beröra trafikslagen gång ochcykel. Detta har bland annat lett till att gång och cykel har prioriterats i trafikplaneringen i Sverige påsenare tid. I planeringsdokument hör ofta planering för att koncentrera gående till gångstråk och gågator ofta ihop med ambitioner om ökat liv och rörelse i staden. Även ökat stadsliv beskrivs i nationella ochlokala planeringsdokument som en effekt av ökad koncentration av gående på gatorna i centrum. Gående är det långsammaste trafikslaget och upplevelsen av omgivningen kan därför bli starkare än förandra trafikslag med högre hastigheter. När gående separeras från andra trafikslag (genomexempelvis att hänvisa gående till gågator) verkar stadslivets uppkomst och utveckling underförstådd. Samtidigt som stadslivet ofta beskrivs vara en central aspekt i planeringen så relateras den sällan till vilken roll det fysiska rummets utformning och möbleringen har för gåendes förutsättningar till rörelseoch interaktion. Detta synliggör ett kunskapsbehov att skala ner det abstrakta stadslivet till vaddet betyder i praktiken och hur olika utformningar relaterar till människans sociala samspel på gågator. Syftet är att åskådsliggöra relationen mellan de sociala värdena och den fysiska utformningen pågågator genom att studera Eskilstuna gågata. Vidare är tillvägagångsättet att se på samband mellan Jan Gehls och William Whytes resultat för tidigare observationsstudier och denna studies resultat. Detta görs med fokus på målgruppen; gående, som huvudanvändare av gågatan. Hur gåendes sociala samspel och rörelsemönster ser ut på gågatan sätts i relation till huruvida olika utformningar och möbleringar av gatan kan anses främja ett ökat stadsliv eller inte. Syftet är vidare att konkretisera vilka sociala värden som kan lyftas vid olika utformningar med utgångspunkt från Eskilstuna gågata. Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första delen presenterar hur en gågata och den gående beskrivs i nationella planeringsdokument samt vilka egenskaper dessa har. I den första delen presenteras även det sociala samspelets relation tillden fysiska miljön i både tidigare forskning och teori. I denna del presenteras en arbetsmodell som visar tillvägagångssättet och metoden för fallstudien. I en andra del presenteras uppsatsens fallstudie. Eskilstunas gågata (delar av Kungsgatan) planeras att byggas om vilket gör studieområdet högst aktuellt för studien. När gågatan byggs om skapasmöjlighet att utforma och möblera gatan utefter de sociala värden som finns idag. Resultatet utifrån inventering och observation av sociala beteendemönster på gatan visar exempelvis att entréer ärden mest attraktiva platsen även när det inte finns planerade sittplatser i närheten. Istället förbänkar blir planteringar i anslutning till entréerna populära. Det identifieras att vissa typer av utformningar och sätt att möblera gatan på inte verkar bidra till social interaktion på gatan medan andra utformningar i större utsträckning bidrar till detta. Uppsatsen avslutas med sammanfattande ideér och slutsatser för hur det framtida utformningsarbetet kan lyfta de befintliga sociala värdenasom finns på gågatan och därmed främja social interaktion.
6
Duran, Pamela. "Det sociala Åldrandet. En undersökning om innebörden av det sociala åldrandet och betydelsen av aktiviteter för en grupp äldre hemtjänsttagare." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26450.
Full textAbstract:
Åldrandet medför sociala förändringar för äldre människor. Förluster av roller och viktiga personer i den äldres liv samt fysiska förändringar inverkar på hur den äldre upplever sin sociala tillvaro. Samhället har en skyldighet att erbjuda den äldre de verktyg som behövs för att uppnå välbefinnande i åldrandet. För den äldre som bor kvar hemma erbjuder hemtjänsten kollektiva eller individuella möjligheter till ett aktivt socialt liv. Den socialgerontologiska forskningen visar att de faktorer som påverkar den äldres upplevelser kring det sociala åldrandet inte innefattar några kollektiva upplevelser. I denna kvalitativa studie har jag, genom intervjuer, undersökt hur en grupp hemtjänsttagare upplever sitt sociala åldrande och möjligheterna till aktivering som hemtjänsten erbjuder. Resultatet visar sig vara högst individuellt beroende på den äldres förutsättningar, önskningar och personlighet.<br>The process of ageing implies changes in elder people social life. Getting retired, the loss of friends and life partners, and the sense of getting physically older make a vast influence on how elder experience ageing in a social perspective. The society has the responsibility of finding ways to offer elder people a satisfactory eldercare, taking in consideration all the needs of the individual. Elder persons with home assistance services are offered help to conduct a social life relating to their needs. According to research carried on by social gerontologists, the experiences of social ageing are not collective, but personal. The aim of this paper has been to gain further understanding about how elder people living at home experience their social ageing, and how the society achieves its task in relation to this matter. The results demonstrate that elders’ experiences are different depending on their life situation, personality, needs and desires
7
Heurlin, Sandra, and Maya Svensson. "”Det känns att man lever, det gör det” : En kvalitativ studie om äldre personers deltagande i sociala aktiviteter." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35654.
Full textAbstract:
Den äldre befolkningen växer sig större världen över och Sverige är ett av de länder som i genomsnitt har den äldsta befolkningen. Forskning visar att det naturliga åldrandet bär med sig allvarliga riskfaktorer som kan leda till nedsatt psykisk hälsa och välbefinnande för den äldre befolkningen. I dagsläget uppvisar forskning om den äldre befolkningen ett större fokus riktat mot att öka livslängden snarare än att främja och bibehålla psykisk hälsa och välbefinnande i höga åldrar. Detta fokus bör skifta för att äldre personer ska få möjlighet och förutsättningar att få vara aktiva och delaktiga i samhället så länge som möjligt. Syftet med studien är att undersöka om deltagande i meningsfulla sociala aktiviteter kan stötta och hjälpa äldre personer i att upprätta och bibehålla psykisk hälsa och välbefinnande. Studiens datainsamling har bestått av sex semistrukturerade intervjuer med äldre personer som deltar vid en eller flera sociala aktiviteter. Materialet har bearbetats och analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom ämnesområdet och teorierna socialt kapital, livsloppsperspektivet och KASAM har använts för att kunna tolka och analysera materialet. Resultat av studien visar att meningsfulla sociala aktiviteter är en viktig vardagsresurs för majoriteten av informanterna och det särskilt i hänsyn till faktorer som att vidga det sociala nätverket, delta i ett socialt sammanhang och att få emotionellt samt socialt stöd. För majoriteten av informanterna bidrar dessa faktorer med ökat välbefinnande i deras liv. Slutsats av studien är därmed att det finns ett samband mellan meningsfulla sociala aktiviteter och psykisk hälsa.<br><p>2019-01-15</p>
8
Johansson, Ann-Sofie, and Eva Johansson. "Sociala aktiviteters betydelse för äldre människor : En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-33616.
Full textAbstract:
Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse sociala aktiviteter har för äldre människor. Metod: En litteraturstudie av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studierna artiklarna bygger på har ett urval av socialt aktiva äldre deltagare med fokus på sociala aktiviteter ur ett deltagarperspektiv. I dataanalysen användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Sociala relationer, vidgade vyer, meningsfullhet, tillhörighet, delaktighet, sociala rutiner, livsberikande, tillföra något till andra, personlig utveckling och välbefinnande. Slutsats: Sociala aktiviteter var betydelsefulla för deltagarna i studierna som utgör underlag för den här studien. De bidrog till sociala relationer och välbefinnande.
9
Dahl, Marianne. "Barns sociala liv på fritidshemmet : En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter." Licentiate thesis, University of Gothenburg, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15839.
Full text
10
Karolina, Nord. "Att leva inte bara existera : Att arbeta personcentrerat med sociala aktiviteter på ett äldreboende." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-34180.
Full textAbstract:
Personcentrerad omsorg är en del av värdegrunden inom svensk äldreomsorg och har visat sig ha positiva effekter på de boendes välbefinnande och bibehållandet av förmågor. Syftet med förbättringsarbetet: Med stöd av förbättringsmetoder erbjuda de boende en mer personcentrerad omvårdnad genom ett systematiskt och kontinuerligt arbete med individuellt anpassade sociala aktiviteter och reminiscens. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att beskriva omsorgspersonalens upplevelser av lärande och förbättringar både i sin arbetssituation och för de boende. Förbättringsarbetets metod mätningar och förbättringsverktyg. Förbättringsidén utgörs av tydliga rutiner för arbetsdagen och för morgonmötet, där individuellt anpassade aktiviteter skall vara inplanerade och genomföras minst en (1) ggr/vecka för varje boende. Studiens metod: Kvalitativ innehållsanalys av skriftliga svar på öppna frågor. Resultat: Vid mätperiodens slut syns en tydlig uppåtgående trend. Dock hade inte ett stabilt resultat med 1 aktivitet/vecka och boende uppnåtts. Alla avdelningar hade nya rutiner för dagen på plats samt en struktur för dagsplaneringen. Det mätinstrument som utvecklats under arbetet används systematiskt som både mät- och planeringsverktyg. Som en del i arbetet har bland annant Reminiscenslådor och Aktivitetsskåp utvecklats på boendet. Studien visade tydliga förbättringar i de boendes välbefinnande. De uppfattas som lugnare, mindre stressade och de uttrycker mindre ensamhet och oro. Omvårdnadspersonalen beskriver också tydliga förbättringar i sin arbetsmiljö, de känner sig mer tillfredsställda då de kan arbeta mer personcentrerat och de upplever bättre teamarbete och mer ordning och reda och struktur med de nya rutinerna på plats. Slutsats: Systematiskt arbete med rutiner kan frigöra tid till att arbeta mer personcentrerat och med att individanpassa de sociala aktiviteter som erbjuds de boende. Tydliga mandat, stöd från ledning samt tydlig coaching av medarbetarna är avgörande faktorer för att lyckas med förändringsarbetet.<br>Introduction: A quality improvement project was started to provide person-centered care through personalized social activities. The specific aim was to systematically offer residients person-centered care through personalized social activities minimum once a week. The aim of the study was to describe staff's views on learning and improvements both for the residents an in their work situation. Method: The improvement model was used throughout the improvement project. A tool to measure the number of activities in a simple and illustrative way was developed. The case study was conducted through open questions that the staff answered in writing. The material was then analyzed using qualitative content analysis. Results: The results have been going up consistently throughout the whole measuring period. All three sections at the nursing home have implemented new routines and structure for planning the day. The instrument to measure the number of social activities called "Blomman" is now also functioning as a planning tool. Boxes for Reminiscence and lockers with items and various tools for social activities have been installed. The quality improvement gave improvements in the wellbeing of the residents. The staff describes residents as calmer, less stressed and that they express less loneliness. The staff also desbride that they have gotten to know the residents better. The results also show that staff is more satisfied by providingt person-centered care. They work better as a team and have more order and structure and results show a general improvement in the work environment. Conclusion: Implementing routines and structure for planning can be a way of getting more time for the staff to provide more person-centered care. This can be done by individualizing social activities so that they correspond to the residents' needs and interests. To be successful it is essential to have support from the management for a project like this and to be able to support the staff throughout the change process.
11
Winberg, Jane, and Mikael Olofsson. "Att motivera elever att delta i frivilliga aktiviteter på fritidshem." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43357.
Full textAbstract:
Några elever tenderar att fastna i samma aktivitet på fritidshemmet. Syftet med studien är att undersöka om det finns strategier fritidslärare säger sig använda för att få eleverna delaktiga i fritidshemmets aktiviteter. Vidare undersöks vilka strategier som uppges vara effektiva och hur elevernas deltagande i aktiviteterna påverkar de sociala relationerna i gruppen. Studien utgår från fyra frågeställningar: Vilka strategier anser fritidslärare att de använder för att motivera eleverna att delta i frivilliga aktiviteter? Hur uppfyller fritidshemmet elevernas önskemål av aktiviteter? Hur upplever fritidslärarna sociala relationer mellan eleverna i aktiviteterna på fritidshemmet? och Vilken typ av miljö använder fritidshemmet mest under aktiviteterna? Metoden är semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare på två skolor i södra Sverige. Analysen av resultatet tolkas ur ett sociokulturellt perspektiv för att få en djupare förståelse av elevernas delaktighet i aktiviteterna. Undersökningen visar att fritidslärare behöver ha elevernas intressen och behov i åtanke när planering av aktiviteter görs. Det visar sig vara av stor vikt att fritidslärarna är delaktiga i aktiviteterna för att motivera eleverna att delta. Fritidslärarna bör ge tydliga instruktioner som gör att eleverna förstår vad som förväntas av dem. Eleverna mår som bäst om de får möjlighet till miljöombyte och erbjuds en bred variation av aktiviteter med engagerade fritidslärare.<br>Some pupils tend to get caught up in the same activity at the leisure-time centre. The purpose of the study is to investigate whether there are strategies that leisure-time teachers use to involve pupils in the activities of the leisure-time centre. Furthermore, it investigates which strategies are reported to be effective and how pupils' participation in the activities affects the social relations in the group. The study is based on four questions: What strategies do leisure-time teachers think they use to motivate pupils to participate in voluntary activities? How does the leisure-time centre meet the pupils' wishes for activities? How do the leisure-time teachers experience social relations between the pupils in the activities at the leisure-time centre? and What kind of environment does the leisure-time centre use most during the activities? The method is semi-structured interviews with four leisure-time teachers at two schools in southern Sweden. The analysis of the results is interpreted from a sociocultural perspective in order to gain a deeper understanding of the pupils' participation in the activities. The survey shows that leisure-time teachers need to keep pupils' interests and needs in mind when planning activities. It turns out to be of great importance that the leisure teachers are involved in the activities to motivate the pupils to participate. Leisure-time teachers should provide clear instructions that allow pupils to understand what is expected of them. Pupils feel at their best if they get an opportunity for a change of scenery and are offered a wide range of activities with dedicated leisure-time teachers.
12
Vestergren, Karlsson Maja, and Amelie Svensson. "Magisteruppsats Äldre personers upplevelser av sociala aktiviteter och dess betydelse för välbefinnandet : En kvalitativ studie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52456.
Full textAbstract:
Abstrakt Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens årliga undersökning, Öppna jämförelser vid ett särskilt boende i södra Sverige, framkom att de äldre visade missnöje med de sociala aktiviteterna som erbjöds vid boendet. Eftersom missnöje kan leda till minskat välbefinnande var det därför av intresse att undersöka vad som sker med välbefinnandet om en intervention med fokus på individanpassade sociala aktiviteter genomfördes vid boendet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur äldre personers upplevelse av välbefinnande påverkas när indvividanpassad social aktivitet införs på deras särskilda boende. Metod: Studien har en kvalitativ design där en inledande intervju med öppna frågor som berör välbefinnande och social aktivitet nyttjades. Intervjun användes som underlag för en intervention, där deltagarna fick välja två aktiviteter som de ville utföra under en treveckorsperiod. Dess effekt utvärderades genom en uppföljande intervju med öppna frågor. Resultat: Resultatet visade att vara självständig, att få vara delaktig och få bestämma över sin vardag hade betydelse för välbefinnandet. Deltagarna hade svårigheter med att precisera begreppet välbefinnande, men de uttalade samtidigt positiva erfarenheter av de individanpassade sociala aktiviteterna som genomfördes. Deltagarna var mycket nöjda med individanpassade sociala aktiviteter. Resultatet påvisade att deltagarna hade låg tilltro till att omvårdnadspersonal skulle få tid över för att genomföra sociala aktiviteter. De hade en önskan om att detta skulle bli en del i vardagen. Konklusion: Det är av stor vikt att se till varje individs vilja och intresse för att gynna den äldres välbefinnande. Det är också viktigt att omvårdnadspersonal ändrar sitt förhållningssätt angående social aktivitet och ser de möjligheter som finns och satsar på kvalité istället för kvantitet. Nyckelord: Omvårdnadspersonal, personcentrerad vård, social aktivitet, vårdhem, välbefinnande, äldre, äldre personer.
13
Rydberg, Alva, and Freja Busby. "Att konsumera, bidra eller skapa : En studie om deltagande i varumärkesrelaterade aktiviteter på Facebook." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21444.
Full textAbstract:
This study has researched different motivations for user participation in brand related activities on social media. The study used three types of participation to evaluate motivations for user participation. These types were the following: consuming content, contributing to existing content and creating new content. An online questionnaire was distributed on brand Facebook pages and was used as a foundation for two focus group interviews that were then held. The goal of the study was to see what motivates user participation, in order to aid companies and organizations in understanding users. We focused on six motivations from the COBRA-model. Using this model, we have categorized answers from the questionnaire and the focus groups. This has revealed which motivations that are present in different types of participation. We found that entertainment, search for information and discounts and other offers were important motivations for participation. This study also uncovered user attitudes towards different types of posts on Facebook pages, something that can prove to be useful information for companies and organizations.
14
Gharam, Jean, and Adel Khan. "Banker på sociala medier kontra kundernas attityder - hur skapas relationen? : En studie om bankernas aktiviteter på sociala medier samt kundernas inställning till bankernas tillvägagångssätt." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38590.
Full textAbstract:
I följande uppsats undersöks banker som tillämpar sociala medier strategiskt i dess marknadsföring. Fokuset ligger i att förstå vilka strategier bankerna använder för att bilda samt utveckla relationer med deras kunder, samt hur kunderna tar ställning till bankernas aktiviteter på sociala medier. I uppsatsen används två olika metoder som skapar med en tydligt bild och förståelse av det som undersöks. Ena metoden är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer och den andra är kvantitativ i form av enkäter. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes vid tre olika tillfällen med tre Sveriges storbanker och dessa var Swedbank, Handelsbanken samt S.E.B. Därav samlades djup information in gällande strategierna de använder för att bygga relationer med kunder via sociala medier. Enkäterna delades ut till totalt 102 människor som använder sociala medier och är kunder hos en bank. Därav samlades en stor mängd data som bearbetades, vilket därmed gav en tydlig bild gällande vad kunderna tycker och tänker gällande bankernas aktiviteter på sociala medier. I studien används flera teorier inom marknadsföring, bland annat teorier inom relationer och relationsbyggande på sociala medier samt electronic word of mouth. Dessutom används teorier som berör hur företag strategiskt ska tillämpa sociala medier. De valda teorierna i studien användes för att bilda frågor till intervjuguiden till de semistrukturerade intervjuerna samt för att genomföra en analys av empirin. Slutligen visades det att bankerna använder sociala medier som ett komplement i deras marknadsföringsstrategi för att bland annat bemöta sina kunder och hjälpa dem med olika ärenden, samt för att synliggöra sig själva för att skapa en medvetenhet hos människor. Undersökningen påvisade även att bankerna arbetar på olika sätt för att bygga relationer med kunder. Utifrån ett kundperspektiv påvisade studien att flera människor som använder sociala medier inte följer deras bank då flera av dem anser att bankerna är ointressanta på sociala medier.
15
Isaksson, Gunilla. "Det sociala nätverkets betydelse för delaktighet i dagliga aktiviteter : erfarenheter från kvinnor med ryggmärgsskada och deras män /." Luleå : Luleå tekniska universitet/Hälsovetenskap/Arbetsterapi, 2007. http://epubl.ltu.se/1402-1544/2007/46/.
Full text
16
Isaksson, Gunilla. "Det sociala nätverkets betydelse för delaktighet i dagliga aktiviteter : erfarenheter från kvinnor med ryggmärgsskada och deras män." Doctoral thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-18721.
Full textAbstract:
Det övergripande syftet i denna avhandling var att få en fördjupad kunskap om och förståelse för upplevelsen av den sociala miljöns betydelse för delaktighet i dagliga aktiviteter hos kvinnor med ryggmärgsskada och deras män samt om upplevelsen förändrades över tid. För att besvara syftet valdes en kvalitativ forskningsdesign till de fyra studierna. Totalt kom 13 kvinnor, mellan 25 och 65 år, med en ryggmärgsskada att delta i studie I- III. I studie IV, deltog fyra män som var gifta/sambo med någon av kvinnorna i studie I-II. All data samlades in genom intervjuer och minnesanteckningar fördes parallellt. Under intervjuerna ställdes frågor i ett tidsperspektiv för att fånga förändringsprocessen. Olika kvalitativa metoder har använts för analys till studierna. I resultatet från studie I framkom olika förändringar i kvinnornas sociala nätverk. Kvinnorna var i behov av både emotionellt och praktiskt stöd för att vara delaktiga i dagliga aktiviteter. Det var en ny erfarenhet som det tog tid att anpassa sig till. Resultatet visade även att kvinnorna efter skadan kom att ta större ansvar för relationer i nätverket och hur dessa kom att utvecklas. Kvinnorna kom också att förändra sina egna vanor för att bibehålla tidigare roller och relationer med personer i deras nätverk. I studie II framkom att emotionellt och praktiskt stöd skapade upplevelser av trygghet och gemenskap som ledde till att kvinnorna blev motiverade till att delta i dagliga aktiviteter. I ett tidsperspektiv blev det också tydligt att kvinnorna strax efter skadan var i behov av att få stöd, medan de en längre tid efter skadan upplevde det betydelsefullt att stödet var ömsesidigt. Studie III visade på en komplexitet i kvinnornas berättelser om hur de blev bemötta i dagliga aktiviteter och en skillnad mellan hur personer agerade i förhållande till dem och hur kvinnorna själva agerade över tid. Det kan ses som en förklaring till att kvinnornas agerande förändrades från att vara passiva till aktiva i möten med personer i deras nätverk. Studie IV resulterade i en berättelse som inkluderar männens upplevelser och agerande. I berättelsen framkommer att männen gick igenom en dynamisk förändringsprocess och att de tog emot och gav både emotionellt och praktiskt stöd för att hantera deras förändrade livssituation. Sammanfattningsvis visar resultatet att kvinnor med en ryggmärgsskada upplevde påtagliga förändringar i deras sociala nätverk efter skadan, vilket på ett flertal sätt påverkade deras möjligheter till att vara delaktiga i dagliga aktiviteter. För att anpassa sig till denna nya livssituation kom kvinnorna, men även deras män, att successivt utveckla olika strategier i förhållande till deras nätverk. Resultatet visar även på vikten av att inom rehabiliteringen identifiera personer i det sociala nätverket som klienter utvecklat sin relation till och samverkar med i vardagen och integrera dem i rehabiliteringen. Vidare, dessa resultat bygger på kvinnorna och männens berättelser från strax före skadan fram till nutid och genom dessa berättelser kunde den komplexa förändringsprocess de gick igenom fångas<br>Godkänd; 2007; 20071019 (lotfra)<br>Det sociala nätverkets betydelse för delaktighet i dagliga aktiviteter - Erfarenheter från kvinnor med ryggmärgsskada och deras män
17
Bredfell, Josefine, and Sandra Eliasson. "“Fikarummet var min värsta mardröm” : En kvalitativ studie om hur personer med social ångest upplever att begränsad delaktighet i sociala aktiviteter påverkar dem i vardagen." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40746.
Full textAbstract:
Bakgrund: Social ångest yttrar sig genom att personen känner rädsla inför situationer där det finns risk att bli granskad av andra och undviker därför ofta att utsätta sig för detta. Personer som lever med social ångest upplever ofta försämrad livskvalité till följd av begränsad delaktighet i aktivitet. Syfte: Att beskriva hur personer med social ångest upplever att begränsad delaktighet i sociala aktiviteter påverkar dem i vardagen. Metod: Examensarbetet genomfördes som en kvalitativ fokusgruppsintervju genom en grupp via Facebook. Bekvämlighetsurval tillämpades via grupper på Facebook som riktar sig till personer med social ångest. Totalt elva deltagare medverkade i diskussionsgruppen. Intervjufrågorna publicerades som inlägg och deltagarna fick delge sina erfarenheter i kommentarsfälten där de även fick följdfrågor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarna upplevde att begränsningar i delaktighet i sociala aktiviteter påverkade dem inom tre huvudkategorier; Bristande delaktighet i vardagliga aktiviteter, obehag av folksamlingar samt utanförskap. Personerna upplevde omfattande svårigheter vid interaktion med andra människor, vilket påverkade deras delaktighet i sociala aktiviteter negativt. Slutsats: Deltagarna upplevde att begränsningar i sociala aktiviteter orsakade bristande delaktighet i vardagliga aktiviteter, begränsad förmåga att vistas bland främmande människor, platser med mycket folk, i nya miljöer samt att det kunde leda till utanförskap.<br>Background: Social anxiety manifest in a person as fear and avoidance for a situation where there is a risk to feel judged by others. People living with social anxiety often experience impaired quality of life due to limited participation in activity. Purpose: To describe how people with social anxiety experience that limited participation in social activities affects them in everyday life. Method: The thesis was conducted as a qualitative interview by a group discussion through Facebook. Convenience sample was applied through Facebook groups aimed at people with social anxiety. A total of eleven participants attended the discussion group. The interview questions were published as post and the participants share their experiences in the comment section, where the authors also asked follow-up questions. Data was analysed by a qualitative content analysis. Result: The participants experienced that limitations in social activity participation affected them within three main categories; insufficient participation in everyday activities, discomfort of crowds and social exclusion. The participants experienced severe difficulties in interacting with other people, which affected their participation in social activities in a negative way. Conclusion: The participants experienced that limitations in social activities caused lack of participation in everyday activities, limited ability to be around strangers, places with a lot of people, new environments and could lead to social exclusion.
18
Didriksson, Martina, and Aneta Raczynska. "”Får jag vara med?” ”Nej!” : En kvalitativ studie om förskollärares attityder och arbete med förskolebarns utanförskap i lek och sociala aktiviteter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34747.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare upplever varför förskolebarn hamnar utanför lek och sociala aktiviteter i förskolans barngrupper och undersöka vilka metoder de använder sig av för att motarbeta detta. Studien är en kvalitativ undersökning och den valda metoden är semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visar att samspel är betydelsefullt för barnens kunskapsmässiga, emotionella och sociala utveckling. Förskollärarna anser att det finns flera olika faktorer som påverkar varför barnen hamnar utanför. Förskollärarna har olika förslag till metoder för att motarbeta och förebygga barnens utanförskap. Slutsatser som kan dras från denna studie är för det första att beroende på hur barnen förstår sociala koder, agerar och kommunicerar med varandra är det som för det mesta avgör varför barnen får vara med eller inte. För det andra är det förskollärarens förhållningsätt och arbetssätt som påverkar barnen mest. Att förskollärares närvaro är viktig för att motverka och förebygga arbete mot utanförskap är den sista och kanske viktigaste slutsatsen.
19
Askvall, Cornelia, and Catrin Westerberg. "“Utan onlinevänner hade jag antagligen varit död” : En studie om via vilka plattformar och aktiviteter nya vänner möts på nätet." Thesis, Södertörns högskola, Medieteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32193.
Full textAbstract:
Vänner möts inte längre bara på fysiska platser utan även online på olika typer av plattformar. Denna studie utforskar var onlinevänner träffas, i vilka aktiviteter de umgås, hur frekvent onlinevännerna umgås samt hur många onlinevänner som även träffas offline. Syftet med studien är att få en större förståelse för var och hur människor möter vänner online. Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning med 1000 deltagare som spreds via sociala nätverkstjänster och offline, samt genom att analysera tidigare forskning inom relaterade ämnen. Resultatet av studien pekar på att det finns ett stort antal olika plattformar där onlinevänner kan skapas. De vanligaste av dessa är Facebook och World of Warcraft. Främst umgås onlinevänner via textchatt, röstchatt och genom att spela tillsammans. De flesta onlinevänner umgås dagligen och majoriteten av deltagarna träffade 2-5 onlinevänner offline. Studien väckte stort engagemang på sociala medier och kan förhoppningsvis komplettera redan existerande forskning samt bidra med inspiration till framtida studier.<br>Friends no longer meet only in physical places; they can also meet on various different online platforms. This paper aims to explore where online friends meet, in which activities they socialise, how frequent they socialise and how many online friends also meet each other offline. The purpose of this paper is to get a better understanding of where and how people meet friends online. The paper was realised through a survey with 1000 participants, distributed both on social networking sites and offline. An analysis of already existing related research papers was also made. The result of the survey showed that there are various different platforms where online friends can be made. The most common platforms were Facebook and World of Warcraft. Most online friends socialised via text chat, voice chat and through playing games together. The majority of the online friends kept in touch with each other on a daily basis and met 2-5 online friends offline. The survey was given big attention at social networking sites and hopes to complement already existing research as well as contribute with inspiration to further studies.
20
Collert, Anna. "Kvinnliga relationer och samtal." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7135.
Full textAbstract:
<p>Studier av kvinnliga relationer har tidigare präglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. Från ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgås i mindre grupper och samtalar mer än män om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var således att studera samtalets betydelse för kvinnors sätt att formera vänskapsrelationer och hur det påverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes åtta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att de sociala aktiviteterna präglas av samtal. Samtalen bör vara jämlika, öppna och kontinuerliga för att garantera en lojal nära vänskapsrelation som signalerar trygghet. Uteblivna samtal kan motsvarande tolkas som ett utanförsskap. Samtalets utformning kan i gruppdynamiska situationer användas som ett konkurrensmedel. Samtalet kan även användas för att sanktionera illojalt beteende i syfte att upprätta gruppkänsla.</p>
21
Custance, Faustino, and Ottosen Mia Dahl. "Irritable Bowel Syndrome - Kvinnors upplevelser av dagligt liv och bemötande vid kontakter med vården -En kvalitativ studie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26336.
Full textAbstract:
Detta är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats, som beskriver kvinnor med Irritable Bowel Syndrome (IBS) och deras upplevelser av sjukdomen. Vårt syfte med studien är att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor och övrig vårdpersonal, genom att låta kvinnor med diagnosen IBS beskriva sina upplevelser av att leva med syndromet samt hur de blivit bemötta vid kontakter med sjukvården. Målsättningen är att det holistiska omhändertagandet av patienten skall förbättras. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med sju diagnostiserade kvinnor. Materialet har sedan bearbetats utifrån Philip Burnards modell för textanalys. Resultaten presenteras i följande kategorier sociala aktiviteter, sociala relationer, okunskap, bemötande och utredning, vilka kan relateras till de aktuella frågeställningarna (1) Hur upplever kvinnor med IBS att sjukdomen påverkar deras dagliga liv? Och (2) Hur upplever kvinnor med IBS att de blivit bemötta vid kontakter med sjukvården. Våra resultat ger en uppfattning av hur kvinnorna upplever att deras IBS påverkar det dagliga livet. Utmärkande för studiepopulationen är upplevelser av att sociala relationer och sociala aktiviteter förändrats till följd av sjukdomen. Gällande bemötande vid kontakter med sjukvården upplever kvinnorna att de bemötts med okunskap från sjuksköterskor och annan vårdpersonal. De upplever sig dessutom ofta åsidosatta och lågprioriterade av sjukvårdssystemet.<br>This is a qualitative study with a phenomenological approach, about females with Irritable Bowel Syndrome (IBS). The purpose of the study is to increase the knowledge and understanding among nurses and other caring personnel, by letting females diagnosed with IBS describe their experiences of living with the syndrome, and how they have been treated in contacts with the Swedish healthcare system. The intention of the study is that the holistic care should be improved. The study is based on seven semi-structured interviews of IBS-diagnosed females. The data has been analysed with Burnard´s method for transcripts. The results are presented in the following categories social activities, social relations, ignorance, treatment, analysis, which can be related to the actual questions of the study: (1) How do females with IBS experience that the illness affects their daily life? and (2) How do females with IBS experience the treatment in contacts with the Swedish care-system? The results have been presented in categories that can be related to the empiric questions in the study. The results of the study give us a conception of how IBS influences the daily life. Distinguishing for the study population is their experiences of changes in their social activities and relations due to their illness. About treatment in contacts with the Swedish healthcare system the females experience that they have been treated with ignorance from nurses and other health care personnel. They also experience themselves as disregarded and low prioritised by the healthcare system.
22
Lundkvist, Therese, and Emma Westerberg. "UNGDOMAR I INSTITUTIONSVÅRD : En studie om vikten av ett helhetsperspektiv i behandling." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-35643.
Full textAbstract:
Inom institutionsvård för ungdomar har det visat sig vara viktigt med en kombination av teoretiskt förankrade teorier och metoder och övriga pro-sociala aktiviteter. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som tillämpas på särskilda ungdomshem inom Statens institutionsstyrelse (SiS) regi samt om det finns en samstämmighet mellan de teorier och metoder som personalen anser tillämpas. Vidare var syftet att undersöka vilka aktiviteter som är tänkta att främja ett positivt behandlingsutfall för ungdomarna på institutionerna, samt vilka hinder och möjligheter som kan identifieras i organisationerna avseende att integrera teori, metod och behandlingsfrämjande aktiviteter till en terapeutisk helhet. Studien har både en kvantitativ och kvalitativ metodansats då en enkätundersökning genomförts med personal på tre utvalda institutioner, vilket har kompletterats med material från två projektmöten. Studiens resultat visar att personalen på institutionerna är samstämmiga i sitt arbete avseende teori och metod, men att det finns vissa brister. Alla tre institutionerna har ett stort och varierat utbud av pro-sociala aktiviteter men delar av personalen arbetar inte aktivt med dessa. Studien visar även att det finns likheter mellan de hinder och möjligheter som kan identifieras inom respektive organisation. I studien diskuteras vad som kan tänkas vara de bidragande orsakerna till det resultat som framkommit. Institutionsvården är i behov av ständig utveckling vilket gör studien relevant för socialt arbete.
23
Forsander, Julia, and Annie Bengtsson. "”Vi måste prata, vi måste träffas!” : En intervjustudie om äldre personers delaktighet vid sociala digitala mötesplatser under covid-19 pandemin." Thesis, Jönköping University, Hälsohögskolan, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52560.
Full textAbstract:
Under covid-19 pandemin tvingades fysiska mötesplatser för äldre personer att stänga. Som följd av detta startade digitala mötesplatser. Syfte: Genom intervju beskriva äldre personers uppfattning om vad som var betydelsefullt för deras upplevelse av delaktighet i sociala digitala mötesplatser, under covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio äldre personer som deltagit i en digital mötesplats under covid-19 pandemin. Vid rekrytering av informanter tillämpades det typiska urvalet. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas uppfattning beskrevs i fyra kategorier: möjligheter och begränsningar i digitala mötesplatser, individens och gruppens engagemang i mötesplatsen, mötesplatsens innehåll samt mötesplatsens betydelse för informanter. De digitala mötesplatserna bidrog till sociala kontakter och meningsfullhet i vardagen. Slutsats: Detta examensarbete visade att digitala mötesplatser skulle kunna vara ett verktyg för att främja delaktighet bland äldre personer som är socialt distanserade eller isolerade.<br>During the covid-19 pandemic, physical meeting places for elderly people were forced to close. Due to this, digital meeting places started. Purpose: Through interview, describe elderly people’s comprehension of what is significant for their experience of participation in social digital meeting places during the covid-19 pandemic. Method: A qualitative design. Semi structured interviews were conducted with ten elderly people who participated in digital meeting places during the covid-19 pandemic. The typical case sample was applied to recruit informants. The material was analysed based on qualitative content analysis. Result: Informants’ perception was described in four categories: opportunities and limitations in digital meeting places, the individual’s and the group’s engagement in the meeting place, the content of the meeting place, and the meaning of the meeting place for informants. The digital meeting places contributed to social contacts and meaningfulness in everyday life. Conclusion: This student thesis showed that digital meeting places could be a tool to promote participation among elderly people who are social distanced or isolated.
24
Grip, Mimmi. "HÄLSOEFFEKTER AV SENIORTRÄNING : En kvalitativ studie om hur äldre upplever att hälsan påverkas av fysisk aktivitet i grupp." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39182.
Full textAbstract:
Människor blir äldre och friskare upp i åldrarna, på grund av förbättrade levnadsvillkor. En ökad äldre befolkning ökar behovet av resurser och aktiviteter som riktas mot den äldre målgruppen. Denna studie fokuserar främst på fysisk aktivitet och sociala nätverk, som är en del av hälsans bestämningsfaktorer. Syftet med studien är att undersöka hur äldre upplever att deras fysiska och sociala hälsa påverkas av fysisk aktivitet i grupp. För att besvara syftet har en kvalitativ studiedesign använts och det målstyrda urvalet bestod av åtta personer. Datainsamlingen skedde genom sex, fyra enskilda och två i par, semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet visade att då gruppträningen riktar sig till äldre upplevs nivån vara på en lagom nivå och det finns en ökad samhörighet av att endast seniorer är med. Den sociala miljön upplevs vara av vikt, speciellt för motionärer som ger uttryck i att inte ha samma omfång av sociala relationer som intervjupersonerna. Slutsatsen är att äldre upplever att den fysiska hälsan har förbättrats med gruppträningen, och gett uttryck i ökad styrka och bättre balans. Den sociala hälsan upplevs få effekt av fysisk aktivitet i grupp, men inte i samma utsträckning som den fysiska hälsan.
25
Borgström, Charlotte. "The Significance of Beauty Consumption : The gaze of performing and observing beauty." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-10576.
Full textAbstract:
Beauty is a phenomenon situated within society that everyone is subjected to. A lot of people perform activities of beauty everyday and when interacting socially they observe how other people have performed beauty. Previous research on the topic of beauty declares how beautiful people get more out of life and are treated better in schools and by employers. People even trust beautiful people more compared to the individuals that are argued to not be attractive. Research also claims consuming beauty is an experience in expressing once self but also physical consumption has transformed into physiological experiences where for example the corset has developed into dieting. The author’s aim is to discuss the relationship between the consumption of beauty as an activity of performance and the activity of observing. Both men and women have been incorporated in the study, creating a better understanding of the society in total and also in declaring differences and similarities between the genders. The study has a deductive approach and is based on a literature study including theories by Bourdieu, Foucault and Evans et al.. These authors are involved in topics such as dominant structures within society, the power situated in surveillance and the cause of motivation in consumption referring to Freud and Maslow. The investigation was performed using focus groups and had a qualitative method approach including interviews and questionnaires. The collection of data was divided into four main areas of where the base was the literature study. The data was analysed on the bases of the theoretical framework, and further the results were summarized. The results of this study demonstrate that for women the activity of performance and the activity of observing are just as important. Men also perform beauty but are less observant of others compared to women. Men having a higher level of education invest more time and money on beauty compared to those having less education. This division was not obvious among women who performed beauty more homogeneously. The gaze in the activities of beauty is female according to both men and women. The power within the context of beauty is situated within the dominant culture where the power is trickled down to the individuals. However, the norms changes depending on what social place and part an individual has in a specific social context. The results are in line with previous research on the topic.
26
Johansson, Emma, and Susanna Björklund. "Ett lyft i vardagen: En beskrivning av äldre personers upplevelser av att ha deltagit i projektet ’Äldre på vift’." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38676.
Full textAbstract:
Syftet med examensarbetet var att beskriva äldre personers upplevelser av att ha deltagit i projektet ’Äldre på vift’. Författarna valde en kvalitativ design. Intervjuer genomfördes för att beskriva information om deltagarnas upplevelser av att ha deltagit i projektet ’Äldre på vift’ i Nässjö kommun. Sammanlagt deltog 10 deltagare i studien mellan 70-90 år. Efter genomförda intervjuer analyserades materialet i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Slutsatsen är att samtliga deltagare fick positiva upplevelser som känslan av ökad delaktighet, känslan av ökat välmående och en ökad tro på den egna förmågan vilket bidrog till en aktivare vardag för många. Deltagarna upplevde hela projektet som ett lyft i vardagen då man fick komma ut mer om dagarna och få möjligheten att delta i sociala aktiviteter i grupp tillsammans med andra. Vidare uttryckte deltagarna en stark förhoppning om att projektet ’Äldre på vift’ borde få fortsätta även i framtiden för att fler äldre också ska kunna få ett lyft i vardagen.<br>The aim of this study was to describe how older people experienced their participation in the project ’Äldre på vift’. The authors chose to use a qualitive design. Interviews were conducted in order to obtain descriptive information from the participants’ experiences of the project ’Äldre på vift’ in Nässjö county. The overall number of participants in this study were 10 older people aged 70-90 years old. The content analysis of the interviews were conducted in accordance with content analysis as described by Graneheim & Lundman (2004). The conclusion of all the participants were that they all got positive experiences, for example increased feeling of participation, increased feeling of well-being and an increased belief in their own self-capacity which contributed to a more active every day living. All of the participants experienced the project as to be rewarding as an elevating in their every day life. They all put an emphasis on the importance of being able to participate in group activities outside of their home. The participants also wished to see the project ’Äldre på vift’ to be continued in the future so that more older people like them could get a elevating in their every day life.
27
Frenkel, Johanna. "Att bryta ett mönster : Äldre mäns upplevelser av att söka sig till och delta i en social gruppaktivitet, för att bryta eller lindra ensamhet och social isolering." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8421.
Full textAbstract:
Ofrivillig ensamhet som består under en längre tid kan ge långtgående negativa konsekvenser för individen, så som ökad risk att drabbas av både fysiska och psykiska sjukdomar och för tidig död. Forskning visar att det finns en påvisad ökning av ensamhet under den senare delen av ålderdomen. Studier visar att många ensamstående äldre män har ett begränsat socialt kontaktnät, vilket gör dem mer sårbara för ensamhet och social isolering. Flera sociala verksamheter som syftar till att främja äldres hälsa och motverka äldres ensamhet och isolering vittnar om låga deltagartal bland männen. Syftet med studien var att undersöka den process som fått äldre män att söka sig till och delta i en organiserad social gruppaktivitet, för att bryta eller lindra ensamhet och social isolering. Målet var att öka kunskapen om vad som har möjliggjort ett deltagande, samt om det funnits omständigheter som har utgjort hinder för ett deltagande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och resultatet har tagits fram genom en kvalitativ analys. Studien har en abduktiv ansats där ett antal begrepp inom den symboliska interaktionismen har använts för att analysera resultatet. Åtta personer som är gäster inom den ideella organisationen Äldrekontakt har intervjuats via semistrukturerade intervjuer per telefon. Resultatet sorterades in under möjliggörande samt hindrande faktorer. Under möjliggörande faktorer ryms tre huvudteman. Normbrytande personlighet belyser de individuella förutsättningar som möjliggjort ett deltagande, där intervjupersonernas egenskaper och beteende trotsar traditionella föreställningar om den starke och oberoende mannen. Temat drivkrafter handlar om de inre motiv som ligger bakom beslutet att söka sig till en social gruppaktiviteten, där längtan efter kontakt med andra människor och att ha något att se fram emot är starka drivkrafter. Temat yttre påverkan beskriver de yttre förutsättningar som bidragit till beslutet att söka sig till en social verksamhet, som att deltagarna har fått information om verksamheten och att de får skjuts till träffarna. Under hindrande faktorer har tre huvudteman tagits fram. Temat mansnormer som barriär visar att samhällets förväntningar om den starke och självständiga mannen gör det svårare för äldre män att erkänna eller identifiera ensamhetskänslor, vilket i sin tur hindrar dem från att söka sig till sociala verksamheter. Temat osäkerhet inför nya kontakter belyser en osäkerhet bland äldre män, inför att söka efter nya sociala kontakter. Temat hälsorelaterade hinder tar upp att en försämrad hälsa gör det svårare att ta sig iväg på sociala aktiviteter, vilket kan leda till en passivisering. Resultatet visar på en motsättning mellan männens handlande och självinsikt. Även om männen på många sätt agerar på ett normbrytande sätt, framträder också ett maskulint ideal mellan raderna i männens berättelser. I en diskussion om resultatets betydelse diskuteras huruvida männen i studien är medvetna om att de bryter mot traditionella könsnormer eller inte.<br>Prolonged involuntary loneliness can have far-reaching negative consequences for individuals, such as increased risk of both physical and mental illness and premature death. According to research there is a proven increase in loneliness during the latter part of old age. Studies show that many single older men have limited social networks, which makes them more vulnerable to loneliness and social isolation. Several social interventions aimed at promoting the health of the elderly and counteracting loneliness and social isolation, have reported low participation rates among older men. The purpose of this research was to investigate the process that led older men to apply for and participate in an organized social group activity, to break or alleviate loneliness and social isolation. The aim was to increase knowledge about what has made participation possible, and whether there have been circumstances that have constituted obstacles to participation. The research was conducted through qualitative methods, using an abductive approach where a number of concepts in symbolic interactionism were used to analyze results. Eight visitors from the non-profit organization ‘Äldrekontakt’ [Elderly Contact] were interviewed by telephone using semi-structured interviews. The results were sorted under ‘enabling’ and ‘hindering’ factors. Under enabling factors, there were three main themes. ‘Norm-breaking personality’ highlights the individual conditions that enabled participation, where the interviewees' characteristics and behavior defy traditional notions of ‘the strong and independent man’. The theme ‘driving forces’ refers to the inner motives behind the decision to apply for a social group activity, where desire for contact with other people and having something to look forward to, were strong driving forces. The theme ‘external influence’ describes the external conditions that contributed to the decision to apply for a social activity, such as participants receiving information about the activity or getting a lift to the meetings by volunteers. Three main themes were developed for ‘hindering factors’. Firstly, the theme ‘male norms as a barrier’demonstrates that society's expectations of the strong and independent man make it more difficult for older men to acknowledge or identify feelings of loneliness, which also prevents them from participating in social activities. Secondly, the theme ‘insecurity in seeking new contacts’ highlights an insecurity among older men, in searching for new social contacts. Lastly, the theme ‘health-related obstacles’ addresses that deteriorating health makes it more difficult to partake in and access social activities, which can lead to becoming more passive. The results show a contradiction between the men's actions and self-insight. Although the men in many ways act in a norm-breaking way, a masculine ideal also emerges between the lines within the men's stories. In analyzing the significance of the results, it is discussed whether the men in the study are aware that they are breaking traditional gender norms or not.
28
Matilainen, Tiina, and Anna Pettersson. "Hur uppfattar den äldre personen äldreomsorgen?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17666.
Full textAbstract:
Som distriktssköterska inom äldreomsorgen är värdegrund ett viktigt område att ha med sig i sitt arbete för att ge den äldre personen ett värdigt liv och känna välbefinnande. Ett etiskt förhållningssätt skall fungera som stöd för alla som arbetar inom äldreomsorgen. När den äldre personen som bor eller flyttar in på äldreboende skall hon/ han kunna fortsätta leva sitt liv utifrån den hon/han är utan att behöva göra förändringar i sin personlighet. Den äldre personen med vård och omsorgsbehov ska få hjälp och stöd i sin vardag så att vardagen uppfattas så meningsfull som möjligt. Syftet med studien var att undersöka de äldre personernas uppfattningar av vård och omsorg på ett särskilt boenden och ett demensboende samt jämföra resultatet med tidigare nationell värdegrundsundersökning. En enkät lämnades ut till alla som bodde på särskilt boende/ demensboende i en mindre kommun i Västra Götaland. I resultatet framkom det att det allmänna hälsotillståndet upplevdes bättre hos de äldre personerna på demensboende än vad den äldre personen boende på särskilt boende upplevde. De boende på demensboendet var även mer positiva till att kunna påverka sin tid till hjälp. Män boende på särskilt boende upplever hälsan sämre. De upplever också i större utsträckning att vårdpersonalen inte har tid. Kvinnor på demensboende upplevde i högre utsträckning ensamhet. Kvinnor boende på demensboende upplever sig i mindre grad än andra boende informerade om tillfälliga förändringar i vården och omsorgen. Författarna kom fram till att fortsatt kompetensutbildning och reflektion för vårdpersonal är av stor vikt för att fortsätta göra förändringar till det bättre för den äldre personen. Några implikationer gällande värdegrund är att nationell värdegrund skall ligga till grund för all vård och omsorg. Den ska vara ett stöd för all vårdpersonal i arbetet och för att detta skall fungera är det av stor vikt att kontinuerligt reflektera över vård och omsorgsarbetet. Regelbunden schemalagd reflektionstid för all berörd vård och omsorgspersonal.<br>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
29
Gustavsson, Elenor, and Charlotte Nilsson. ""Daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen" – fyra skolors arbete med den fysiska aktiviteten." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3861.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra skolor i Kristianstads kommun gått till väga för att uppfylla den nya förordningen som trädde i kraft den 3 juni 2003, med målet att bidra med 30 minuters daglig organiserad fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen? Undersökningen består av intervjuer med fyra rektorer från fyra olika skolor, samt 120 elevenkäter. Resultatet visar att samtliga skolor kan erbjuda daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Ingen skola kan däremot stötta med, Riksidrottsförbundets rekommendationer om att varje dag erbjuda alla elever minst 30 minuters organiserad fysisk aktivitet.</p>
30
Ngao, Loembe Dorcas. "Mötesplatser för seniorer : En kvalitativ studie om varför seniora invandrare med utomnordisk bakgrund i Eskilstuna kommun inte besöker de mötesplatser som finns i kommunen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39228.
Full text
31
Johnsson, Josefin, Celine Belvroy, and Kajsa Ragnhage. "När idrottsorganisationer tar ansvar : kommunikation och aktiviteter som påverkar medlemmar och samhälle." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-22401.
Full textAbstract:
Den forskning som finns om hållbarhet är utförlig och det finns skillnader mellan perspektiven och betydelserna. Människor är nuförtiden mycket medvetna om hållbarhet och det ger organisationer en möjlighet att inkludera det i sitt arbete. Därför gjordes denna studie; för att utforska hur IF Elfsborg och Göteborg HC, som sportorganisationer, arbetar med denna aspekt och hur de kommunicerar det till samhället och sina medlemmar. Den här studien syftade till att utforska koncepten social hållbarhet och socialt ansvar genom att studera två idrottsorganisationer. För att hitta kunskapen om hur idrottsorganisationerna kommunicerar dessa koncept har studien följt en komparativ design med en kvalitativ forskningsstrategi. En modell skapades sedan för att vidare stötta förståelsen för kommunikationsstrategier och social hållbarhet och socialt ansvar och vad de ger och bidrar med till samhället. Detta ledde till en analys genom modellen. Den empiriska datan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med de berörda parterna. Genom att intervjua IF Elfsborg och Göteborg HC har information samlats in gällande deras arbete och strategierna de använder för att arbeta med hållbarhet. Det finns flera olika kommunikationsstrategier såsom Corporate Social Responsibility (CSR), Cause Related Marketing (CRM) och Corporate Sustainability Strategy (CSS) men båda idrottsorganisationerna använder enbart CSR som ett verktyg i sitt arbete mot hållbarhet. Det är viktigt att organisationer har kunskap om hållbarhet och aspekterna det inkluderar för att kunna implementera kommunikationsstrategier.<br>The research on sustainability is immense and there are often differences between the perspectives and the meanings. People nowadays are very aware of sustainability and this gives organizations a bigger opportunity to include this in their work. That’s why this study is written; to explore how IF Elfsborg and Göteborg HC, as sport organizations, are working with this aspect and how they are communicating it to the society and their members. This study aimed to explore the concept of social sustainability by studying two sports organizations. To obtain the knowledge of how the sport organizations communicate these concepts the study followed a comparative design with a qualitative research strategy. A model was then created to further support the understanding of communication strategy and social sustainability and what it brings out and contribute to society with. This lead to an analysis through the model. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with the concerned parties. By interviewing IF Elfsborg and Göteborg HC, information about their work and strategy of working with sustainability and communication was collected. There are multiple communication strategies such as Corporate Social Responsibility (CSR), Cause Related Marketing (CRM) och Corporate Sustainability Strategy (CSS) but both organizations only uses CSR as a tool in their work towards sustainability. It is important that organizations have knowledge about sustainability and the aspects it includes to be able to implement communication strategies.
32
Tornblad, Maria, and Marie Fäldt. "EQ-aktiviteter på förskolans dagordning : En studie om förskollärares uppfattningar av förändringar i det socioemotionella samspelet efter ett målinriktat arbete med EQ-aktiviteter på förskolan." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4333.
Full textAbstract:
<p>I denna studie har vi undersökt tre förskollärares uppfattning av förändringar i detsocioemotionella samspelet efter ett målinriktat arbete med EQ-aktiviteter på förskolan.Vi har i studien särskilt inriktat oss på följande aspekter av barnens socioemotionellaintelligens och kompetens; empati, prosociala färdigheter, relationsfärdigheter,kommunikationsfärdigheter, samarbetsfärdigheter, problemlösningsfärdigheter, självhävdelseoch självkontroll. De teoretiska begrepp som analyseras i studien är sociokulturellteori, Honneths erkännandeteori, socioemotionell intelligens och kompetens,prosocialt beteende, och socialt samspel. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ ochbestår av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarnaanser att arbetet med EQ-aktiviteter på förskolan har förändrat det sociala klimatet ibarngruppen i en positiv riktning samt att barnens socioemotionella intelligens ochförmåga har utvecklats. Denna utveckling visar sig främst genom att barnen i högreutsträckning än tidigare visar benägenhet att agera på ett mer genomtänkt ochprosocialt sätt gentemot varandra i olika sociala sammanhang. I diskussionen behandlarvi kritisk reflektion, den verbala förmågans betydelse för den socioemotionellautvecklingen, samt förutsättningar för, och aspekter av ett målinriktat arbete med EQ–verksamhet på förskolan.</p>
33
Hildebrand, Anna, and Anna Schmidt. "Corporate Social Responsibility som varumärkesstärkande aktivitet?" Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-88429.
Full textAbstract:
<p>På en konkurrenskraftig marknad är det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumärke. Genom att vara en ”god medborgare” i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstärka relationen mellan kund och företag och på så sett varumärket. CSR innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen kräver. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stärker ett varumärke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumärkesstärkande. CSR-arbetet kan delas in i Lantos tre kategorier etiskt, strategiskt och altruistiskt och enligt resultatet i uppsatsen kan endast strategisk CSR ses som varumärkesstärkande. Drivkraften bakom engagemanget i CSR-frågor ses antingen som ett business case eller som ett ethics case. Strategisk CSR är snarlik business case då den ekonomiska vinningen är syftet med handlingen. Vid altruistisk CSR och ethics case är det istället viljan att göra ”det rätta” som är syftet. Allt CSR-arbete som på något sätt kommuniceras till företagets intressenter ses indirekt som varumärkesstärkande då arbetet skapar tillit och förtroende för varumärket. Då nästan allt arbete med CSR kommuniceras på något sätt, antingen externt på hemsidor och genom rapporter eller internt till medarbetare, är det varumärkesstärkande enligt teorier om hur ett varumärke stärks.</p><p> </p>
34
Jonsson, Caroline, and Karin Åqvist. "Sambandet mellan narcissistiska personlighetsdrag och aktivitet på sociala medier." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58545.
Full textAbstract:
Målet med vår studie var att studera sambandet mellannarcissistiska personlighetsdrag och det nya fenomenetsociala medier och deras samband med självkänsla. Vårhypotes var att det finns ett positivt samband mellannarcissistiska personlighetsdrag och aktivitet på socialamedier. I vår internetbaserade enkätundersökning deltog 190universitetsstudenter. Enkäten mätte deltagarnas aktivitet påsociala medier, självkänsla via Rosenbergs Self Esteem Scaleoch narcissistiska personlighetsdrag via NPI-16. Resultatetvisade att personer med mer narcissistiska personlighetsdragvar mer aktiva på sociala medier genom att publicera flerbilder och oftare statusuppdatera på Facebook. Personer medlägre självkänsla var mer aktiva på Twitter och spenderademer tid på sociala medier. Resultatet speglar tidigareforskning inom ämnet, dock är vår studie den första somgjorts med svenska deltagare. Vår slutsats är att vilken typ avaktivitet man utför på sociala medier är viktig vidundersökning av samband med narcissism.<br>The purpose of our study was to examine the associationbetween narcissistic personality traits and the newphenomenon social media and their association with selfesteem.Our hypothesis was that there would be a positivecorrelation between narcissistic personality traits and socialmedia use. We conducted an online-survey in a social mediagroup with 190 Swedish university students. The surveymeasured social media use, self-esteem using the RosenbergsSelf Esteem Scale and narcissistic personality traits using theNPI-16. The results showed that people with morenarcissistic personality traits more frequently publishedpictures and more often updated their status on Facebook. Italso showed that people with lower self-esteem were moreactive on Twitter and spent more time on social media. Ourresults with Swedish participants were similar to thoseobtained from earlier studies with participants from othercountries. The conclusion is that what kind of activity oneperforms on social media is important when studying theassociation with narcissistic personality traits.
35
Olofsson, Josefine, and Jeanette Nilsson. "Pedagogernas roll på fritidshemmet – i barns fritt valda aktiviteter." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3543.
Full textAbstract:
<p>Syftet med detta arbete är att studera pedagogens roll i den fritt valda aktiviteten på fritidshemmet. En kvalitativ studie har gjorts på två olika fritidshem vilken har bestått av observationer gjorda med anteckningar. Observationerna visar vad pedagogerna gjorde när barnen hade fritt valda aktiviteter samt hur de bemötte barnen i dessa. Litteraturgenomgången tar upp vad forskare och författare säger om fritidshemmet och fritidspedagogen. Den tar även upp vad lek respektive fri lek innebär samt pedagogens roll i dessa. Avslutningsvis knyts litteraturen samman genom att ta upp hur leken på fritidshemmet ser ut. Studien visar att pedagogerna på fritidshemmet ofta sysselsätter sig med sysslor som inte barnen är delaktiga i. När barnen har fritt valda aktiviteter måste de ägna sig åt kökssysslor och planering. Tiden räcker inte till för att deltaga och påverka aktiviteterna som barnen ägnar sig åt. Vid de tillfällen pedagogerna deltar i fria aktiviteter är det oftast barnen som bjuder in dem i sin lek. Leken är på barnens villkor och det är barnens regler som gäller om de vuxna deltar i leken.</p>
36
Westergård, Ingela. "Lek och lekfulla aktiviteter i barnskolan - möjligheter och hinder." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4283.
Full textAbstract:
<p>Uppsatsen redovisar en studie vars syfte är att studera pedagogers inställning till lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt deras föresatser när det gäller att ge leken utrymme och använda den som redskap för lärande. Dessutom undersöks hur pedagogernas förklarade föresatser i detta ämne överensstämmer med den faktiska situationen i en barnskoleklass, samt vilka möjligheter och hinder som påverkar lekens utbredning i denna verksamhet. Intervjuer av de fyra pedagoger som arbetar i denna klass har tillsammans med observationer av verksamheten använts som kvalitativ forskningsmetod. Resultaten av intervjuer och observationer har kopplats samman och analyserats utifrån problempreciseringen. Slutresultatet av studien visar att pedagogerna är väl medvetna om lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt att deras strävan är att ge lek och lekfulla aktiviteter utrymme, men olika hinder begränsar möjligheterna till detta.</p>
37
Eliasson, Ellen, and Erika Nilsson. "Sociala mediers positiva påverkan på fysisk aktivitet hos män och kvinnor över 18 år : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-12536.
Full text
38
Alexandersson, Josefine, and Erika Johannesson. "”Kalle och Lisa leker med bilar och dockor ” : Pedagogers syn på barns leksaker, aktiviteter och textila aktiviteter utifrån ett genusperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19827.
Full textAbstract:
BAKGRUND:Det är samhällets normer, värderingar och förväntningar som påverkar synen på könet. Som pedagog har m en stor inverkan på barns framtida syn och utveckling gällande könroller.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka om pedagoger styr barns aktiviteter och val av leksaker utifrån ett medvetet genusperspektiv, samt om de utövar textila aktiviteter utifrån ett genusperspektiv.METOD:Vi har valt att använda oss av intervjuer som är en kvalitativ undersöknings metod. Vårt intresse är att få en inblick i pedagogernas tankar och åsikter gentemot könsroller i samband med leken och textilen.RESULTAT:Pedagogerna anser att de omedvetet kan styra barn mot val av leksaker och aktiviteter men de är medvetna om att det finns könsrelaterade leksaker då samhället består av normer och värderingar. De är medvetna om att de är med och påverkar barns roll gällande deras könsidentitet. Pedagogerna anser att textila material och aktiviteter är roligt och lärorikt men att de finns för lite tid till att utföra det.
39
Odenberger, Markus. "En lärarhandledning, ger den stöd för språkstimulerande aktiviteter? En undersökning av lärarhandledningen i företagsekonomi och dess arbete med språkstimulerande aktiviteter." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27614.
Full textAbstract:
Syftet med studien har varit att undersöka om lärarhandledningen till läroböckerna i företagsekonomi beskriver, planlägger och ger förslag på språkstimulerande aktiviteter för andraspråkselever samt om handledningen konkretiserar hur vardagsspråk kan transformeras till skolspråk. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit språkinriktad undervisning. Studiens genomförande har gjorts utifrån läsning av handledningen, en så kallad dokumentanalys. För att åstadkomma en struktur i genomförandet har ett underliggande analysschema med frågor använts. Slutsatserna i studien visar på en avsaknad av ett tydligt andraspråksperspektiv samt av förslag som stimulerar andraspråkseleverna språkutveckling. Det framgår inte heller tydligt hur undervisningen ska planläggas för att inkludera dessa. En helhetsbedömning av slutsatserna är att läraren tillsammans med eleverna utformar undervisningen utifrån deras förutsättningar och behov.
40
Kent, Liselott. "Digitalt verktyg och pulshjöande aktiviteter i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-99742.
Full textAbstract:
Enligt den senaste revideringen av Lpfö18 skall förskolan ge barnen en grundläggande förståelse för digitala verktyg. Förskolläraren ansvarar för att varje barn får möjlighet att hantera digitala verktyg, vilket kan stimulera utveckling och lärande. Samtidigt rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet för att främja barnens hälsa och livslånga lärande. Förskolan behöver balansera innehållet i läroplanen och ge barn kunskaper kring digitala verktyg och samtidigt bidra till en hälsosam nivå av fysisk aktivitet. Förskolan behöver sammanfläta dessa två aktiviteter för att kunna få en balans och en bra undervisning. Syfte: Syftet med denna studie har varit att beskriva hur barnskötare och förskollärare använder digitala verktyg i den dagliga verksamheten för att främja pulshöjande aktivitet. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger vid två olika förskolor inom samma kommun. Resultat: Pedagogernas intresse för digitala verktyg spelade stor roll. Pedagoger som var intresserades av digitala verktyg använde många olika typer av verktygen för att skapa olika miljöer i verksamheten och främja barnens engagemang, lust och lärande. Stor vikt lades vid planering men även spontanitet. Några pedagoger fann inte arbetssättet med digitala verktyg inspirerande och många behövde mer tid och utbildning för att känna sig trygga med att arbeta och genomföra undervisning med digitala verktyg. Diskussion: Digitala verktyg kan anses skapa större möjligheter för pedagoger att röra sig i en barngrupp och erbjuda individuellt stöd och på så vis bidra till att fler barn når sin proximala utvecklingszon. Vidare kan de digitala verktygen främja gruppaktiviteter vilket kan öka graden av imitation hos barnen, vilket främjar lärandet men även bidrar till en högre grad av kollegialt lärande.
41
Bäckström, Simon, Viktoria Anehamn, and Pernilla Larsson. "Aktiviteter ger mening i vardagen - En kvalitativ studie om aktiviteters betydelse för ungdomar som vistas på institution : Activities give meaning in everyday life - A qualitative research of the significance of activities for adolescents residing in institution." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-21135.
Full textAbstract:
Aktiviteter är betydelsefulla för ungdomar som vistas på institution. Forskning visar att ungdomar som har en meningsfull tillvaro med aktiviteter och en variation av sysselsättning under sin institutionsvistelse har större möjlighet att lyckas förändra ett problembeteende. En institutionsmiljö bör tillgodose ungdomarnas behov av en hemlik miljö och kontakt med pro-sociala ungdomar i övriga samhället. Syftet med denna studie är att belysa aktivteters betydelse för ungdomar som är placerade på institution, relationen mellan schemalagda och icke schemalagda aktiviteter samt vilken roll personalen har i utövandet av aktiviteter för ungdomar som vistas på institution. Studiens metodansats bygger på kvalitativa intervjuer med professionella som tjänstgör på ett HVB-hem (Vård och boende) för ungdomar. Studiens resultat har analyserats utifrån relevant forskning inom området och med utgångspunkt i Piagets utvecklingspsykologi. Resultatet bidrar med förståelse för aktivteters betydelse för ungdomar som vistas på institution, samt vikten av personal som är utbildad och insatt i verksamhetens teoretiska grunder och valda metoder. Personalen har en viktig roll på flera olika sätt i utförandet av aktiviteter på en institution.<br>Activities are significance for adolescents who reside at institutions. Science indicates that adolescents who have a meaningful existence with activities and a variation of occupations at the institution have greater opportunity to succeed in changing behavioral problems. An institutional environment should satisfy the adolescent’s need of a homelike environment and the need of meeting other pro-social adolescents from the society. The intention with this research is to highlight the importance of activities for the adolescents who are placed at institutions, the relation between scheduled activities and non scheduled activities as well as to see what role the staff has during the exercise of activities at the institution. This research is based on qualitative interviews with professional staff at an institutional accommodation for adolescents. The research result has been analyzed with relevant science in the specific field and from Piaget’s developmental psychology. The result contributes with an understanding for the activities significance for the adolescents who residing in institution and for the importance of that the staff are educated and has knowledge in the institutions selected theoretical methods. The staff has an important role in several ways during the exercise of activities at the institution.
42
Petersson, Helén, and Tove Sjögren. "Styrelsesammansättningens inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24479.
Full textAbstract:
Sammanfattning Titel: Styrelsesammansättningens inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Helén Petersson och Tove Sjögren Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2017 - juni Syfte: Under de senaste åren har hållbarhet och företagens sociala ansvar fått allt större uppmärksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan styrelsesammansättningens inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter, vi fokuserar på variablerna antalet styrelseledamöter, oberoende styrelseledamöter, kvinnliga styrelseledamöter, VD:n i styrelsen, utländska styrelseledamöter samt förändring över tid. Metod: Studien utgår från en kvantitativ deduktiv metod där sekundärdata används för att bistå med information i undersökningen om hur styrelsesammansättningen inverkar på företagens engagemang i CSR-aktiviteter. Vidare analyseras data i statistikprogrammet SPSS med regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Resultaten visar att ett större antal styrelseledamöter, en större andel oberoende styrelseledamöter och en större andel kvinnliga styrelseledamöter i styrelsen leder till att företagen har ett större engagemang i CSR-aktiviteter. Förslag till fortsatt forskning: Vid fortsatt forskning vore det intressant om fler företag studerades och även länder med en annan struktur än Sverige inkluderades, för att få ett resultat som speglar en verklighet för flera företag. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till den företagsekonomiska litteraturen genom ökad kunskap kring hur styrelsesammansättningen påverkar företagens engagemang i CSR-aktiviteter. Nyckelord: CSR, corporate social responsibility, CSR-aktiviteter, styrelsesammansättning, Folksams Index för ansvarsfullt företagande.<br>Abstract Title: The impact of the composition of the board of directors on corporate involvement in CSR-activities. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Helén Petersson and Tove Sjögren Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2017 - June Aim: In recent years, sustainability and corporate social responsibility have gained more attention. The purpose of this study is to investigate the relationship between the composition of the board of directors on corporate involvement in CSR-activities, focusing on the variables number of board members, independent board members, female board members, the CEO of the board, foreign board members and change over time. Method: The study is based on a quantitative deductive method where secondary data is used to assist information in order to investigate whether the board composition affects companies' involvement in CSR-activities. Furthermore, the data has been analyzed in the statistical program SPSS with regression analyzes. Result & conclusions: The results show that a larger number of board members, a larger proportion of independent board members and a larger proportion of female board members on the board lead to greater involvement in CSR-activities. Suggestions for future research: In continued research, it would be interesting if more companies were studied and also countries with a structure other than Sweden were included in order to get results that reflect the reality of more companies. Contribution of the thesis: The study contributes to the business economics literature through increased knowledge about how the composition of the board affects companies' involvement in CSR-activities. Key words: CSR, corporate social responsibility, CSR-activities, board composition, Folksams Index för ansvarsfullt företagande.
43
Allawerdi, Rabii, and Raisa Kemppainen. "Aktiviteter som främjar samarbete inom kreativa online communitys : En fallstudie om social loafing." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96556.
Full textAbstract:
Det finns en utmaning för designers att skapa digitala miljöer som främjar aktivitet, för att skapa goda vanor och rutiner som leder till växandet av communitys. Online communitys kan ibland sakna målstyrning som leder till minskat engagemang och motivation för medlemmar att bidrag till communityt. Det kan vara svårt för deltagare i dessa digitala miljöer att se vilket värde deras egna bidragande skapar. Eftersom online communitys får en allt mer växande roll i dagens samhälle när distanskollaborationer blir allt vanligare är det relevant att undersöka dessa problem. Tidigare forskning uppmärksammar social loafing som en förklaring till minskat engagemang och motivation i samarbeten. Vad som har kunnat påvisa förebyggande faktorer för denna negativa utveckling är att om individer blir påminda om deras värde till en community kan bidragandet öka, samt att gruppmål kan ge en mer bidragande effekt än individuella mål. Vad som även påverkar motivationen hos deltagarna är arbetsmönster i form av vanor och rutiner och den gemensamma grund som etableras mellan parter som inleder samarbeten. Denna studie fördjupar sig i aktiviteter hos innehållsskapare i kreativa online communitys inom spelutveckling, musikproduktion och andra typer av distanskollaborationer som är beroende av datorstödd kollaborativt arbete (CSCW). Resultat från intervjuer och enkätundersökningar har analyserats med hjälp av Aktivitetsteorin för att förstå vilka vanor som leder till framgångsrika kreativa samarbeten i en online community. Detta har genererat riktlinjer för design av digitala plattformar avsedda som online communitys och grundar sig i de aktiviteter som etablerar gemensam grund och deltagarkultur. Ett bästa praxisexempel presenteras även, baserat på de fynd från datainsamlingen som beskriver en distansbaserad musiktävling som främjar deltagande kultur och etablering av gemensam grund. Fortsatt forskning inom online communitys för kreatörer rekommenderas eftersom det finns ett behov tillgodose användarens specifika behov som grundar sig i personliga mål men även deras specifika användande av externa verktyg.<br>There is a challenge when designing digital environments that promotes activities for the purpose to creates routines and habits leading to the growth of a community. Online communities could sometime lack objective management, resulting in lowered engagement and motivation amongst the members to contribute. Members in these environments sometimes struggle to see how their contribution can make an impact. The importance of online communities has a greater role in society while attitude towards distance collaborations are becoming familiar, consequently investigating these issues is relevant. Previous research has observed this behavior and defines it as social loafing, groups and communitys lack contribution even though they have many members. What has been found as a prevention to this negative development shows that individuals are more likely to contribute when their value are acknowledged. What also has a motivating and positive effect is when they are assigned group-oriented goals rather than just assigned goals individually. Establishing routines, habits, and common ground between members of a collaboration has a role in this development. This study explores activities amongst creators that are active in creative online communities oriented in game development, music production and other types of distance collaborations dependent on computer supported collaborative work (CSCW). The results gathered from interviews and user-surveys, has been analyzed through Activity theory, to better understand the habits that leads to successful creative collaborations in online communities. We propose design guidelines for development of digital platforms that serves the purpose for online communities and stems through the activities that establishes common ground and a culture for participation. We also present a best practice example based on the finding, describing a distance facilitated competition in music production that promotes participation and establishment of common ground. Taking to account the wide variety of different technical and individual needs and goals of multidisciplinary creators serves as a suggestion for further research.
44
Kaloudis, Alexander, and Anneli Kronstrand. "Sociala skillnader inom idrott : En enkätstudie om gymnasieungdomars fysiska aktivitet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-217140.
Full textAbstract:
Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet. Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva. Trots att Celsiusskolan, som är ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva. De stora skillnaderna hittades snarare mellan de olika programmen, framför allt på Lundellska skolan och Fyrisskolan. Det framgick tydligt att respondenterna formas utifrån det sociologiska kapital man bär med sig, framför allt från hemmet med föräldrarna i spetsen. Även föräldrars idrottsintresse utöver utbildnings- och ekonomiska tillgångar har ett samband med våra respondenters vanor att idrotta.
45
Wilhelmsson, Andreas. "Fysisk aktivitet på recept." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24119.
Full textAbstract:
Wilhelmsson, A. Fysisk aktivitet på recept. En kvalitativ studie om vårdpersonals syn på att ordinera fysisk aktivitet genom receptskrivning. Folkhälsovetenskap 160 poäng. Examensarbete i folkhälsovetenskap 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, enheten för folkhälsovetenskap), 2003.Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka åsikter vårdpersonal som skriver ut fysisk aktivitet på recept har kring fenomenet. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer utförda med vårdpersonal på vårdcentraler i Malmö och dess omgivande kommuner. Resultatet visar att vårdpersonalen över lag är positiva till fenomenet, där de kan se fysisk aktivitet på recept som ett viktigt verktyg till att motivera patienten, men även att fysisk aktivitet kan fungera som komplement till vanliga läkemedel. Problem kan dock ses med verksamheten i och med att man tenderar att nå de som redan är invigda och motiverade. Det finns även problem gällande uppföljning av patienterna involverade i projektet.<br>Wilhelmsson, A. Exercise on prescription. A qualitative study on health care professional’s view regarding prescribing exercise. Public Health 160 points. Examination paper in public health 10 points. Malmö University: Health and Society, the unit of public Health, 2003.The purpose of this study is to investigate the view of health care professional’s that prescribes exercise had regarding the phenomena. The study is based on semistrucured interviews carried out with health care professional’s in medical centres in Malmö and its surrounding communities. The result shows that health care professional’s have a positive view regarding the phenomena, where they see exercise on prescription as a tool to motivate the patient, but also that exercise on prescription can function as a complement to regular medicine. There are however problems regarding the activity that only the already dedicated and motivated patients show up. There are also problems with the follow up of the patients involved in the project.
46
Törnros, Henric, and Tobias Moberg. "Socialtjänsten och Parasport : en studie kring parasportsutövares och LSS handläggares syn på parasporten utifrån skälig levnadsnivå." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159701.
Full textAbstract:
I denna kvalitativa studie har två LSS handläggare och tre parasportsutövare intervjuats. Syftet var att ur parasportsutövares och LSS handläggares perspektiv beskriva hur de ser på parasporten som insats för att uppnå en skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivå är otydligt vilket gör det till en angelägen fråga att studera, detta då uppsatsen har potentialen att fylla en kunskapslucka. Uppsatsen har en induktiv ansatts. Intervjuerna gjordes utifrån en semistrukturerad intervjuguide där materialet sedan analyserades utifrån en konventionell innehållsanalys. I analysen av det insamlade materialet har Abbotts (1988) teori om jurisdiktion och Hasenfeld (1992) teorier om klientskapande varit till hjälp. Resultatet framhäver den sociala effekten av samhörighet från både grupper. I resultatet framgår det att socialtjänsten och parasportaren båda har en social syn på effekten av parasport. Parasportarna lyfter även fram hälsoaspekten med att idrotta. Det visar sig att LSS handläggarnas jurisdiktion sätter stopp från att besluta om en sådan insats, detta då deras jurisdiktion inte inkluderar denna fysiska hälsoaspekt. Ett potentiellt förslag på hur jurisdiktion kan utökas är genom samverkan med sjukvård, parasportsrörelsen och ideella föreningar för att förstå parasportarens behov samtidigt som parasportaren får information om hens möjlighet till hjälp. På detta sätt kan LSS handläggarna ges möjlighet att ha med hälsoaspekten i deras individuella bedömningar.
47
Björn, Teresia, and Adina Skodo. "BETEENDEMÄSSIGA FÖRÄNDRINGAR I VARDAGLIGA AKTIVITETER HOS UTSATTA FÖR STALKING." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67411.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hurenskilda individer upplever att deras utsatthet för stalking har influeratbeteendemässiga förändringar i deras vardagliga aktiviteter. Ensemistrukturerad intervjuguide användes under djupintervjuer med tioindivider som blivit utsatta för stalking. Resultatet visade på fleraolika beteendeförändringar i vardagen som influerats av utsatthet förstalking. Beteendeförändringarna yttrade sig bland annat underkommunikation med andra människor genom att deltagarna blevförsiktiga, avvisande samt kontaktsökande. Beteendeförändringarnautvecklades även under närvaro på platser genom att individerna blevobservanta, beväpnade sig och undvek särskilda platser. Restriktivaåtgärder var en annan typ av beteendeförändring som främst yttradesig i användning av mobiltelefon och sociala medier. Trots attindividernas beteendeförändringar yttrade sig på olika sätt kan detolkas som att målet med dem var att skydda sig och uppleva trygghet.Rutinaktivitetsteorin användes för att förklara dessabeteendeförändringar där elementet avsaknad av kapabla väktareanvändes i störst utsträckning. Genom att öka kapabla väktare,alternativt undvika situationer där dessa inte fanns, kundebeteendeförändringarna minska risken för att bli utsatt för stalkingeller andra brott.<br>The aim of this study was to gain a deeper understanding of howindividuals experience that stalking victimization has influencedbehavioral changes in their everyday activities. A semistructuredinterview guide was used during in-depth interviews with tenindividuals who had been victims of stalking. The result showedseveral different behavioral changes in everyday activities influencedby the stalking victimization. The participants changed their behaviorduring communication with other people, which was presented aswariness, rejection and contact-seeking. The behavioral changes alsooccurred in different places by being observant, arming themselvesand avoiding specific places. Restrictive measures was anotherbehavioral change which mainly emerged when the participants usedtheir phones and social media. The behavioral changes varied betweenthe individuals but the main goal was to protect themselves andachieve a sense of safety. The Routine Activity Theory was used toexplain these behavioral changes were the item absence of CapableGuardians was primarily used. By increasing capable guardians,alternatively avoiding situations where they were absent, thebehavioral changes could reduce the risk of being a victim of stalkingor other crimes.
48
Eggert, My, and Camilla Ekberg. "Det ska vara en positiv upplevelse - Pedagogens roll i bildskapande aktiviteter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31796.
Full textAbstract:
Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka pedagogernas utgångspunkter i bildskapandet. Vi har försökt ta reda på detta genom att undersöka pedagogernas roller i barnens bildskapande och på vilket sätt de uttrycker att bildskapande kan vara en viktig aktivitet gällande barnens sociala utveckling och identitetsskapande. Genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observationer av bildskapandeaktiviteter har vi i analysen kopplat pedagogernas roller under skapandeprocessen till olika teorier och traditioner. I vår litteraturgenomgång ger vi en historisk sammanfattning av bildskapandet i den svenska förskolan. Därefter redogör vi för tidigare forskning som står i relevans till vår undersökning. Vi åskådliggör hur bildskapandet fångas upp i läroplanerna. Sedan presenterar vi de teorier som vi i analysen använder oss av. Vi har summerat pedagogintervjuerna samt presenterat observationernas förlopp. Resultatet visar på att alla pedagogerna ser att social utveckling och identitetsskapande hänger samman med de bildskapande akti¬viteterna. Vi har dragit slutsatsen att pedagogerna betonar vikten av barnens skapande på egen hand för den sociala utvecklingen. Inom barnens eget skapande är processen det primära för pedagogerna medan det i det planerade skapandet är både processen och produkten som är av vikt, då dessa verk får pryda väggarna på förskolan.
49
Hollsten, Agneta, and Petra Larsson. "Mötesplatsernas betydelse för äldre personers välmående : En kvalitativ studie om äldre personers upplevelse gällande vad som skaparmeningsfullhet och välmående, vid deltagande i de aktiviteter som erbjuds påMötesplatserna." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30560.
Full textAbstract:
Den psykiska ohälsan ökar i samhället idag, inte minst bland äldre personer som ofta negligeras i detförebyggande arbetet. Utifrån detta faktum efterfrågas en rad preventiva åtgärder för att förändrautvecklingen. Ett exempel på preventiva insatser är de så kallade Mötesplatserna som upprättats.Mötesplatsernas syfte är att skapa social samvaro genom aktiviteter för att på så sätt skapa bättrepsykisk hälsa för äldre personer. Denna kvalitativa studie syftar till att belysa äldre personersupplevelser av vad som för dem skapar välmående på Mötesplatserna. Sex djupintervjuer hargenomförts och analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Studien visar att Mötesplatserna i sinhelhet skapar välmående och att den sociala gemenskapen har stor betydelse för äldre personersvälmående. Vidare visar vår studie på att olika förhållanden på mikro-, meso och makronivå påverkarförutsättningarna för skapandet av äldre personers välmående på Mötesplatserna. Det preventivaarbetet bör därför utgå från ovanstående för att skapa förutsättningar för välmående för äldre personer.
50
Spogardh, Carolina. "Fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3199.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om man kan använda fysisk aktivitet i skolan som ett hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD och DAMP och i så fall hur. Jag har undersökt detta genom intervju med fem idrottslärare på fältet. I litteraturdelen beskrivs diagnoserna ADHD och DAMP ur olika synvinklar, hur olika författare anser att fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan. Jag beskriver också det pågående forsknings projektet Bunkeflomodellen och visar några delresultat från projektet. I diskussionen reflekterar jag kring hur fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan, hur man kan underlätta idrottslektionerna för barn med ADHD och DAMP. Jag diskuterar också olika författares syn på diagnostisering av barn. Resultatet visar att Idrott och hälsa är ett ämne där man kan arbeta med sociala färdigheter som regler, hänsyn, samarbete och kommunikation.</p>