Dissertations / Theses on the topic 'Sociala media filter'

Purpose – The purpose of the thesis is to investigate whether there is any editing combination in the form of different filters published in the Instagram app, which is noticeably different from each other in the form of negative or positive response. Method – In order to obtain answers to the question, the study has sought to anchor as many theories as possible in scientific, published material. The method of ”small-N-study” in this study will be applied when collecting information about the different filters that the Instagram app allows the user to choose from. A quantitative survey is conducted in an attempt to obtain statistics on how the filters can be ranked from most popular to least popular. To further validate the answers to the questionnaire and to answer the questions 1.1 and 1.2 in the thesis, three interviews are conducted. The aim is to achieve more qualitative answers to the questions and then to compare and analyze the results of the survey. Findings – This study has found that a combination of: moderately colorful, normal contrast, medium opacity, neutral color tone, blue color and medium brightness are good variables to create good a filter. Highly matte and colorless colors, very low contrast, black and white (neutral colors), cool color tones, high brightness and high opacity of the filter are qualities for a filter that gets a lot of negative response. The most popular filter of all 23 in the Instagram app is Clarendon, while the filter with the most negative response is Hefe. Implications – A risk of working deductively may be that theories that already exist on the subject and from which the researcher assumes will target the results of the study. When conducting a ”small-N-study” there is a risk that the variables being analyzed are too few to answer the question at issue.  When conducting a survey, there is always the risk that the questions are too leading, that the test person does not understand, misinterprets or fails to engage in the subject to answer the questionnaire truthfully. When conducting an interview, there is a risk that the interviewees are insufficiently aware of the issues that they can not answer in detail or honestly on the questions.  Limitations – The study is limited to the resources available in time. The subjects who participated in interviews and questionnaires are limited to those the writer could reach out to. Just like the theory found on the subject is limited by the ability of the author to search and review information, as well as language skills and the data published in library and database. The results of the study are limited to the funds used for the objects examined.  Keywords – Color theory, Social Media, Instagram, Filter, Image Editing<br>Syfte – Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns någon redigeringskombination i form av olika filter som är utgivna i Instagramappen som märkbart står ut jämfört med de andra i form av någon typ av positiv eller negativ respons. Metod –  För att uppnå svar på frågeställningen har studien eftersträvat att kunna förankra så många teorier som möjligt i vetenskapligt material. Metoden ”små-N-studie” kommer i denna studie att tillämpas vid insamlandet av information kring de olika filter som Instagram-appen tillåter användaren att välja mellan. En kvantitativ enkätundersökning genomförs i ett försök att få fram en statistik på hur filterna kan rangordnas från mest populär till minst populär. För att ytterligare validera svaren på enkätundersökningen och få fram svar på delfrågorna 1.1 och 1.2 genomförs tre intervjuer. Intervjuerna genomförs för att kunna ge en djupare insikt och mer svarsutrymme för intervjupersonerna. Resultat – Denna studie har kommit fram till att en kombination av: måttligt färgstark, normal kontrast, medel opacitet, neutral färgton, blå färg och medel ljusstyrka är bra variabler för att skapa ett bra filter. Mycket matta och svaga färger, mycket låg kontrast, svart-vitt (neutrala färger), kalla färgtoner, ljust ljushetsstyrka och hög opacitet på filtret är kvalitéer för ett filter som får  mycket negativ respons.  Det populäraste filtret av alla 23 i Instagramappen är Clarendon, medan det filter med mest negativ respons är Hefe. Implikationer – En risk med att arbeta deduktivt kan vara att de befintliga teorier som redan finns kring ämnet och som forskaren utgår ifrån kommer att rikta studiens resultat. Vid tillämpandet av metoden ”små-N-studie” finns risken att det är svårt att vara tillräckligt nyanserad i insamlandet av variabler och att studien därmed inte blir tillräckligt omfattande för att besvara frågeställningarna.  Vid genomförandet av enkätundersökning finns alltid risken att frågorna är för ledande, inte tillräckligt ingående, att testpersonen inte förstår, tolkar på fel sätt eller inte orkar sätta sig in i ämnet för att svara tillräckligt sanningsenligt på enkäten. Vid genomförande av intervju finns risken att intervjupersonerna inte är tillräckligt insatta i ämnet, att de inte kan svara utförligt eller ärligt på frågorna.  Begränsningar – Studien är begränsad till de resurser som finns tillgängliga i mån av tid. De försökspersoner som deltagit i intervjuer och enkätundersökning är begränsade till de dem författaren kunnat nå ut till precis som den teori som finns hittad om ämnet är begränsad efter den förmåga författaren har att söka och sålla igenom information, samt språkkunnighet och den data som finns publicerad på bibliotek och databaser. Studiens resultat är begränsad till de medel som använts för de objekt som undersökts.  Nyckelord – Färglära, Sociala medier, Instagram, Filter, Bildredigering

Filterbubblor är för många fortfarande en relativt okänd process som ändå pågåroavbrutet när vi använder exempelvis sociala medier. Uppsatsen söker att undersökaunga människors vanor på sociala medier, om de känner att de begränsas, deras kunskapi ämnet filterbubblor och dess kopplingar till begränsningar genom personalisering, ochdemokrati. Uppsatsens urvalsgrupp är män och kvinnor mellan 18 och 28 år. Genom 15enskilda intervjuer i kombination med kvalitativ textanalys har vi kommit fram till attanvändarna känner att de begränsas av sociala medier och att det anses vara ett problem.Många användare ansåg också att filterbubblor skulle kunna vara ett hot mot demokrati.Dessutom har vi kommit fram till att kunskapen om filterbubblor bland respondenternaär bristande, om än inte obefintlig. De är däremot överlag mindre intresserade av attändra sina vanor för att motarbeta digital isolering och polarisering, även om deerkänner att förändrade vanor hade gynnat dem. Konsekvenserna av fortsattbegränsning är att vi kommer att glida ifrån varandra än mer. Det kommer att leda tillett mer hätskt politiskt klimat och mer oförståelse för sådant och sådana som ärannorlunda än oss själva.<br>The making of filter bubbles occurs every time we use social media, although for a lotof people it's still a relatively unknown process. This paper analyzes young people'shabits on social media, if they feel restricted, their knowledge about filter bubbles andtheir connections to restrictions through personalization, and democracy. In this paperwe have sampled men and women between the ages of 18 and 28. After conducting 15individual interviews, we've come to the conclusion that young users feel restricted onsocial media and that they think it could be a problem. Many users considered filterbubbles to be a possible threat to democracy. We've also found that the knowledgeabout filter bubbles among the interviewees is lacking, though not non-existent. Despitethese findings, users are not very interested in changing their habits to combat digitalisolation and polarization, even though many admitted that it would be beneficial tothem. The consequences of continuing restriction is both isolation and polarization. Thiscould lead to a more rancorous political climate and a diminishing tolerance of thingsand people who are different from us.

The main theme of this essay was; How does Instagram affect their users when it comes to everyday retouching and today’s ideal of beauty, and are there any differences between age and gender? To answer this question, the everyday retouching of the Instagram users selfies (self-portrait) was investigated and charted, to see how it affecting today’s ideal of beauty.   We used a quantitative method and conducted an empirical study that was rooted in the Encoding/Decoding-model of Stuart Hall, Gidden’s theory of structuration, Cooley’s ”looking-glass self”, Lippman’s triangle, together with previous research and a web survey that was targeted to a random selection of Instagram users. The study contained a total of 194 self-recruiting respondents. We deemed it necessary to conduct this study, as it addressed an important topic that might be linked to the current fixation on appearance and today's ideal of beauty.   The results showed that Instagram has a particular impact on its users when it comes to everyday retouching. The majority of respondents used Instagram’s built-in tools for their editing/retouching process. Our results also showed that half of the women edited/retouched their selfies. About half of the men who responded to the web survey edited/retouched their selfies. The clearest result of the study was that younger individuals had a tendency to edit/retouch their selfies more frequently.<br>Temat för uppsatsen var; Hur påverkar Instagram sina användare när det gäller vardagsretuschering och dagens skönhetsideal, samt finns det några skillnader mellan ålder och kön? Syftet var att undersöka och kartlägga Instagram användarnas vardagsretuschering och hur det påverkar dagens skönhetsideal, med fokus på användarnas selfies.   Vi använde oss av en kvantitativ metod och utförde en empirisk studie som utgick från Encoding/Decoding- modellen av Stuart Hall, Giddens strukturering teori, Cooleys ”spegeljaget”, Lippmans triangel, tillsammans med tidigare forskning och en webbenkätundersökning som riktade sig till ett slumpmässigt urval av Instagrams användare. Studien hade sammanlagt 194 självrekryterande respondenter. Vi tyckte att det var viktigt att genomföra denna studie, då den innehöll ett relevant ämne som möjligtvis kan ha koppling till rådande utseendefixering och dagens skönhetsideal.   Undersökningens resultat visade att Instagram har en viss påverkan på sina användare när det gäller vardagsretuschering. En majoritet av respondenterna använde Instagrams inbyggda verktyg i sin redigerings/retuscherings process. Vårt resultat visade även att hälften av kvinnorna redigerade/retuscherade sina selfies. Av de män som svarade redigerade/retuscherade cirka hälften sina selfies. Det tydligaste resultatet av studien var att de yngre har en tendens att redigera/retuschera sina selfies oftare.

Serendipity innebär ett överraskande, lyckligt utfall som introducerar en ny upptäckt av värde för användaren. Till skillnad från dagens algoritmer, som ofta enbart ger rekommendationer baserat på relevans, innefattar design för serendipity fler komponenter för att göra innehåll på sociala medier intressant för användaren. Serendipity beskrivs därför i flera studier som ett lovande sätt för att öka chansen att användare tar del av innehållet. I dagens sociala medier introduceras allt kraftfullare algoritmer för att personalisera innehåll. Detta kan medföra att användaren inte ser tillräckligt varierad information, och riskerar att få en dålig förståelse om varierande åsikter. För att förebygga detta ämnar studien undersöka hur design för serendipity kan användas för att öka användares bredd av exponering av innehåll, även kallat exponeringsvariation. Baserat på den identifierade litteraturen gällande serendipity formulerades tre designförslag, vilka sedan designades in i en prototyp. Designförslagen berör behovet av ett varierat innehåll genom användningen av existerande sociala kontaktnät som kan användas för att uppnå detta, behovet av ett upplevt värde för användaren och användarens behov av kontroll. Då tidigare studier gällande serendipity har identifierat en brist på utvärderingar med användare skapades en prototyp över ett alternativt informationsflöde på Facebook. Informationsflödet har konstruerats i syfte att exponera användarna för nytt och oväntat innehåll och skapa förutsättningarna för att serendipity ska uppstå. Informationsflödet har sedan utvärderats med användare och visar att de upplevt variationen som positiv samt en känsla av kontroll kopplat till större valfrihet. Användningen av designförslagen har således visat hur de kan främja användares exponeringsvariation och även möjliggör för serendipity att inträffa.<br>Serendipity means a surprising, happy outcome that introduces a new discovery of value for the user. Unlike today's algorithms, which often only provide recommendations based on relevance, serendipity design includes more components to make social media content interesting to the user. Serendipity is therefore described in several studies as a promising way to increase the chance that users take part in the content. Today's social media introduces increasingly powerful algorithms for personalizing content. This can result in users not seeing sufficiently diverse information, and a risk of gaining a poor understanding of varying opinions. To prevent this, we intend to investigate how design for serendipity can be used to increase users' breadth of content exposure, also called diversity exposure. Based on the identified literature regarding serendipity, three design proposals were formulated, which were then designed into a prototype. The design proposals concern the need for a diverse content through the use of the users existing social networking contacts that can be used to achieve this, the need for a perceived value for the user and the user's need for control. As previous studies regarding serendipity have identified a lack of evaluations with users, a prototype was created of an alternative information feed on Facebook. The feed has been designed with the aim of exposing users to novel and unexpected content and creating the conditions for serendipity to arise. The information feed has since been evaluated with users and shows that they have experienced the variation as positive and a sense of control linked to greater freedom of choice. The use of the design proposals has thus shown how they can promote users' diversity exposure and also enable serendipity to occur.