Academic literature on the topic 'Sociala nätverk online'

The article is devoted to the studying the populations attraction to large centers. On the example of the Tver region it is shown how the position between capitals affects the characteristics of population movement. Due to the lack of official statistics at the municipal district level, the main source of information in this work were the data of the VKontakte social network. At the first stage, aggregated materials of the Virtual Population of Russia site were used. At the second stage, the communities of some rural settlements in the VKontakte network were studied. The main centers of attraction for the population of the Tver region are Tver, Moscow and St. Petersburg, and the capitals share their areas of influence almost equally. The northern districts gravitate towards St. Petersburg, the southern towards Moscow. The urban population, including the population of Rzhev, Torzhok and Bezhetsk, gravitates towards Moscow, and the rural population of the region gravitates towards St. Petersburg. The obtained conclusions actualize and complement the results of previous work on the topic.

The article considers the document Foundations of the State Youth Policy and its implementation in the Russian regions. This analysis allowed the authors to show that the document provides neither a political strategy nor effective management measures. The authors present the results of the analysis of the youth policy implemented by government agencies online - on the websites of regional administrations and in the social network VKontakte. The websites do not provide any current information, while the social network, on the contrary, is quite effective. The article describes the perception of the state youth policy by regions and local communities based on the empirical research conducted in 2018-2019 in 7 regions of the Russian Federation - the Tver, Kursk, Pskov, Astrakhan, Rostov, Moscow Regions and the Republic of Karelia. The main methods of data collection were in-depth interviews and focus groups (43 interviews and 26 focus groups). Respondents represented regional and municipal administrations, including departments of the youth policy, local enterprises - industrial, commercial, hotels, etc., health and education organizations, cultural institutions and youth groups. There were also focus groups with the youth: 3 groups with university students and 3 groups with students of special secondary institutions. The article shows inefficiency of the two poles approach - when the state aims at supporting the talented youth and the most vulnerable groups (orphans, children from dysfunctional families, etc.). Such an approach excludes from the policy and public discourse the middle youth that needs but lacks rather participation in the life of the country than financial support. Today only the forum campaign is implemented, in which the youth are happy to participate, but this campaign cannot strengthen the youths social role. Thus, there is still no system youth policy in Russia.

Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen. Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids! En vacker sommardag i Vasa 2021, Mia Porko-Hudd Huvudredaktör

The article draws on a broad interpretation of the invective as a non‑standard (non-literary) vocabulary known in linguistics as jargonisms, expletives, vulgarisms; foul, pejorative, negatively coloured, disparaging, slang, obscene, coarse, abusivу, taboo words and other lexical units that contain the meaning of an insult in their semic structure; less often the invective is understood as a codified (literary) vocabulary which acquires the insulting meaning in a context as an expression of the speaker’s communicative intention and pragmatic tactics of consciously offering a public affront to a specific addressee of communication. The aim of the research is the lexico-semantic and communicative-pragmatic characteristics of the invective vocabulary in a modern media discourse and social networks as a specific verbal means of a psychological impact on the consciousness of the recipients. By resorting to the method of free word association test, the authors have studied a conscious and/or subconscious reaction of Ukrainian females and males to pejorative by-words that stir up a feeling of insult. 100 people have been selected as respondents (50 people of each gender). All of them were Ukrainian native speakers including female and male lecturers and students of Lesya Ukrainka Eastern European National University (Ukraine) and Pereiaslav-Khmelnytskyi Hryhorii Skovoroda State Pedagogical University (Ukraine); choosing the stimuli, the authors proceeded from the frequency of their use in the texts of modern mass media (out of 300 detected nominations the authors used 100 units). According to the extent of the insult caused by the given words they were rated on a scale of 1 to 4 which made it possible to combine the analyzed stimuli into four groups with the following scores: 1) 2.65–2.93; 2) 1.67–2.31; 3) 1.03–1.54; 4) 0 (zero). The experiment gave a clear structure of the invective – a psycholinguistic category including a communicative-pragmatic intention of the insult. References Білоконенко Л. Пейоративна й інвективна лексика в міжособистісному конфлікті. Філологічні студії. Науковий вісник Криворізького державного педагогічного університету. 2012. Вип. 7, Ч. 2. С. 119–127. Войцехівська Н. Інвективи в конфліктному діалогічному дискурсі. Гуманітарна освіта в технічних вищих навчальних закладах. Київ, 2014. № 29. С. 322–332, https://doi.org/10.18372/2520-6818.29.8011. Гаврилів О. Непряма вербальна агресія. East European Journal of Psycholinguistics. 2019. Т. 6, № 2. С. 7–20. https://doi.org/10.5281/zenodo.3637704. Иссерс О. Коммуникативные стратегии и тактики русской речи. Москва : КомКнига, 2008. 288 с. Костусяк Н., Межов O. Префіксальні інновації як засіб психологічного впливу на свідомість реципієнтів. Psycholinguistics-Psiholingvistika. 2018. Вип. 24, № 2. С. 97–113. https://doi.org/10.31470/2309-1797-2018-24-2-97-113. Макаренко Н. Інвективна лексика як форма міжособистісного спілкування. Проблеми сучасної психології. 2013. Вип. 22. С. 336–347. https://doi.org/10.32626/22276246.2013-22.%p. Мамич М. Вульгаризація мови дитячого мультиплікаційного тексту як психолінгвістична проблема. Psycholinguistics-Psiholingvistika. 2019. Вип. 26, № 2. С. 260–277. https://doi.org/10.31470/2309-1797-2019-26-2-260-277. Навальна M. Пейоративи в мові української періодики. Psycholinguistics-Psiholingvistika. 2017. Вип. 22, № 2. С. 85–97. https://doi.org/10.5281/zenodo.1069544. Пирожков В. Законы преступного мира молодёжи (криминальная субкультура). Тверь : ИПП «Приз», 1994. Прищепа Г. «Мова ненависті» як лінгвістичний маркер «гібридної війни». Psycholinguistics-Psiholingvistika. 2017. Вип. 22, № 2. С. 98–112. https://doi.org/10.5281/zenodo.1069546. Сидоренко Е. Личностное влияние и противостояние чужому влиянию. В кн.: Психологические проблемы самореализации личности. Санкт-Петербург: СПбГУ, 1997. С. 123–142. Словник української мови: в 11 т. Київ : Наукова думка, 1970–1980. Ставицька Л. Арго, жаргон, сленг: Соціальна диференціяція української мови. Київ: Критика, 2005. Ставицька Л. Український жарґон /A Dictionary of Ukrainian Slang: словник. Київ : Критика, 2005. Судус Ю. Мовленнєві тактики реалізації стратегії дискредитації в дискурсі дипломатів США. East European Journal of Psycholinguistics. 2018. Т. 5, № 2. С. 70–82. https://doi.org/10.5281/zenodo.143636. Топчий Л. Засоби реалізації інвективної прагматики в публіцистичному дискурсі Ірини Калинець. Держава та регіони. Серія: Гуманітарні. науки. 2018. Вип. 1, № 52. С. 95–100. Форманова С. Стилістичні особливості інвективи в українській мові. Записки з українського мовознавства. Одеса, 2013. Вип. 20. С. 124–131. Холод O. Кореляція вербальної агресії інтернет-читачів і даних електронного декларування чиновників України (в період з 23 серпня по 7 листопада 2016 року). Psycholinguistics-Psiholingvistika. 2017. Вип. 21, № 2. С. 118–150. Retrieved from: https://psycholing-journal.com/index.php/journal/article/view/62. Шевченко Л., Дергач Д., Сизонов Д., Шматко І. Юрислінгвістика: словник термінів і понять. Київ : ВПЦ «Київський університет», 2015. Giles, D. (2003). Media Psychology. Mahwah, New Jersey, London: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers. Novick, Ja. M., Kim, A., & Trueswell, J. C. (2003). Studying the Grammatical Aspects of Word Recognition: Lexical Priming, Parsing, and Syntactic Ambiguity Resolution. Journal of Psycholinguistic Research, 32(1), 57–75. https://doi.org/10.1023/a:1021985032200. Tausczik, Y., & Pennebaker, J. W. (2010). The Psychological Meaning of Words: LIWC and Computerized Text Analysis Methods. Journal of Language and Social Psychology, 29(1), 24–54. https://doi.org/10.1177/0261927X09351676. References (translated and transliterated) Bilokonenko, L. (2012). Peioratyvna i іnvektyvna leksyka v mizhosobystisnomu konflikti [Invective and pejorative vocabulary in interpersonal conflict]. Filolohichni Studii. Naukovyi Visnyk Kryvorizkoho Derzhavnoho Pedahohichnoho Universytetu, 7(2), 119–127. Voitsekhivska, N. (2014). Invektyva v konfliktnomu dialohichnomu dyskursi [Invectives in Conflict Dialogical Discourse]. Humanitarna Osvita v Tekhnichnykh Vyshchykh Navchalnykh Zakladakh, 29, 322–332, https://doi.org/10.18372/2520-6818.29.8011. Havryliv, O. (2019). Nepriama verbalna ahresiia [Indirect verbal aggression]. East European Journal of Psycholinguistics, 6(2), 7–20. https://doi.org/10.5281/zenodo.3637704. Issers, O. (2008). Kommunikativnye Strategii i Taktiki Russkoy Rechi [Communicative Strategies and Tactics of Russian Speech]. Moscow: KomKniga. Kostusiak, N., & Mezhov, O. (2018). Prefiksalni innovatsii yak zasib psykholohichnoho vplyvu na svidomist retsypiientiv. [Prefixal Innovations as a Means of Psychological Impact on Consciousness of Recipients]. Psycholinguistics-Psiholingvistika, 24(2), 97–113. https://doi.org/10.31470/2309-1797-2018-24-2-97-113. Makarenko, N. (2013). Invektyvna leksyka yak forma mizhosobystisnoho spilkuvannia [Invective vocabulary as a form of interpersonal communication]. Problemy Suchasnoi Psykholohii, 22, 336–347. https://doi.org/10.32626/2227-6246.2013-22.%p. Mamych, M. (2019). Vulharyzatsia movy dytiachoho multyplikatsiinoho tekstu yak psykholinhvistychna problema. [The vulgarization of the language of a children’s multiplication text as a psycholinguistic problem]. Psycholinguistics-Psiholingvistika, 26(2), 260–277. https://doi.org/10.31470/2309-1797-2019-26-2-260-277. Navalna, M. (2017). Peioratyvy v movi ukrainskoi periodyky [Pejoratives in the language of Ukrainian periodicals]. Psycholinguistics-Psiholingvistika, 22(2), 85–97. https://doi.org/10.5281/zenodo.1069544. Pirozhkov, V. (1994). Zakony prestupnogo mira molodezhi (kriminalnaya subkultura) [Laws of The Criminal World of Youth (Criminal Subculture)]. Tver: Priz. Retrieved from: http://www.e-readinglib.org/bookreader.php/75561/Pirozhkov-Zakony_prestupnogo_mira_molodezhi.html. Pryshchepa, G. (2017). “Mova nenavysti” yak lingvistychnyi marker “Gibrydnoi Viiny» [“Hate Speech” as a Linguistic Marker of a Hybrid War]. Psycholinguistics-Psiholingvistika, 22(2), 98–112. https://doi.org/10.5281/zenodo.1069546. Sidorenko, Y. (1997). Lichnostnoe vliyanie i protivostoyanie chuzhomu vliyaniyu [Personal Influence and Opposition to Another’s Influence]. In: Psikhologicheskie Problemy Samorealizatsii Lichnosti. (pp. 123–142). S.-Petersburg: S.-Petersburg State University. Slovnyk Ukrainskoi Movy [A Dictionary of the Ukrainian Language]: 11 Volumes. (1970–1980). Kyiv: Naukova Dumka. Stavytska, L. (2005). Arho, Zharhon, Slenh: Sotsialna Dyferentsiatsiia Ukrainskoii Movy [Argot, Jargon, Slang: Social Differentiation of the Ukrainian Language]. Kyiv: Krytyka. Stavytska, L. (2005). Ukrainskyi Zhargon / A Dictionary of Ukrainian Slang: Slovnyk [Ukrainian Jargon = A Dictionary of Ukrainian Slang: Dictionary]. Kyiv: Krytyka. Sudus, Y. (2018). Movlennievi taktyky realizatsii stratehii dyskredytatsii v dyskursi dyplomativ SShA [Speech tactics of discrediting strategy in the U.S. diplomatic discourse]. East European Journal of Psycholinguistics, 5(1), 70–82. https://doi.org/10.5281/zenodo.143636. Topchyi, L. (2018). Zasoby realizatsii invektyvnoi prahmatyky v publitsystychnomu dyskursi Iryny Kalynets [Methods of implementing invective pragmatics in Iryna Kalynets’ journalistic discourse]. Derzhava ta Rehiony. Seriia: Humanitarni Nauky, 1(52), 95–100. Formanova, S. (2013). Stylistychni osoblyvosti invektyvy v ukrainskii movi [Stylistic Peculiarities of Invective in Ukrainian Language]. Zapysky z Ukrainskoho Movoznavstva, 20, 124–131. Kholod, O. (2017). Koreliatsiia verbalnoi ahresii internet-chytachiv i danykh elektronnoho deklaruvannia chynovnykiv Ukrainy (v period z 23 serpnia po 7 lystopada 2016 roku). [Correlation Between Verbal Aggression of Online Readers and Data of Electronic Incomes Declaration of Ukrainian Officials (during the period from August 23 to November 7, 2016)]. Psycholinguistics-Psiholingvistika, 21(2), 118–150. Retrieved from: https://psycholing-journal.com/index.php/journal/article/view/62. Shevchenko, L., Derhach, D., Syzonov, D., & Shmatko, I. (2015). Yuryslinhvistyka: Slovnyk Terminiv i Poniat [Juridical Linguistics: Dictionary of Terms and Concepts]. Kyiv: Kyivskyi Universytet Publishers. Giles, D. (2003). Media Psychology. Mahwah, New Jersey, London: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers. Novick, Ja. M., Kim, A., & Trueswell, J. C. (2003). Studying the Grammatical Aspects of Word Recognition: Lexical Priming, Parsing, and Syntactic Ambiguity Resolution. Journal of Psycholinguistic Research, 32(1), 57–75. https://doi.org/10.1023/a:1021985032200. Tausczik, Y., & Pennebaker, J. W. (2010). The psychological meaning of words: LIWC and computerized text analysis methods. Journal of Language and Social Psychology, 29(1), 24–54. https://doi.org/10.1177/0261927X09351676.

En utmaning knutet till onlinespel och sociala relationer online är svårigheten att bibehålla kontakten, vilket leder till att många relationer och vänskaper online påverkas negativt när användare går från ett spel till ett annat. Tidigare forskning pekar på att den kontakt som uppstår till följd av onlinespel består av svaga relationer utan större känslomässiga och personliga band mellan spelarna. Syftet med denna studie är således att undersöka uppkomsten av sociala relationer online för att sedan dra slutsatser knutet till hur dessa relationer bildas med hjälp av digitala plattformar. För att genomföra detta genomfördes en kvalitativ forskningsstudie som grundar sig i tidigare litteratur, intervjuer samt kompletterande enkätutskick. Denna studie  har resulterat i ett kunskapsbidrag genom att identifiera digitala plattformar som på ett eller annat sätt bidrar till skapandet av sociala relationer i onlinespel.
There is an existing challenge associated with online games and social relationships onlineregarding the difficulty of maintaining contact, resulting in many online relationships andfriendships being affected negatively as users move from one game to another. Previous researchindicates that the contact that arises as a result of online games consists of weak relationshipswithout major emotional and personal ties between the players. The purpose of this study is thusto investigate the emergence of social relationships online in order to draw conclusions linked tohow these relationships are formed using digital platforms. To achieve this, a qualitative researchstudy was conducted based on previous literature, interviews and supplementary questionnaires.This study has resulted in a contribution of knowledge by identifying digital platforms that inone way or another contribute to the creation of social relationships in online games.

Social media is getting more and more important for both customers and companies as the use of social media increases each year. Previous research shows that there is a positive link between the use of social media and online shopping. The purpose of this study is to explore which factors that drives the purchases of clothes online. The factors studied are the traditional factors price, quality and word-of-mouth and the digital factors electronic word-of-mouth, influencers and ads on social media. The study has been limited to the social platforms Instagram, YouTube and Snapchat. In the study a quantitative method has been used and data was collected through a survey. The data material consists of responses from 145 respondents and have been statistically analysed through a bivariate and multivariate analysis in SPSS. The result shows that the factors that have an impact on the customer's online shopping behaviour are price, eWOM, influencers and ads, and that Instagram is the platform where customers are most affected. The study has contributed with an increased understanding of the factors that influence the customer's online clothing purchases, and what social media platform companies should focus their marketing to. The study has also shown that eWOM is becoming more important for customers compared to WOM, which has decreased in relevance for the customers in this context.

Uppsatsens syfte är att kartlägga hur nio svenska turistföretag ser på sociala mediers och konsumentens roll inom marknadsföring online. Vidare vill uppsatsförfattarna analysera potentiella effekter av virala marknadsföringskampanjer. Detta utifrån fyra teoretiska ramverk: webb 2.0, word-of-mouth, viral marknadsföring samt social valuta. I uppsatsens analys besvaras tre frågeställningar: hur ser turistföretagen på marknadsföring genom sociala medier, vad har konsumenternas sociala nätverk för betydelse i turistföretagens virala marknadsföring, samt vilka är de upplevda effekterna av virala marknadsföringskampanjer? Uppsatsens empiri baseras på data insamlad via nio semistrukturerade intervjuer. De generella resultaten visar på att konsumentens sociala nätverk online har en stor betydelse för företagens marknadsföring online, konsumenterna äger varumärket genom att de i sina sociala kanaler kan sprida både positiv och negativ word-of-mouth till det sociala nätverket. Sociala medier är en viktig faktor i turistföretagens marknadsföring och företagen måste idag vara närvarande på sociala medier då allt fler konsumenter befinner sig online. Studien har även visat att företagen endast upplever positiva effekter av företagens virala marknadsföringskampanjer. Kampanjerna leder till att konsumenterna integreras i marknadsföringen och sprider företagets varumärke till dess sociala nätverk. I och med detta bildas en positiv relation mellan företag och konsument.
The aim of this essay is to identify how nine Swedish tourism companies view the role of social media and the consumer in online marketing. Furthermore, the authors will analyze the potential effects of viral marketing campaigns. This is based on four theoretical frameworks: web 2.0, word-of-mouth, viral marketing and social currency. The analysis answer three questions: how tourism companies looks on marketing through social media, what consumer social networks importance of tourism businesses viral marketing, and what are the perceived effects of viral marketing campaigns? The essays empirics are based on data collected through nine semi-structured interviews. The overall results show that the social networks of consumers have a great significance for the companies’ online marketing. Through their social media channels, consumers can spread both positive and negative word-of-mouth to their social networks, this has the effect that consumers now can be said to own the companies’ brands. Social media is an important element of the tourism companies’ marketing strategies. Consumers increasing usage of social media means that companies today must be present online. Furthermore, the study has shown that tourism companies have only seen positive effects of their viral marketing campaigns. The campaigns have the effect of consumers integrating with the companies’ marketing and spreading the companies’ brands within their social networks. This creates a positive relation between company and consumer.

Internet har blivit en stor del av människors vardag och ett ställe där allt fler söker information. Detta gäller även inför kontakt med socialtjänsten. Den information som klienterna fått ta del av kan tänkas påverka hur förtroendet för socialtjänsten ser ut. Ett ställe för att söka information och dela sina erfarenheter med andra är via webbforum såsom www.familjeliv.se, som är utgångspunkten för vår studie. Syftet med uppsatsen var att undersöka de åsikter som framställs i förhållande till socialtjänsten utifrån de föreställningar, erfarenheter och upplevelser som framställs på forumet genom en tematisk analys. Det vi kom fram till var främst att det finns en huvudsakligen negativ bild av socialtjänsten på forumet. Denna negativa bild verkar grundas i en okunskap kring socialtjänstens arbetssätt och handlingsutrymme. Vi har även sett att det är den enskilda socialsekreteraren som får stå för hur erfarenheten med socialtjänsten var och inte socialtjänsten i stort, vilket ytterligare tyder på en oförståelse för arbetet. Denna rådande negativa bild och de åsikter som uttryckts verkar även påverka vissa medlemmar till att inte söka hjälp hos socialtjänsten, vilket är problematiskt. Socialtjänsten behöver därför ta ett ansvar för att tydliggöra arbetet och dess begränsningar, förslagsvis genom att socialtjänsten tar plats i den offentliga debatten på sociala forum.

Syftet med denna kvantitativa fallstudie var att se hur mobbning kan få utlopp både i hemmet och i skolan, både via den traditionella mobbningen och via den mobbning som sker via till exempel sociala medier, så kallad nätmobbning. För att komma fram till ett resultat har vi delat ut enkäter i två årskurs sexor. Dessa svar analyserades sedan via induktiv metod. Resultaten visade att i de klasser vi undersökt var det fortfarande den traditionella mobbningen som dominerade, även om många också stött på nätmobbning. Vi har även sett att de redan vid ung ålder stött på både mobbning och kränkningar både i det verkliga livet och online.

Bakgrund: Den ökade användningen av sociala medier har lett till att de i allt större utsträckning används som varumärkesbyggande verktyg för företag och organisationer. Den ökade kommersialiseringen som skett inom elitidrott har lett till att även elitidrottsklubbar avser att stärka sina varumärken. Tidigare forskning visar att elitidrottsklubbar bör utnyttja sociala medier för att främja och stärka relationen med supportrar och kunder, eftersom det på lång sikt bidrar till ökade intäkter för klubben. I en svensk kontext är forskningen om elitidrottsklubbars varumärkesbyggande i sociala medier däremot ytterst begränsad. Med anledning av denna kunskapslucka krävs ytterligare studier om hur svenska idrottsklubbar använder sociala medier för att stärka sina varumärken. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur och varför svenska elitidrottsklubbar använder sociala medier som varumärkesbyggande verktyg. Vilka syften har användningen av sociala medier för en svensk elitidrottsklubb och hur uppfylls dem? Vilka förtjänster och utmaningar medför användningen av sociala medier som varumärkesbyggande verktyg i kontexten av svensk elitidrott? Vad för innehåll publicerar en svensk elitidrottsklubb på sociala medier och hur påverkar det klubbens fans? Genomförande: Studien har kombinerat en kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi. Innehållsanalyser av en fallorganisations publicerade material på sociala medier, samt en kvalitativ semistrukturerad intervju har utförts för att fylla studiens syfte. Resultat: Sociala medier är viktiga verktyg för att bygga och fördjupa relationen, samt skapa lojalitet mellan klubben och dess fans och kunder. Sociala medier fyller också direkta ekonomiska syften. Studien har även påvisat tydliga utmaningar som klubbar ställs inför. Utmaningar som till stor del grundar sig i brist på enhetlig syn på hur och varför socialamedier ska användas.
Problem definition: The emergence of social media has resulted in that companies to a bigger extent uses them as brand management tools. The increased commercialization in professional team sports led to the fact that professional sports clubs aim to strengthen their brands. Previous research shows that professional sports clubs should take advantage of social media to promote and strengthen relationships with fans and customers, since it will result in increased revenues for the club in the long term. In a Swedish context, however, the research about professional sports clubs’ brand management in social media is extremely limited. Due to this research gap, further research studying Swedish professional sports club’s brand management in social media is eligible. Aim and research questions: The purpose of this study is to examine how and why Swedish professional sports club use social media as a brand management tool. What are the purposes of using social media as a brand management tool for a Swedish professional sports club and how are they fulfilled? What benefits and challenges entails he use of social media as brand management tool in the context of professional Swedish sports? What content is published by professional Swedish sports club on social media and how does it affect its fans? Methodology: This study has combined a quantitative and qualitative research strategy. Content analysis of a case organization's material published on social media, as well as qualitative semi-structured interviews have been conducted to fulfil the purpose of this study. Findings: Social media are important tools for building and deepening the relationship, as well as creating loyalty, between the club and its fans and customers. Social media also fills direct economic purposes. This study has also highlighted clear challenges that sports clubs face when using social media. These challenges are to a big extend due to lack of unanimous views on how and why social media should be used.

The purpose of this paper is to contribute to greater understanding and insight into how for-profit companies use social media as a communication tool. The aim is also to examine if marketing through social media is strategically planned and if results are measured.  Through this study, the authors were able to conclude that the majority of companies that participated lack knowledge about the use of social media in a beneficial and strategic way. Any written strategy or plan does not exist within the companies, while an oral occur to some extent. Serious measurement tools are only used by one of the companies that buy this as an externally service.

Undersökningens syfte är att redogöra för interaktionen på fyra svenska soloartister och sångares Instagramkonton, där fokus legat på att kartlägga interaktionen mellan musikartister och fans, samt fans emellan, för att sedan beskriva vilka mönster som förekommer i interaktionen vid en jämförelse mellan alla fyra konton. Målet med den kvalitativa undersökningen har varit att nå en övergripande förståelse för interaktionen, och undersökningen har därför genomförts med en induktiv forskningsansats, för att få en bred förståelse för materialet. Undersökningens empiri består av 240 publiceringar, hämtade från fyra olika Instagramkonton. Resultatet av den empiriska undersökningen visar på att interaktionen mellan artist och fans ofta är ensidig samt styrs av artisten, fans ger respons direkt kopplat till det som publiceras på artisternas konton och de får sällan svar på det de skriver till artisterna. Fansen får en varierande inblick i vilka artisterna är privat och vad de gör på sin fritid, och fansens engagemang är också som störst vid publiceringar som på detta sätt är kopplade till artisternas privatliv. Fansen kan sägas ha en bred kännedom om musikartisten som de är intresserade av, medan det står oklart huruvida musikartisten har kännedom om vilka deras fans är. Den interaktion som förekommer mellan fansen handlar närmast uteslutande om att de tipsar varandra om sådant som har publicerats på artisternas konton, utöver detta förekommer sällan någon annan form av interaktion fansen emellan.

Om oss Vi som skapat denna blogg heter Sabine och Martin. Vi är två språk- och litteraturstudenter som skrivit en del vad man bör tänka på om man är intresserad av sociala medier och influencers, främst med ungdomar i åtanke. Detta är superviktigt anser vi då väldigt många idag spenderar mycket tid på sociala medier, inte minst ungdomar, varav många lägger ett stort värde i hur de och deras inlägg bemöts av andra på nätet. På denna blogg vill vi belysa att detta är fallet, samt att det finns saker man bör tänka på om man vill ha en närvaro på nätet som influencer

Changes taking place in the world transform the usual way of life and force one to adapt to new forms of work, training, leisure, etc. Despite the fact that information and communication technologies have been a popular educational tool for a long time, the transition of students from full-time to distance learning (DL) in connection with the coronavirus pandemic created a situation of high tension for a number of objective and subjective reasons: uncertainty, a threat to health, lack of real communication, technical difficulties of the DL. All of this in aggregate is considered by us as a stressful situation (SS) and determines the relevance of the study of personality factors that contribute to coping with new stresses. The purpose of the study is to identify factors of SS and resources to control it from the standpoint of maintaining the health and vitality of students. Methods: semi-standardized expert interviews with teachers, author’s questionnaire «Difficulties and resources to overcome them», questionnaire «Health» a short version of the vitality test (Osin & Rasskazova, 2013), assessment of motivation and attitude towards professional activity students (Krylova & Ignatkova, 2017). The study was carried out online in May 2020 during the transition exclusively to DUO. Sample: expert interviews with 30 teachers from universities in St. Petersburg, Tver, Yuzhno-Sakhalinsk; 82 students (age 18 — 30 years) of the Faculty of Psychology of St. Petersburg State University, College of Physical Culture and Sports of St. Petersburg State University, Sakhalin College of Arts. Results. Among the most stressful factors of emergency situations, students included social isolation, new conditions and requirements for self-organizing training, the cognitive difficulties of control tasks in an online format, an epidemiological threat to health, and an experience of anxiety and uncertainty. From the perspective of the subject-resource approach, the personal resources of coping with emergencies are determined. The obtained results formed the basis for recommendations and reconstructions of the educational process.