Dissertations / Theses on the topic 'Socialbidrag Socialbidrag'

This essay analyses the national standard for maintenance aid and if it´s compatible with the standards set in the government mould.

As new-liberal ideas get more scope in the Swedish policy the analyses focus consisted in seeing about the social contribution been changed, and if the standards in the government mould have lost their worth.

The national standard is not edified on the basis of subsistence levels, but becomes paradoxical when numbers of welfare recipients is the measure used in order to measure poverty, concurrent as the government mould aims to protecting every citizen’s welfare.

The study analyses a type of society that has emerged during a period of time. In a normative analysis concepts are set in relation to each other where, the analysis presents standards that are vague. If the standards in the government mould are presented as something valuable and get their worth back in the policy, perhaps also the citizen´s in Sweden change attitude to poverty and welfare contribution.  

 Social- liberalism justifies social contribution and the welfare State, while new-liberalism has other opinions about what redistribution should contain. An important knowledge to present as Sweden is moving towards more new-liberalistic values.

The overarching aim of this dissertation is to study divergences in assessments of social assistance in Swedish social welfare offices. ‘Assessments’ here refers to whether applications for social assistance are granted or not, as well as the size of subsidies. Another aim with the dissertation is to explore whether differences in assessments have changed over time. A primary focus in this study is the importance of elements of changing character, e.g. varying organizational and individual conditions. Among these elements, the main focus is on the relation between organizational factors and professional discretion among social workers.

Primary data used for the study has been assembled among social workers (n=121) in eleven municipalities in the northern Stockholm area. The main section of the questionnaire used for assembling data consists of six vignettes, each describing a different situation. Data is supplemented with secondary material that derives from a similar study conducted in 1994.

Overall, findings show considerable divergences in the way social workers make their assessments. Some of the divergences are explained by different organizational conditions, e.g. varying levels of specialization and size of caseloads. Individual factors, such as sex, age and varying professional characteristics, e.g. work experience, influence the assessments only to a limited degree, while attitudes among social workers play a larger role. The study also indicates a substantial decrease in generosity over time. This might to some extent be explained by changed and elaborated set of regulations in the sphere of social assistance. Further, the individual divergences in assessments have increased over time. A plausible interpretation of the results is that an increasing number of regulations combined with professional discretion, entails a larger scope for social workers’ opinions and individual screening among rules.

Kommunerna kan sedan början av 1990-talet välja mellan att erbjuda nyanlända flyktingar

socialbidrag eller introduktionsersättning. Den sistnämnda ersättningen infördes med ambitionen

att den ska öka förutsättningarna för flyktingar att snabbt bli självförsörjande. Med hjälp av en

linjär sannolikhetsmodell skattas effekten av introduktionsersättningen på utfallsvariabler som

kan förknippas med integration i allmänhet och möjligheter att på sikt bli självförsörjande i

synnerhet. Resultaten visar att deltagandet i sfi-undervisningen ökar bland flyktingar som bosatt

sig i kommuner som erbjuder de nyanlända introduktionsersättning. När beroendevariabler som

förvärvsarbete på kort och längre sikt studeras ger dock resultaten inget stöd för att

introduktionsersättningen har en positiv påverkan på flyktingarnas försörjningsmöjligheter.

In 2003 the Swedish parliament decided to incorporate maintenance support for the elderly within the framework of the state social insurance system. Maintenance support for the elderly entails that individuals who, due to too short a period of residence in Sweden, do not qualify themselves for a full guarantee pension and thus have the right to receive benefits after completion of an income test. A large proportion of these people previously received individually incometested social benefits. Maintenance support for the elderly and how it is perceived by the elderly is the focus of the study. The overall aim of the study is to gain knowledge about what it means for immigrants who moved in later life to be the subject of a transfer from a selective benefit system to one where more general principles apply. More specifically the aim concerns what it means for their possibilities for gaining access to social rights and what it means for their relationship with the Swedish welfare state. The study’s empirical material consists of two parts. The first part contains register data from the social services register of the National Board of Health and Social Welfare and the social insurance register of the Swedish Social Insurance Board. The second consists of interviews with eleven foreign-born elderly persons who previously received social benefits and now receive maintenance support for the elderly. The analysis of the register data indicates that one-fifth of the target group actually includes people born in Sweden while the rest are immigrants arriving in Sweden in later life. For most of those in this latter group the maintenance support is their only source of financial support while it is a supplement for the Swedish-born elderly recipients. The results show that of those, who previously received social benefits and where the maintenance support is their only source of financial support, about onefifth received a smaller amount of benefit after the reform. The interview study indicates the existence of a gap between what the respondents express as needs of more individual considerations both in terms of the contact with the administrating authority and the maintenance support’s monetary content and how the elderly perceive that these needs are provided for. In order to try to understand this gap the result was analysed by using a number of major theoretical concepts such as universalism, stigma and shame, and social citizenship, public identity and recognition. The conclusions of the study is that a comprehension of the gap can be found in the standardised design and administration of the maintenance support and in the socio-economic context that immigrants coming to Sweden in later life find themselves in.

This essay is about persons who have had social assistance and the individual’s experiences of social assistance. The focus is on how the individual develops in a new life situation and if and how they are motivated to get out of it. The essay has an individual perspective where the relation between society and the individual is important. The result is based on four qualitative interviews with a hermeneutic perspective. The result is also based on the individual’s subjective apprehensions and experiences of the social assistance. Those circumstances withdraws that there can not be any general conclusions made of the result that could be representative for a larger number of people. Important theoretical conceptions are social problems and divergent behaviour, stigmatization, labour and faithful moments.

What I have wished to express in this essay is the people behind the social assistance conception and the numbers in studies about social assistance. It is about people with individual life destiny’s that in the Swedish sociality today have not been able to provide themselves and had to use society’s last safety net, social assistance. The society looks on people with social assistance have a historical negative background. Social assistance was developed from welfare and help to the poor. The historical stigma still exists in the Swedish society and it is still considered shameful not to be able to provide yourself.

As an unemployed person with social assistance one can need more support and help than just to be paid money because these often have a weak connection to the labour market. The social studies in Sweden describes that the social services assignment is to liberate and develop the individuals and groups own recourses. This means that the social worker should not only make payments. They should also have an interest in the client in some other way. In this essay it is clear that this is not always the case. The most evident result about the individual’s motivation not to have social assistance is the will to support oneself and labour is an important part of the self image and identity.

People recieving social assistance is today very common in Swedish society. Of those receiving social assistance single mothers is one ofthe largest groups. The purpose of this study is to examine how single mothers with social assistance experience themselves to be treated by social services, how this treatment affects their confidence in the social services and how they experience it is to live with social assistance. To answer the question, we use qualitative interviews with three clients. Previous research has shown that single mothers receiving social assistance experience vulnerability, and how they perceive it is affected by how they are treated by their social secretaries. Our theoretical approach are the ideas of empowerment and stigma. The results show that clients relate their feelings of vulnerability to their poor economy, lack of work, stereotypes, their relationship to their secretary and their views on the social assistance system. We see that the clients make a distinction between their confidence and trust in the social assistance system and their secretaries. We believe that this has to do with the personal relationship they have with their secretaries. The clients express that the relationship with their secretary is very important because it can affect their self esteem and confidence in the future.

Syften med studien har varit att beskriva populationen unga socialbidragstagare med hänsyn tagen till faktorer som ålder, kön, boende, nationellt ursprung, utbildningsnivå, arbetserfarenhet och bidragshistoria i en kommun i den norra delen av Stockholms län, samt att redogöra för socialtjänstens arbete med den aktuella gruppen. Datainsamlingen genomfördes i Järfälla kommun under våren 2006. En registerstudie och en enkätundersökning genomfördes kommunen för att samla in data kring klienterna.

Undersökningsgruppen omfattas av 292 individer. Resonemang om socialarbetarna som gräsrotsbyråkrater förekommer i studien. Resultatet visar på att den största delen av klienterna som kommer i kontakt med socialtjänsten i Järfälla har arbetsmarknadsrelaterade problem, andra problem som förekommer är psykiska hinder och missbruk. Delar av resultatet har även samkörts med resultat från en tidigare studie kring ungdomar i Järfälla för att kunna visa på eventuella skillnader över tid. Jämförelsen visar på att gruppen ensamstående unga i åldrarna 18-25 år utan barn har liknande struktur mellan de båda undersökningarna.

Arbete - ”Ett lyckligt tillstånd” Sammanfattning   Bakgrunden till den här studien var att den undersökta kommunen har hög arbetslöshet och har valt ett förfarande av arbetslösa bidragstagare som visat goda resultat ur ett samhällsperspektiv. Klienternas perspektiv blev fokus för studien. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om betydelsen av insatsen Råd och Stöd från Socialtjänsten, på Resurscentrum, ur ett klientperspektiv. Den undersökningsmetod som användes var kvalitativa intervjuer med nuvarande och tidigare deltagare på Resurscentrum, utifrån en intervjuguide. Resultatet visade att fyra av fem klienter såg positivt på sin anställning på Resurscentrum, medan en klient inte alls var nöjd. De positiva förändringar som intervjupersonerna hänförde till sin anställning var att de stärkts som människor, yrkesmässigt och socialt, men framförallt på det personliga planet. De sa sig se ljusare på framtiden. Den viktigaste slutsatsen som framkom var att människor föredrar att arbeta framför att tillgodose sin försörjning som bidragstagare.   Nyckelord: arbetsrehabilitering, arbetslöshet, aktiveringspolitik, socialbidrag
Work - ”A happy state of mind” Abstract   The purpose of this study was to reach an increased knowledge about the meaning of the municipal efforts, in the work oriented rehabilitation called Resurscentrum. The client’s perspective became the focus of interest in this thesis. The empirical material consists of five qualitative interviews with previous and current clients at Resurscentrum. The interviews were preformed out of an interview guideline. The results showed four out of five clients being satisfied with their employments while one client was very critical. The clients recalled several positive changes to their employments such as growing as human beings, both according to work and their social life. Statements showed a belief in a brighter future for all of the clients. The most important conclusion was the fact that people prefer working instead of receiving social allowances.   Keywords: work rehabilitation, unemployment, activation politics, social allowance

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur beslutsprocessen ser ut med fokus på den enskilda handläggarens individuella handlingsutrymme samt att förstå vilket eventuellt utrymme det finns för variationer i beslut inom försörjningsstöd. Tidigare studier har visat att det finns stora variationer i beslut inom försörjningsstöd och jag ville därför undersöka hur det kan komma sig. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare inom försörjningsstöd. Som analysverktyg har avskiljandeperspektivet använts. I ett avskiljandeperspektiv fokuserar man på de regler och mekanismer som skiljer ut de som är berättigade till bidrag och de som inte anses berättigade trots att de kan behöva hjälp. Avskiljandereglerna bygger på rådande föreställningar om arbetsmoral och arbetsetik och finns i de lagar och regler som socialsekreterarna är ålagda att följa. Resultatet av studien visar att det finns utrymme för variation i beslut inom ramen för det individuella handlingsutrymmet och att det till stor del kan hänföras till de krav som ställs på klienten avseende att söka arbete. Dessa arbetskrav har även visat sig göra det svårare att fatta beslut och att kraven på vad som förväntas av klienten blir otydliga. Det har också visat sig att lagstiftningen på många sätt uppmuntrar till bedömningar av moralisk karaktär och att detta kan leda till olika dilemman.

I denna uppsats studeras hur förändrade incitament i form av hårdare aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare i Sveriges kommuner inverkar på andelen socialbidragstagare och socialbidragskostnaderna i kommunerna. Studien möjliggörs av att de svenska kommunerna i varierande utsträckning har infört hårdare aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare, varför en difference in differences-analys som renodlar effekten av hårdare krav kan genomföras. Kommunerna klassificeras utifrån graden av aktivitet vad gäller att få socialbidragstagare i aktivering. Väldigt aktiva kommuner jämförs med icke alls aktiva, och en betydande uppsättning kontrollvariabler som kontrollerar för andra skillnader mellan kommungrupperna inkluderas. Resultaten visar att ett införande av hårda aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare ger tydliga negativa effekter på andelen socialbidragstagare i kommunerna, i synnerhet för unga socialbidragstagare, men mer begränsade effekter på kommunernas socialbidragskostnader.

I Sverige har kommunerna sedan 1998 rätt att ställa krav på att socialbidragstagare deltar i aktiveringsåtgärder av olika slag i syfte att bli självförsörjande. Enligt teorin minskar aktiveringskrav socialbidragstagandet på två sätt. Det ena av dessa är att de som egentligen kan försörja sig själva träder ur socialbidragstagande, eftersom aktiveringskrav gör att socialbidragstagandets alternativkostnad ökar. Det andra är att de som inte är socialbidragstagare avskräcks av den ökade alternativkostnaden för bidrag och anstränger sig mer för att slippa hamna i bidragstagande.

Den här uppsatsen är en ekonometrisk effektutvärdering av hur reformen har påverkat socialbidragstagare i fem kommuner som infört hårda aktiveringskrav.

Mina resultat visar att aktiveringskrav i genomsnitt inte tycks ha någon effekt vare sig på sannolikheten att lämna bidragstagandet eller på sannolikheten att träda in i det. Inte heller verkar aktiveringskrav i genomsnitt påverka arbetsinkomsten eller den disponibla inkomsten för dem som har socialbidrag då aktiveringskrav införs.

Resultaten skiljer sig dock för olika undergrupper av socialbidragstagare. Aktiveringskrav tycks påverka sannolikheten att lämna bidragstagandet positivt för ensamstående utan barn, men negativt för hushåll med barn.

Syftet med studien var dels att övergripande beskriva bidragspopulationen i två utvalda kommuner, dels att undersöka huruvida socialtjänsten tar särskild hänsyn till barn i samband med handläggning av socialbidrag. Vidare syftade studien till att uppmärksamma hur ett sådant hänsynstagande kunde komma till uttryck samt belysa om särskilda organisatoriska villkor hade någon påverkan på detta. För att uppfylla syftet användes kvantitativ metod och sekundärdata från Institutet för utveckling av metoder (IMS) vid Socialstyrelsen. Databearbetningen gjordes i statistikprogrammet SPSS och resultaten analyserades sedan utifrån organisationsteori, med inriktning på gräsrotsbyråkrati. Resultaten visar att det i viss mån tas särskild hänsyn till barnen i socialbidragsärenden. Vissa variationer mellan kommunerna förekom i en del fall. Exempelvis biföll handläggarna i den ena kommunen i större utsträckning bistånd till barnfamiljer trots formell rätt att ge avslag. I över hälften av fallen har dock handläggarna inte talat med klienten om barnets situation. Att det finns variationer såväl mellan som inom kommunerna kan utifrån teorin förklaras med att socialarbetare arbetar inom en gräsrotsorganisation där det tillåts en viss handlingsfrihet i arbetet med klienterna.

The aim of the study was to examine the possibilities and difficulties for social workers whom work with individuals on long-term economic support. We used a qualitative method and interviewed six social workers from one municipality. We chose to use two theoretical perspectives, Empowerment and KASAM (Feeling of context), when analyzing the results and the study's empire was analyzed using a phenomenological and hermeneutic approach. Our results showed that the interviewees own view, on the work with individuals on long-term economic support, was that it is permeated by high workload, limited scope for action and difficulties in meeting with clients. The interviewees also stated that the organization, laws and guidelines affect the work with clients to a substantial extent and the ability to work out ideas with managers and colleagues is a great support. Key words: social work, social worker, long-term, economic support.
Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares upplevelser av möjligheter och hinder i arbetet med individer som långvarigt uppbär försörjningsstöd. Vi använde oss av en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med socialsekreterare från en och samma kommun. Resultatet har analyserats med hjälp av två teorier, Empowerment och KASAM (Känsla av sammanhang). Studiens empiri analyserades med hjälp av en fenomenologisk och hermeneutik ansats. Studien visade att intervjupersonernas bild av arbetet, med klienter som långvarigt uppbär försörjningsstöd, genomsyras av hög arbetsbelastning, begränsat handlingsutrymme samt svårigheter gällande att hinna med klientmöten. Socialsekreterarna menar även att organisationen, lagarna och riktlinjerna påverkar arbetet med klienter väldigt mycket men att möjligheten att kunna bolla idéer med chefer och kollegor är av stor vikt för att klara av arbetet. Nyckelord: socialt arbete, socialarbetare, långvarigt, försörjningsstöd

Syftet med uppsatsen var att beskriva socialbidragstagarna i en kommun samt beskriva vilka krav socialtjänsten ställt på dem som förutsättning för att bevilja socialbidrag. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt forskningsmaterial från IMS vid Socialstyrelsen. Det framkom att det ställs krav på större delen av kommunens socialbidragstagare och en av de vanligaste orsakerna till att klienterna inte klarar sin försörjning är att de saknar arbete. En stor del av kraven handlar om att söka arbete, ha kontakt med Arbetsförmedlingen samt att visa listor över sökta arbeten. Det ställs oftare krav på dem som är födda i Sverige än på utrikes födda. Resultaten har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetslösa ungdomar med socialbidrag som deltar i ett aktiveringsprogram uppfattar verksamheten samt om de anser att insatsen ökar deras chanser till arbete och höjer deras kompetens. Frågeställningarna behandlade även ungdomarnas upplevelser av att vara arbetslösa och socialbidragstagare samt deras attityder till arbete. En kvalitativ metod användes och fyra ungdomar deltagande i Kliv1 i Södertälje intervjuades. Studien hade ett samhällsperspektiv och utgick från Baumans teoretiska begrepp konsumtionskultur.

Resultatet visade att det ansågs som påfrestande att vara arbetslös och svårt att få arbete i dagens samhälle. Två inställningar till arbete och försörjning framkom. Den ena där socialbidrag inte ansågs som märkvärdigt eller skamligt. Dessa respondenter hade specifika krav på deras kommande arbetsuppgifter och var i liten mån beredda att studera eller praktisera.

Den andra inställningen var att det är viktigt att arbeta för sin försörjning och en öppenhet för diverse arbeten. Detta kombinerades med en positivare inställning till praktik och studier. Resultatet visade även att deltagarna hade både positiva och negativa upplevelser av aktiveringsprogrammet. De ansåg inte att insatsen höjt deras kompetens eller chanser till arbete. De var trots detta i stort nöjda med sin medverkan och ansåg att de förvärvat viss kunskap.

The municipalities' costs for social assistance are expected to grow by over 20 per cent in the coming years (Prop. 2018/19:1). There are plenty of studies of how the design and level of unemployment insurances affect labor market outcomes – higher benefits have a negative impact on annual income and wages after unemployment – but few concerning the social assistance system. For recipients of social assistance, the benefit is reduced by the same amount a person earns, which create weak incentives for work as the substitution effect remains neutral. As a measure to lower the effective marginal tax rate from a hundred percent, Sweden has introduced a claw-back tax: the so-called job stimulus. Labor supply models assume voluntary unemployment, where the incentives depend on the fixed costs of working. If the fixed costs remain neutral, everyone who has a potential income over the benefit limit should work. However, under 2 per cent receive the job stimulus, even though approximately 50 per cent meet the eligibility requirements (Socialstyrelsen, 2016). Therefore, this thesis investigates potential explanations to this lag between theory and reality, analyzing a specific policy using traditional analysis tools from the economic theory of labor supply. The results show that the effective marginal tax rate is significantly affected, which strengthens the assumption that traditional analysis tools for labor supply seem insufficient when studying social assistance. Therefore, the effort model is introduced as an analysis tool to complement the established theories.

En teoretisk modell utvecklas för att undersöka relationen mellan basinkomst och arbetsutbud. Modellen förutsäger en kraftigare arbetsreducering hos låg- än hos högavlönade. Den förutsäger också en mindre reducering i en kontext med redan existerande bidragssystem. Dessa heterogena prediktioner simuleras med data för den svenska arbetsmarknaden och testas på existerande paneldata från ett randomiserat experiment med basinkomst i New Jersey (1968-1972). Den empiriska analysen ger stöd för heterogena effekter på basis av timlön genom att visa ett minskat arbetsutbud om 9-10 % hos försökspersoner med timlön under medianen, men ingen påvisbar minskning för dem med en timlön över medianen. De heterogena effekterna på basis av bidragssystemets generositet kunde varken bekräftas eller förkastas.

This study is about a social workers’ knowledge of shame. Shame in this context is the embarrassment and humiliation that many people feel when they have to apply for financial assistance which equates to approximately half a million people each year in Sweden. The aim of this study is to understand if and how social workers in this field become acquainted with shame, and how it is exposed and then handled by the social workers in the meeting and work with clients. In order to achieve the purpose of the study, we also to some extent, need to study knowledge and how social workers obtain knowledge in social work. To analyse the results and to answer the aim of the qualitative study, the study relied on the concepts of knowledge and embarrassment. Informal interviews were conducted with both managers and social workers at two smaller social offices. Results showed that respondents, as previous research shows, think it is important to use new knowledge and new science in their daily work, but contend that there is a lack of time that makes it difficult for them to assimilate these things. There were different opinions among the social workers and the managers as to what information and research was being communicated. The study showed that none of the respondents knew any research of shame or about how clients perceive the visit to the social services office. The social workers indicated that there was shame clearly evident in the meetings, but that it differs between different categories of people. Remarkably, the respondents stated that they believed that immigrants do not feel shame, while previous research shows that immigrants belong to the group of people that feel most ashamed of having to apply for financial help. How social workers handle shame in meetings with clients differs, and the development of knowledge occurs in different ways. The study concluded that there is a substantial sort of knowledge, and that this takes place along with needs and interests.
Den här studien handlar om handläggares kunskap om skam. Den skam många människor känner som är tvungna att ansöka om ekonomiskt bistånd, vilket cirka en halv miljon människor är i Sverige varje år. Studiens syfte är att förstå om och hur handläggare inom ekonomiskt bistånd får kunskap om skam, hur den eventuellt märks och i så fall hanteras av handläggarna i mötet och arbetet med klienter. För att kunna nå studiens syfte måste vi även i viss mån studera kunskap och hur handläggare får kunskap i det sociala arbetet. För att analysera resultaten och kunna besvara den kvalitativa studiens syfte har studien utgått ifrån begreppen kunskap och skam, och informella intervjuer har genomförts med både handläggare och chefer på två mindre socialkontor. Resultaten visade att respondenterna, enligt vad tidigare forskning visar, anser att det är viktigt med ny kunskap och forskning, men menar att det råder en tidsbrist på arbetsplatserna som gör att de har svårt att tillgodogöra sig detta. Det visade sig råda delade meningar mellan handläggare och chefer när det gäller vilken information och forskning som förmedlas. Studien visade vidare att ingen av respondenterna kände till någon forskning om skam, eller om hur klienter upplever besöket på socialkontoret. Handläggarna uppgav dock att skammen tydligt visar sig i mötet, men att den skiljer sig mellan olika kategorier av människor. Anmärkningsvärt var att respondenterna uppgav att de inte tror att utlandsfödda känner skam, medan tidigare forskning visar att just utlandsfödda tillhör den grupp som känner mest skam över att behöva ansöka om ekonomisk hjälp. Hur handläggarna hanterar skam i mötet med klienter skiljer sig åt, och utvecklandet av kunskap sker på olika sätt utefter erfarenhet. Studien visade vidare att det sker en kraftig sortering av kunskap, och att denna sker utefter behov och intresse.

Titel: Socialbidragstagare och konsument

Fyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtion

Författare: Andréa Freidenvall och Anna Osbäck

Utbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitet

Handledare: Mikael Sandgren

Växjö universitet

Examinator: Norma Montesino

Universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitet

Nyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusion

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser. En begränsning som riskerar att verka socialt exkluderande. Studien har en hermeneutisk ansats och vi valde en kvalitativ metod som utfördes i form av informella intervjuer med fyra respondenter. Resultatet visar att socialbidragstagandet är förknippat med känslor av skam och oro för vad andra ska tycka och att det inom gruppen socialbidragstagare finns tankar om vi och dem. Stil är på olika sätt ett medel för våra respondenter att uttrycka sin sociala identitet och konsumtion avsedd att skapa önskad stil ses av respondenterna som något självklart. Ingen av respondenterna ser sig som socialbidragstagare i framtiden utan beskriver framtiden i form av möjligheter att välja fritt i sin konsumtion. Vi valde att analysera vårt resultat med Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället och dess två sociala typer turist och vagabond. Dessa har vi sedan kopplat till begreppen social identitet och social exklusion.

Syftet med denna C-uppsats är att genom Pincus och Minahans resursinriktade systemteori undersöka innebörden av hur samhälleliga system tillgodoser hjälpbehov för klienter som uppbär försörjningsstöd under lång tid. Målet är att skapa en strukturerad bild av vad som är bidragande faktorer till långvarigt beroende av försörjningsstöd samt hur samhälleliga system arbetar med insatser gällande dessa faktorer. Frågeställningarna är följande: Vilka hjälpbehov framträder genom journalerna för undersökningsgruppen? Hur adresseras dessa av samhälleliga system och vilka slutsatser kan man dra av detta? Resultatet visar att hjälpbehoven som tillgodoses är av olika karaktär och att det samhälleliga resurssystemet ibland ersätter formella och informella resurssystem när dessa inte är välfungerande. Slutsatsen visar att samhälleliga system kan motarbeta varandra och att detta då blir till men för den enskilde. Slutsatsen visar också att preventivt arbete för att förhindra att långvarigt beroende av försörjningsstöd uppstår är viktigt.
The purpose of this bachelor thesis is to use Pincus and Minahans resource-oriented systems theory to examine how societal systems are meeting the needs of the clients who are longterm dependant on social benefits. The aim is to create a structured image of the factors that lies behind a longterm dependance on social benefits, and also how societal systems are working with interventions concerning these factors. The questions are as follows: Which needs for support can be identified among the studied group? How are these needs addressed by the societal systems, and what conclusions can you draw from this? The result shows that needs that are met by societal systems are of different sorts. It also show that societal systems sometimes replaces private and organizational systems, when thees are malfunctioning. The conclusion shows that societal systems can work against each other and that this can become troublesome for the clients. The conclusion also shows that preventive interventions are important when working with hoe to make longterm dependance on social benefits less occurring.

The purpose of this study was to examine how the needs of social assistance for people with substance abuse are assessed in accordance to The Swedish Social Services Act 4th chapter 1§. The purpose was also to examine how substance abuse is assessed as a social problem by social workers, how the municipal guidelines concerning social assistance for substance abuser were constructed in relation to the Social Service Act and finally how social workers made their assessments of the need of social assistance to people with substance abuse in relation to the legislation. The sample was made among the municipalities in the county of Stockholm. Municipal guidelines were studied in 18 municipalities by content analysis. A sample of 11 social workers was chosen from 5 municipalities. A vignette study was used as method. The results have been analyzed by using a sociology of law approach, based on the theory of the law as mainly a ruling function. The results of the study show that both the construction of municipal guidelines and social workers’ assessment of the need of social assistance to people with substance abuse were based on restrictions with no connection in The Social Service Act. Social workers who did work in a municipal, where there were no special guidelines regarding social assistance to individuals with substance abuse, more frequently made their assessments according to the law. The result was the opposite for social workers working in municipals with special guidelines regarding social assistance to individuals with substance abuse. The results also indicated that social workers, as well as municipal politicians, showed little knowledge and ability to align the social work to current legislation and legal practice.

The purpose of the study is to explore how social workers work with youths that seek financial assistance and what importance gender plays in this process. The participants were six female social workers that work with financial assistance. They were interviewed and had to reflect over a case, where the client where either male or female. The results was analyzed and compared in relation to social constructive theory and gender theory. The study shows that social workers work in two parallel processes, when they decide about financial assistance and other help benefits, the formal and the intuitive. In the formal process the social workers don’t give gender any importance in how they reflect about their work and the clients. In the same time way they think differently about male or female clients in a more intuitive manner. The differences that are done can be related to gender stereotypes. The male client is thought of being responsible and active and the female client is viewed as a passive victim. These ideas creates different practices against men and women, where the female would be given psychological aid and the male would be given work related support. These practices reproduces traditional conceptions of both sexes and can therefore create different possibilities for young men and women that contact the social welfare system for financial assistance.

The aim of this thesis is to examine activation, including support and control, among different groups of social assistance (SA) recipients. Assessments and activation related decisions during one year are analysed for 372 social randomly selected assistance claimants from four municipalities. Data was collected 2002-2003 through structured interviews with the clients and their social workers. Income from work and social assistance was followed up with national register data after two years. The first study focuses on social workers conception of their claimants work barriers. Conceptions vary systematically across groups of claimants. The second study examines elements of activation, finding that extent and content of activation, and use of support and control, vary between municipalities and programs. The third study analyses associations between participation in activation programs and exposures to sanctions and exemptions (indicators of support and control) on the one hand, and claimants’ characteristics on the other hand.  Traditional work-test logic seems to be common in social work, and linked to stereotypic gender logic. This implies a systematic selection to activation based on sex, and on social workers opinion about the claimants work motivation. The results question the linkage between work barriers and activation, since claimants without formal resources (education and work experience) do not participate in resource activation (aiming to increase formal resources) more often than others. The fourth study analyses association between combinations of activation programs and sanctions and self support outcomes for SA claimants. Results suggest that a combination of resource activation and sanctions has a positive association with income from work, and that a combination of job activation and sanctions is associated with continuing SA.

Social benefits were forecasted to increase by 13 percent to 2022 before the pandemic hit the economy (Prop. 2018/19:1). In the latest forecast it has almost doubled: an increase of 24 percent to 2022 (Prop. 2020/21:1). Youths and immigrants are particularly affected by the downturn, especially since labor market sectors were both groups often have their first job are in the center of attention for government restrictions to lower the spread of Covid-19. These two groups are overrepresented among social benefit recipients when being unemployed (Socialstyrelsen, 2020), since they have not qualified to national unemployment insurances (Rosengren, 2017). The municipal social assistance was intended to be the outermost safety net. Though the transfer should be short-term, over 40 percent of the households receiving social benefits do it for more than ten months, and the share increases[1]. Social benefit could now be considered a complement to national transfers and an extra unemployment benefit for those who are not eligible for the national social safety system on the labor market. Municipalities are allowed to demand participation in different activities – henceforth called activation – as a prerequisite for social benefit eligibility. Under the assumption of full-time activation for social benefit recipients, the difference in leisure between employment or unemployment with activation is zero (0). This affect the cost of labor for the individual, which is usually partly described as the relative value of leisure (non-monetary costs). If it does not cost any leisure to leave unemployment for employment, the disutility of work decrease. Social benefits also reimburse monetary labor costs, such as commuting, wherefore there is no difference in fixed labor costs either. Differences in disposable income is then the only remaining variable to decide the individuals labor supply, according to conventional labor market theory; if the disposable income when working exceed the disposable income when not working, the individual should work. A social benefit recipient is eligible for the job stimulus after six months of social benefit dependency, giving a 25 percent earnings disregard on the net labor income. This is an exception from the usual one-to-one discount (or 100 percent marginal effect) on the transfer when receiving other incomes, such as national transfers or wage. The stimulus is intended to increase the incentives for working and motivate those who are long-term recipients to be active on the labor market[2]. During this time period, all recipients have a larger disposable income if working compared to not working – combined with the other assumptions above, this means all recipients should work when being eligible for job stimulus. Available data (Socialstyrelsen, 2016) shows only 1.8 percent of all recipients actually had labor incomes and got the earnings disregard, inferring a deviation from the expectations of common labor market theory. Meaning there could be an unknown variable in the utility function, decreasing the utility from working more than the utility increase from the job stimulus. There are a variety of possible explanations, such as asymmetric information, stigmatization, matching problems et cetera. In this thesis, the focus will be effort. This is the explanation closest to the standard model, where the disutility of lost leisure due to labor is the centerpiece. In my previous thesis (Rosengren, 2019), I introduced a draft of an effort model. In this model, working came with a larger effort than activation giving rise to a disutility. The income differential needs to exceed the cost of the extra effort if the individual should choose to work. Expanding the standard model could provide a more sufficient tool for analyzing labor market participation and employment effects in the social benefit system. This thesis provides a model for analyzing the individual’s decision on the extensive margin – to work or not to work – in transfer systems, with regard to effort, shirking and effective leisure. I simulate the effort level corresponding to the share of social benefit recipients observed to have labor income during the job stimulus spell. Finding the effort in activation being approximately 71.5 percent of the effort when employed. I also forecast the effect of the planned increase in the job stimulus from 25 to 50 percent by the same simulation; 1 percent of the social benefit recipients are expected to leave activation for employment due to the doubled job stimulus. I optimize effort (from the policy-maker’s perspective) at different skill levels to find the effort level were all will supply labor. If enforcing 99.65 percent effort 83.44 percent are expected to leave activation for work.
Allt fler arbetslösa försörjer sig på ekonomiskt bistånd istället för de statliga arbetslöshetsersättningarna. Ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd är inte utformat med drivkrafter för arbete i beaktande. Exempelvis får den som tar emot bidraget inget utbyte av att börja arbeta förrän arbetsinkomsten överstiger försörjningsstödsnormen. För ett hushåll med två vuxna och fyra barn innebär det ca 30 000 SEK efter skatt. Finns det dessutom inga aktivitetskrav förlorar hushållet samtidigt fritid av att börja arbeta. Jobbstimulansen infördes för att få drivkrafter för arbete i försörjningsstödet. Det innebär att den som haft ekonomiskt bistånd i sex månader och börjar arbeta får behålla 25 procent av nettoinkomsten, istället för att bidraget minskar krona för krona när löneinkomsten ökar. Under antagandet om heltidsaktivering för försörjningsstödsmottagare är den tillgängliga fritiden lika för den som arbetar och för den som är arbetslös, därmed är den rörliga kostnaden av att arbeta lika. Eftersom försörjningsstödet kompenserar för eventuella kostnader som uppstår för den som börjar jobba, såsom förskoleavgift eller pendlingskostnader, påverkas inte disponibelinkomsten av fasta kostnader för att arbeta heller. Försörjningsstödsmottagare med jobbstimulans och heltidsaktivering kan således tjäna mer pengar och därmed öka sin nytta, utan att öka sin onytta (eftersom fritiden är oförändrad), genom att börja arbeta. Utifrån arbetsutbudsteori skulle förväntan vara att alla skulle börja arbeta under sådana förutsättningar. Trots det visar en uppföljning att bara 1,8 procent arbetar. Det kan finnas olika förklaringar till att så få börjar arbeta; bristande information om jobbstimulansen, sök- och matchningsproblem och så vidare. I den här uppsatsen prövas skillnader i ansträngning genom att anpassa en modell för arbetsutbud till det svenska socialbidragssystemet, och ge bidragstagare möjlighet att lata sig eller skolka i aktiveringen – inspirerat av den etablerade shirking theory – för att utöka sin effektiva fritid. Studier visar att människor upplever skolk eller lathet som substitut till ledighet. Även om den faktiska fritiden är densamma för den som arbetar och den som är arbetslös men deltar i aktivering, kan skillnader i ansträngning därmed innebära att den effektiva fritiden skiljer sig. När den som kan få jobbstimulans ska börja arbeta innebär det då en minskad effektiv fritid, och därmed en onytta eller upplevd kostnad av arbete. Försörjningsstödsmottagaren väljer sin ansträngning, som ger upphov till olika mycket onytta beroende på individens färdigheter där den med mer färdigheter har en lägre onytta av arbete eller ansträngning. Om personen arbetar eller inte beror på om den ökade nyttan av att börja arbeta med jobbstimulans överträffar onyttan av den minskade effektiva fritiden av att börja arbeta, givet individens färdigheter. I uppsatsen undersöks effekten av förändringar i olika variabler – ansträngning, färdighet och jobbstimulans – och jag finner att jobbstimulansen bara påverkar nyttan på marginalen, i jämförelse med stora effekter av ökad ansträngning eller ökade färdigheter. Vidare simuleras vilken ansträngningsnivå som korresponderar med att 1,8 procent arbetar och därmed har större nytta av jobbstimulansen än av den extra effektiva fritiden. Det visar sig att ansträngningen i aktiveringen verkar vara 71,5 procent jämfört ansträngningen på ett jobb. Om jobbstimulansen fördubblas, till en offentligfinansiell kostnad av 100 miljoner SEK, ökar andelen som börjar jobba bara med drygt en procentenhet vid bibehållen ansträngningsnivå. I uppsatsen beräknar jag även optimal ansträngningsnivå för att alla vid en viss färdighetsnivå ska börja arbeta. Det visar sig att om ansträngningsnivån höjs med knappt 20 procentenheter till 90 procent, skulle andelen som börjar arbeta stiga från 1,8 procent till 51 procent. Utöver dessa nya tillskott – förklaringsmodeller och resultat – till fältet, innehåller uppsatsen dessutom förslag på empiriska tester av andra förklaringar. För att genomföra simuleringar och kalkyleringar, har en modell över det svenska bidrags- och skattesystemet byggts i Matlab. Även den är att betrakta som ett tillskott.

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lågutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstärks när allt fler unga inte lyckats komma in på arbetsmarknaden och blir långvarigt arbetslösa. För att åtgärda problemet att ta sig in på arbetsmarknad, sätts de in på arbetsmarknadsåtgärder. Stämmer medias bild över verkligheten? Hur ser åtgärderna egentligen ut och hur påverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten på personerna själva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbättras? Metod: För att ta reda på svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie där vi använt oss av 29 artiklar. Resultat: Ju längre arbetslöshet, desto svårare förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. I takt med tiden försämras dessutom den fysiska, psykiska och sociala hälsan hos individen, vilket medför dubbla negativa konsekvenser. Om man är utan fullständigt gymnasiebetyg eller körkort, är chanserna för jobb bland de minsta. Dagens satsningar ligger framför allt på aktiveringsinsatser. Trots detta avslutar 25 procent gymnasiet utan fullständigt betyg. Slutsats: Arbetslöshet måste åtgärdas så tidigt som möjligt. Ett av de bästa alternativen för både individ och samhälle, är satsningar på kompletta gymnasiebetyg och billigare körkortskostnader. Detta skulle medföra att fler får grundförutsättningar och kvalifikationer för de flesta arbeten som saknar krav på eftergymnasial utbildning.