Relevant bibliographies by topics / Socialdemokrater

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Socialdemokrater'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 August 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Socialdemokrater.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Socialdemokrater"

1

Mitrulevičius, Gintaras. "Socialdemokratijos samprata tarpukario LSDP programiniuose dokumentuose bei partijos lyderio Stepono Kairio tekstuose." Parliamentary Studies, no. 28 (June 1, 2020): 115–52. http://dx.doi.org/10.51740/ps.vi28.145.

Full text
Abstract:
Straipsnyje nagrinėjama vienos iš tarpukario Lietuvos Respublikos parlamentinio laikotarpio pagrindinių partijų – Lietuvos socialdemokratų partijos (LSDP) ideologijai būdinga socialdemokratijos samprata. Pagrindinis straipsnio objektas – LSDP programos bei įvairūs partijos lyderio ir ideologo Stepono Kairio tekstai. Svarbiausias nagrinėjamas aspektas – Lietuvos socialdemokratų ideologinė savivoka – kaip LSDP programiniuose dokumentuose ir partijos lyderio tekstuose atsakoma į klausimus, kas yra socialdemokratai ir socialdemokratų partija. Taip pat nagrinėjama, kas lėmė, kad socialdemokratų ideologinė savivoka buvo tokia, kokia ji atskleista šiame straipsnyje. Nagrinėjamų tekstų analizė akivaizdžiai patvirtina teiginį, kad to meto Lietuvos, kaip ir daugelio kitų šalių, socialdemokratai save suvokė kaip socialistinę, marksistine visuomenės raidos analize besivadovaujančią darbininkų klasės partiją, siekiančią sukurti socializmą kaip santvarką. Straipsnyje rekonstruota tarpukario LSDP socialdemokratijos samprata aiškiai paneigia sovietinio komunizmo ideologijos ir istoriografijos teiginius, kad tarpukario socialdemokratija „išdavė marksizmą“, atsisakė siekti socializmo santvarkos, nustojo būti darbininkų klasės partija.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Nielsen, Niels Kayser. "Lutheranere, konformister og socialdemokrater. Om folk og nation i Norden." Nytt Norsk Tidsskrift 19, no. 04 (2002): 386–400. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3053-2002-04-03.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Larsen, Martin Vinæs, Winnie Faarvang, and Camilla Therkelsen. "Socialdemokratiets kamp om magten." Politica 52, no. 3 (2020): 234–49. http://dx.doi.org/10.7146/politica.v52i3.130817.

Full text
Abstract:
De sidste 30 år har været en udelt vælgermæssig fiasko for Socialdemokratiet i Danmark. Alligevel har de tre gange formået at vinde magten fra de borgerlige partier og har siddet med statsministerposten i næsten halvdelen af perioden. Det kan virke som et paradoks. I denne artikel argumenterer vi imidlertid for, at Socialdemokratiet i flere omgange har truffet beslutninger, der var upopulære blandt deres egne vælgere, men som gjorde det mere sandsynligt, at de vandt eller fastholdt regeringsmagten. Socialdemokratiet har således ikke kun holdt på magten på trods af, at de har mistet stemmer, men har til dels mistet stemmer som konsekvens af, at de har holdt på regeringsmagten. Vi underbygger vores argument ved at se på eksisterende analyser af Socialdemokratiet og dets vælgere samt ved at genanalysere data fra den danske valgundersøgelse og offentlige meningsmålinger.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Arndt, Christoph. "Velfærdsreformernes elektorale konsekvenser for Socialdemokraterne." Politica 44, no. 3 (2012): 416–34. http://dx.doi.org/10.7146/politica.v44i3.69828.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Therborn, Göran. "Solen går ner över svensk socialdemokrati." Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, no. 10 (2019): 7–32. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.10.1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ozolas, Romualdas. "Lietuvos marksistinės filosofinės minties pradžia [V. Kazlauskas. Marksistinės visuomeninės–filosofinės minties raida Lietuvoje 1905—1919 m. Kand. disert. V., 1968]." Problemos 3 (September 29, 2014): 98–100. http://dx.doi.org/10.15388/problemos.1969.3.5750.

Full text
Abstract:
V. Kazlauskas savo filosofijos mokslų kandidato disertacijoje „Marksistinės visuomeninės-filosofinės minties raida Lietuvoje 1905–1919 m.“ nagrinėja XX a. pradžios revoliucinių socialdemokratų pažiūrų evoliuciją.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kærgård, Niels, and Niels Ploug. "Redaktionelt forord." Samfundsøkonomen 2015, no. 3 (2015): 3–4. http://dx.doi.org/10.7146/samfundsokonomen.v2015i3.140797.

Full text
Abstract:
Indkomstfordeling, økonomi og politikDet er lidt mærkeligt med indkomstfordelingen; den er helt central i den politiske debat, men økonomisk teori har meget lidt interessant at sige om denne variabel. Fra tidernes morgen er politik i høj grad »klassekamp«, dvs. interessevaretagelse forbestemte grupper. Erhvervsgrupperne definerede så at sige de politiske partier. Venstre varetog gårdejernes interesser, Socialdemokratiet arbejdernes, De Radikale husmændenes og skolelærernes (de intellektuelles) og de Konservative de velstillede og det bedre borgeskabs. I dag er det ikke så simpelt, men der er dog ingen tvivl om, at f.eks. Dansk Folkeparti kæmper for de ældres sag, og Enhedslisten for f.eks. de studerendes. Socialdemokratiet står arbejderklassen og fagbevægelsen nær, mens arbejdsgiverne og Dansk Industri støtter blå blok. Så interessekonflikter og »fordelingen af kagen« er stadig i centrum af den politiske debat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Gilberg, Trond, and Christina Carlsson. "Kvinnosyn och kvinnopolitik: En studie av svensk socialdemokrati 1880-1910." American Historical Review 94, no. 4 (1989): 1121. http://dx.doi.org/10.2307/1906691.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Karosas, Justinas. "Filosofija Vokietijos Federatyvinėje Respublikoje." Problemos 24 (October 2, 2014): 112–14. http://dx.doi.org/10.15388/problemos.1979.24.6270.

Full text
Abstract:
Supažindinama su mokslinės komandiruotės Vakarų Vokietijos universitetuose įspūdžiais. Teigiama, kad pagrindinė vieta dabartinėje VFR filosofijoje tenka kritiniam racionalizmui, kurio pagrindinis atstovas yra H. Albertas. Daugelis universitetų turi mokslotyros katedras, kuriose toliau plėtojamos bei transformuojamos kritinio racionalizmo idėjos. Socialinės filosofijos srityje vyrauja empirinė, konkrečioji sociologija. Dėmesys neokantizmui ir egzistencinei filosofijai yra sumažėjęs. Marksizmas nėra ignoruojamas, apie jį užsimenama, su juo polemizuojama ar pritariama. Marksizmu bando remtis kairieji radikalai ir socialdemokratai.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hvenegaard, Hans, and Hans Hvenegaard. "Nok er der indflydelse i det daglige arbejde — men hvad med den langsigtede udvikling af ar bej det?" Tidsskrift for Arbejdsliv 7, no. 4 (2005): 45. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v7i4.108517.

Full text
Abstract:
D iskussioner om arbejderindfl ydelse i og over arbejdet har en lang og rodfæstet tradition i Danmark og resten af Skandinaviensåvel fagligt som politisk. Siden 1940'erne har Socialdemokratiet som re gerings bærende parti i det meste af tiden frem til 1990'er ne sammen med den danske enhedsfagbevæ gelse arbejdet på en demokratisering med tre ben: det politiske parlamentariske de mo krati, økonomisk demokrati og industrielt demokrati.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Socialdemokrater"

1

Pettersson, Morgan. "Socialdemokrater och kommunister : Kampen om Svenska Gruvindustriarbetarförbundet 1917-1935." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45142.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Möller, Berg Amanda. "Vi måste prata om legitimitet : En studie om Weber, ethos och socialdemokrater." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för retorik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254472.

Full text
Abstract:
Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prägel, ett arv sprunget ur hur talares karaktär framhölls i rättegångar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och användningsområden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begränsas av den uppfattning av ethos beståndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och välvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan använda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det ämbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets värderingar och traditioner. Alla dessa är faktorer som en politiker ofta använder sig av för att inge förtroende för sig själv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen från Kenneth Burkes ”terministic screens”, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper på begreppet ethos, vilka sedan appliceras på den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet. Detta har gjorts genom att exemplifiera ethosskapande utifrån de tre legitimitetstyperna legal-rationell, traditionell och karismatisk legitimitet med politikerna Erik Åsbrink, Stefan Löfvén och Olof Palme. För att ytterligare konkretisera hur begreppen kan användas i en webersk ethosstudie har ett analysexempel gjorts på Mona Sahlins försvarstal efter Tobleroneaffären där alla tre aspekter har tagits i beaktning. Den weberska analysen har visat sig vara ett behjälpligt verktyg för att bredda vår syn på ethoskonstruktionen då den bidrar med en dimension till begreppet som kan innefatta kontextuella faktorer till den retoriska situationen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Henningsson, Börje. "Det röda Dalarna : Socialdemokrater, anarkosyndikalister och kommunister inom Dalarnas Arbetarrörelse 1906-1937." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Historiska institutionen, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-3995.

Full text
Abstract:
This dissertation investigates the internal struggles within the labour movement in Dalarna at the beginning of the twentieth century. I investigate Social Democracy, Anarcho-Syndicalism and Communism, the three major factions of the working class. I study the relationship between these organisations and their supporters in the complex socio-economic area of Dalarna. I have based my study on the three party programs and their answer to two central questions of the time: Will the conflicts of society lead to revolution? and How should politics and production be organised in the non capitalist society to come? Generally, anarcho-syndicalists argue that state power must be transformed to local government, social democrats hope to make different social interests compromise into political consensus. Communists want a proletarian state through social revolution. How were those ideologies received in Dalarna? In the beginning, anarchists fought social democrats: The opposition excluded from social democracy 1917 was also more influenced by anarchism than by communism. The opposition founded a party, witch towards the 1920´s turned from anarchism into communism, and the small farmers, that erlier had been attracted by the anarchist influenced rural propaganda, left and more industrial workers joined. Simultaneously, anarchists reorganised from a political party to a syndicalistic trade union, gradually mowing from the industrialised south to northern Dalarna. Communists, mainly left in the industrialised south, were shaken by two splits in the 1920´s and they lost their ability to compete with the social democrats in democratic elections. In Dalarna, social democrats, confronting anti-parliamentary anarchy and totalitarian communism alike, won the contest within the labour movement: At the end of the period, they dominated the area.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

AlMouti, Mike. "Politik i sociala medier : En studie om hur Uddevallas socialdemokrater använder sociala medier." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6298.

Full text
Abstract:

Termen sociala medier har fått mycket uppmärksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA år 2008, detta har väckt ett intresse att ta reda på vad sociala medier egentligen innebär och på vilket sätt det tillämpas vid svenska förhållanden och i den svenska politiken. Detta är inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort ämne att undersöka. För att avgränsa ämnet har denna studie för avsikt att kartlägga användningen av sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvåstegshypotesen används som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer. Sociala medier är och kommer med största sannolikhet bli en viktigare del av Uddevallas socialdemokraters arbete med att kommunicera med sina väljare. Det finns en medvetenhet om gränsen mellan det offentliga och privata i Udde-vallas socialdemokraters arbete med sociala medier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Olofsson, Diana. "”Idag är inte situationen som sådan” : -En argumentationsanalys av socialdemokratin i hanteringen av flyktingfrågan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-55096.

Full text
Abstract:
The aim of this study was to see if the socialdemocratic led government in Sweden was supported in its decision to limit the flows of asylum seekers coming to Sweden in the end of 2015.   By using an argument analysis method, this paper has looked closer at the arguments of four different socialdemocratic organisations – SSU, S-kvinnor, ABF and Tro & solidaritet in 23 different articles in the period 2015-09-01-2016-04-01. In the analysis, pro. et. Contra was used to structure the arguments into negative and positive arguments about the government’s decision.   The findings showed that all four organisations were negative about the government changing the immigration policy, and especially SSU and S-kvinnor. The critique was harder and more determined in the articles written by these two, while it was at least a bit more understanding about the government’s decision in the articles from ABF and Tro & solidaritet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bergsten, Klara. "Socialdemokrater, liberalkonservativa eller bara EU-vänner? : En studie av ideologi och konflikt iriksdagsdebatter om EU." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184917.

Full text
Abstract:
National debates on European Union politics have long been viewed as a consensus-oriented activity. This applies especially to big mainstream parties, both to the center-left and the center-right. The perceived lack of ideological conflict over European issues is connected to the problem of the democratic deficit, and has led scholars to call for deeper politicization. Consequently, the aim of this study is to describe the presence of classical ideologies and ideological conflict in Swedish EU debate. This is done by analyzing statements from two major parties, the Social Democratic Party (Socialdemokraterna) and the Moderate Party (Moderaterna), in chamber debates in the Swedish parliament during the parliamentary year 2018/19. A qualitative ideational analysis is performed by systematically categorizing the ideological content based on ideal types. The results show that although ideological arguments and left-right conflict did occur, they were not common in the debates as a whole. Ideological conflict was most pronounced in debates on the EU’s social dimension and migration policy, while the economic issue area was characterized by liberal consensus. It is also argued that the Social Democratic Party faces greater challenges in transferring their ideology to the EU level. Moreover, I discuss how the results relate to previous research and the issue of the democratic deficit.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Smailagic, Ednan. "Den svenska neutralitetspolitikens utveckling under 1991- 2015 : Socialdemokraternas respektive Moderaternas syn på alliansfrihet och neutralitet - en jämförelse." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-137112.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Dadnahal, Sara. "Socialdemokraternas ställningstagande i friskolefrågan – pragmatism eller ideologiskifte?" Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433829.

Full text
Abstract:
Under början av 1990-talet trädde den så kallade friskolereformen i kraft. Idag, snart trettio år senare, har debatten om det svenska friskolesystemet intensifierats. I föreliggande uppsats kartläggs och analyseras det socialdemokratiska partiets ställningstagande i friskolefrågan över tid. Undersökningen har både en deskriptiv och förklarande ansats. Syftet med undersökningen är att försöka utröna hur partiets idéutveckling har sett ut och om partiets ställningstagande grundar sig i ett ideologiskt skifte. Utifrån tidigare forskning kring socialdemokratisk ideologi har ett analysverktyg utvecklats för att analysera hur partiet har debatterat friskolefrågan. Undersökningen visar att Socialdemokraterna har vacklat i frågan genom åren och att detta har resulterat i ett otydligt ställningstagande. Vidare observeras en ideologisk förskjutning, då partiet alltmer har prioriterat så kallade marknadsliberala värden framför klassiska socialdemokratiska värden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Henningsson, Börje. "Det röda Dalarna : socialdemokrater, anarkosyndikalister och kommunister inom Dalarnas arbetarrörelse 1906-1937 = Dalarna became red : Social Democrats, Anarcho-Syndicalists, and Communists of the labour movement in Dalarna 1906-1937 /." Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis : Univ.-bibl. [distributör], 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-3995.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Olsson, Carl-Fredrik. "Nyliberalt idéskifte inom Socialdemokraterna? : En idéanalys av Socialdemokratiska arbetarpartiets inställning till det fria skolvalet." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-76799.

Full text
Abstract:
Sammandrag Carl-Fredrik Olsson, Självständigt forskning- och utredningsarbete, Ht 2019,   Handledare: Johanna Tangnäs, Nyliberalt idéskifte inom Socialdemokraterna: en idéanalys av det socialdemokratiska arbetarpartiets inställning till det fria skolvalet Syftet med studien är att undersöka om det inträffat ett idéskifte gällande frågan om det fria skolvalet inom det Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP) mellan åren 1988-1996. Givet partiets hegemoniska ställning inom svensk politik är även syftet att undersöka om partiets eventuella idéskifte lett till att idén om det fria skolvalet blivit hegemonisk. Undersökningen söker svar på frågorna om det går att urskilja ett idéskifte från en klassisk socialdemokratisk till en nyliberal syn på det fria skolvalet och dels om idén om fritt skolval blivit hegemonisk. Detta mellan åren 1988-1996. Metoden för att söka svar på forskningsfrågorna är idé och ideologianalys och analysverktyget idealtyper. Teoretiskt utgår studien utifrån att maktrelationer mellan grupper kan existera även då det råder samtycke kring politiska frågor givet att frågorna kan innebära en intressekonflikt mellan olika grupper. Detta definieras inom studien som hegemonisk maktutövning. Det empiriska materialet i studien består av de två Socialdemokratiska (SAP) propositionerna Om skolans utveckling och styrning och Fristående skolor m.m.  Studiens slutsatser är att det skett ett nyliberalt idéskifte med avseende på Socialdemokraternas (SAP) syn på det fria skolvalet. Detta med avseende på partiets syn på det offentligas roll och legitimeringen av friskolor. Ett idéskifte kunde inte utläsas med avseende på Socialdemokraternas jämlikhetssyn. Vidare har denna studie kommit fram till att idén om fritt skolval inte kan sägas blivit hegemonisk. Socialdemokraternas (SAP) förändrade inställning till frågan om fritt skolval visar dock på en klyfta mellan partiet och dess intressen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Socialdemokrater"

1

Hjortnæs, Karl. Socialdemokrater under pres. Gyldendal, 2006.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hjortnæs, Karl. Socialdemokrater under pres. Gyldendal, 2006.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Henningsson, Börje. Det röda Dalarna: Socialdemokrater, anarkosyndikalister och kommunister inom Dalarnas Arbetarrörelse 1906-1937. Uppsala Universitet, 2004.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lundberg, Harald. Arbete och solidaritet: 50 år med Kristna socialdemokrater i Skåne : historisk över Skånes broderskapsdistrikt 1942-1992. Dialogos, 1992.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jensen, Kirsten. Når vi selv skal sige det: Tanker om velfærd : interview med 4 nordiske socialdemokrater, Göran Persson, Jens Stoltenberg, Paavo Lipponen og Poul Nyrup Rasmussen. Fremad, 2002.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Haste, Hans. Socialdemokrati i kris. Tiden, 1990.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Odgaard, Irene. Socialdemokratiet og arbejderklassens konstituering. Historie/Samfundsfag, RUC, 1985.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Grunz, Martin E. O. Folkets tid: Socialdemokratiet og Danmark. Gyldendal, 2019.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Rudiger, Mogens. Gustav Bang: Historiker og socialdemokrat. Det Humanistiske Fakultet,Kobenhavns Universitet, 1987.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Rüdiger, Mogens. Gustav Bang: Historiker og socialdemokrat. Selskabet til forskning i arbejderbevægelsens historie, 1987.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography