To see the other types of publications on this topic, follow the link: Socialkognitiva teorin.
Dissertations / Theses on the topic 'Socialkognitiva teorin'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 29 dissertations / theses for your research on the topic 'Socialkognitiva teorin.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Al-Hadad, Rami, and Rafi Raphael. "Matematikängslan ur grundskollärares perspektiv : Ett kvalitativ studie om hur lärare resonerar kring matematikängslan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53415.
Full textAbstract:
I skolvärlden är matematikängslan vanligt förekommande bland elever. Detta fenomen undersöktes utifrån matematiklärares synvinkel, med fokus på årskurs 4–6. Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap om hur matematiklärare i svenska grundskolor resonerar kring hur de arbetar med matematikängslan. Denna uppsats grundar sig i den socialkognitiva teorin. För att få forskningsfrågorna besvarade genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer. De sex lärarna som intervjuades, lyfte fram olika faktorer som kan leda till matematikängslan. Dessa faktorer är hemmet, undervisningen, omgivningen och elevens egna förmågor. Vidare belyser dessa lärare vikten av en varierad undervisning, hur det kan vara både förebyggande och ha en positiv effekt på elevernas matematiksyn.
2
Lilja, Julia, and Ola Nässén. "Patienters upplevelse av Basal Kroppskännedom efter avslutad behandling : En kvalitativ intervjustudie speglad ur socialkognitiv teori." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28178.
Full textAbstract:
Introduction: Basic Body Awereness Therapy (BBAT) is a treatment developed to treat different kinds of psychiatric diagnoses, but also to prevent the emergence of any other unhealthy conditions. The treatment is aimed to increase the body control and conscious breathing but also requires mental awareness. Aim: The aim of this study is to, based on social cognitive theory, describe patients' experiences of BBAT performed as group therapy. Method: The study design was qualitative with an inductive approach. Five people were interviewed after a BBAT group treatment in primary care. The data was collected by individual interviews with semi-structured questions and the interviews were analysed by qualitative content analysis. Result/Conclusion: The participants experienced increased body awareness and implemented BBAT strategies even though the treatment frequency was insufficient. BBAT was described as helpful used to regulate intensity level, stress management and facilitate breathing. Furthermore was the group experience motivating and inspiring where everyone could be anonymous. The underlying mechanisms behind the experiences can be analyzed using concepts from the social cognitive theory. This enables a detailed picture of participant behavior and can therefore justify the use of SCT as an aid in describing behaviors in the future. Keywords: behavioral medicine, outcome expectancies, physiotherapy, primary care, self regulationBakgrund: Basal Kroppskännedom (BK) är en behandlingsform som utvecklats för att behandla olika typer av psykiska diagnoser, men också för att förhindra uppkomsten av andra ohälsosamma tillstånd. Behandlingen syftar till att öka kroppskontroll och medveten andning och kräver mental närvaro. Syfte: Syftet med studien är att utifrån socialkognitiv teori beskriva patienters upplevelse av BK utfört som gruppbehandling. Metod: Designen var kvalitativ med induktiv ansats. Fem personer intervjuades efter genomförd BK-träning som gruppbehandling inom primärvården. Datainsamlingen gjordes genom individuella intervjuer med semistrukturerande frågor. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat/Slutsats: Deltagarna upplevde ökad kroppsmedvetenhet och genomförde BK-strategier trots att behandlingsfrekvensen ansågs otillräcklig. BK beskrevs som hjälpande för att reglera intensitetsnivå, hantera stress och underlätta andning. Dessutom var upplevelsen av gruppen motiverande och inspirerande där alla kunde vara anonyma. Upplevelserna kan analyseras med begrepp ifrån den socialkognitiva teorin. Detta möjliggör en fördjupad bild av deltagares beteende och kan därför motivera användandet av SCT som hjälpmedel för att beskriva upplevelser i framtiden. Nyckelord: beteendemedicin, primärvård, sjukgymnastik, självreglering, utfallsförväntningar
3
Lindblad, Amanda, and Linn Nordahl. "Fysioterapeuters förväntningar på undersköterskors roll i vardagsrehabilitering : En kvalitativ intervjustudie ur ett socialkognitivt perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27772.
Full text
4
Dahl, Louise, and Johanna Larsson. "Friidrottstränares uppfattningar om skadeförebyggande träning : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31359.
Full textAbstract:
Background: Injury preventive training decreases the chances of sports injuries. In athletics, the athletes often suffer from acute injuries as well as overload injuries. The majority of the athletes in athletics in Sweden are youths. The trainers had an authority on how the injury preventive training is used, and the behavior is regulated by different factors in the environment and by individual factors. Purpose: The purpose of the study was to investigate the perceptions regarding injury preventive training of athletic trainers for youths between the ages of 12-17 years. Methods: A qualitative interview study was made with semi structured questions. Four athletic trainers were recruited and were interviewed individually. The analysis was made with a qualitative content analysis. Result: Two domains were generated from the qualitative content analysis: “Individual ways of contemplating and approaching the phenomenon” which contains “The phenomenon of injury preventive training” and “The trainers’ attitude”. The second domain “Circumstances in the trainers’ environment” contains “Communication and a holistic view in nearest social environment”, “Conditions for implementation among trainers and their physical environment” and “Development of competence in the corporation of athletic trainers”. Conclusion: The athletic trainers had an understanding of what injury preventive training means. Yet, there were different factors in the environment and among the individuals that influenced the behavior. Examples from the categories are lack of time, knowledge, information and a holistic view within the association. The result corresponded with the description of how the behavior is influenced by the environment and by the individual from the social cognitive theory. A suggestion for further research are which method are the most effective way for the implementation of injury preventive training in athletics.
5
Karlsson, Linnea, and Ida Israelsson. "Omgivningsfaktorer beaktas i sjukgymnastens patientarbete på en klinik i Bangkok." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24598.
Full textAbstract:
Bakgrund: I sjukgymnastik med ett beteendemedicinskt perspektiv beaktas bland annat sociala omgivningsfaktorers betydelse för patientens rörelsebeteende. Till social omgivning hör exempelvis människor i ens närhet, samhällsstrukturer, normer och attityder. Sociala omgivningsfaktorer ingår i Socialkognitiv teori (SCT) som beskriver interaktionen mellan individ, beteende och omgivning. Syfte: Att undersöka hur sjukgymnaster på en klinik i Bangkok, Thailand, uppfattade och beaktade sociala omgivningsfaktorer vid undersökning, analys och behandling av patienters problem. Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval om fem informanter och semistrukturerade intervjuer användes. Databearbetningen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån transkriberingarna togs meningsbärande enheter fram som utvecklades till koder och delades in i kategorier. Resultat: Under intervjuerna berättade informanterna hur de använde sig av kunskapen om sociala omgivningsfaktorer i undersökning, analys och behandling av patienters problem. De faktorer som främst togs upp var familjens, arbetets och ekonomins betydelse. Informanterna visade en osäkerhet gällande begreppet sociala omgivningsfaktorer, men det framkom att de hade en uppfattning kring vad begreppet kunde innebära. Slutsats: Resultatet visade på att informanterna tog viss hänsyn till sociala omgivningsfaktorers betydelse i det sjukgymnastiska arbetet med patienter. Informanternas uppfattning av betydelsen av sociala omgivningsfaktorer kunde kopplas till begrepp inom SCT.
6
Olle, Önning, and Sandmer Fredrik. "FYSIOTERAPEUTERS UPPLEVELSE AV TILLÄMPNING AV BETEENDEMEDICIN INOM SLUTENVÅRD : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31352.
Full text
7
Holmberg, Patrik. "Företagsvärderingars begränsade påverkan på medarbetarbeteende." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7202.
Full textAbstract:
Ett företags uttalade värderingars och andra faktorers påverkan på medarbetares beteende undersöktes genom en kvalitativ fallstudie. Intervjuer med 14 medarbetare från tre lokalkontor analyserades tematiskt. Socialkognitiv teori nyttjades och föreskriver en ömsesidig samverkan mellan beteende, kognitiva och personfaktorer samt den externa omgivningen. Observations- liksom operant inlärning samt självreglering är centrala begrepp. Påverkan från företagsvärderingarna är begränsad och i viss mån svårbedömd. Medarbetarna sammanknippar i hög grad sina personliga värderingar med företagets. Att liten grad av uppföljning av företagsvärderingarna skett minskar deras möjlighet att påverka. Ökad påverkan från företagets värderingar skulle nås genom regelbunden aktualisering av dessa i anknytning till konkreta arbetssituationer. Arbetsuppgifternas, det kollegiala samarbetets och den närmaste chefens kvaliteter respektive brister påverkar beteendet i hög grad. Var man är placerad geografiskt, den sociala samvaron och graden av stress är annat som påverkar. Konsekvenserna av beteenden påverkar deras fortsatta existens. Fortsatt forskning kring bl.a. kognitiva faktorers betydelse för beteenden är av relevans.
8
Ekström, Arvid, and Per-Henrik Nyström. "PATIENTERS UPPLEVELSE AVDELAKTIGHET VID NYBESÖK HOS FYSIOTERAPEUT INOM PRIMÄRVÅRD : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27907.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Bakgrund: Att vårdgivaren ska gör patienten delaktig är något som är lagstadgat ochefterfrågas från patienten. För fysioterapeuten är det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primärvård. Metod: Sex patienter rekryterades som varit på nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys. Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn på begreppet delaktighet och vadsom påverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmåga att få patienten delaktigbetonades men även patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut. Diskussion: Resultatet tolkades utifrån social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet påverkades avomgivningen och individfaktorer. Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men äventidsaspekter var avgörande. Deltagarna använde sina tidigare erfarenheter och förväntningarinför besöket som referenspunkt för hur de bedömde besöket.
9
Andersson, Frida, and Elin Bylin. "Utvärdering av ortopedtekniska åtgärder för patienter med reumatiska fotbesvär." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24754.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Bakgrund: Ortopedtekniska åtgärder är en del i behandlingen av reumatiska ledsjukdomar, med främsta syfte att minska begränsningar som smärta och stelhet kan medföra och därmed öka livskvaliteten. Syfte: Utvärdera ortopedtekniska åtgärder för patienter med reumatiska fotbesvär avseende smärtintensitet, gång- och balansförmåga samt utvärdera utförandet av vardagliga aktiviteter. Vidare var syftet att undersöka vilka beteenderelaterade faktorer som patienter med reumatiska fotbesvär upplever påverkar gångförmågan. Metod: Kvasiexperimentell design i kombination med kvalitativ induktiv ansats användes. Interventionen bestod av ortopedteknisk åtgärd. Kvasiexperimentella studien bestod av 31 deltagare som genomförde sex minuters gångtest, skärpt Rombergs test och gång i åtta-figur vid förskrivning och efter fyra månader samt besvarade frågeformulär före förskrivning och efter fyra respektive sex månader. Semistrukturerad intervju genomfördes med 6 av de 31 deltagarna. Resultat: Ortopedtekniska åtgärder ger minskad smärta, förbättrar gångförmågan och ökar utförandet av vardagliga aktiviteter. Ingen påvisad förbättring av balansförmågan. Omgivningsfaktorer, psykologiska faktorer, konsekvenser och fysisk aktivitet är beteenderelaterade faktorer som patienter med reumatiska fotbesvär upplever påverkar gångförmåga. Slutsats: Vidare forskning behövs för att stärka evidensen kring de ortopedtekniska åtgärdernas effekt samt hur de beteenderelaterade faktorerna påverkar gångförmågan för patienter med reumatiska fotbesvär. Nyckelord: Balansförmåga, gång, operant inlärning, reumatiska sjukdomar, smärta, socialkognitiv teori.ABSTRACT Background: Orthopedic insoles and shoes (OIS) are common part of the treatment of rheumatic joint diseases, aimed to reduce limitations caused by pain and stiffness and increase quality of life. Objective: To evaluate OIS for patients with rheumatoid foot problems regarding pain intensity, walking and balance ability and evaluate performed daily exercise. A further aim was to investigate the behavioral factors that patients with rheumatic foot problems experienced affect walking ability. Method: A quasi-experimental design in combination with a qualitative design with inductive approach was used. Thirty one participants completed a six-minute walk test, sharpened Romberg's test and a walk in eight-figure before prescribing and after four months and completed questionnaires before prescribing and after four and six months. Semi- structured interviews were conducted with six of the 31 participants. Results: OIS reduced pain, improved walking ability and increased the extent of performed daily exercise. No improved balance ability was showed. Environmental factors, psychological factors, consequences and physical activity are behavioral factors that patients with rheumatoid foot problems experienced affect the ability to walk. Conclusion: Further research is needed to strength the evidence of OIS´s effects and how behavioral factors affect walking ability in patients with rheumatoid foot problems. Keywords: Balance Ability, gait, operant learning theory, pain, rheumatic diseases, social cognitive theory.
10
Svensson, Jennie, and Eric Ekström. "Beskrivning och kartläggning av en träningsperiod för personer med multipel skleros : Tre fallstudier." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39006.
Full text
11
Natalie, Storck, and Grahn Gustav. "Biopsykosociala effekter av inspiratorisk muskelträning hos patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53916.
Full textAbstract:
Bakgrund: Varje år dör drygt 2 700 personer av kronisk obstruktiv lungsjukdom i Sverige. Sjukdomen påverkar fysiska, psykiska och sociala faktorer, vilket kan leda till en inaktiv livsstil. Fysisk aktivitet och träning är därför en viktig del av behandlingen. Inspiratorisk muskelträning (IMT) kan användas i rehabiliteringen med målet att förbättra inandningsmuskulaturens funktion samt livskvalité. Det förekommer dock bristande information kring inspiratorisk muskeltränings biopsykosociala effekter hos denna patientgrupp. Syfte: Studiens syfte var att genom en systematisk översikt sammanställa forskning om inspiratorisk muskeltränings biopsykosociala effekter på vuxna patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Litteraturstudien utförde en systematisk sökning av artiklar i databaserna PubMed och Scopus. Åtta artiklar inkluderades utifrån inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och en kvalitetsgranskning utfördes enligt SBU:s granskningsmall. Resultat: Sju artiklar såg positiva fysiska effekter av IMT och fem artiklar visade en förbättring av psykologiska och eller sociala effekter. Mätinstrumenten undersökte främst individfaktorer utifrån socialkognitiva teorin. Sju artiklar bedömdes ha medelhög kvalité och en hög kvalité. Slutsats: Även fast interventionsuppläggen varierade kunde förbättring observeras inom både fysiska, psykiska och sociala faktorer. Därför kan IMT vara en viktig del av ett lungrehabiliteringsprogram. Mer forskning bör göras för att ytterligare studera psykologiska och sociala effekter av IMT.
12
Ullberg, Oskar. "Styrketräning av tårnas flexormuskulatur vid plantar fasciit : Tre Single-Case studier." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31432.
Full textAbstract:
Bakgrund: Hälsmärta drabbar en av 10 individer någon gång i livet, i cirka 80 procent av fallen är orsaken plantar fasciit. Läkningstiden för plantar fasciit kan bli mycket lång, i vissa fall upp till två år. Följsamhet till träningsprogram är av stor betydelse för utfallet vid fysioterapeutiska behandling. Syfte: Att undersöka hur styrketräning av tårnas flexormuskulatur, med fokus på excentrisk belastning, påverkar tilltro till aktivitetsnivå (rask promenad) och symtom vid plantar fasciit. Vidare är syftet att utifrån socialkognitiv teori undersöka faktorer av betydelse för följsamhet till träning, samt hur deltagarna upplever träningen. Metod: Studien har en A-B-A Singel-Case Design. Patienter tillfrågandes löpande på en privat fysioterapimottagning. Tre deltagare inkluderades i studien. Baslinjemätningen under två veckor (A1) följdes av sex veckor intervention med avslutande baslinjemätning under två veckor (A2). Data samlades in genom självrapporterade skattningar av variabler av intresse i en träningsdagbok. Visuell avläsning har gjorts utifrån trend och lutning. Resultat: Deltagare A visade på förbättring, B och C har kvarstående eller något ökade symtom. Samtliga deltagare visade på hög self-efficacy för utförande av övningen. Deltagare A och B visade på hög följsamhet och C på lägre följsamhet till träningsprogrammet. Slutsats: Författarens slutsats är att träningsupplägget är genomförbart för patienter med plantar fasciit. För eventuell gruppstudie kunde inklusions- och exklusionskriterier föreslås baserat på resultat av denna studie.Background: Heel pain affects 1 in 10 individuals at some point in life, in about 80% of the cases, the cause is plantar fasciitis. The healing time for plantar fasciitis can be very long, in some cases up to two years. Adherence to treatment is of great importance for the outcome in physiotherapy. Aim: To investigate how the strength of the toe flexor, focusing on the eccentric load, affecting self-efficacy for activity (power walking) and symptoms of plantar fasciitis. Further to investigate and examine factors affecting adherence to exercise, and how participants feel the workout, based of social cognitive theory. Methods: The study has an A-B-A Single-Case Design. Patients asked to participate at a private physiotherapy clinic in Sweden. Three participants were included in the study. Baseline measurements was collected for two weeks (A1) that was followed by six weeks of intervention with ending baseline measurements for two weeks (A2). Data were collected through self-reported estimates of the variables of interest in a diary. Visual reading was made based on the trend and slope. Results: Participants A showed improvement, B and C have persistent or increased symptoms. All participants showed high self-efficacy for performing the exercise. Participant A and B showed high adherence and C showed lower adherence to the exercise program. Conclusions:. The author's conclusion is that the exercise program is feasible for patients with plantar fasciitis. For a future group study the inclusion and exclusion criteria are proposed to be based on the results of this study.
13
Strandberg, Keijser Alina. "Konsumtion av kosttillskott bland träningsaktiva : En kvantitativ undersökning om köns- och åldersskillnader och samband med träningsform." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28392.
Full textAbstract:
Att konsumera kosttillskott ökar i dagens samhälle. Exempel på kosttillskott är energigivande tillskott, prestationshöjande tillskott samt vitaminer och mineraler. En sammanställning av enkätundersökningar i Sverige visar att 61 % av männen och 41 % av kvinnorna konsumerar kosttillskott. Träningsverksamma upplever att produkterna är välgörande och ger positiva effekter på träningen, trots att riskerna med konsumtion av kosttillskott är omdebatterat och ett delvis obeforskat område. Bland träningsverksamma inom styrketräning förekommer även konsumtion av dopningspreparat. Dopning innebär att påverka eller förändra prestationer med olika substanser. Det finns olika slags dopningspreparat och anabola androgena steroider (AAS) är vanligast. Prevalensen av AAS har ökat under 2000-talet. I uppsatsen redovisas omfattningen av konsumtion av kosttillskott och dopningspreparat i Västmanlands län. Köns- och åldersskillnader samt samband mellan konsumtion och träningsform redovisas. Analyser har genomförts på enkätdata från Västmanlands Idrottsförbund, utifrån deras arbete med anti-dopning i Västmanland. Resultaten visar att det är vanligast att män i 17 – 30 års ålder konsumerar kosttillskott. Sannolikheten för att ha en hög konsumtion av kosttillskott ökar vid styrketräning. Socialkognitiv teori används föra att tolka den sociala aspekten på konsumtionen och ger en djupare förståelse för hur beteendet att konsumera kosttillskott och/eller dopningspreparat kan uppstå hos en individ.Consuming dietary supplements is common in today's society. Examples of dietary supplements is energizing supplements, performance enhancing supplements and vitamins and minerals. A compilation of surveys in Sweden show that 61% of men and 41% of women consume dietary supplements. Athletes are experiencing that the products are beneficial and provides positive effects on the performance, even though there is a lack of knowledge about all the risks of consuming dietary supplement and a field partly un-researched. Consumption of doping substances also occur among athletes. Doping means to affect or change the performance with various substances. There are different types of doping substances, where anabolic androgenic steroids (AAS) are the most common. The prevalence of AAS has increased during the 2000s. The prevalence of the consumption of dietary supplements and doping in Västmanlands län are presented in the present study. Results revealed differences in gender and age and the relationship between consumption and exercise. Analyses have been performed on data from Västmanland Sports Federation, which through its anti-doping work conducted a survey in Västmanlands län. The results show that it is most common among men between the ages 17 – 30 to consume dietary supplements and to consume a few times a week or more often. The likelihood of consuming dietary supplements increases with strength training. Social cognitive theory is being used to interpret the social aspect of consumption and provides a deeper understanding for how a behavior can be developed in an individual.
14
Beskow, Hanna, and Elinor Larsson. "Undersköterskors erfarenhet av delaktighet i rehabilitering inom slutenvård." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24625.
Full textAbstract:
Bakgrund: Rehabilitering inom slutenvården innefattar ett samarbete mellan undersköterska och sjukgymnast. Undersköterskor har en viktig roll i rehabiliteringen men det saknas forskning om deras uppfattningar kring sin roll. Syfte: Att undersöka undersköterskors erfarenheter av delaktighet i sjukgymnastisk rehabilitering av patienter på en vårdavdelning inom slutenvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Datainsamlingen gjordes i form av semistrukturerade gruppintervjuer med undersköterskor. Materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som blev två teman, Känsla av att vara viktiga och god egen tilltro till sin förmåga at utföra rehabiliterande insatser samt Samarbetet kring rehabiliteringen påverkas av individerna och omgivningen. Diskussion: Resultatet visar att undersköterskornas känsla av delaktighet påverkas av konsekvenser, individer, beteende och omgivning vilket kan ses i förhållande till den operanta inlärningsteorin och den socialkognitiva teorin. Slutsats: Undersköterskorna känner sig delaktiga i rehabilitering då de är engagerade, aktivt medverkande och känner att de är till nytta. En svaghet i delaktigheten är att kommunikationen kring rehabiliteringen upplevs vara bristfällig och därmed minskar undersköterskornas medinflytande. Vidare anser författarna att en upprepning av studien behövs samt att det saknas forskning om effekten av undersköterskors arbete och deras uppfattningar kring detta. Nyckelord: fysioterapi, kvalitativ forskning, sjukgymnastik, socialkognitiv teori, vårdpersonalBackground: Rehabilitation within hospital care involves teamwork between assistant nurses and physiotherapists. Assistant nurses have an important role in rehabilitation but there is a lack of research regarding their perceptions of their role. Aim: To investigate the assistant nurses’ experiences of participation in physiotherapy rehabilitation of patients in hospital care. Method: A qualitative design with inductive approach was used. The data was collected through semi-structured group interviews with assistant nurses and the material was analysed using qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in five categories which became two themes, Good self-confidence and feeling of being important in the rehabilitation and Collaboration regarding the rehabilitation is affected by the individuals and the environment. Discussion: The assistant nurses’ perceptions of their participation is affected by consequences, individuals, behaviour and environment which is confirmed by the social cognitive theory and the operant conditioning theory. Conclusions: The assistant nurses experience participation in the rehabilitation because they are engaged, actively involved and feel useful. A weakness in their participation is insufficient communication about the rehabilitation. The authors consider that a replication of the study and more research on assistant nurses’ perceptions and the usefulness of their work are required. Keywords: nursing staff, physiotherapy, social cognitive theory, qualitative research
15
Halling, Isabella, and Daniella Berg. "Jag skämdes så jag trodde jag skulle dö : EN KVALITATIV STUDIE OM LÄRARES HANDLINGSSTRATEGIER NÄR ELEVER UPPLEVER SKAM." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48771.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att kartlägga F-3 lärares upplevelse av elevers skamkänslor i den pedagogiska verksamheten och vidare hur skamsituationer hanteras. Studien är en fenomenografisk undersökning med en kvalitativ ansats som tar utgångspunkt från den socialkognitiva teorin baserat på Albert Banduras definition av self-efficacy. Resultatet påvisar handlingsstrategier som lärare tillämpar när elever känner skam. Slutsatsen är att lärarnas handlingsstrategier ger utrymme till att låta skammen ta plats som konstruktiv och reducerar därmed den tabubelagda associationen.
16
Jakobsson, Wigh Alexander. "Diabetes och det sociala livet : En kvalitativ studie om upplevelsen av diabetes, utifrån vårdpersonalens perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36736.
Full textAbstract:
Människor som lever med diabetes påverkas i hög grad av omgivningen. Som vårdpersonal är det viktigt att inte beskylla den enskilda som oansvarig och otillräcklig i relation till sin egenvård. Syftet med denna studie är att undersöka hur diabetes påverkar människor med diabetes och deras vardagsliv och psykosociala hälsa, samt hur vårdpersonal arbetar för att stötta människor med diabetes. Resultatet baserades på fem intervjuer med vårdpersonal som arbetar med människor som har diabetes. Resultatet visade att sjukdomen påverkar den som är drabbad, dygnets alla timmar. Det visade även att vårdpersonalens relation till patienterna har stor betydelse för patienternas egenvård. Samma egenvård som konstateras upplevas som stigmatiserad av människor med diabetes. De teoretiska referensramar som användes i arbetet var Banduras socialkognitiva teori samt Zubin och Springs stress- och sårbarhetsmodell. Slutsatserna som kan dras utifrån studien är att det är av stor vikt att vårdpersonalen har en god relation med- samt tar hänsyn till den enskilda patientens förutsättningar då många patienter har en stark rädsla för komplikationer vilket kan leda till ångest eller depression. Studien visar också att det finns ett behov av att undersöka ämnet människor och diabetes mer utifrån ett socialt perspektiv.
17
Karlsson, Ida, and Sara Söderlund. "Tankar om fysisk aktivitet hos vårdnadshavare till barn med typ 1-diabetes : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54028.
Full textAbstract:
Bakgrund: Barn med typ 1-diabetes är generellt mindre fysiskt aktiva än andra barn. Bidragande faktorer kan vara rädsla för hypoglykemi och bristande kunskap hos vårdnadshavare. Att vara vårdnadshavare till ett barn med kronisk sjukdom kan medföra många svårigheter och forskning har visat minskad livskvalité. Fysioterapeutens roll i diabetesvården är idag begränsad. Syfte: Att undersöka vårdnadshavares tankar om fysisk aktivitet hos deras barn med typ 1- diabetes. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med deskriptiv design. En induktiv ansats användes för kvalitativ innehållsanalys av materialet. Resultat: Materialet delades in i fyra huvudkategorier och elva underkategorier efter dataanalysen. Resultatet beskriver vårdnadshavares tankar och upplevelser kring hur deras barn påverkas av fysisk aktivitet, vilken möjlighet barnen har att utföra aktiviteter, vilken kunskap de har idag och vad de saknar samt hur de ser på pressen de upplever i relation till fysisk aktivitet. Slutsats: Att vara vårdnadshavare till barn med typ 1-diabetes väcker många tankar och känslor kring fysisk aktivitet. Svårigheter med att kontrollera barnets blodsocker och vara med vid aktiviteter ledde i många fall till känslor av misslyckande och stress. Bristfällig kunskap om fysisk aktivitet ses som en förklaring till osäkerhet som kunde hindra barnet att vara fysisk aktiv. Nyckelord: Fysioterapi, Kronisk sjukdom, Rädsla-undvikande modellen, Socialkognitiv teori, UpplevelseBackground: Children with type 1-diabetes are generally less active than other children. Contributory reasons could be caregivers’ fear of hypoglycemia and lack of knowledge. To be a caregiver with a child with chronic disease causes of difficulties and science has shown reduced quality of life. The role off the physiotherapist in the care of diabetes is today limited. Aim: To explore caregivers’ thoughts about their children with type 1-diabetes and physical activity. Method: A qualitative semi-structured interview study with descriptive design. An inductive approach was used for the qualitative content analysis of the material. Result: The data analysis resulted in four main categories and eleven subcategories. The result describes caregivers’ thoughts and experiences about how physical activity affect their children, which possibility children had to perform activities, their knowledge and what they are missing and their experience of pressure to manage physical activity. Conclusion: To be the caregiver to a child with type 1-diabetes raises many thoughts and feelings about physical activity. Difficulties to control the child’s blood sugar and to be able to participate in the child’s activities, often led to feelings of failure and stress. Lack of knowledge about physical activity may be an explanation to insecurity that may hinder the child to be physical activity. Keywords: Chronic disease, Experience, Fear-avoidance model, Physiotherapy, Social cognitive theory
18
Larsson, Linnéa, and Hanna Wester. "Self-efficacy och motivation för fysisk träning efter höftledsplastik : En beskrivande longitudinell enkätstudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47488.
Full text
19
Grelsson, Johanna, and Nathalie Stromski. "Betydelse och beaktande av psykosociala faktorer vid rehabilitering efter fotbollsskada : En kvalitativ intervjustudie av fotbollsspelares upplevelser." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54178.
Full textAbstract:
Bakgrund: I Sverige är fotboll den idrott där flest personer skadar sig under idrottsutövning. Oavsett skada kan fotbollsspelaren behöva komma i kontakt med fysioterapeut för rehabilitering. Biopsykosociala faktorer är viktiga under rehabiliteringen då de kommer påverka individens möjlighet att återgå till fotboll. Det råder dock en oklarhet bland fysioterapeuter vad psykosociala interventioner innebär och hur de ska användas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka rehabiliterade fotbollsspelares upplevelse av psykosociala faktorer av betydelse för återgång till fotboll, samt deras upplevelse av hur fysioterapeuter beaktat dessa psykosociala faktorer under rehabiliteringen. Metod: En deskriptiv kvalitativ design med induktiv och deduktiv ansats har använts för att svara på studiens syfte. Urvalet skedde genom ett ändamålsenligt urval. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i sex kategorier som var av vikt för återgång till fotboll. Tre som berör psykologiska faktorer: negativa känslor, motivation och känna sig sedd. Tre som berör sociala faktorer: samhörighet med laget, förväntningar från familjen och stöd från tränare. Enligt fotbollsspelarnas upplevelser beaktade inte fysioterapeuterna psykosociala faktorer så mycket som fotbollsspelarna uppgav att de behövde. Slutsats: Psykosociala faktorer var av betydelse för spelarnas återgång till fotboll och upplevelsen kring hur fysioterapeuterna beaktade faktorerna påverkade rehabiliteringen. De spelare som hade ett behov av psykisk och social stöttning upplevde också att de saknade frågor om psykosociala faktorer från fysioterapeuten. Nyckelord: Fysioterapi, socialkognitiv teori, fotboll, psykiska faktorer, sociala faktorer.Background: Soccer is the sport where most people injure themselves during sports in Sweden. Regardless of the injury, the soccer player may need to get in contact with a physiotherapist for rehabilitation. Biopsychosocial factors are important during rehabilitation as they will affect the individual's ability to return to sports. However, there is a lack of clarity among physiotherapists what psychosocial interventions means and how they should be used. Aim: The aim of the study is to investigate rehabilitated soccer players' experiences of psychosocial factors of importance for returning to soccer, as well as their experiences of how physiotherapists have taken these psychosocial factors into account during rehabilitation. Method: A descriptive qualitative design with an inductive and deductive approach has been used. A purposive sampling technique was applied. Qualitative semi-structured interviews were conducted. The data was analyzed with qualitative content analysis. Result: The data analysis resulted in six categories which were experienced as important for returning to soccer. Three involving psychological factors: negative emotions, motivation, and the feeling of being seen. Three involving social factors: affiliation with the team, expectations from the family and support from coaches. According to the soccer players experiences the physiotherapists did not take psychosocial factors into account as much as the soccer players stated that they needed. Conclusion: Psychosocial factors was of importance for the players return to soccer and the experience of how physiotherapists took the factors into account affected the rehabilitation. The players who had a need for psychological and social support also experienced that they lacked questions about psychosocial factors from the physiotherapist. Keywords: Physiotherapy, social cognitive theory, soccer, psychological factors, social factors.
20
Borgersen, Olivia, and Amanda Lind. "FYSISK AKTIVITET, PSYKOSOCIALA FAKTORER OCH LIVSKVALITÉ HOS BARN MED ONKOLOGISKA SJUKDOMAR : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47603.
Full textAbstract:
Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn, där ca 300 barn i Sverige insjuknar varje år. Sociala, psykologiska och fysiska faktorer påverkas negativt hos barn med cancer, vilket i sin tur har en negativ påverkan på barnens livskvalité. Barn som drabbats av cancer bör erbjudas fysisk aktivitet, då psykosociala symtom kan reduceras med hjälp av fysisk aktivitet. Syftet med studien var att sammanställa forskning gällande hur beteendeförändring i form av fysisk aktivitet eventuellt kan påverka biopsykosociala faktorer och livskvalitén hos barn med onkologiska sjukdomar, samt bedöma studiernas kvalité. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes, där sökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Medline och CINAHL Plus. Sju studier inkluderades i enlighet med studiens syfte och frågeställningar, samt kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmallar för randomiserade kontrollerade studier. Resultat: Fyra av studierna redovisade att fysisk aktivitet påverkar livskvalitén hos barn med cancer. En studie påvisade endast effekt gällande fysiska faktorer och två studier visade inga statistiskt signifikanta effekter. Fem studier bedömdes ha hög kvalité och två medelhög. Slutsats: En beteendeförändring i form av fysisk aktivitet kan påverka biopsykosociala faktorer och livskvalitén hos barn med onkologiska sjukdomar.Background: Cancer is one of the most common causes of death amongst children and about 300 children in Sweden get sick every year. Social, psychological and physical factors are negatively affected in children with cancer, which has a negative impact on their quality of life. Children with cancer should be offered physical activity as psychosocial symptoms can be reduced by it. Objective was to compile research on how behavioral change in form of physical activity could possibly affect bio-physcho-social factors and the quality of life of children with oncological diseases and to assess the quality of those studies. Method: A systematic literature study was conducted where the searches were made in the databases PubMed, Medline and CINAHL Plus. Seven studies were included in accordance to the objective and issues of the study. The quality was assessed according to SBU's review templates for randomized controlled trial. Results: Four studies reported that physical activity affects the quality of life of children with cancer. One study showed effect on physical factors and two showed no statistically significant effects. Five of the studies were assessed to be of high quality and two of average. Conclusions: A behavioral change in the shape of physical activity may affect biopsychosocial factors and the quality of life of children with oncological diseases.
21
Berggren, Emelie, and Maria Larsson. "Individuellt anpassat träningsprogram och/ eller gångträning i Syfte att utveckla gångförmågan hos äldre." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31503.
Full textAbstract:
Bakgrund: Befolkningen blir allt äldre och ökad ålder medför funktionsnedsättningar som minskad muskelmassa och balans. Det påverkar gången negativt, men genom att träna funktionellt eller träna upp muskelstyrkan och balansen kan äldres gångförmåga förbättras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur äldres gångförmåga, self-efficacy och eventuell oro inför att gå påverkas av två olika åttaveckors interventioner med träning inom kommunal verksamhet, samt hur följsamhet till träning påverkas av self-efficacy och eventuell oro. Metod: Studiedesignen är en experimentell design i form av pretest-posttest control group som är en form av RCT. Nitton deltagare ≥65 år rekryterades via konsekutivt urval. Testresultat från TUG, självvald gånghastighet och skattningar på oro och self-efficacy inför att gå samlades in. Resultat: Ingen signifikant skillnad (p>0,05) förekom mellan eller inom grupperna med avseende på testvariablerna. Korrelationsanalyserna visade på ingen, låga och moderata korrelationer, både positiva och negativa men inga signifikanta korrelationer observerades. Slutsats: Resultatet i studien kan inte generaliseras till en större population, men kan vara till grund för ytterligare studier med ett större stickprov som randomiseras utifrån populationen. Ytterligare studier krävs med syfte att undersöka om enbart gångträning är effektivt för att utveckla gångförmågan.Background: Since the population is aging the decrease in muscle function and balance impairments leads to increased disable. Which has a negative impact on walking ability, though through functional training, by training muscle strength and balance can enhance walking ability in elderly. Aim: The purpose of the study is to investigate how elderly people walking ability, self-efficacy and any anxiety about going, influenced by two different eight-week interventions within municipal operations, and how adherence to exercise is influenced by self-efficacy and anxiety. Method: The study design is an experimental variant of the pretest-posttest control group design. Nineteen participants’ ≥65 years recruited consecutively through selection. Test results from TUG, self-selected walking speed, and estimates on anxiety and self-efficacy before going was collected. Result: No significant difference (p>0, 05) occurred between or within groups for the test variables. The correlation analysis showed none, low, moderate correlation, both positive and negative but no significant correlations was observed. Conclusion: The results of the study can’t be generalized to a larger population, but can be the basis for further studies with a larger sample to be randomized on the basis of population. More studies are needed to investigate if only walking exercise is effective for developing the walking ability.
22
Högqvist, Pia. "Äldre kvinnliga undersköterskors upplevelser av betydelse för bibehållen arbetsförmåga." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-19507.
Full textAbstract:
Bakgrund: Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och inom undersköterskeyrket, som är kvinnodominerat, märks detta tydligare. Det finns därmed anledning att uppmärksamma och kartlägga vad som upplevs främja kvinnors arbetsnärvaro och arbetsförmåga i detta yrke. Syfte: Syftet med studien var att utforska äldre kvinnliga undersköterskors upplevelser av betydelse för bibehållen arbetsförmåga inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie med kvalitativ manifest innehålls-analys. Sex friska undersköterskor mellan 55-58 år i kommunal äldreomsorg valdes genom ändamålsenligt urval till semistrukturerade individuella djupintervjuer. Fynd: Under-sköterskorna har förmåga att identifiera och verkställa egna behov. De gör anpassningar, framför allt i privatlivet, och når välbefinnande genom meningsfull tillvaro. Deras beteende kan kopplas till känsla av sammanhang, empowerment och intern känsla av kontroll. Nio kategorier identifierades: Hälsa och fysisk aktivitet, Fysisk arbetsmiljö, Organisation, Samverkan och kommunikation, Medveten anpassning, Arbetstillfredsställelse, Meningsfull tillvaro, Inställning och attityd samt Samhällsnivå. Konklusion: Det är huvudsakligen aspekter av psykosocial karaktär, med inslag av fysisk aktivitet, som upplevs främja arbets-förmåga hos de kvinnliga undersköterskorna. Fynden kan skapa underlag för hälsostödjande arbete där ett beteendemedicinskt synsätt kan vara av värde för förståelsen av hur biopsyko-sociala faktorer samverkar för bibehållen arbetsförmåga.Background: Women have higher sickness absence rates than men especially within the female dominated profession of assistant nurses. Hence, there is reason to draw attention to and identify what is perceived to promote women’s work attendance and work ability within this profession. Aim: The aim of the study was to explore older female assistant nurses’ experiences of importance for the maintenance of work ability in municipal elderly care. Methods: A descriptive qualitative interview study was conducted and analysed with qualitative manifest content analysis. Six healthy assistant nurses between 55-58 years in municipal elderly care were selected through purposive sampling for semi-structured in-depth interviews. Findings: The assistant nurses are able to identify and implement needs of their own. They adapt, mainly in the private life, and achieve well-being through a meaningful existence. Their behavior can be linked to sence of coherence, empowerment and internal locus of control. Nine categories were identified: Health and physical activity, Physical work environment, Organisation, Collaboration and communication, Intentional adaptions, Work satisfaction, Meaningful existence, Preference and attitude and Societal level. Conclusion: Mainly aspects of psychosocial nature, with elements of physical activity, are perceived to promote work ability by the female assistant nurses. The findings can contribute to form a basis for promotional work where a behavioral medicine approach can be of value in the understanding of how biopsychosocial factors interact for the maintenance of work ability.
23
Jarl, Matilda, and Fanny Schönning. "Fysioterapeuters beskrivning av sitt arbete med graviditetsrelaterad ländrygg- och/eller bäckensmärta : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54075.
Full textAbstract:
Bakgrund: Orsaken bakom graviditetsrelaterad bäcken- och ländryggssmärta är multifaktoriell och många kvinnor drabbas någon gång under sin graviditet. Besvären kan påverka många aspekter av det dagliga livet. I arbetet som fysioterapeut ingår det att främja hälsa, minska lidande och behålla/återvinna optimal rörelseförmåga, speciellt om människans aktivitet och delaktighet begränsas. Behandlingsalternativen till graviditetsrelaterad bäcken- och ländryggssmärta är många, vilket ställer krav på fysioterapeutens kompetens. Många gravida kvinnor upplever sig mötas av oförståelse inom vården, däribland av fysioterapeuter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fysioterapeuter inom primärvården beskriver sitt arbete med graviditetsrelaterad ländrygg- och/eller bäckensmärta avseende återgång till viktiga vardagliga beteenden. Metod: Genom ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval rekryterades 6 fysioterapeuter som arbetar inom primärvården. Intervjuer skedde därefter enligt en semistrukturerad intervjuguide. Materialet från intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet delades upp i fem stycken huvudkategorier och totalt sju stycken underkategorier. Fysioterapeuterna beskrev hur de specifikt arbetade med smärta, arbete med fysisk aktivitet och träning, arbete med psykologiska faktorer, arbete med omgivningsfaktorer och sin upplevda kompetens. Slutsats: Fysioterapeuterna beskrev hur de på olika sätt arbetade med fysiska och psykologiska faktorer hos patienten samt hur de tog hänsyn till omgivningen. Deltagande fysioterapeuter upplevdes kunna bemöta dessa patienter i dagsläget.
24
Didner, Ebba, and Joel Holsner. "FYSIOTERAPEUTERS KLINISKA RESONEMANG VID ANVÄNDNING AV MEKANISK DIAGNOSTIK OCH TERAPI TILL PATIENTER MED LÅNGVARIG LÄNDRYGGSMÄRTA : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43037.
Full textAbstract:
Bakgrund:Som yrkesverksam fysioterapeut inom primärvården finns det flera olika behandlingsmetoder för långvarig ländryggssmärta att välja mellan, men inga tydliga riktlinjer att följa. Grundat i det kliniska resonemanget tar fysioterapeuter beslut som påverkas och förändras i mötet med patienten. Då det finns lite forskning som undersökt hur fysioterapeuter utbildade inom Mekanisk diagnostik och terapi (MDT) beskriver sitt kliniska resonemang till patienter med långvarig ländryggssmärta syftar denna studie till att åskådliggöra fysioterapeuters syn på ämnet. Syfte:Att undersöka hur fysioterapeuter beskriver sitt kliniska resonemang gällande användning av MDT till patienter med långvarig ländryggssmärta. Metod:Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats och deskriptiv design. Datainsamling skedde genom sex intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av materialet. Resultat:Analysen genererade 22 underkategorier fördelade i sju kategorier. Informanterna beskrev sitt kliniska resonemang vid användning av MDT i form av sin syn på metoden, patientdelaktighet i undersökning, struktur och tydlighet, fynd som påverkar behandling, hypotestestning, patientansvar i behandling och värdering av egna förmågor. Slutsats:Studiens resultat visade att informanterna beskrev sitt kliniska resonemang vid användning av MDT vid långvarig ländryggssmärta inom primärvården främst påverkades av biomekaniska fynd hos patienten. Psykologiska fynd beskrevs som sekundära faktorer att ta hänsyn till, och sociala faktorer beskrevs lite eller inte alls trots att de är viktiga att ta hänsyn till för att åstadkomma en beteendeförändring. Därmed har ett utvecklingsområde för MDT inom fysioterapi tydliggjorts då det finns evidens för att ett biopsykosocialt arbetssätt vid långvarig ländryggssmärta är att föredra.Background: As a physiotherapist in primary care, there are several different treatment methods for persistent low back pain to choose from, but no clear guidelines to follow. Based on the clinical reasoning, physiotherapists take decisions that are affected and changed in the patient encounter. Since there is a lack of research that have investigated how physiotherapists educated in Mechanical Diagnosis and Therapy (MDT) describe their clinical reasoning to patients with persistent low back pain, this study aims to illustrate the physiotherapists' view of the topic. Aim: To explore how physiotherapists describe their clinical reasoning regarding the use of MDT for patients with persistent low back pain. Method: A qualitative semi-structured interview study with an inductive approach and a descriptive design was conducted. The data collection included six interviews. A qualitative content analysis was used to analyze the data. Result: The analysis generated 22 subcategories divided into seven categories. The informants described their clinical reasoning when using MDT as their view of the method, patient participation in examination, structure and clarity, findings that affect treatment, hypothesis testing, patient responsibility in the treatment and evaluation of own abilities. Conclusion: The study's results showed that the informants described their clinical reasoning when using MDT with persistent low back pain in primary care were mainly influenced by biomechanical findings with the patient. Psychological findings were described as secondary source to take into consideration, and social factors were described very little or not at all even though they are important to take into consideration in order to achieve a behavioral change. Thus, a development area for MDT in physiotherapy has been clarified as there is evidence that a biopsychosocial approach to persistent low back pain is preferable.
25
Fant, Mikael, and Kristofer Kanth. "Fysioterapeuters beskrivning av möjligheterna att stödja beteendeförändring i digitala patientmöten : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43093.
Full textAbstract:
Bakgrund: Digitala patientmöten ökar med visionen om ökad e-hälsa, det kan användas för att nå fler patienter och verka kompletterande till traditionell fysioterapi. Det finns lite information om digitala patientmöten med fokus på att kunna stödja beteendeförändring. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur fysioterapeuter beskriver sina möjligheter och begränsningar att kunna stödja beteendeförändringar hos patienter i digitala patientmöten.Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Sex fysioterapeuter deltog i studien och data från intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i fem kategorier med tolv underkategorier. Dessa kategorier var: behov att överbrygga det fysiska avståndet, digital fysioterapi passar kortare, enklare kontakter, krävs mer tydlighet i digitala möten för att få med patienten, avsaknaden av fysisk kontakt vid digital fysioterapi hindrar samt rutin för uppföljning. Slutsatser: Deltagarna beskrev det digitala patientmötet som positivt för enkla och snabba patientkontakter. Dock menade de att det inte kan ersätta traditionell fysioterapi då avsaknaden av den fysiska kontakten och den bristande uppföljningen begränsar deras möjligheter att stödja beteendeförändringar. Studien ger grund för fortsatt forskning om organisatorisk implementering av stödjande arbetssätt för beteendeförändringar i digitalBackground: Meeting patients in a digital format increases with the vision of increased e-health. It can be useful to reach more patients and work complementary to traditional physiotherapy. There is little information on digital patient meetings with a focus on being able to support behavioral changes. Aim: The aim of this study was to investigate how physiotherapists describe their possibilities and limitations to support behavioral changes in digital patient meetings.Method: The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Six physiotherapists participated in this study and data from the interviews were analyzed with a qualitative content analysis. Result: The interviews resulted in five categories with twelve subcategories. These categories were: the need to bridge the physical distance, digital physiotherapy fits for shorter, simpler contacts, more clarity is required in digital meetings to engage the patient, the lack of physical contact during digital physiotherapy prevents and routines for follow-up. Conclusions: The participants described the digital patient meetings as positive for simple and quick patient contacts. However, they meant that it could not replace the traditional physiotherapy since the lack of physical contact and the lack of follow-up limits their ability to support behavioral changes. This study provides support for continued research on the organizational implementation of supporting working methods for behavioral change in a digital environment.
26
Jönsson, Anton, and Emil Doverlind. "FYSIOTERAPEUTERS UPPLEVELSER AV FAKTORER SOM PÅVERKAR REHABILITERINGEN AV HAMSTRINGSSKADOR HOS ELITFOTBOLLSSPELARE : Kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38888.
Full textAbstract:
Bakgrund: Hamstringsskada är den vanligaste skadan inom elitfotboll och har hög återfallsrisk. I samband med hamstringsskador är arbetet intensivt då spelaren helst ska vara tillbaka snabbt för att bidra till lagets prestation. Rehabiliteringen behöver trots sin intensitet vara av långsiktig karaktär och förhindra att skadan återkommer i framtiden. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser av faktorer som påverkar rehabilitering av hamstringsskador hos herrfotbollsspelare i svenska elitfotbollsklubbar. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med deskriptiv design. Ett ändamålsenligt urval gjordes och fem fysioterapeuter inom svensk elitfotboll intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier och 19 underkategorier. Kategorierna var fysioterapeutens förutsättningar, spelarens förutsättningar, yttre press, bemötande av spelare och återgångens omständigheter. Med utgångspunkt i fysioterapeuters upplevelser framhålls spelaren, tränaren och den egna kunskapen som de mest betydande faktorerna av rehabiliteringen av hamstringsskador. Slutsats: Upplevelserna kunde kopplas till fysioterapeuten som individ, dess omgivning och beteende. Fysioterapeuterna upplevde att det krävdes anpassning av sitt beteende efter omständigheter i omgivningen för att åstadkomma en lyckosam rehabilitering. Studiens resultat är svårt att generalisera då antalet fysioterapeuter som medverkade i studien var få.Bakground: Hamstring injury is the most common injury in elite football and has a high re- injury rate. The rehabilitation of hamstring injuries are intense since the player should preferably be back quickly to contribute to the team performance. Despite the intensity of the rehabilitation, it needs to be of a long-term perspective and prevent future re-injury. Aim: To explore physiotherapists’ experiences of factors that affect rehabilitation of hamstring injuries in male football players in Swedish elite football clubs. Method: Qualitative semistructured interview study with descriptive design. A purposive sample of five physiotherapists, working with Swedish elite football were interviewed. The data collection was analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The analysis resulted in five categories and 19 subcategories. The categories were the physiotherapist’s conditions, the player’s condition, external pressure, approach with the player and the circumstances of the return to play. The physiotherapists’ experienced that the player, the coach and the knowledge of the physiotherapist are the most important factors in rehabilitation of hamstring injuries. Conclusion: Physiotherapists experienced that adaptation of their behavior was required according to the circumstances of the surrounding environment to achieve successfull rehabilitation. The study’s result is difficult to generalize as the number of physiotherapists involved in the study was few.
27
Brask, Anna, and Basso Gabriella De. "Inaktiva äldres syn på vad som har betydelse för beteendet fysisk aktivitet : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43421.
Full textAbstract:
Bakgrund: Andelen äldre i vårt samhälle ökar och alltfler äldre är fysiskt inaktiva, vilket kan ses som ett folkhälsoproblem. Att utforska inaktiva äldres syn på fysisk aktivitet kan bidra till värdefull kunskap när det gäller att stödja dessa personer till en ökad fysiskt aktiv livsstil. Syfte: Att ta reda på vad inaktiva äldre upplever har betydelse för att vara fysiskt aktiva, samt vad de anser kan få dem att förändra sitt beteende till en mer fysiskt aktiv livsstil. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med ett bekvämlighetsurval med sex kvinnor, 65–74 år. Data analyserades induktivt med kvalitativ innehållsanalys där koder och kategorier sorterades fram. Resultat: Fysisk miljö och yttre stöd ansågs ha betydelse för att inaktiva äldre skulle vara mer fysiskt aktiva. Vardagliga aktiviteter prioriteras framför fysisk aktivitet. Yttre stöd, förändrade rutiner i samband med pension, kunskap och erfarenheter samt känslor och attityder kring fysisk aktivitet ansåg de äldre ha betydelse för den fysiska aktivitetsnivån. Slutsatser: De psykosociala faktorerna uppfattades ha stor betydelse vad gäller fysisk aktivitet, deltagarna betonade omgivningens betydelse, yttre stöd ansågs ha en stor betydelse för att en beteendeförändring skulle kunna ske.Background: The number of elderly in our society is increasing and the quantity of physically inactive seniors is growing along with it, this observation can be viewed as a global health issue. By exploring inactive elderly people´s view of physical activity it can contribute to valuable knowledge for supporting this age group into a more physical active lifestyle. Aim: To find out what elderly experiences have importance for being physically active, and what they think can make them change their behavior into a more physically active lifestyle. Method: The study was qualitative, semistructured interviews were made, a convenient sample of six women, 65-74 years old, were included. Data were interpreted inductive with a qualitative content analysis and then sorted into codes and categories. Result: Physical environment and external support was considered to be important by elderly inactive people to be more physically active. Ordinary everyday activities are prioritized over physical exercise. External support, changed habits after retirement, knowledge, experience and attitudes regarding physical activity. This altogether results in an impact on the level of physical activity amongst elders. Conclusion: The psychosocial factors were perceived to have great importance in terms of physical activity. The participants expressed how the support from the surroundings has a great importance for a behavioural change.
28
Birgersson, Johan, and Theodor Nilsson. "Upplevelser av rehabiliterande träning under COVID-19 pandemin för personer med reumatoid artrit : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54038.
Full textAbstract:
Bakgrund: Personer med Reumatoid Artrit (RA) lider av en kronisk inflammatorisk sjukdom och behöver vara fysiskt aktiva genom hela livet för att minimera symptomen. COVID-19 pandemin kan ha förändrat hur träningen planeras och genomförs, samt hur fysioterapeuter planerar träningen. Syfte: Syftet är att undersöka hur patienter med RA och fysioterapeuter vid reumatologisk klinik upplever att COVID-19 pandemin har påverkat patienters träning i rehabiliterande syfte. Metod: I en kvalitativ intervjustudie intervjuades två fysioterapeuter och fyra personer med RA vid en reumatologisk klinik. Intervjuerna genomfördes via telefon eller videolänk, utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Analys av data genomfördes genom manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sju kategorier framkom som beskriver faktorer som påverkar rehabiliterande träning för patienter med RA: betydelsen av träningsutrustning, följsamhet till träning, reaktioner på förändrade förutsättningar för träning, alternativa lösningar för att möjliggöra träning, träningslokalens tillgänglighet och betydelse, vädrets inverkan på upplevd möjlighet till träning och upplevda effekter av restriktioner för riskgrupper. Slutsats: Deltagarna var överlag positiva till träning under COVID-19 pandemin. Genomgående påtalades vikten av omgivningsfaktorer, som platsen där träning utförs och tillgänglig utrustning. Resultatet indikerar att oron för konsekvenserna av bristande träning var större än oron för att smittas av COVID-19Background: Individuals with rheumatoid arthritis suffers from a chronic inflammatory disease. It is important that they incorporate physical activity throughout their life to minimize symptoms. The COVID-19 pandemic may have changed how they maintain physical activity, as well as how physiotherapist plan exercise. Aim: The aim of the study was to investigate how individuals with RA and physiotherapists at a rheumatologic clinic experience that COVID-19 has impacted patients’ rehabilitation exercise. Method: In a qualitative interview study two physiotherapists and four individuals with RA at a rheumatologic clinic was interviewed. Interviews were carried out by phone or videolink using a semistructured interviewguide. Data analysis was a manifest qualitative analysis. Result: Seven categories describe factors that impacted individuals with RA’s rehabilitation exercise: the importance of training equipment, compliance with training, reaction to changing conditions for training, alternative solutions enabling training, the importance of locations for exercise and its availability, the impact of weather in relations to exercise, experiences of restrictions for individuals at risk. Conclusion: Participants were positively inclined towards exercise during the COVID-19 pandemic. The importance of environmental factors and the equipment availability was recurring. The results indicate that concern regarding the consequences of reduced exercise was greater than contracting COVID-19.
29
Ajmaya, Vana, and Marjana Shabo. "Elever med matematikängslan : En kvalitativ studie om matematiklärares syn på matematikängslan samt hur de arbetar för att förebygga detta hos elever." Thesis, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44720.
Full textAbstract:
I denna studie undersöktes det hur matematiklärare i mellanstadiet uppfattar fenomenet matematikängslan samt vilka faktorer de anser påverkar elevers inställning kring matematik. Vidare syftade studien till att inhämta kunskaper om hur dessa lärare arbetar för att förebygga att matematikängslan uppstår bland elever. Precis som när elever kan känna sig ängsliga över andra saker, upplever elever med matematikängslan att de är spända och att de inte är kapabla till att genomföra olika matematiska moment (Dowker, 2016). Studien är baserad på den socialkognitiva teorin som är grundad av Albert Bandura (2012). Han menar att elevernas affektiva upplevelser och lärande uppstår när människor observerar och imiterar andra, samtidigt som de är uppmärksamma, använder sitt minne och har motivation (Bandura, 2012). För att svara på våra forskningsfrågor har vi haft semistrukturerade intervjuer med möjlighet för följdfrågor. Informanterna beskrev begreppet matematikängslan som en känsla där eleverna känner sig oroliga och frånvarande från lektionerna. Resultatet visar att de faktorer som påverkar elevers matematikängslan är individanpassning, inställning, erfarenhet, kön och ålder. Vidare beskrev informanterna att matematikängslan kan förebyggas genom att läraren bland annat skapar ett tryggt och lärorikt lärandeklimat samt har en positiv inställning till matematikämnet.