Dissertations / Theses: 'Socialkonstruktionism'

1

Manullang, Dina Lisa, and Maria Svensson. "Vi skapar ett flygplan tillsammans : En kvalitativ intervjustudie av förskollärare om undervisning utifrån socialkonstruktionism." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-183460.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien var att få kunskap om förskollärares perspektiv på undervisning i och med den nya Läroplanen för förskolan (Lpfö 18). För att få svar på studiens syfte har vi använt metoden kvalitativa intervjuer av fem förskollärare verksamma i förskolan. I studien använde vi oss av det socialkonstruktionistiska perspektivet för att analysera vår empiri. Resultaten utifrån det empiriska materialet visar att förskollärarna tolkar undervisningsbegreppet relativt olika. Däremot visar resultaten att alla förskollärarna anser att läroplanen blivit tydligare kring att förskollärare har ansvar för undervisningen. Vidare visar resultaten att undervisning kan genomföras under hela dagen i både planerade och spontana undervisningstillfällen. Resultaten visar också att förskollärarna utgår från barnens intresse i undervisning däremot kan barnens intressen hittas på olika sätt. Som en följd av detta blev slutsatsen i vår studie att det som verkar viktigt för förskollärarna i och med ansvaret för undervisning är betydelsen av att få förutsättningar genom planeringstid för undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Fredriksson, Oscar. "Genom tidningarnas ögon : En genusanalys av svenska tidningars porträttering av de svenska OS-deltagarna i Sotji 2014." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-108981.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur de svenska tidningarna porträtterade de svenska manliga respektive kvinnliga OS-deltagarna i Sotji 2014. Tidigare studier har visat att en olik porträttering görs mellan herr- och damidrottare. Materialet har jämförts mot tidigare framtagna diskursteman av Judit Bérczes. Utifrån detta har tre diskursteman tagits fram samt ett kort avsnitt som behandlar hur mycket utrymme herrarna respektive damerna får i media. Det första diskurstemat heter ”den ambivalenta framställningen” och behandlar tidningarnas givande av svaghetsegenskaper parallellt med styrkeegenskaper kring en idrottares prestation. Diskurstema nummer två behandlar hur tidningarna framhäver kvinnor som utövar typiskt ”feminina” sporter. Detta tema har jag namngivit ”genuskategorisering”. Mitt tredje diskurstema heter ”den asymmetriska genusbeteckningen” och behandlar tidningarnas tendens till att i en större utsträckning markera om en artikel behandlar damidrott än herridrott. Ett exempel som lyfts fram ur mitt material är termerna ”Damkronorna” kontra ”Tre kronor”. I den avslutande diskussionen förs resonemang kring omförhandling och förändring inom tidningarnas sportdiskurs och huruvida vi går mot ett mer jämställt idrotts-Sverige eller inte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Jönsson, Jenni, and Amanda Wennstam. "En förskola för alla : En socialkonstruktionisk studie om pedagogers tolkningsrepertoarer för inkludering av flerspråkiga barn." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40268.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare talar om inkludering av flerspråkiga barn i förskolans verksamhet. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka tolkningsrepertoarer blir synliga i förskollärares samtal om inkludering av flerspråkiga barn? Vilka strategier talar förskollärare om för att möjliggöra så att flerspråkiga barn blir inkluderade i förskolans verksamhet? Studien har socialkonstruktionism som vetenskapsteorisk utgångspunkt där analysmetoden diskurspsykologi tillsammans med analysverktygen tolkningsrepertoar, retorik och kategorisering har använts. I studien har sju stycken förskollärare intervjuats under två stycken fokusgruppssamtal på två olika förskolor. I resultatet framkommer det att förskollärare lägger ansvaret på sig själva att anpassa verksamheten för alla barn och att de anser att icke-verbal kommunikation är en betydelsefull strategi för att inkludera de flerspråkiga barnen. I resultat går det att utläsa att det finns en viss osäkerhet i hur förskollärare ska kommunicera med barn då språket brister. Med vår studie vill vi synliggöra hur förskollärare talar om inkludering och därmed möjliggöra för diskussioner om ämnet runt om på andra förskolor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Ström, Sanna, and Aida Basic. "ADHD eller missbruk : Ensidig behandling av samsjuklighet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11543.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Isaksson, Johanna, and Josefina Lundgren. "Genus i förvaltningsrätten : En diskursanalys av LVM-domar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19548.

Full text

Abstract:

Gender in Administrative Court of Appeal - A discourse analysis of verdicts concerning compulsory drug treatment The purpose of this study was to examine gender discourses that could be identified inverdicts concerning compulsory drug treatment. A discourse analysis was conducted of 46verdicts from an administrative court of appeal, located in central Sweden. The main findingsof the study was that the descriptions of women, more often than men, are based on factorsother than their addiction, such as appearance and social environment. Men are in all casesdescribed by their addiction and on their own behavior. Women are presented as they riskvulnerability, while men are presented already suffer from vulnerability. Socioeconomicstatus and age have had importance for the description of women and men in the verdicts.Verbal ability has proved to be important of whether the administrative court decides oncompulsory treatment or not.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Aronsson, Anette. "Varje elev är sin egen berättelse : En pojkes berättelse om dyslexi." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43040.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka en elevs upplevelser av och reflektioner kring läs- och skrivsvårigheter samt det stöd eleven fått i skolan. Den intervjuade eleven i studien har en dyslexidiagnos. Data har samlats in med livsberättelseintervju, en kvalitativ forskningsintervju där eleven fritt berättar om sina liv eller, som i denna studie, valda aspekter av sitt liv. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism som utgår från att kunskap skapas i sociala sammanhang där språket har stor betydelse och att saker kan ses ur olika perspektiv. Resultatet visar att förståelse för sina svårigheter har stor betydelse för elever med dyslexi, en förståelse som dyslexidiagnosen kan bidra till. Det framkommer även att skolarbete upplevs som mer energi- och tidskrävande för en elev med har dyslexi. Individuella stödinsatser som utformas tillsammans med eleven leder till framgångar i både studier och välmående. Ett sådant stöd kan skapas genom en väl fungerande dialog mellan lärare och elev. Eleven i studien berättar för lärare som möter elever med dyslexi att de ska prata med eleverna och se bakom svårigheterna och diagnosen. Min förhoppning är att studien ska öka medvetenheten kring vad elevperspektivet kan bidra till för speciallärare och lärare i utformning av stödinsatser i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Klarsten, Filip, and Billy Skogh. "Att undersöka organisationskulturer tids- och kostnadseffektivt med hjälp av diskursanalys : Skapandet av Skogh-Klarsten metoden." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-20323.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Bergman, Marléne. "Inverkar ålder och kön i ett möte? : En fallstudie om konstruktionen av ålder och kön i en fritidshemsverksamhet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15487.

Full text

Abstract:

Jaghar i denna undersökning intervjuat fem pedagoger i en fritidsverksamhet isyfte att få fördjupade kunskaper om och hur pedagoger påett fritidshem konstruerar ålder och kön. Fritidshemmet jag har valt ligger imellan Sverige och är en medel stor kommunal skola. Studiens utformning utgick från ettsocialkonstruktionistiskt perspektiv där jag använt mig av semistruktureradeintervjuer med tolkande ansats. Resultatet i undersökningen presenteras i relation till tidigareforskning där jag medanalyshjälpmedlet intersektionalitet undersöker samspelet mellan ålder och köni synen på människan. I analysen har fyra kärnkategorier utformatssom kan sammanfatta om och hur pedagoger på ettfritidshem konstruerar ålder och kön. Pedagogernas syn på ålder, pedagogernassyn på kön, pedagogernas syn på ålder och kön som ett samspel i interaktionensamt pedagogernas syn på strukturerna som skapar förutsättningar för mötet. Slutsatser för denna undersökning är att pedagogernatolkas konstruera ålder och kön som en normaliseringsprocessi utvecklingssyfte i formandet av identitet, en identitet som jag mer ser somen social identitet. Denna slutsats för mig tillbaka till mitt intresse fördenna undersökning, bekräftar pedagogen etthandlande hos ett barn i utvecklingssyfte för att utveckla en trygg identitet.Eller bekräftas ett stereotypt handlande som omedvetet ses som en nödvändigheti utvecklingen att skapa sig en identitet? Denna undersökning bidrar till attpåvisa att fritidshemmen är en viktig verksamhet där unga individersidentiteter formas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Thoré, Annica. "Fem sinnen är fler än fyra : En undersökning om hur olika diskurser påverkar lärares användande av estetiska lärprocesser i teoretiska kurser på gymnasiet." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5269.

Full text

Abstract:

Den här studien handlar om hur lärare på gymnasiet talar om hur de använder sig av estetiska lärprocesser i sin undervisning och på vilket sätt det bidrar till att bredda förståelsen av kunskapsstoffet hos eleven. Studien har genomförts på en gymnasieskola i Stockholm med drygt nio hundra elever där undervisande lärare i gymnasiegemensamma ämnen diskuterat och utbytt erfarenheter kring estetiska lärprocesser i sin undervisning. Empirin utgörs av en semistrukturerad intervju med en fokusgrupp som tog karaktären av ett samtal. Sammansättningen av fokusgruppen grundar sig på att informanterna bildar ett arbetslag som består av olika ämneslärare. De representerar samtliga ämnesgemensamma kurser på ett teoretiskt högskoleförberedande program och arbetar i ett av skolans utbildningsprogram. Materialet har bearbetats genom diskursteori och socialkonstruktionistisk teori. Det transkriberade samtalet och lärarnas beskrivningar av hur de arbetar med estetiska lärprocesser i undervisningen inom olika teoretiska ämnen har analyserats genom diskursanalytiska verktyg. I studien framgår att estetiska lärprocesser används inom samtliga teoretiska kurser på den gymnasieskola där undersökningen gjorts. Dessa används i undervisningen för att bidra till att öka förståelsen och motivationen hos eleverna. Till exempel används det som pedagogiskt verktyg för att förklara komplexa sammanhang och fakta. Utifrån undersökningen går att se att läroplanens intensioner om det reformerade kunskapsbegreppet genom de fyra f:en uppfylls genom att estetiska lärprocesser används som ett sätt för eleven att få möjlighet att visa sina kunskaper på en förtrogenhetsnivå. En annan effekt av estetisk lärprocess som framkommit är att samverkan kan ske genom att andra elever och lärare kan ta del av materialet i till exempel en film och på så sätt sprids kunskapen genom att eleverna interagerar och lär av varandra. Att kalla lärprocessen ”estetisk” har lett till tolkningsproblem och associationer till estetik, bilder och bildkonst. Den vetenskapliga aspekten i en estetisk lärprocess och tydliga likhet med naturvetenskapliga lärprocesser har lyfts och påvisats. Genom studiens genomförande har begreppet medvetandegjorts för informanterna där det visat sig att många arbetar med estetisk lärprocess som en naturlig del i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Fohlin, Lisa. "Värdegrund i förskolan : Lika självklart som att andas?" Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29092.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to examine how eight pre-school teachers conceptualise and talk about the concept "Fundamental values" that has been presented by the Swedish National Agency for Education. To examine this, eight preschool teachers were interviewed using five open-ended questions related to how they view the use of the concept "Fundamental values" in the preschool, where they get theoretical input for their work with these values, how they work with fundamental social values at their preschool and how they view their strengths, weaknesses and opportunities for improvements within that framework. The study uses the social construction perspective to examine how the preschool teachers talk about the fundamental social values and their work at their pre-schools. The perspective is used to highlight how the concept "Fundamental values" is conceptualised by these eight preschool teachers compared to how it is conceptualised by the Swedish National Agency of Education, what values they express in regards to the concept and how they gain knowledge to further improve their work on "Fundamental values". The results show how the pre-school teachers have conceptualised "Fundamental values" in accordance with the Swedish National Agency of Education and previous research in the area. The teachers stated that the "Fundamental values" permeate the preschool. The pre-school teachers are role model for these value and some values are discussed and showcased in a way easily understood by the children. The teachers studied little or no research to improve their work with "Fundamental values". Colleagues were the main source used to gain further knowledge and inspiration in their work with "Fundamental values" which shows that it is a socially constructed concept that needs to be understood in its cultural context.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Nordvall, My. "Språkliga hinder i matematikundervisningen : En diskurspsykologisk studie av lärares bemötande i matematikundervisningen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24976.

Full text

Abstract:

Det här är en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats där socialkonstruktionismen står som teori. Syftet är att undersöka hur lärare beskriver att de bemöter matematiken i skolan när det finns elever i behov av läs- och skrivstöd. En diskurspsykologisk analys studerar hur människan skapar och förstår sin omvärld genom användning av sin språkliga förmåga. Analysmaterial består av utskrivna transkriptioner från två fokusgruppintervjuer gjorda på två olika skolor. Resultat visar att lärare går in i olika roller beroende av hur de förstår det fenomen som diskuteras. De bemöter undervisningen olikt och tre lärarroller är tydliga. De är antingen varierade i sin undervisning för att den ska passa alla elever, förespråkar repetition för framgång hos eleverna eller är väl förberedda för att inte stöta på problem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Svelander, Helena, and Amanda Isberg. "”Att en uppsägning kan medföra negativa förändringar för hans närstående påverkar inte denna bedömning.” : – En kvalitativ studie om vräkningshotade barnfamiljer." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225686.

Full text

Abstract:

År 2013 berördes 1876 barn av vräkning och 504 av dessa barn och deras familjer blev vräkta från sin bostad. Att bli vräkt innebär att flytta från sin bostad med tvång. Regeringen formulerade 2007 en nollvision om att inga barn ska vräkas. I Sverige saknas skydd mot vräkning av barnfamiljer. Socialtjänsten är en instans som har vissa möjligheter att förhindra att barnfamiljer vräks dock stäcker sig inte deras möjligheter till alla led i vräkningsprocessen. Denna studie syftar till att undersöka hur rättsliga instanser talar om barnfamiljer och resonerar kring deras situation i vräkningsärenden. Studien ska undersöka hur ett barnperspektiv tas tillvara samt vilka följder konstruktionerna kring den vräkningshotade barnfamiljen får. Studiens frågeställningar är: Hur konstrueras bilden av barn i rättsfallen? Hur konstrueras ett barnperspektiv i rättsfallen? Hur konstrueras bilden av föräldrar/vårdnadshavare i rättsfallen? Vilka följder får konstruktionerna av barn, barnperspektiv och vårdnadshavare? Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är socialkonstruktionism. Metoden som använts i uppsatsen är diskursanalys och diskursteori och det empiriska materialet utgörs av 13 rättsfall från Svea hovrätt. Resultatet och analysen visar att den typiska vräkningshotade barnfamiljen i materialet består av en ensamstående vårdnadshavare med barn och som hotas av vräkning på grund av problem med hyresbetalningen. Det stora mönstret i materialets definierade diskurs om den vräkningshotade barnfamiljen är att familjen inte konstrueras som en enhet av hovrätten. Vårdnadshavaren konstrueras som en ansvarslös hyresgäst. I de få fall där hovrätten talar om barnen är det endast som en del av en avvägning som görs, av vårdnadshavarna konstrueras barnen antingen som några som bara bor i bostaden eller som personer i behov av skydd. Familjens behov av att få bo kvar i bostaden argumenteras i vissa fall utifrån hela familjens behov och ibland särskilt utifrån barnens behov. Den typiska barnfamiljen i denna studie blir vräkt, vare sig de konstruerar ett behov av att få bo kvar eller inte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Airaksinen, Tanja. "En arbetslöshetskassas kommunikation med sina arbetande och arbetslösa medlemmar." Thesis, Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-105842.

Full text

Abstract:

I uppsatsen undersöks hur en arbetslöshetskassas organisation och de olika roller som förekommer i verksamheten ser ut, samt hur organisationen och de olika rollerna påverkar en utvald del av kommunikationen. Med begrepp och metoder från dialogismen och socialkonstruktionismen undersöker jag om det finns problem i kommunikationen. För att sätta in kommunikationen i ett sammanhang använder jag en modell över ett verksamhetssystem och när resultaten sedan diskuteras tas några begrepp in från sociolingvistiken. Mina resultat visar att arbetslöshetskassan är en verksamhet som är kluven mellan att vara medlemsförening och myndighetsutövare och att det innebär att det finns två skilda normsystem som påverkar de texter som produceras. Vidare visar resultaten att det saknas information riktad till den studerade arbetslöshetskassans arbetande medlemmar om vad ett medlemskap innebär, hur avtalet mellan kassan och dess medlemmar ser ut, hur lagstiftning och föreskrifter påverkar avtalet, samt om vad som krävs för att få ersättning vid arbetslöshet. En analys av några centrala texter visar att en arbetande medlem får positiva roller i arbetslöshetskassans texter medan en medlem som blir arbetslös får mer negativa roller.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Lattik, Evall Linda. "Legolådan : ur ett genus- och socialkonstruktionisktisktperspektiv." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4780.

Full text

Abstract:

I en fältstudie på grundskolan studeras elevernas arbete med Lego som visuell kultur och hur de ser på lärande kring Lego. Syftet med studien är att ge ett bidrag till förståelsen av olika könsstrukturer i byggandet av Lego och därmed se eventuella skillnader i utföranden mellan flickor och pojkar. Det handlar också om att låta eleverna vara medforskare och göra deras röster hörda samt bidra till elevernas berättandekultur och kunskapande. Frågeställningarna är: På vilket sätt blir olika genusperspektiv framträdande i byggandet med Lego? Hur framträder skillnader mellan pojkar och flickor? På vilket sätt kan elever uppfatta och beskriva Lego som en kunskapsform? Undersökningen har en socialkonstruktionistisk teoretisk ram, där eleverna ses som kunskapande aktörer och medaktörer till grundskolediskursen. Det empiriska materialet analyseras utifrån metoder inom diskursanalys som en variant av textanalys. Resultatet av detta arbete har medfört att jag har fått en större förståelse för hur viktig kommunikationen är i bildämnet för språkutveckling. Jag har också funnit att det behövs en reflektion och medvetenhet kring genusperspektivet för att kunna förändra dessa mönster. Som bildlärare har jag genom detta arbete sett de positiva effekterna av att skaffa mig mer kunskap om jämställdhet för att kunna förändra äldre traditioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Warren, Terrie. "På ett annat sätt : före detta elevers berättelser om sitt filmarbete i gymnasieskolan." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4791.

Full text

Abstract:

Fokus för den här C-uppsatsen är arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lärprocessen ur ett ”målrelationellt” perspektiv i vilket målet för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och där bildspråket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen på hur man lär sig genom relationella möten. Undersökningen utgår från ett ämnesintegrerat filmprojekt mellan samhällskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever på en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att låta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex år efter avslutade studier, med hjälp av foto- och filmelicitering, berättat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frågeställning är en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lärande skolarbete i ämnesintegrerade projekt. Är estetisk lärprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, något roligt att göra i vila från andra ämnen, eller hjälper detta elevers lärande framåt samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie är att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lärprocess och jag vill härigenom bidra med kunskap om detta. I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgång till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras färdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, värdera och lösa problem i lärandet. I studien berättar de före detta eleverna att de även lärt sig av varandra och hur de genom arbete i rörlig bild dessutom uppnått mål i samhällskunskap utan att de tänkt på det. De berättar också att de har användning för detta i sitt yrkesliv i mediebranschen där de ofta under en arbetsprocess utsätts för kritiskt granskande. De före detta eleverna menar att deras positiva bild av en handledande arbetsmetod gör att de har beredskap för detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Voksepp, Madeleine, and Emelie Lilja. "Den pedagogiska inomhusmiljöns betydelse för barn på förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38968.

Full text

Abstract:

I tidigare forskning har det framkommit att reglering av miljö och material får konsekvenser för barnen. Konsekvenserna kan vara att kreativitet och lek får stå tillbaka för normer och regler rörande miljön och hur den är planerad. Barnsynen och tidigare erfarenheter som förskollärare har, påverkar den pedagogiska inomhusmiljöns utformning. Materialet som finns tillgängligt är det material som barnen förväntas kunna hantera. Barnets dentitetsskapande påverkas även av den miljö som barnet vistas i på förskolan. Barnet ställs inför både möjligheter och begränsningar i samspelet med miljö och lekmaterial. Studien har sin utgångspunkt i socialkonstruktionistisk teori. Tanken är att om barns utveckling beror på kulturellt sammanhang och kontext vilket det valda perspektivet hävdar, så är den fysiska miljöns utförande av stor betydelse för förskolebarnets identitetsskapande, lärande och utveckling. Med kvalitativ forskningsintervju samt observationer av miljön som metod har syftet varit att belysa vad som avgör hur miljön på förskolan tar form samt vilka konsekvenser det får för barngruppen och det enskilda barnet. För att kunna påvisa vad som avgör hur miljön utformas har vi sökt förskollärarnas perspektiv, med anledning av att det är de som ordnar och planerar miljön. Det har även varit av intresse att få svar på vilken roll förskollärarna tillskriver miljön och dess innebörd för barnen. Resultatet visar att reglering av miljö, rum och material samt hur det introduceras är centrala teman. Förskollärarna anser att miljö och material behöver introduceras för barnen för att de ska veta hur de sedan ska förhålla sig till det. Det finns möjligheter kring förhandling mellan barn och förskollärare om regler rörande miljön men den vuxne har alltid sista ordet. Reglerna kan exempelvis röra huruvida material får flyttas mellan rummen. Det finns tydliga platsrelaterade normer kring hur förskolebarnet förväntas agera i inomhusmiljön på förskolan. Det finns även en övertygelse hos förskollärarna att miljön påverkar barnen, deras lek, lärande och utveckling på olika vis. Det finns en önskan om en ökad tillgänglighet av materialet men hinder som bristande möjligheter att räcka till leder till att materialet placeras oåtkomligt. Miljön är en aktiv aktör i barnets identitetsskapande på förskolan. Barn beskrivs som olika individer med olika behov. Förskollärarna tar hänsyn till dessa olikheter i bemötandet av barnen och i skapandet av miljön.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Edvardsson, Adina. "Kvinnor som mördar : Ett diskursanalytiskt perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-192377.

Full text

Abstract:

I Sverige idag är endast en femtedel av landets brottslingar kvinnor, varför forskning gällande kriminalitet och dess struktur tenderar att förbise kvinnor som begår brott. Uppsatsens syfte var att studera hur det talas om kvinnliga mördare i media. Detta ämnades undersöka med en diskursanalytisk ansats där tidningsartiklar om två fall av kvinnliga mördare analyseras. De diskurser som kunde urskiljas i talet om de kvinnliga mördarna var den passiva och den aktiva gärningskvinnan samt relationella diskurser. Kvinnorna talas antingen om som passiva och irrationella eller som aktiva och planerande i sitt handlande. Kvinnornas identiteter konstrueras i samband med par- och familjerelationer. Resultatet relaterades och diskuterades med tidigare forskning gällande synen på kvinnor som begår brott. Avslutningsvis ges implikationer för framtida forskning på området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Espinoza, Marta, and Therése Gusén. "Debatten som inte förekom." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18818.

Full text

Abstract:

The purpose of this paper was that through discourse analysis look at how gender and the equality debate is created between two head debaters and commenter's on a forum. We have used Norbert Elias and John L. Scotson´s (1999) theory about Established and Outsiders to see power struggles between groups in the debate. With Jonathan Potters analysis tools in his book Representing Reality (1996) we were able to analyze the debate texts. Using discourse psychology, we were able to see how people use tactical discourse in their texts to represent themselves and the world in different ways. The texts we have looked at were articles written by our head debaters, Maria Sveland and Pär Ström who debate on equality. We completed the analysis of the articles with posts from the Internetforum Flashback concerning Pär Ström and equality. Our result showed that our agents were not debating anymore, instead the debate changed into a power struggle about the interpretation privilege. We observed that the head debaters separate worldviews and their methods of presentation of facts created extreme perceptions toward each other which represented something bigger.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Fogelström, David, and Anna Maria Forsberg. "Migrationsverkets åldersbedömningar : En socialkonstruktionistisk analys av handläggares berättelser om sitt arbete med åldersbedömning av ensamkommande barn." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215712.

Full text

Abstract:

Uppsatsen syftar till att undersöka Migrationsverkets handläggande vid åldersbedömning av asylsökande ensamkommande barn. Detta görs genom en social konstruktionistisk analys av handläggarnas berättelser om sitt arbete med åldersbedömning. Såväl teori som metod har sin grund i socialkonstruktionismen. Det empiriska materialet är insamlat genom kvalitativa interviuer med åtta handläggare vid Migrationsverket. Analysen visar hur handläggarna i sitt tal konstruerar åldersbedömningen som process, hur de konstruerar sin egen roll, hur de konstruerar samarbetet med externa aktörer samt hur de konstruerar den asylsökande. Studien visar att handläggarna till största del konstruerar själva processen på ett likartat sätt. Konstruktionen av den sökande skiljer sig däremot åt. Genom handläggarnasberättande skapas också en bild av att de är missnöjda med samarbetet med kommun och landsting.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Bernmalm, Emil. "Friskolediskurs : En fallstudie med konstruktioner av elevidentitet, läraridentitet och kunskapen i fokus." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4148.

Full text

Abstract:

Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet konstrueras på tre svenska friskolors hemsidor. Arbetet tar utgångspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolväsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstås utifrån ett material från friskolor belägna i Sverige.

Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet på en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förståelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen är hämtade från två olika skolor av diskursanalys. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys används för att undersöka hemsidornas genre och relation till Balls slutsatser. Materialet har även dekonstruerats enligt valda delar av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori med syftet att beskriva hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet konstrueras.

Studien visar att det undersökta materialet bygger på marknadsdiskurs och att detta påverkar hur kunskapssynen, elev- och läraridentitet konstrueras. Förenklat uppvisar materialet två skilda diskurser. Den ena diskursen är centrerad kring kunskapens ändamål, att bli attraktiv på arbetsmarknaden. Detta ändamål spelar en viktig roll i konstruktionen av läraridentiteten som i hög utsträckning bygger på branscherfarenhet, praktisk målmedvetenhet och nyfikenhet. Elevens identitet konstrueras som passiv kunskapskonsumerande. Den andra diskursen har vissa elitistiska undertoner. Kunskapssynen är centrerad kring identitetsdaning med syftet att möjliggöra elevens framtidsdrömmar. Konstruktionen av elevidentiteten bygger inom denna diskurs på beskrivningar av eleven som ansvarstagande, målmedveten och kunskapshungrande. Konstruktionen av läraridentiteten bygger på beskrivningar av lärarna som ansvarstagande, underhållande, motiverande, och prestationsinriktade.

Uppsatsen lyfter även fram att materialet genom sin marknadsförande genre och sina utförliga konstruktioner av kunskapssyn samt elev- och läraridentitet har stor potential att påverka den sociala praktiken på respektive skola. Detta förhållande aktualiserar frågan om hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet bör konstrueras. I den avslutande diskussionen diskuteras detta utifrån olika problemområden härledda ur slutsatser dragna i analysen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Bergström, Hanna, and Ninni Enmark. "Att vara icke-heterosexuell i dagens Sverige : - en kvalitativ studie om åtta kvinnors erfarenheter och upplevelser." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22132.

Full text

Abstract:

I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ”komma ut” som icke-heterosexuell i förhållande till rådande samhällsnormer samt undersökt deras upplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhälle. I studien intervjuades åtta kvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjälp av heteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgår att respondenterna upplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhället att ha annan sexuell läggning än heterosexuell. Det framgår av informanterna att det främst sker en slags indirekt diskriminering som inte är riktad till en specifik individ men som kan uppfattas diskriminerande, att individer förutsätts vara heterosexuella tills att motsatsen är bevisad. Ett mönster som påvisats i studien är att de som inte fått acceptans och stöttning av familjen har upplevt det svårare i processen att “komma ut” än de som erhållit positiv respons från familjen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Dromberg, Michaela, and Therese Letoff. "Den duktiga flickan och superhjälten : En diskursanalys av svenska tidningars konstruktion av kvinnlig och manlig stress." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-241821.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att undersöka hur stress konstrueras i svenska tidningar samt vilka skillnader och likheter som finns i konstruktionen av mäns och kvinnors stress. Den teoretiska utgångspunkten är Berger och Luckmanns socialkonstruktionism som innebär att allt är socialt konstruerat. Faircloughs kritiska diskursanalys har också legat till grund för studiens teoretiska och metodologiska ramverk. För att besvara studiens syfte har Faircloughs tredimensionella modell använts för att analysera artiklar från Sveriges fyra största tidningar. Artiklarna som analyserades handlade om mäns och kvinnors stress. Analysen resulterade i tre diskurser som beskriver konstruktionen om männens och kvinnornas stress. De tre diskurserna som vi fann var arbetsstressen, livspusslet och den duktiga flickan. Resultatet av studien visar att media konstruerar bilden av stress som ett problem och ett normalt tillstånd. Dessutom visade resultatet av studien att det fanns en skillnad i konstruktionen av stress hos män och kvinnor. Författarna till artiklarna använde sig av kvinnor för att exemplifiera individer som inte kunde hantera stress. Diskussionen om kvinnors stress återfanns ofta i det empiriska materialet medan männens stress inte beskrevs lika ofta. Detta bidrog till att konstruktionen av kvinnors stress framställdes som mer problematisk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Andreasson, Robin, and Sanna Blomqvist. "Schymans feminister : En kritisk diskursanalys i hur media framställer Feministiskt initiativ." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27427.

Full text

Abstract:

Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter. Kampdiskursen fokuserar på kampen för partiet att ta sig in i Riksdagen, Ledardiskursen fokuserar på ledaren som leder partiet framåt och jämställdhetsdiskursen pekar på den drivkraft som partiet avbildas med som sägs understödja kampen och legitimerar partiet i våra ögon. Vi fann att kampdiskursen står som en dominerande diskurs till de andra. Dessa diskurser framträder i de artiklar vi låtit studera och bygger likt en grund för en bild som media återger om partiet för oss medborgare som läser tidningarna. Studiens betydelse är av den nivå att medias framställning har intryck på oss varpå en framställning av ett parti måste studeras för demokratins säkerhet och framväxt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Karlsson, Hanna, and Linnea Morge. "Yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59424.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att skildra yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Fokus är möjligheter och svårigheter förskollärarna beskriver med arbetsmetoden pedagogisk dokumentation i förhållande till yngre barns delaktighet och inflytande. Våra frågeställningar som studien utgår ifrån är, vilka uppfattningar har förskollärarna om yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? På vilka sätt beskriver förskollärarna de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Samt vilka svårigheter och möjlighetet beskriver förskollärarna i arbetet med de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Vi har använt oss av kvalitativ undersökning i studien. Genomförandet skedde genom att vi intervjuade fyra förskollärare som arbetar med pedagogisk dokumentation på förskolorna. Studiens resultat visade att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som gör barnen delaktiga och ger dem inflytande. Förskollärarna använder sig av pedagogisk dokumentation för att synligöra innehållet i verksamheten. Förskollärarna vill att barnen är delaktiga och har inflytande på förskolan, i resultatet synliggjordes att barnen mestadels gjordes delaktiga genom bilder. Förskollärarna såg främst pedagogisk dokumentation som en möjlighet för barnen och för sig själva i sitt arbete. De nämnde tiden, etiken, att avgränsa sin dokumentation och att tolka barnen som en svårighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Redemo, Gustaf. "Tvivla på den enda verkligheten : Kan begreppet politisk ontologi överbrygga klyftan mellan religiösa och ickereligiösa gymnasieelever?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-41233.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen har tagit sin utgångspunkt i forskning som pekar på att det finns en klyfta mellan de gymnasieelever som identifierar sig som religiösa respektive ickereligiösa. Religionskunskapsämnet (GY11) skulle kunna vara en brobyggare dem emellan. För att förenkla ett möte begrundade uppsatsen om den religiösa terminologin skapade hinder och om det hade kunnat avhjälpas med ett abstraktare språk. I uppsatsen översattes åskådningar och religioner till kunskapssystem, vilka definierades som socialt konstruerade. För att åskådliggöra den inverkan kunskapssystemen har på hur världen kategoriseras, användes begreppet politisk ontologi. Begreppet användes för att analysera religionskunskapsämnet i GY11. Därefter visades hur politisk ontologi kunde användas didaktiskt i undervisningen med hjälp av ontic. Det skulle kunna vara ett sätt att påvisa att lärarna och eleverna befunne sig i en metafysik som influerade hur deras verklighetsbild konstruerats. Genom att se verkligheten som en social konstruktion, resonerade uppsatsen, fick eleverna verktyg att kunna analysera hur en religiös respektive en ickereligiös åskådning inverkade på hur världen kategoriserades, samt skulle kunna ställa frågor om dess möjlighetsbetingelser vore uttömda.
This thesis has started with the premiss shown in research which point to a gap between pupils in the Swedish upper secondary school who identify themselves as either religious or non-religious. Religious education (GY11) could be the link between them. This thesis assumed that an abstract terminology could have facilitated the meeting between the two groups. Therefore religious and non-religious worldviews were translated into systems of knowledge, which were socially constructed. The concept of political ontology was used to visualize how systems of knowledge were categorizing the world. The concept was used to analyse RE described in GY11. Thenceforth it was shown how political ontology could be used didactically in a classroom context through the concept of ontic, whereby the teacher could demonstrate that the pupils were in a metaphysical realm which influenced how they accepted a reality which was endogenously objective. By seeing the reality as socially constructed, assumed the thesis, could the pupils receive tools to be able to analyse how either a religious or a non-religious worldview affected how the world were categorised, and to be able to ask questions if the conditions of possibility were exhausted.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Emmy, Davidsson, and Malin Ericsson. "Det komplexa mötet : Pedagogers berättelser om samverkan med nyanlända familjer." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30490.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka vilka rådande diskurser som visar sig i pedagogers berättelser om samverkan med nyanlända familjer samt att problematisera diskurserna i förhållande till förskolans verksamhet. Insamling av empiri har skett genom ostrukturerade intervjuer med fyra verksamma pedagoger i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism och diskurspsykologi. Genom analys studeras de diskurser som pedagogerna använder sig av när de berättar om samverkan med nyanlända familjer. Studiens resultat synliggör fem olika teman samt diskurserna: språkets betydelse, pedagogens positionering och behovet av stöd. Resultatet visar även att pedagogerna beskriver samverkan med nyanlända som en problematik men att viljan för att samverkan ska fungera är stor. Genom resultat, analys och diskussion synliggörs didaktiska dilemman i samverkan med nyanlända familjer då berättelserna pekar mot att viljan att samverka finns men pedagoger och föräldrar behöver stöd i form av kompetensutveckling och språkstöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Pettersson, Linda. "Vad säger du? Jag förstår inte! : - En diskursanalytisk studie om förskollärares berättelser om barns delaktighet och inflytande i förskolan när kommunikationen är begränsad." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30831.

Full text

Abstract:

Att kommunicera är ett mänskligt grundbehov och en mänsklig rättighet. Att barn inte kan göra sig förstådda påverkar deras delaktighet och inflytande i förskolan. Denna studie tar därmed sin utgångspunkt i förskollärares sagda ord i samtal, och syftet med studien är därmed att undersöka hur förskollärare samtalar om förutsättningar för barns delaktighet och inflytande när den verbala kommunikationen är begränsad. Studien tar sin utgångspunkt i det socialkonstruktionistiska perspektivet med diskuspsykologi som analysverktyg. Studien är genomförd i Sverige och studiens empiri har samlats in via ljudinspelning av två fokusgrupper med fyra deltagare i den ena och tre i den andra. Resultatet visar vilka diskurser som framträder när förskollärare berättar och framställer delaktighet och inflytande när kommunikationen är begränsad. I det empiriska materialet som har analyserats synliggjordes diskurser om arbetssätt samt språket i förskolan, har för betydelse för delaktighet och inflytande när kommunikationen är begränsad. Vidare dras slutsatsen att kommunikation, delaktighet och inflytande är alla beroende av varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Martinsson, Lisa, and Kristin Malmström. "Populärkultur i förskolan : - En kvalitativ studie om pedagogers samtal kring barn och populärkultur." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31547.

Full text

Abstract:

Populärkultur utgör en central del av dagens massmediala samhälle och barn anses vara en aktiv målgrupp inom detta område. På grund av barns många möten med populärkulturella influenser är det ett aktuellt ämne för såväl hemmet som för förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som synliggörs i pedagogers samtal, gällande barns populärkulturella konsumtion. Vidare åsyftar den även till att studera hur pedagoger samtalar kring populärkultur som en potentiell resurs i organiserad verksamhet. Studien har genomförts på två förskolor och den kvalitativa metod som använts är fokusgruppssamtal. Det empiriska materialet har producerats i två fokusgrupper och sammanlagt har fem verksamma pedagoger deltagit. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och metodologin tar avstamp i det diskursanalytiska fältet, med inriktning på diskurspsykologi. Studiens resultat visar på att pedagogerna upprättar en åtskillnad mellan traditionell kultur och populärkultur i vilka de tillskriver sig själva och barnen olika roller, i relation till olika erfarenheter och konsumtion. Det föreligger ett behov av att, som vuxen, kontrollera den populärkultur barn konsumerar med anledning av att det anses finnas bättre alternativt sämre influenser. Vidare lyfts barns populärkultur som en tillgång och ett potentiellt verktyg, under förutsättningen att det anpassas utefter en pedagogisk kontext.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Karlsson, Johanna, and Emma Stjernström. "Chefen, arbetslaget, barnen och reflektionstiden : maktstrukturer i pedagogisk dokumentation i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32437.

Full text

Abstract:

Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandlar den här studien vilka rådande maktstrukturer som visar sig i den pedagogiska dokumentationen och vilka konsekvenser det får för förskolans verksamhet. Detta behandlar vi genom att studera hur maktstrukturer konstrueras genom språket i pedagogisk dokumentation. I den här studien innebär makt vilket inflytande pedagoger har när de skapar pedagogisk dokumentation och struktur står för vilka mönster som kan avläsas när pedagogerna talar om pedagogisk dokumentation. Framställningen av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer. Dessa genomfördes på en förskola tillsammans med tre pedagoger. Empirin behandlade vi sedan utifrån en kritisk diskursanalys som vi angripit utifrån Faircloughs tredimensionella teori, vilket innebär att studien har analyserats utifrån textproduktion/textkonsumtion, diskursiv praktik och social praktik. Studiens resultat behandlar fyra kategoriseringar: chefen, pedagoger, kolleger och arbetslag och tid. Det är utifrån de här kategorierna som resultatet analyseras. Ett framträdande resultat i studien är att reflektionstiden är en komponent som konstruerar hinder för pedagogens inflytande i den pedagogiska dokumentationen. Studien är relevant för samtliga instanser i förskolans verksamhet då det tidigare inte gjorts mycket forskning kring maktstrukturer i pedagogisk dokumentation. Men även ur ett samhällsperspektiv då det är många som kommer i kontakt med den. Studiens bidrag är att synliggöra hur pedagogens inflytande vid konstruktionen av den pedagogiska dokumentationen kan konstruera maktstrukturer i verksamheten. Genom att studera detta ämne vill vi skapa medvetenhet om att maktstrukturer konstrueras i skapandet av den pedagogiska dokumentationen. Vi menar att denna medvetenhet möjliggör att det kan skapas jämnare balans i konstruktionen av den pedagogiska dokumentationen för de verksamma instanserna inom förskolans. Detta då denna medvetenhet kan skapa diskussioner i arbetslagen som i sin tur kan utveckla verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Johansson, Erik. "Om att konstruera lycka." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-168040.

Full text

Abstract:

Hur personer tänker, tolkar och förstår situationer påverkar hur lyckliga de är. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka hur individer konstruerar lycka. Detta har gjorts genom att undersöka hur individer konstruerar positiva definitioner av situationer och hur negativa definitioner kan göras om till mer positiva. Uppsatsens empiri utgörs av filmen Love actually, som det har utförts en kvalitativ analys av. Social interaktion visade sig genomgående vara centralt för hur individer konstruerade sina definitioner av situationer – positiva så väl som negativa. Andra personer kan erbjuda alternativa definitioner och försöka övertyga om att dessa är korrekta. Speciellt signifikanta andra har stort inflytande över hur individer tolkar situationer. Det framgick även att personer utgår från och använder den sociala verkligheten och dess institutioner och symboler för att bygga upp och motivera sina definitioner och omdefinitioner av situationer. För att konstruera positiva definitioner eller omdefinitoner av situationer, och därigenom öka sin egen eller en annan persons lycka via social interaktion, måste hänsyn tas till hur den sociala verkligheten är konstruerad, man måste alltid förhålla sig till denna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Zepcan, Irina, and Sasa Aksentijevic. "Oxelösund : En studie av alkoholvanor och missbruk i ett industrisamhälle." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-76291.

Full text

Abstract:

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förändringar de vill se i samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Säfbom, Ann-Charlotte. "Lite flum har ingen dött av, eller? : En analys av ett projekt i Bild år 9 vid Stockholms Bild- och formklasser." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3723.

Full text

Abstract:

Abstrakt Den här studiens syfte har varit att undersöka det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmågor eleverna får med sig. Undersökningen bygger dels på elevrapporter, dels på fotografier som tagits under projektets gång. Studien fokuserar på den estetiska lärprocess eleverna själva beskriver och söker svar på vad eleverna anser att de har lärt sig. Studiens titel ”Lite flum har ingen dött av, eller?” anspelar på de an-taganden som påstår att skolan av idag är en skola där man inte lär sig någonting på grund av att undervisningen är ”flummig”. Den här studiens utgångspunkt är, att den form av undervis-ning som anses ”flummig” – där flum ofta är liktydigt med mjuka värden som kan kopplas till vekhet varifrån det inte är långt till att förknippas med slapphet – innehåller viktiga lärande-aspekter. I mitt arbete utgår jag från socialkonstruktionism som teori och diskursanalys som metod, genom att använda mig av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen söker jag belysa de diskurser som framträder i materialet samt beskriva hur elevernas egen diskursiva praktik ser ut.Studiens resultat visar att det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver med ett fokus på estetiska lärprocesser, bidrar till att elever upplever att de skaffar sig ett fördjupat lärande med bestående kunskaper och förmågor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Rauma, Annelie, and Alice Carlsson. "Pedagogisk dokumentation i förskolan. : Hur och vad enligt pedagoger i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-194412.

Full text

Abstract:

Studien avser att undersöka vilken funktion pedagogisk dokumentation har i förskolan och belysa hur pedagoger uppfattar begreppet pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger på observationer av dokumentation i förskolans miljö och dess användning samt intervjuer av pedagoger i förskolan. Detta material har analyserats utifrån socialkonstruktionismen, konstruktivismen samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation är ett relativt nytt arbetssätt för pedagogerna och att processen är under utveckling. Dokumentationen i de studerade förskolorna är varierande, det finns fotografier, texter och barns egen dokumentation (teckningar och barnens eget skapande i olika material). Denna dokumentation fungerar ofta som underlag för reflekterande samtal främst mellan barn och pedagog, men pedagogerna ser även materialet som ett underlag för vidare aktiviteter ofta inom ett tema. Pedagogerna dokumenterar oftast olika planerade aktiviteter inom temat. Utifrån vårt material kan vi utläsa att reflektionen kring dokumentation är vad som utmärker det pedagogiska i dokumentationen. Pedagogerna uttrycker sig positivt kring dokumentationen och har ambitionen att utveckla detta till ett förhållningssätt som synliggör olika processer i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Andersson, Cecilia. "Kroppen under konstruktion : En kvalitativ textanalys av individers identitetskonstruktion och framställandet av kroppen på träningsbloggar." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18751.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats avsåg att analysera och göra en fördjupning i hur bloggare konstruerar sin identitet på träningsbloggar i Sverige samt hur de väljer att framställa sina kroppar. Frågeställningarna har utgått från att undersöka hur bloggskribenterna väljer att konstruera sin identitet samt om det föreligger skillnader respektive likheter i mäns och kvinnors konstruktioner. Tidigare forskning representerar teman som innefattar att blogga om hälsa vs skönhet, över/underordning samt media vs skapandet av den ideala kroppen. Metoden som användes var diskursanalys med inriktning diskursiv psykologi och textanalys. Det empiriska materialet baseras på träningsbloggar som drivs av dagligt aktiva bloggskribenter. Dessa bloggtexter har analyserats utifrån socialkonstruktionism samt Robert Connells teori om konstruktionism. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring om frågeställningarna blivit besvarade och vad resultatet visade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Gomér, Maria, and Magham Shima Kermani. "Genuskonstruktioner i vardagen och arbetslivet : En studie om könsroller och chefskap." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-22755.

Full text

Abstract:

Studien undersökte faktorer som kan förklara bristen på kvinnliga chefer och frågeställningarna berörde vilka egenskaper kvinnor och män tillskrev sig, om en önskvärd chef tillskrevs feminina eller maskulina egenskaper samt även könsskillnader angående balansen mellan familjeliv/arbetsliv. Ett bekvämlighetsurval gjordes på ett privat företag (n=82) och instrument som användes i undersökningen var BSRI-SE (Bem, 1974; Persson, 1999) (α=0.85) samt en omarbetad version av Work/family pressure scale (Marongiu & Ekehammar, 1999) (α=0.71). Resultatet av en One-Way ANOVA analys visade signifikanta skillnader mellan respondenterna angående femininitet (p=0,001) men inte gällande maskulinitet (p=0,103). Maskulina och feminina egenskaper var önskvärda hos en chef dock skattades maskulina egenskaper något högre än feminina egenskaper. Undersökningen visade också att männen hade lättare för att balansera familjeliv med arbetsliv. Slutsatsen blev att chefsrollen fortfarande överensstämmer något mer med den manliga normen samt att männen hade lättare för att balansera familjeliv/arbetsliv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Mattsson, Marcus. "Nyheter som förströelser och kunskapsalstrare : En kritisk genomgång av nyhetskategoriseringar i hard news och soft news." Thesis, Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-15411.

Full text

Abstract:

I denna uppsats behandlas vetenskapliga kategoriseringar av nyheter, närmare bestämt de två kategorierna hard news och soft news. Utifrån tre akademiska texter presenteras definieringar, värderingar och betänkanden som författarna till dessa texter gjort. Utgångspunkten för problematiseringen av nyhetskategoriseringarna har varit att belysa saken från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Ett försök till detta har gjorts med dels en relativt allmän genomgång av socialkonstruktionismens grundprinciper, formulerade av Marianne Winther Jørgensen & Louise Philips, och dels med en fördjupning i den socialkonstruktionistiska grenen diskursteori såsom den formuleras av Michel Foucault. Utifrån detta görs en analys av de tre texterna utifrån hur de används för att etablera tolkningsföreträden och rättfärdiga de olika definieringarna, värderingarna och betänkandena som författarna lägger fram. Avslutningsvis förs en diskussion om det forskningsmässiga läget beträffande hard news och soft news.

-

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Wennerström, Jon. "Att konsumera lycka : En socialpsykologisk kandidatuppsats om synen och positioneringen av lycka i det moderna konsumtionssamhället." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9960.

Full text

Abstract:

Det moderna konsumtionssamhället är en konstant föränderlig och komplex social organism inom vilken dess individer verkar och påverkar. Denna uppsats målsättning är att kritiskt granska den inverkar tv-mediets utbud har för inverkan på individen och dess förhållande till lycka. Med denna uppsats önskar författaren i slutändan väcka en tanke hos läsaren att reflektera över vad de media som existerar inom konsumtionssamhället förmedlar till individen.

Detta är en kvalitativ uppsats som nyttjat Faircloughs kritiska diskursanalys och då specifikt dennes tredimensionella modell för att observera och kritiskt granska flertalet olika program inom tv-mediet. Fokus i denna uppsats ligger på tv-mediets inverkan på individens identitetsskapande och förhållande samt definition utav lycka. Författaren har använt sig utav socialkonstruktionismen som teoretisk och begreppslig referensram och primärt då begreppet diskurs. Urvalet skedde genom att program med en tydlig diskursiv maktbalans valdes ut, dessa observerades och analyserades sedan med målsättningen att klargöra vilka diskursiva ramverk som blir tydliga. Det är dessa ramverk som är grundkärnan i uppsatsen och ur vilka förhållandet och definitionen utav lycka klargörs.

De resultat som växer fram i uppsatsen är att den diskursiva uppfattningen av vad som konstituerar lycka och individernas förhållande till det är direkt knutet till konsumtionsprocessen. Den diskursiva maktstrukturen i det moderna konsumtionssamhället förutsätter att vi konsumerar för att kunna finna lycka men det är i slutändan en flyktig lycka. Samtidigt väcks i slutändan även frågor vad gäller individualismen i samhället och individens position i samhällets maktstruktur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Tidlund, Malin, and Elisabeth Vilhelmsson. ""...alla kanske inte kommer med det, men får det" : En studie om koncentrationssvårigheter i skolan." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9446.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka hur klasslärares syn på normalitet och avvikelse i skolan påverkar undervisningen för elever i koncentrationssvårigheter. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat sex klasslärare på fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad så att den passar alla elever utifrån deras specifika förutsättningar och behov. Skolans ramar begränsar dock lärarnas arbete och skapar därmed koncentrationssvårigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse är därmed en produkt av skolans organisation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Ljungberg, Caroann, and Emma Malmqvist. "Vardagliga samtal väger tyngst : En studie om pedagogers och vårdnadshavares diskurs kring kommunikation mellan förskola och hem." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28269.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vårdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen på förskolan. Empirin har bestått av fokusgruppdiskussioner där sex pedagoger och tre vårdnadhavare på en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet är socialkonstruktionism och diskursanalys har använts som metod för att synliggöra vilka föreställningar de ger uttryck för när de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vårdnadshavarna. Resultatet visar bland annat på att kommunikationen mellan förskola och hem är av stor vikt och där tvåvägskommunikation är en förutsättning. Det framkommer även i resultatet att konflikter i arbetslaget kan leda till ett oprofessionellt bemötande och icke relevant information till vårdnadshavarna. Studien visar också att både pedagoger och vårdnadshavare värdesätter den dagliga kontakten i tamburen. Det uttrycks att det är i tamburen som det delges viktig information.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Wetterhus, Ravinale Jesper, and Nicklas Håkansson. ""Fet, ful och asocial .." : En diskursanalytisk studie om stereotypa konstruktioner och attribuerande av datorspelande individer." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28760.

Full text

Abstract:

Studien syftade till att skapa en förståelse för vilka stereotyper som datorspelare tillskriver sig själva och andra. Detta har synliggjorts genom att visa hur olika stereotyper ges uttryck samt hur datorspelare, genom språkanvändning, positionerar sig själva och andra i relation till dessa stereotyper. Frågan om internets ökade roll för datorspelsvärldens intensiva utveckling utgör en intressant fråga för det socialpsykologiska fältet. Internet skapar en plattform för öppen diskussion och det är intressant för det socialpsykologiska fältet att studera hur dessa diskussioner utspelar sig och hur de medverkar till att forma vad som ses som sanning. Tidigare forskning på ämnet har genomsyrats av kvantitativa och psykologiska tillvägagångssätt och har visat att det fortfarande finns mycket att lära om hur stereotyper används och ges uttryck i det vardagliga livet. Som grund för vår teoretiska referensram låg socialkonstruktionismen och dess teorier. Studien har fokuserat på diskussioner och kommentarer uttryckta i text där den kritiska diskursanalysen utgjort en lämplig metod med hänsyn till syftet. Med hjälp av analysverktygen tolkningsrepertoar och subjektsposition har vi kunnat visa hur yttranden och avståndstaganden i vårt material utmynnade i olika stereotypa beskrivningar som datorspelande individer använde för att beskriva sig själva och andra. De stereotypa utsagor som studien tagit del av har främst varit inriktade på diskriminering mellan kön, ålder och etnicitet men även talat för ett stigma gentemot datorspelande i allmänhet. Resultatet kopplades slutligen till en större samhällelig kontext.
This study aimed to create an understanding of the stereotypes that video game players attribute to themselves and others. This was revealed by demonstrating how different stereotypes were given expression as well as how video game players used language to position themselves in relation to these stereotypes. The increased role that the internet plays in the intensive worldwide development of video games is an interesting question for the field of social psychology. The internet creates a platform that provides room and opportunity for public discussion and it is interesting for the field of social psychology to study how these discussions take place and how they help shape what can be considered as truth. Previous research on the subject of video game stereotypes has been permeated by quantitative and psychological approaches and has revealed that there is still much to learn when it comes to understanding how stereotypes are used and expressed in everyday life. Our theoretical framework consisted of social constructionism and its theories. Our study focused on written discussions and comments expressed on online gaming forums, where critical discourse analysis provided an appropriate method in relation to the purpose of the study. By using the analytical tools interpretative repertoires and subject positions we managed to distinguish how there exists different stereotypes of video game players and how those stereotypes came to affect how players describe themselves and others. The stereotypical assertions that the study took part of were primarily focused on discrimination between gender, age and ethnicity, but also showed the existence of a stigma towards video gaming in general. Our result was then transferred to a larger social context.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Hansson, Caroline. "Diskursiva konstruktioner av den bildterapeutiska processen." Thesis, Linköpings universitet, Psykologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-111522.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och ett Foucault-inspirerat diskursanalytiskt ramverk visa på några av de sätt att tala om och förstå den bildterapeutiska processen som finns tillgängliga för och används av bildterapeuter. Syftet var även att beskriva hur dessa sätt att tala kan påverka bildterapeuter i det bildterapeutiska arbete de bedriver. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med bildterapeuter. I resultatet lyftes tre distinkta sätt att tala om processen fram, som gav den tre olika innebörder. Dessa tre diskursiva konstruktioner framställde den bildterapeutiska processen som en blottläggande process, som en experimenterande process och som en reflekterande process. Det framkom också att de olika konstruktionerna kan möjliggöra för en bildterapeut att ta en informationssökande, kreativitetsbefrämjande respektive guidande position i terapiarbetet. Studien bidrog på så vis med att uppmärksamma och tydliggöra diskursers betydelse för studier av den bildterapeutiska praktiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Brodin, Sanna, and Therese Bångdal. "Utomhuspedagogik på förskolegården – Där inkludering är en självklarhet? : En kvalitativ studie om pedagogers samtal kring barns möjligheter att inkluderas i utomhuspedagogiken på förskolegården." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32078.

Full text

Abstract:

Vår kvalitativa studie utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där vi har använt oss av diskurspsykologin som metodologi för att analysera våra resultat, samt problematisera dessa utifrån tidigare forskning inom området. Studiens syfte är att genom fokusgruppsamtal undersöka vilka diskurser som framträder när pedagoger samtalar utifrån sin praktik kring ämnet barns inkluderingsmöjligheter i utomhuspedagogiken som sker på förskolegården. Forskningsfrågorna vi utgår ifrån är: Vilka samtalsteman utgår pedagogerna från när de samtalar om barns möjligheter att inkluderas i utomhuspedagogiken på deras förskolegård? Vilka diskurser blir synliga när pedagogerna samtalar kring hur de arbetar med inkludering och utomhuspedagogik på deras förskolegård? I studien deltar fyra pedagoger från två förskolor i södra delen av Sverige. De resultat som framkom från pedagogernas sätt att tala om inkludering och utomhuspedagogik på deras förskolegård, var att de inte kunde se någon skillnad med hur de jobbade med inkludering inne och ute samt att inkludering sågs som en självklarhet i verksamheten oavsett miljö. Det framgick även att en annan rådande diskurs var att förskolegården uttrycktes vara en mer tillåtande miljö där barnen fick möjlighet att bli sitt bästa jag och där leken blev mer fri än inomhus. De samtalsteman som pedagogerna berörde kring ämnet var materialet och miljön på förskolegården, pedagogernas förhållningssätt, leken på förskolegården, samt att kringgå regler på förskolegården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Henryson, Linda, and Sarah Sandin. ""Låt det rätta komma in" - en diskursanalys av tre planeringsmöten i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35346.

Full text

Abstract:

SammanfattningTitel: ”Låt det rätta komma in” – en diskursanalys av tre planeringsmöten i förskolan.”To Let the Right Things In” – a Discourse Analysis of Planning Meetings in ThreeSwedish Preschools.Författare: Linda Henryson, Sarah SandinExamensarbete: Specialpedagogprogrammet 90 hp, Lärande och samhälle, Skolutvecklingoch ledarskap, Malmö högskolaHandledare: Kristian LutzExaminator: Lotta AndersonDatum: 2014-01-16I föreliggande examensarbete studeras tre planeringsmöten på tre olika förskolor i Skåne.BakgrundMed hjälp av diskursanalytiska begrepp och socialkonstruktionistisk hållning analyserasljudupptagningar från lärarnas planeringsmöten. Burr (1995) framhåller fyra grundpelareinom socialkonstruktionismen:• Kritisk hållning till kunskap som tas för given.• Historisk och kulturell bundenhet.• Kunskap konstrueras genom sociala processer.• Kunskap och sociala handlingar går hand i hand.SyfteFöljande frågeställningar behandlas:• Hur konstrueras barns lärande i lärarnas planeringsmöten i förskolan?• På vilka sätt beskrivs barngruppen respektive enskilda barn?• Är specialpedagogens roll synlig i planeringsmötena, och i så fall på vilka sätt?4MetodDå förskolan är en välkänd kontext för oss båda ansåg vi att diskursanalys skulle vara enbra metod för att få grepp om det vardagliga. Ljudupptagning av lärarnas diskussionervaldes, då detta ansågs påverka lärarna i mindre utsträckning än videoupptagning eller omvi skulle befinna oss i rummet.AnalysI analysen speglas det empiriska materialet mot Burrs (1995) fyra grundpelare samt tidigareforskning. Inspiration till analysen är hämtad från Lutz (2006) och Palla (2011).ResultatResultatet visar att läroplanen ständigt är närvarande i lärarnas utsagor, samt att omsorg,fostran och lärande bildar en helhet. Material och aktiviteter tycks vara tättsammankopplade med lärande. Barnen beskrivs som kompetenta och aktiva och detplanerade temat drivs framåt av barnens nyfikenhet.Det framstår som problematiskt att det finns ett färdigt underlag att utgå ifrån då lärarnaska dokumentera lärandet. Reflektionen om barns lärande hamnar i skymundan och lärarnareflekterar istället över hur ”någon” vill att dokumentationen ska se ut.Specialpedagogen framstår dels som någon som öppnar dörrar då det gäller atttillgängliggöra resurser, och dels som en konsult att rådgöra med då problem uppstår.Nyckelord: diskursanalys, förskola, planeringsmöte, socialkonstruktionism

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Jordy, Hofmann Charlotte. "Miljöns inverkan på förskolebarnets lärande / Environmental impacts on preschool childrens learning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33773.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för vilken inverkan den fysiska förskolemiljön har på barns lärande. Hur lär sig barn? Uppmärksammar barn att de lär sig? Vidare undersöks barnens sätt att använda sig av förskolans fysiska rum, olika sätt att tillgodogöra sig kunskaper och barnens lek. Materialet som ligger till grund för analysen har samlats in genom observationer och barnintervjuer. I analysen diskuteras och analyseras det resultatet utifrån en socialkonstruktionistisk kunskapssyn. I resultatet framgår det att barnen nyttjar förskolans fysiska rum på olika sätt, pedagogernas förhållningssätt och den pedagogiska miljön spelar stor roll för hur barnen förhåller sig till miljön och sin egen inlärning. Olika lärande sker i förskolans olika rum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Larsson, Linn, and Madeleine Bengtsson. "Pedagogisk dokumentation - ett verktyg för förändring? : En studie om möjligheter och hinder för verksamhetens utveckling genom pedagogisk dokumentation." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33372.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare talar om pedagogisk dokumentation i relation till verksamhetens utveckling. Studiens frågeställningar var; Vilka variationer av förhållningssätt gentemot pedagogisk dokumentation kommer till uttryck i förskollärares samtal? samt Hur samtalar förskollärare om den pedagogiska dokumentationens möjligheter eller hinder till att utveckla verksamheten? Den teoretiska utgångspunkten var socialkonstruktionism meddiskurspsykologisk metodologi för att analysera kommunikationen. Fem intervjuer genomfördes med förskollärare från olika förskolor. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning. I resultatet framkommer flertalet variationer av förhållningssätt till pedagogisk dokumentation. Beroende på vilket förhållningssätt förskollärarna har konstrueras arbetet med pedagogisk dokumentation på olika sätt med olika syften. Det framkommer även att det ses som ett utvärderande verktyg men som samtidigt innebär många utmaningar och svårigheter. Dessa utmaningar och svårigheter kan bli till hinder för att pedagogisk dokumentation ska bidra med en utveckling av verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Nilsson, Felicia, and Helena Nilsson. "Matematik i förskolan - det handlar ju om att lägga grunden till längre fram : En kvalitativ studie med ett diskurspsykologiskt angreppssätt om hur förskollärare resonerar kring matematik i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36302.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur förskollärare resonerar kring matematik i förskolan. Studiens frågeställningar är: Hur resonerar förskollärare kring hur de arbetar med matematik i förskolan? Hur resonerar förskollärare kring sin betydelse för barns matematiska utveckling i förskolan? Studien utgår från socialkonstruktionism med ett diskurspsykologiskt angreppssätt. Genom semistrukturerade intervjuer har sex förskollärares resonemang lyfts fram och analyserats. I resultatet framkommer det att förskollärarna innehar en medvetenhet kring matematik och vad ett matematiskt arbetssätt innebär i förskolan, där matematiken främst berörs i förskolans vardagliga situationer. Det framkommer även att förskollärarna är betydelsefulla för barns matematiska utveckling, där närvarande förskollärare bidrar till att barnen får matematiska förkunskaper inför skolstarten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Svensson, Julia, and Johanna Borgcrantz. ""Matematik finns överallt" : En diskurspsykologisk studie om hur förskollärare resonerar kring vardagsmatematik i förskolans kontext." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36318.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att belysa vardagsmatematik i förskolans kontext. Forskningsfrågan studien utgick ifrån var; Hur resonerar förskollärare kring begreppet vardagsmatematik och synliggörandet av denna i verksamheten? Studien grundar sig i det socialkonstruktionistiska perspektivet då den handlar om hur förskollärarna resonerar kring vardagsmatematik. I den här kvalitativa studien deltog fem förskollärare och intervjuerna utgick ifrån semistrukturerade intervjufrågor. Det som framgår i resultatet är att förskollärarna anser att vardagsmatematik är svårt att definiera, då det är ett stort område med många begrepp i. Men det som också lyfts fram är vikten av att arbeta och synliggöra matematiken i förskolans verksamheter, eftersom det här kan skapa en grund som är till hjälp för barnen vid senare matematiklärande. I resultatet framhävs även en variation av konkreta situationer där synliggörandet av vardagsmatematiken är av vikt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Chowdhury, Tasnim, and Shali Melina Haddady. "Ensamkommande barns integration : En diskursanalys av socialsekreterares, boendepersonals och ensamkommande barns konstruktioner av integration." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-279465.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Denna studie avser att undersöka hur socialsekreterare, boendepersonal och ensamkommande barn talar om integration samt vilka skillnader och likheter som konstrueras mellan grupperna. Syftet är även att studera vilka problem som uppstår i och med att integrationen konstrueras på olika sätt. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med tre ensamkommande ungdomar, tre socialsekreterare och fyra boendepersonal. Materialet bearbetas utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv och belyser konstruktioner som vi ansett haft en betydelse för våra frågeställningar: Diskursanalyshar även varit vår teoretiska utgångspunkt tillsammans med José Alberto Diazactor context model. Studien visar att det inte finns en enhetlig konstruktion av integration, vilket gör att arbetet och förväntningarna kring integration ser olika ut. Genom respondenternas konstruktioner belyser vi olika aspekter som de menar har betydelse för integrationsprocessen. Deras konstruktioner ger även en bild på förväntningar och behov som respondenterna menar måste tillgodoses för ett gynnsammare arbete med ensamkommande barn och dess integration.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Ström, Emil. "Från hackkyckling till värdegrund : En kartläggning av mobbningsdiskursen i Sverige mellan åren 1973 och 2014." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30867.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks hur fenomenet mobbning har konstruerats i Sverige mellan åren 1973 och 2014. Mer specifikt handlar det om den konstruktion som tagit plats i den faktalitteratur som har haft en central betydelse för de som genom sitt arbete eller i egenskap av förälder kommer i kontakt med barn och ungdomar inom skolan. Utgångspunkten är ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt perspektiv i allmänhet, och ett foucauldianskt teoretiskt och metodologiskt perspektiv i synnerhet. Syftet är att både se till konstruktionen av fenomenet i sig, men även vilka makteffekter som kommer av dessa konstruktioner. Resultatet visar på två tydligt åtskilda diskurser som tar form under denna period. För det första en individfokuserad diskurs, inom vilken mobbning konstrueras som ett individproblem med grund i personliga egenskaper och beteendemönster. De makteffekter som inom denna diskurs produceras gäller framför allt subjektspositionen förälder, utifrån det ansvar de tilldelas när det gäller barnets uppfostran. För det andra en kontextfokuserad diskurs, inom vilken man ser till det större sammanhang som en mobbningssituation tar plats inom. Det finns inom denna diskurs en ambition om att belysa problematiken från flera perspektiv, och framförallt är det det naturligt förekommande relationsarbetet mellan elever som lyfts fram. De makteffekter som produceras står i relation till de miljömässiga och organisatoriska förutsättningar som finns inom skolan, och de subjektspositioner som aktualiseras är rektor och lärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Johnsson, Frida, and Helene Braun. "Får jag också vara med? : En studie om hur pedagoger framställer barns delaktighet i dokumentationsarbetet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30535.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepedagoger i samtal med varandraframställer dokumentationen som görs i verksamheten och barns delaktighet idokumentationsarbetet. Två fokusgruppsamtal genomfördes tillsammans med pedagoger fråntvå förskolor, där ljudupptagning användes för att samla in det empiriska materialet. Studienutgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet och diskurspsykologi används för attanalysera kommunikationen. Detta med avsikt att få en djupgående analys kring vilkaförhållningssätt som verkar ligga till grund för pedagogernas resonemang i samtalen, och vaddessa kan innebära för barns delaktighet i dokumentationsarbetet. Resultatet visar att detgenomgående uttrycks varierande förhållningssätt till dokumentation och barns delaktighet iden. Beroende på pedagogernas barnsyn och hur de förhåller sig till dokumentation,konstrueras dokumentationsarbetet på olika sätt. Dokumentation som framställs som ettverktyg för att utveckla verksamheten, möjliggör barns delaktighet betydligt mer, än i de falldär dokumentation görs för att man måste. Tid och intresse uttrycks vara aspekter sompåverkar barns delaktighet i dokumentationsarbetet och pedagogerna uttrycker varierandeförhållningssätt och strategier för att hantera dessa aspekter Det framställs en smal syn på vadbarns delaktighet i dokumentationsarbetet innebär, där delaktigheten karaktäriseras av attvälja och samtala kring bilder. Delaktighet framställs även som något som är beroende av vilka förmågor barnet har.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Socialkonstruktionism'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles