Contents
Academic literature on the topic 'Socialkonstruktionistiskt perspektiv'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Socialkonstruktionistiskt perspektiv.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Socialkonstruktionistiskt perspektiv"
1
Jensen, Charlotte Riis, and Marianne Preus. "Faglige fyrtårne." Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse 4, no. 2 (2020): 14. http://dx.doi.org/10.7146/fppu.v4i2.122505.
Full textAbstract:
ResuméArtiklens ærinde er at undersøge hvordan fænomenet fagligt fyrtårn, der blev introduceret i forbindelse med den nationale kompetenceudvikling på dagtilbudsområdet i 2018, konstrueres blandt ledere, medarbejdere og fyrtårne, samt at identificere de udfordringer, muligheder og dilemmaer der knytter sig hertil. Artiklen bygger på interviews med faglige fyrtårne, ledere og kolleger. Analysen viser, at de faglige fyrtårne konstrueres på mangfoldige måder gennem de positioner de forhandler sig frem til og bliver givet i det pågældende samarbejde. Artiklens metodologiske afsæt er inspireret af socialkonstruktionistisk erkendelsesteori, hvor virkeligheden anskues som et socialt konstrueret fænomen. I artiklen bliver fænomenet faglige fyrtårne sat i perspektiv i forhold til forståelsen af en intern og ekstern professionsforståelse og artiklen afsluttes med at fremhæve fire fremtrædende analytiske positioner; faglige fyrtårne som lyskastere, eksperter, facilitatorer og forandringskraft.
 AbstractVocational lighthouses - a growing phenomenon in daycare institutionsThe purpose of this article is to examine the ways in which the phenomenon vocational lighthouse, introduced in reference to the national competence initiatives in daycare in 2018, is constructed among leaders, employees and vocational lighthouses and to identify challenges, possibilities, and dilemmas related to the position. The article is based on several interviews from vocational lighthouses, leaders and colleagues. The analysis shows that the vocational lighthouses are constructed in specific and multifarious ways, closely connected to the context and the negotiated positions in which they participate in the local collaboration. Methodologically the article is inspired by social constructionist theory, whereby reality is viewed as a socially constructed phenomenon. The article places the vocational lighthouses in an understanding of an internal and external profession, and in conclusion, the article highlights four salient positions: vocational lighthouses as light-casters, experts, facilitators and change enforcers.
2
Jensen, Anne Winther. "MOOC-inspiration i e-læring – læring, feedback og relationer." Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 8, no. 13 (2015). http://dx.doi.org/10.7146/lom.v8i13.21263.
Full textAbstract:
Artiklen omhandler et e-læringsforløb, hvori der forsøgsvis var indlagt MOOC-elementer. Forløbet er fra pædagoguddannelsen, UCSJ. Der redegøres for didaktiske overvejelser forud for forløbet og den konkrete forløbsudmøntning. Det teoretiske perspektiv er socialkonstruktionistisk, og undervisningen forstås som kommunikationssituationer med skabelse af sociale verdener. Refleksion hos de studerende fremhæves som undervisningens overordnede mål, og dette understreges som en betydende faktor i forhold til at tænke e-læringsudbuddet mere eller mindre MOOC-præget. Med dette perspektiv og ud fra underviser- og studerendes evalueringer peges der på betydningen for forskellige typer studerende af implementeringen af MOOC-elementer i den eksisterende e-læringsundervisning. Fokus er især på feedback, og der fremhæves både fordele og ulemper ved implementeringen, samtidig med at aspekter af relationsforholdet mellem studerende og underviser inddrages. Fordelene angår det øgede element af peer to peer feedback, mens ulemperne vedrører den mangel på refleksionsbefordring, som den nedtonede underviserrolle medførte. Artiklen konkluderer i forhold til forløbet, at de i forvejen svagest præsterende studerende led mest under implementeringen af MOOC-elementer, mens implementeringseffekten for de bedre præsterende studerende syntes mere kompleks med både positive og negative elementer.
 The article reports experiences regarding e-learning within a preschool teacher education at a University College in Denmark. The overall focus is on the impact of MOOCs on the existing e-learning programme and on the consequences for different types of students when parts of MOOCs are included in the programme. An e-learning course is presented including reflections upon objectives and goals within a theoretical perspective of social constructionism. Students´ ability to reflect upon all aspects of being preschool teacher is underlined as the overall aim of the programme and this aim is emphasized as an important issue when considering implementing MOOCs into the e-learning programme. The focus is on feedback and positive as well as negative consequences are pointed out and furthermore the aspect of relations between students and professor is discussed. The increased amount of peer to peer feedback is concluded as a positive consequence for well-performing students. On the other hand the lack of help from the professor in students´ processes of reflecting upon the subjects is a negative aspect for all students, but particularly for poorer-performing students.
Dissertations / Theses on the topic "Socialkonstruktionistiskt perspektiv"
1
Forslind, Caroline, and Joanna Kuma. "Unga kvinnors upplevelse av abort : En kunskapsöversikt av aktuell forskning utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27265.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka vilka sociala och psykologiska faktorer som kan vara av betydelse för unga kvinnors beslut till abort, samt studera deras upplevelser i samband med aborten. En kunskapsöversikt med kvalitativ metod har genomförts. Det empiriska materialet har bestått av 9 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att samhällsnormer och värderingar, relationer till partner, föräldrar och vänner samt personliga värderingar och graden av egen medvetenhet är av betydelse för beslutet om abort. Kvinnornas sätt att förhålla sig till graviditeten, föreställning av fostret, samt mentalt stöd från närstående påverkade deras upplevelser av aborten. En viktig slutsats är att det bör strävas efter ett mer öppet och accepterande klimat i samhället gentemot unga gravida kvinnor. Utökat stöd och tydlig, objektiv information om kvinnans eget val vid ungdomsmottagningar skulle kunna leda till att unga gravida kvinnor ges större möjlighet att fatta självständiga beslut.<br>The aim of this study was to investigate the social and psychological factors that may be of importance for young women's decisions leading to abortion, and their experience from induced abortion. A knowledge review using the qualitative method of research with empirical information collected from 9 scientific articles. The result shows that social norms and values, relationships with partners, parents and friends, personal values and their degree of self-awareness are of importance for young women's decision on abortion. Women's ways of relating to the pregnancy and depicting the fetus as well as having mental support from close relatives affected their experiences of the abortion. An important conclusion is that a more open and accepting climate in society towards young pregnant women, together with mental support and objective information about women’s own choice in youth clinics, could lead to a greater opportunity for young pregnant women to make independent decisions.
2
Eriksson, Kristian, and Nisrin Majdalani. "Attityder till mobbning : En intervjustudie om skillnader mellan utsatta och icke utsatta områden." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446877.
Full textAbstract:
Mobbning påverkar en stor del av skolors elever negativt, förekomsten av det kan förstöra livet för de som blir utsatta för det och mobbning som fenomen förändras och utvecklas över tid. Med det sagt är det väsentligt att forskning inom ämnet fortsätter att bedrivas för att synliggöra hur mobbning tar sig uttryck i skolans miljöer. Denna studie har utformats som en kvalitativ intervjustudie, där åtta respondenter, fyra lärare från skolor i icke utsatta områden och tre lärare samt en kurator från skolor i utsatta områden. Dessa har intervjuats med syftet att undersöka om respondenter från icke utsatta och utsatta områden skiljer sig åt i synen på mobbning samt synen på hur man bäst motverkar mobbning. Resultaten visar att det inte är någon tydlig skillnad mellan respondenter i utsatta jämfört med icke utsatta områden, även om det förekommer vissa avvikelser. En avvikelse är att majoriteten av respondenterna från skolor i icke utsatta områden visade sig ha ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på orsakerna till att mobbning uppstår, medan de från skolor i utsatta områden visades ha ett individualpsykologiskt perspektiv gällande det. Det framkom även att respondenterna som arbetar på skolor i utsatta områden har bättre kännedom om sina skolors handlingsplaner än respondenterna som arbetar på skolor i icke utsatta områden, där majoriteten berättade att de antingen inte har en handlingsplan eller att de inte är insatta i den. Avslutningsvis skiljde sig respondenterna från skolor i icke utsatta samt utsatta områden åt gällande synen på det främjande arbetet mot mobbning. Respondenter från skolor i utsatta områden ansåg där värdegrunden som central medan de från skolor i icke utsatta områden beskrev olika typer av relationsfrämjande och trygghetsskapande aspekter.
3
Kaati, Ellinor, and Brackett Laila Päiviö. "förskollärares konstruktioner av undervisning." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69195.
Full textAbstract:
Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares beskrivningar av undervisningsbegreppet och innebörd gällande det pedagogiska uppdraget i förskolan. Genomförandet av studien har skett i samarbete med en kommun som satsat på kompetensutveckling med förskolans personal gällande undervisning. Enskilda kvalitativa intervjuer har utförts med en blandning av semi- och ostrukturerade frågor för att fånga förskollärares beskrivningar av perspektiv på undervisning och undervisningens olika konstruktioner. Den insamlade datan har analyserats genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket styrt studiens fokus på förskollärares beskrivningar av hur undervisning tolkas och implementeras i förskolan. Studiens resultat visar det pedagogiska uppdragets otydlighet i relation till undervisningsbegreppet, där undervisning och lärande ofta tolkas som samma sak. Resultatet av studien utmynnade i fyra teman; Undervisning sker spontant hela tiden, planerad undervisning, skolifiering och undervisning som en konstruktion av lärande och svårigheter och möjligheter. Dessa teman visar på förskollärares beskrivningar och konstruktioner av undervisning i förskolan, i relation till förskollärarens pedagogiska uppdrag. Denna studies resultat visar att det existerar otydlighet gällande vad undervisningsbegreppet innebär för förskollärarens uppdrag och att det leder till att undervisning inte sker likvärdigt i olika förskolor.
4
Hagström, Emma. "Jag, vi, dem och de med psykisk ohälsa - Förskollärares berättelser om psykisk ohälsa bland barn utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31174.
Full textAbstract:
Psykisk ohälsa bland barn har ökat i Sverige, men vad psykisk ohälsa är kan ses beroende av vilken bild av psykisk ohälsa som är rådande i en speciell kontext. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares berättelser om psykisk ohälsa bland barn. De frågeställningar som används är följande: På vilka sätt synliggörs psykisk ohälsa bland barn som en social konstruktion? Hur positionerar förskollärare individer som subjekt i diskursen om psykisk ohälsa? Vilka föreställningar blir synliga i diskursen om psykisk ohälsa bland barn? För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra förskollärare där det empiriska materialet sedan har analyserats med hjälp av diskursanalys.Denna studie använder sig av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att verkligheten produceras och reproduceras i sociala sammanhang genom språket där begreppen diskurs och positionering av subjekt är centrala för denna studie.Resultaten visar att psykisk ohälsa bland barn är en social konstruktion som sker i förhandling mellan olika aktörer i förskolan där kvantitet av aktörer och kompetens bland aktörerna är faktorer som avgör hur fenomenet definieras. Genom nodalpunkterna ”kvantitet”, ”kontext”, ”handling” och ”teori” blir denna diskurs synligt och avgör hur psykisk ohälsa bland barn förstås. Verksamheten i förskolan konstrueras olika då förskollärarna uttrycker olika föreställningar gällande att psykisk ohälsa är ett avvikande från ett normaltillstånd, orsaker till psykisk ohälsa samt kompetens om psykisk ohälsa. Förskollärarna positioneras ibland i samma grupp som barn med psykisk ohälsa, men barn med psykisk ohälsa positioneras oftast åtskilt från informanterna samt från det generella barnet. Detta trots att informanterna utger sig för att tala för barn med psykisk ohälsa.
5
Stenke, Kajsa. "En generationskomparativ studie om jämställdhet i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78685.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att utifrån ett generationsperspektiv synliggöra jämställdhet på förskolan genom att jämföra förskollärares föreställningar om kön och jämställdhetsarbete utifrån. Detta syfte besvaras genom tre frågeställningar; Hur beskriver förskollärare flickor och pojkar på förskolan? Hur beskriver förskollärare arbetet med jämställdhet på förskolan? och Vilka skillnader och likheter i förskollärares föreställningar om kön och kring jämställdhetsarbetet har noterats? Utifrån en kvalitativ metodansats har två förskollärare från olika generationer intervjuats. För att synliggöra deras syn på kön som sam- eller särart samt på jämställdhetsarbetet på förskolan har semistrukturerade intervjuer använts som metodverktyg. Detta för att kunna fånga förskollärarnas tankar och föreställningar. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och empirin analyseras utifrån centrala begrepp som presenteras i teorin och tidigare forskning kring jämställdhet. I studien framkommer att den presenterade genusteorin, där mannen är högre uppsatt än kvinnan i hierarkin är motsägelsefull jämfört med viss tidigare forskning på jämställdhet i förskolan. Där får istället de ”duktiga flickorna” en högre position i förskolan jämfört med de ”typiska pojkarna” vilket gör att tankar uppkommer kring när och varför detta ”bytet” i hierarkin sker? Studiens resultat visar även på att förskollärarnas syn på ett aktivt jämställdhetsarbete skiljer sig åt då begreppet aktivt kan tolkas på olika sätt.
6
Alice, Bagdagoljan, and Josefine Silow. "”Hello everybody! Nu är det dags för engelska” : En etnografiskstudie om språkanvändning i engelskundervisningen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-22146.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att skönja vilka diskurser de deltagande lärarna utvecklat för vad som är det gångbara språket under engelsklektionerna i årskurs 2 och 3. För att svara på detta syfte har vi utvecklat två frågeställningar angående vilka situationer lärarna använder sig av de olika språken. Vi har använt oss av en etnografisk ansats för metoden som vi byggt på inspelat material och fältanteckningar. För att få fram fältanteckningar och inspelat material genomförde vi observationer i tre olika klasser i åk 2 och 3, två gånger i en klass och en gång i de andra två klasserna. I den här studien använder vi oss av diskursanalys som delvis är en kvalitativ analysmetod. Analysen genomförs genom olika delar. Som en början av analysprocessen har vi valt att koda vårt insamlade material. Kodningen görs genom en lektion i taget och hjälper oss att identifiera teman i materialet. I diskussionsavsnittet skapas en förståelse av de identifierade temana genom det teoretiska ramverket. Teman sätts då i relation till teori och perspektiv. Vi har i vårt resultat presenterat de diskurser vi lyckats skönja genom analysprocessen av vårt observationsmaterial. Lärarnas diskurser om vilket språk som är det gångbara för olika situationer är kopplade till exempelvis när lärarna ska tillrättavisa elever, fråga elev/elever, förklarar/beskriver något för elever eller när lärarna uttrycker värdeladdade kommentarer till elev/elever.
7
Möller, Michelle, and Sejla Kadunic. "Den ofrivilliga reklamen - Maktrelationer runt digitala verktyg i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29094.
Full textAbstract:
Denna studie uppkom när Skolverket utgav en ny revidering av förskolans läroplan,som träder i kraft år 2019. Digitala verktyg och digitaliseringen kommer vara del avförskolans läroplan vilket resulterar i att digitala verktyg kommer användas i störreutsträckning i förskoleverksamheten. Detta i sin tur möjliggör att reklam genom digitalaverktyg blir aktuellt i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är därför attundersöka maktperspektiv i pedagogers sätt att diskutera om reklam i digitala verktyg iförskolan. Frågeställningarna vi har valt att utgå ifrån har varit: Vilka maktrelationersynliggörs i pedagogernas uttalanden om sitt förhållningssätt till reklam?Vilka maktstrukturer synliggörs när pedagogerna berättar om hur deras agerande iverksamheten påverkas av reklam? Studiens grund vilar på kvalitativa intervjuer medtre verksamma pedagoger i förskolan. Intervjuerna har sedan transkriberats och därefteranalyserats med hjälp av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, samt makt, somfokuserar på språket och hur det talas om saker.Resultatet av studien visar att pedagoger känner en maktlöshet kring reklam då de intekan påverka när de ska bli exponerade för reklam. Det framkommer hierarkier mellanpedagogerna och barnen när de talar om digitala verktyg. Det framkommer ävenhierarkier mellan pedagogerna och kommunen/politikerna när pedagogerna pratar ompolicy och riktlinjer. Även om pedagogerna känner en viss maktlöshet när de samtbarnen exponeras för reklamen så har de två olika sätt att hantera den. Det ena sättet ärmikropraktiker vilket innebär olika kortsiktiga lösningar för att hantera reklamen. Detandra sättet är strategier som främst handlar om att göra barnen källkritiska och på såsätt blir det långsiktiga lösningar för att hantera reklamen för barnen.
8
Hemberg, Ann-Charlott, and Cecilia Klevenborn. ""Vi är alla viktiga" - olika aktörers förståelse av förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31716.
Full textAbstract:
Denna text syftar till att undersöka hur förskolans olika aktörer ser på sin verksamhets innehåll samt om det går att koppla den förståelsen till en viss kategori av aktör. Studien vill försöka klargöra huruvida förskolans aktörers har förståelse för hur de påverkar varandra. Texten underbyggs med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att förskolläraren påverkas i sin förståelse för förskolans innehåll samt hur yrket praktiseras av de andra förskoleaktörerna. En diskursanalytisk syn på språket och dess påverkan fungerar som ytterligare ett perspektiv till studien. Vi lutar oss mot tidigare forskning om institutioner och aktörer av forskarna: Ehn (1983), Markström (2007). Forskarna Goffman (2007) och Foucault (2003) tillför begreppet makt. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med förskolans olika aktörer.Enligt informanterna är förskolan en social och kulturell mötesplats byggd på starka traditioner med plats för både lek och lärande. Det unika med förskolan är friheten för förskolans aktörer att pröva sig fram och undersöka tillsammans, vilket bidrar till att alla blir viktiga medskapare av institutionen. Begrepp såsom "här och nu", "varande i stunden" och "barnens intressen och meningsskapande" framträder i vissa intervjuer medan andra framhäver en diskurs där förskolan är hemlik och traditionellt skolförberedande.Förskolan är en politiskt styrd organisation. Dess aktörer har som närbyråkrater ett politiskt uppdrag med viss autonomi. Maktstrukturen kan i förskolan ses som rhizomatisk – aktörernas makt är beroende av de sociala strukturerna, av rummet, deltagarna, samt aktiviteten. En slutsats av analysen kan vara att språket är en maktfaktor som enar pedagogiskt högskoleutbildade aktörer.
9
Adervall, Madeleine, and Astrid Sällström. "Förskolan - en könsdiskurs i förändring : Förskollärarens tolkning och implementering av uppdraget att motverka traditionella könsroller." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27030.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare beskriver traditionella könsroller men också om det i deras beskrivningar går att urskilja olika diskurser och i så fall vilka. Då vi utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är förskollärarnas beskrivningar viktiga för att förstå de diskurser som inom förskolans verksamhet skapas rörande könsroller, då dessa i sin tur påverkar vilka normer och värderingar de barn som där vistas tar till sig och för vidare. Diskursbegreppet är i denna studie ett nyckelbegrepp och vårt resultat kommer att behandlas i en kritisk diskursanalys. Metoden som använts för att samla in för studien relevant data är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I vårt resultat blev en tydlig individdiskurs synlig vilken vi tolkat vara förskolans rådande diskurs och den som styrdokumenten genom sin utformning och innehåll uppmanar till. Vi fann även uttryck för en könsneutral diskurs liksom en gruppdiskurs. Dessa tre diskurser verkar parallellt och tycks många gånger leda till motsättningar i det praktiska arbetet. Detta går i linje med tidigare forskning. Vår studie visar att även de förskolor som har som ambition att erbjuda en könsneutral verksamhet omedvetet tenderar att utgå ifrån en manlig norm. Studien pekar också på att, trots att en individdiskurs är önskvärd, så utformas arbetet med att motverka traditionella könsroller ofta på ett sätt som upprätthåller dikotoma könsroller.
10
Gadban, Hanna. "Språkbruk och identitetskonstruktion : Två parallella och ständiga processer i olika skilda världar : En etnografisk studie på en multietnisk arena." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3413.
Full text