Academic literature on the topic 'Socialpedagog'

Studiens syfte är att ge en aktuell bild av arbetslivssituationen för de första examinerade socialpedagogerna från Högskolan Västs distansförlagda utbildnings-program i Hultsfred och Västervik. Studien belyser också hur de före detta studenterna ser på sin utbildning och på det socialpedagogiska kunskapsområdet kopplat till sin yrkesroll. Tre centrala teoretiska begrepp, kunskap, verktyg och förhållningssätt, utgör fokus och ställs i relation till socialpedagogik som profession, kunskapsområde och praxisfält. Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med enkäter till den grupp om totalt 39 studenter som avslutade sin utbildning vid årsskiftet 2006/2007. Frågor med fasta svarsalternativ har kompletterats med öppna frågor av berättande karaktär, kring uppfattning om utbildningens relevans för yrkeslivet och studenternas tankar kring socialpedagogik som profession och yrkesroll. Resultatet visar att den övervägande delen av respondenterna har tagits väl emot på arbetsmarknaden, de arbetar inom ett brett yrkesfält och har goda anställningsvillkor. De flesta anser sig ha fått tillfredsställande kunskaper för sin kommande yrkesroll och menar att utbildningen svarar mot de kompetensbehov som efterfrågas. Kunskaper om människa och samhälle, om förutsättningar för individens identitet och växande och om interaktion och samspel ses som centrala socialpedagogiska kunskapsområden, medan verktygen beskrivs i termer av situation, relation och handling. Det som genomsyrar respondenternas svar i fråga om vad som är karaktäristiskt för det socialpedagogiska förhållningssätt som de tillägnat sig i utbildningen är helhetssynen och att bemöta, medvetandegöra och frigöra samt att arbeta med och inte för klienterna. Den socialpedagogiska yrkesrollen analyseras i relation till Madsens begrepp om betydelsefulla kompetenser för socialpedagoger.

Syftet med den här studien var att belysa socialpedagogens roll inom socialtjänsten. Vilka arbetsuppgifter har socialpedagogerna? Vilken roll har de i relation till andra yrkesgrupper? Och hur uppfattar de deras egna kompetens? Vi valde att avgränsa oss till individer som erhållit en filosofisk kandidatexamen inom ungdom- och missbruksvård vid Linnéuniversitetet i Växjö. Vi använde oss av en kvalitativ studie där resultatet visade på en intressant bild av respondenternas upplevelser av sin situation inom socialtjänsten. Studiens resultat visade på att det inte fanns någon förbestämd arbetssituation för personer som jobbar inom behandling då såväl titlar och arbetsuppgifter skilde sig, men att samtliga såg sin kompetens som ett välkommet inslag inom verksamheten. Arbetsuppgifterna var inte svart eller vit, det fanns med andra ord inga bestämda arbetsuppgifter utan de påverkades utav flera olika faktorer så som personliga, utbildning samt organisatoriska.

Syftet med min studie var att ta del av och beskriva samt analysera socialpedagogers erfarenheter av att arbeta med barn i ungerska skolor genom en etnografisk undersökning. Studien var genomförd i Ungern i tre olika skolor. Deltagande observationer pågick i fyra veckor och semistrukturerade intervjuer har utfördes i tre olika verksamheter varav fyra intervjupersoner samt lärare också medverkade från universitetet. Studien grundar sig på en kvalitativ metodologi och intervjuer har tolkats ur en hermeneutisk forskningstradition. Resultatet visar att socialpedagogernas svårigheter i deras arbete grundar sig på de kulturella skillnader som finns mellan ungerska och romska barns uppväxt. Slutsatsen är att det är av stor vikt att uppmärksamma de kulturella skillnaderna i samhället för att kunna främja elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för det socialpedagogiska arbetet i skolan och dess status utifrån socialpedagogens perspektiv. Den metodologiska utgångspunkten i studien är en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt synsätt där semistrukturerade intervjuer tillämpas. Studiens resultat visar att det finns en problematik kring den socialpedagogiska titeln i skolan. Studien visar även att professionens arbetsroll kan feltolkas samtidigt som de arbetar mot att bli sedda för den profession de är. Vidare visar resultatet att samarbetet mellan socialpedagogen och de andra professionella i skolan har en positiv påverkan på arbetet. Vi har utgått från professionsteorin utifrån Brante (2009; 2014) och Freidsons (1994) förklaring, som visar på att professioner är viktiga då de skapar en positiv påverkan på samhället genom att med sin kunskap bidra till ett välfungerande samhälle. Slutsatsen vi kommit fram till visar att den socialpedagogiska titeln är relativt ny i skolan och att det i vissa fall kan vara oklart vad en socialpedagogs uppgift är. Med ett gott samarbete och öppna dörrar kan man nå upp till målet, att göra professionen uppenbar.

Studiens syfte är att undersöka och analysera kompetensbehov inom olika kommunala human service-organisationer, där bland annat socialpedagoger är verksamma i Västerviks kommun. Min studie vill även undersöka inom vilka verksamheter högskoleutbildade socialpedagoger arbetar idag samt vilka kompetenser de har och vilka kompetenser lämpar sig för att arbeta inom human service-organisationer i Västerviks kommun. Denna studie strävar efter att vara ett stöd för att förbereda human service-organisationer i Västerviks kommun inför eventuella utmaningar vid framtida rekrytering av befintlig och ny kompetens. Samtidigt vill jag med min studie stärka kunskapen kring socialpedagoger. Studien består av både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Det empiriska materialet har insamlats via en enkätundersökning och en gruppintervju med personer som har medarbetar- och verksamhetsansvar inom olika human service-organisationer i Västerviks kommun. Resultatet av min studie påvisar att det finns ett kompetensbehov inom human service-organisationer i Västerviks kommun som främst präglas av intellektuella och sociala kompetenser. De intellektuella kompetenser som personalen behöver för att behärska arbetsmoment och situationer i det dagliga arbetet var formell utbildning och olika specialkompetenser i relation till sitt yrkesområde. Sociala kompetenser om hur personal agerar i relation till andra. Bemötande är andra framträdande kompetenser som nämns. Framtida behov av kompetens följer dagens framställningar dock betonas behoven att påverkas av personal bortfall samt lag- och uppdragsförändringar. I studien framkommer det att högskoleutbildade socialpedagoger är mest förekommande inom verksamheter som främst bedriver förändringsarbete med arbetsuppgifter som handläggning och utbildning. Det visar sig att socialpedagoger och socialpedagogiken har en plats inom human service-organisationer eftersom socialpedagogiken i sig är till för att anpassas efter behovet som efterfrågas i samhället inom socialt arbete.
The study aims to investigate and analyze skills required within the various municipal human service organizations, including social pedagogues working in Västervik. My study would also examine the activities within college-educated social pedagogues working today and what skills they have and what skills are suitable for working in human service organizations in Västervik. This study strives to be a support to prepare human service organizations in Västervik facing any challenges in future recruitment of existing and new skills. At the same time, I want to strengthen the knowledge of social pedagogues. The study consists of both a quantitative and qualitative study. The empirical data were collected through a questionnaire and group interviews with people who have employee and operational responsibilities within various human service organizations in Västervik. The results of my study indicate that there is a skills needs in human service organizations in Västervik mainly characterized by intellectual and social skills. The intellectual skills that staff need to master tasks and situations in the daily work were formal education and various special competences in relation to their professional field. Social skills of how personnel act in relation to others. Responding is the second prominent competencies mentioned. Future skills demand follows today's petition, however, emphasized the need to be affected by staff losses and legal and mission changes. The study shows that college-educated social pedagogues are most abundant in activities primarily engaged in change management with duties in the management and training. It turns out that social pedagogues and social pedagogy has a place in human service organizations as social pedagogy in itself is to be adapted to the needs that society demands of social work.

Den svenska skolan har genomgått stora förändringar, samhället ställer andra krav på dagens unga och internationella mätningar visar att svenska elever presterar sämre i skolan. Forskning har visat på att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad är skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehållsanalys granskas Skollagen, grundskolans läroplan och FN:s barnkonvention, med fokus på skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rättigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har också granskat utbildningsplanen för grundskollärarutbildningen på Högskolan Väst för att klargöra lärares kunskapsområde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lärare i ovanstående ansvar och uppdrag i förhållande till hemmet. Den socialpedagogiska referensramen betonar vikten av att se helheten i ett barns situation och det viktiga i att barn och unga inkluderas i sociala gemenskaper och verksamheter för att utvecklas. För att utvecklas behöver barn få de grundläggande behoven i Maslows behovspyramid tillgodosedda. Vilket ger en förståelse för hur viktigt det är att ge barn och unga rätt förutsättningar för att utvecklas optimalt. Utifrån kategorierna socialisering, hemmet och skolan, trygg skolmiljö, icke-kognitiv kunskap och disposition framkommer bland annat att skolan har ett viktigt ansvar för barnets utveckling men att hemmet har det grundläggande ansvaret samt att skolan har ett ansvar för mer än bara kognitiva kunskaper.
The Swedish school has undergone great changes, society places different demands on today's youth's and international measurements show that Swedish pupils perform lower results in school. Research has shown that non- cognitive skills play a major role in the future progress and development of cognitive skills. What is the school's mission to develop children and young people's non- cognitive skills? Through a qualitative content analysis examines the Education Act, the compulsory school curriculum and the UNCRC, focusing on school assignments for child and adolescent development of non- cognitive skills, young people's rights to a safe school environment and the opportunity for socialization and how the document allocates responsibility between school and home in child development. The study also examines the curriculum for elementary teacher program at University West to clarify teachers' knowledge area and analyzed how a social pedagogical framework can supplement teacher in the above responsibilities and tasks in relation to home. The social pedagogical reference framework emphasizes the importance of seeing the big picture of a child's situation and that it´s important that young people are included in social communities and businesses to develop. To thrive, children need to get the basic needs in Maslow's needs pyramid satisfied. This gives an understanding of how important it is to give children and young people right conditions to develop optimally. Based on the categories of socialization, home and school, safe school environment, non- cognitive skills and disposition reveals among other things that the school has an important responsibility for the child's development but that the home has the primary responsibility and that the school is responsible for more than just cognitive skills.

The purpose of this study is to describe and analyze the places importance for young people with disabilities. The study’s central questions are what type of places they visit and what characterizes them. It is also about answering the questions why the places are visited and what meaning this has for participation and identity. The study´s central concept is room/place, participation and identity. Knowledge review will be based on the key concepts. The collection of the empirical material has been inspired by the ethnographic methodology,which in this study included seven observation sessions and six interviews. The result shows that the boys mainly visited two different places. This is about the publicand non-public places. Public places can be described as a place for everyone and the nonpubliconly for people with disabilities. The boys show more participation towards publicplaces which can provide activities, fellowship and well-being. Both places can offer participation, but are dependent on other factors, which in this case is about activities and visitors. None of the places shows identity, but rather the interaction between the individual and the environment. Participation doesn’t necessarily show the personal identity. In the lastchapter the importance is highlighted through a perspective of social work activity. First andforemost the public places potential is highlighted and it´s limitations for participation and theidentity process. Secondly, it is also a discussion about future planning in daily socialpedagogic practice, both on an individual and society level.

Den här studien utgår ifrån en dokumentanalys med syftet att undersöka på vilket sätt socialpedagogik tar sig uttryck i Socialstyrelsens rapport om utredningssystemet BBIC, Barns behov i centrum. Centrala begrepp för studien är socialisation och inklusion och det är även utifrån dessa vår frågeställning utgår ifrån. Undersökningen är gjord med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys med ett socialpedagogiskt perspektiv som tolkningsram. I vårt material fann vi två kategorier för inklusion och två för socialisation. Kategorierna för inklusion är Med barnet i fokus, där vikten av barnet som en central del i allt som rör barnet betonas, och Delaktighet, där innehållet tar upp vikten av människors deltagande i barnavårdsärenden och i samhällets olika system. Kategorierna för socialisation är Utveckling i interaktion, där man betonar vikten av barnet som ett aktivt subjekt, och Inträde till gemenskapen, vilken uttrycker att människor i socialisationsprocessen behöver ha vissa kunskaper och kompetenser för att uppnå en lyckad socialisation. Vår tolkning av materialet är att innehållet i våra kategorier uttrycker ett socialpedagogiskt förhållningssätt genom målet att arbeta inkluderande samt genom medvetenheten om barns utveckling och socialiseringsprocess.