To see the other types of publications on this topic, follow the link: Socialstyrelsen.
Dissertations / Theses on the topic 'Socialstyrelsen'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 49 dissertations / theses for your research on the topic 'Socialstyrelsen.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Jawhar, Hanna Nanita, and Dielleza Zymeri. "Socialstyrelsen som resurs i arbete med könsstympning av flickor och kvinnor : En webbaserad innehållsanalys av socialstyrelsens publicerade dokument kring könsstympning." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36370.
Full textAbstract:
Sammanfattning Bakgrund Fokus för studien är att uppmärksamma Socialstyrelsens vägledande information rörande könsstympning av flickor och kvinnor. Traditionen innebär total eller delvis borttagning av det kvinnliga yttre könsorganet, vilket innefattar avsiktliga skador som förändrar eller orsakar defekter på det kvinnliga könsorganet utan medicinska skäl eller grunder (WHO, 2008). Till följd av migration och befolkningsomflyttningar har traditionen kommit att uppmärksammas internationellt och även i Sverige. I Sverige har traditionen en tydlig relevans för socialt arbete eftersom könsstympning diskuteras och definieras som våld mot kvinnor/barn, förtryck, heder, brott mot mänskliga och barns rättigheter (Talle, 2008). Myndigheter i Sverige står inför en utmaning att informera, uppmärksamma, integrera och arbeta preventivt med denna målgrupp. Syfte Syftet med studien är att beskriva och analysera hur socialstyrelsen via sin webbplattform förmedlar kunskap om könsstympning av flickor och kvinnor. Utifrån hemsidans tillgängliga texter granskas och analyseras vägledning och kunskapsstöd riktade till olika professioner, exempelvis socialtjänsten och hälso-och sjukvård. Vidare studeras hur kunskapsstöd vägleder professioner till att förstå och handla i frågor som rör könsstympning som ett arbete på samhälls-, grupp och individnivå. Utifrån det analyseras hur socialstyrelsen främja det sociala arbetet kring könsstympning. Metod Studien bygger på en kvalitativ forskning baserad på systematisk litteraturstudie och induktiv ansats. Litteraturstudien grundades på analys och granskning av socialstyrelsen kunskapsstöd. Genom en webbaserad innehållsanalys granskades 53 publicerade dokument som direkt eller indirekt berör könsstympning av flickor och kvinnor. Resultat I resultatdelen identifieras tilltänkta mottagare av det publicerade materialet som illustreras i form av ett diagram. Den allmängiltiga informationen representerar hälften av urvalet. De två mer framträdande grupper identifieras som Hälso-och sjukvård och den berörda målgruppen. I mindre omfattning riktas material till socialtjänst och samhälls-/hälsokommunikatörer. Resultat påvisar att Hälso-sjukvården i sitt arbete med könsstympning, har i större omfattning tillgång till praktiskt och teoretisk vägledning i jämförelse med de andra representerade mottagargrupperna. Slutsatser Studien visar att socialstyrelsen förmedlar ett arbete mot traditionen på individ-, grupp- och samhällsnivå. Information kring könsstympning av flickor och kvinnor stämmer i stort sett överens med tidigare forskning gällande ursprung, förekomst, utformning och konsekvenser. Studien visar att Socialstyrelsen är en källa för kunskap och information kring ämnet. Det föreligger dock skillnader i den praktiska vägledningen som skapar grund för handling. Vid det konkreta arbetet på individnivå framträder skillnader beroende på om frågan aktualiseras inom hälso- och sjukvård eller socialtjänst.Abstract Background The focus of the study is to draw attention to the National Board of Health and Welfare directory information concerning female genital mutilation (FMG). The tradition involving the total or partial removal of the female external genitalia, including intentional damage which alter or cause defects on the female genitalia without medical reasons or reasons (WHO, 2008). As a result of migration and population movements, the tradition came to be recognized internationally and in Sweden. In Sweden, the tradition has a clear relevance to social work because FGM is discussed and defined as violence against women/children, oppression, honour, violation of human and children's rights (Talle, 2008). Authorities in Sweden is facing a challenge to inform, alert, integrate and work preventively with this audience. Purpose The purpose of this study is to describe and analyse how the National Board of Health and Welfare by its web platform conveys knowledge of FGM. Based on the websites available texts examined and analysed guidance and knowledge subsidies to various professions, such as social and health care. Further studies show knowledge and support guides professionals to understand and act on issues related to FGM as a work of social, group and at a individual level. Based on the analysis of how the National Board of Health and Welfare promotes the social work of FGM. Method The study is based on a qualitative research based on a systematic literature review and inductive approach. The literature review was based on analysis and review by the National Board of Health and Welfare knowledge support. Through a web-based content analysis examined 53 published documents that directly or indirectly affects FGM. Results In the results section identified the receiver to think of the published material illustrated in the form of a diagram. The universal information represents half of the sample. The two prominent groups identified as Health and the touch target. In smaller scale material is directed to social and community -/health communicators. Results demonstrate that the health-care system in his work on FGM, has been more widely access to practical and theoretical guidance in comparison to the other receiver groups represented. Conclusions The study shows that the National Board of Health and Welfare conveys a work against the tradition of individual, group and societal level. Information about FGM are broadly in line with previous research on the origin, presence, design and impact. The study shows that the National Board of Health and Welfare is a source of knowledge and information on the subject. However, there are differences in the practical guide to creating a basis for action. In the concrete work at the individual level, disparities, depending on whether the issue arises in healthcare or social services.
2
Ahlfort, Jenny, and Therese Öreteg. ""Socialstyrelsen rekommenderar" : En undersökning om samspelet mellan reklam och samhälle." Thesis, Stockholm University, School of Business, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-5946.
Full textAbstract:
Uppsatsen beskriver hur samhällets ekonomiska och kulturella situation påverkar reklamens utformning. Utgångspunkten i arbetet är samspelet mellan samhällets situation och reklamens utformning och omfattar åren 1960 till 2005. Vi har funnit olika företeelser som kan kallas trender i samhällets ekonomiska och kulturella situation som till viss del kan kopplas till de trender som iakttagits i reklamen. Vi har även sett trender i reklamen som kan sägas ha påverkat samhällets utveckling. Därmed kan vi säga att det finns en påverkan mellan samhällets situation och reklamens utformning. Med analysen som grund är vår uppfattning att denna påverkan är ömsesidig.
3
Rondahl, Malin, and Malin Andersson. "Familjer i missbruk : En studie av Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads arbete med familjer i missbruk." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16804.
Full textAbstract:
Barn till missbrukande föräldrar är en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmärksammas mer än vad den gör idag. Syftet med vår studie är att belysa problematik kring tillämpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem. Tillvägagångssättet för att nå vårt syfte med denna studie, är att med en innehållsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer där missbruksproblematik förekommer. Vidare går vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet är att göra en jämförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete. Det som framkommer från Socialstyrelsen, är att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjänsten. Socialstyrelsen anser, att när föräldrar missbrukar bör barn och föräldrar få behandling tillsammans eller parallellt. Denna rekommendation sammankopplas med det som framkommer i rapporten från Malmö stad. Denna rapport visar att det inte går att säga om Malmö stad som helhet följer Socialstyrelsens rekommendationer eller ej. Detta beror på att Malmö är uppdelad i olika stadsdelar med självständiga socialkontor. Stadsdelarna följer Socialstyrelsens rekommendationer på skilda sätt. Vi har i denna studie kommit fram till att samverkan är det bästa sättet att uppmärksamma barn som växer upp i missbruksmiljöer och att flera av stadsdelarna i Malmö bör bli bättre i sitt samarbete mellan de olika enheterna inom socialtjänsten.
4
Lindkvist, Maria, and Thomas Lindberg. "Dokumentation av smärta och smärtbehandling hos barn med lårbensbrott på Akutmottagningen på Mora lasarett : - en journalstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4449.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att granska hur smärta och smärtbehandling hos barn under 12 år med lårbensbrott dokumenterades enligt Socialstyrelsens föreskrifter i omvårdnadsjournalen på akutmottagningen på Mora lasarett. En retrospektiv journalstudie genomfördes på journaler tillhörande de barn med lårbensbrott som vårdats på akutmottagningen under en femårsperiod. Studien omfattade totalt 38 journaler. För att granska dokumentationens kvantitet och kvalitet användes en modifierad granskningsmall och granskningsnyckel CAT-CH-ING. Utifrån dessa kunde dokumentationen poängsättas och frekvensen av dokumentationen rörande smärta och smärtbehandling beräknas. Resultatet visade att omvårdnadsdokumentationen var bristfällig både vad gällde kvantitet och kvalitet. 13 av 38 journaler saknade helt anteckningar rörande smärta eller smärtbehandling. 16 journaler innehöll dokumentation av anamnes och eller status rörande smärta. Smärtbehandling fanns dokumenterad i 22 journaler, men bara en journal innehöll utvärdering av smärtbehandling. Slutsatsen var att 13 journaler av 38 helt saknade dokumentation rörande smärta eller smärtbehandling, trots att barnen hade en komplicerad fraktur. Övriga 25 journaler utom en hade bristfällig dokumentation enligt Socialstyrelsens föreskrifter.
5
Trollsås, Victor. "”Brödet är en utomordentlig energikälla!” En studie av expertisen bakom kostrekommendationen för Brödkampanjen år 1976." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-243282.
Full textAbstract:
Under 1970-talet såg forskare inom näringsfysiologin en stigande trend av ökad konsumtion av fett- och sockerhaltiga produkter på bekostnad av bland annat matbrödskonsumtion. I tid av livsmedels- och energikriser förespråkade forskare en alternativ diet med ett större inslag av grönsaker och fullkornsprodukter då det hade slagits fast att ett högt intag av fett och socker ledde till bland annat hjärt-kärlsjukdomar samt karies. Matbrödsproducenterna och Socialstyrelsen höll med experterna och detta ledde till ett samarbete mellan parterna som mynnande ut i Brödkampanjen med start år 1976 där den svenska befolkningen uppmanades att äta mera bröd. Denna undersökning har visat på hur experterna argumenterade för en ökad brödkonsumtion och varför just bröd var ett bra alternativt livsmedel genom att ta del av Socialstyrelsens arkivlämningar med intervjuer av experterna bakom kostrekommendationen.
6
Andrén, Rasmus. "Organisatoriskt lärande efter kris : Socialstyrelsens lärdomar av svininfluensan 2009." Thesis, Försvarshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-5940.
Full textAbstract:
The following study seeks to explain why the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) learnt particular leassons concerning flexibel planning, following the swin flue pandemic in 2009. By using George P. Huber’s teory of organizational learning the study finds that coherent cognitiv maps between coworkers and experience-based learning curves functioned as a selection mechanism between options presented by a formal investigations. With the aim of explaining the empirical case, limitations were also found in the theoretical framework concerning the relationship between old knowledge and the construction of the new knowledge.
7
Berglund, Lena, and Pia Benreus. "Självbestämmande : -inom daglig verksamhet och bostad med särskild service." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-56180.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att ta reda på om de institutionella förutsättningarna för självbestämmande är möjliggörande eller begränsande för målgruppen vuxna på en låg kommunikativ- och kognitiv utvecklingsnivå (måttlig till svår utvecklingsstörning). Genom en kvalitativ textanalys av styrdokument som Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialstyrelsens- och kommunala styrdokument samt kompletterande intervjuer fanns tanken att få en djupare förståelse för vilka faktorer som styr självbestämmandet för vuxna på en låg kommunikativ- och kognitiv utvecklingsnivå. De områden som vi valde att studera var daglig verksamhet och boende med särskild service, på grund av att de två insatserna tillsammans täcker in den enskildes hela liv. Resultatet visade att det finns en otydlighet i hur styrdokument som LSS, Socialstyrelsens- och kommunala riktlinjer beskriver självbestämmandet och hur det ska uppnås för den enskilde. Däremot visar resultatet från intervjuerna med kommunernas utvecklingsenhet att det finns en tydlighet i hur personalen kan arbeta pedagogiskt med olika metoder för att möjliggöra den enskildes självbestämmande. Genom att använda oss av interaktionistisk- och nyinstitutionell teori ges resultaten en teoretisk förankring och kan bidra till kunskapen om hur de institutionella förutsättningarna är möjliggörande eller begränsande för självbestämmandet. Sammantaget visar resultatet att personalens kunskaper om funktionsnedsättningar, utbildningsnivå och olika specialpedagogiska metoder främjar självbestämmandet.
8
Giselsson, Frida, and Alexandra Larsson. "Är råden från Socialstyrelsen avseende spädbarns sovmiljö tillräckliga? : Enkätstudie om BHV-sjuksköterskors rådgivningssituation kring nattsömnen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Hälsa och omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37088.
Full textAbstract:
Bakgrund: BHV-sjuksköterskan ger råd efter Socialstyrelsens rekommendationer att barn under tre månader sover säkrast i egen säng. Studier visar att många föräldrar väljer att samsova med sina barn. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om BHV-sjuksköterskan anseratt Socialstyrelsens råd och rekommendationer angående nattsömnen hos barn under tre månader är tillräckliga samt om och vilka råd som ges om samsovning. Metod: En kvantitativ ansats har använts. En enkät utformades och fylldes i av BHV-sjuksköterskor (n=47) i Nordvästra Skåne. Resultat: Resultatet visade att BHV-sjuksköterskorna ansåg att samsovning är vanligt förekommande och att de ofta ger råd kring hur samsovning kan ske säkrare. Resultatet visade också att BHV-sjuksköterskorna har olika uppfattningar om vad säker samsovning är samt vilka råd de ger. En fjärdedel av BHV-sjuksköterskorna ansåg att råden är otillräckliga. Slutsats: Studien visar att BHV-sjuksköterskor ger råd kring hur samsovning kan ske säkrare trots att detta inte rekommenderas samt att de ger olika råd. Detta ger ett behov av utökade råd och rekommendationer angående barns sovmiljö när det är yngre än tre månader.Background: Nurses at child health service give advice from the Swedish National Board of Health and Welfare that infants under three months should sleep in its own cot. Many parents choose to bed share with their infant. Aim: The aim of the study was to investigate if the nurses at child health services find that the Swedish National Board of Health and Welfare´s advice and recommendations regarding night sleep in infants under three months are sufficient and whether and what advice they give regarding bed sharing. Method:A quantitative approach has been used. A survey was drafted and replied by nurses at child health care service (n=47) in south Sweden. Results: The results show that the nurses consider that bed sharing was common and that they often gave advice on how bed sharing can be safer. The nurses had different perceptions of what safe bed sharing is and what advice they provide. A quarter of the nurses consider the advice to be insufficient. Conclusion:Nurses at child health service give advice on how bed sharing can be safer even though this is not recommended in Sweden and that they provide different advice. This requires extended advice regarding infants sleep environment.
9
Dymling, Cecilia, and Carina Pudas. ""...aktivitet i hjärnan genom elektrisk stimulering" eller "...skallskada orsakad av överväldigande elektrisk ström" : En kritisk diskursanalys av debatten om ECT." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-23043.
Full textAbstract:
I uppsatsen undersöks hur debatten om ECT konstrueras av de två sociala aktörerna Socialstyrelsen samt Kommittén för Mänskliga Rättigheter, KMR. Det analyserade materialet består av aktörernas publicerade texter på Internet. Kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell har utgjort studiens ansats. Frågeställningarna har varit; vilka diskurser kan identifieras samt hur kommer dessa till uttryck i ord av de skilda sociala aktörerna involverade i debatten? Hur ser relationerna mellan identifierade diskurser ut? Vilka funktioner fyller de identifierade diskurserna? Analysens mest framträdande resultat påvisar en tydlig medikaliseringsdiskurs samt en antipsykiatrisk diskurs i det empiriska materialet. De sociala aktörerna företräder en förespråkande diskurs respektive en motståndsdiskurs och debatten innebär en hegemonisk kamp omkring behandlingsmetoden ECT och dess legitimitet. Diskussionen mellan parterna förs till stor del genom deras inställning till behandlingen vilken här analyseras diskursivt.The paper examines how the debate on ECT is constructed by the two social actors Socialstyrelsen (the Swedish social board) and KMR (the Swedish branch of the American association Citizens Commission on Human Rights, CCHR). Analysis material consists of texts published on the Internet by these social actors. The method of analysis used in the essay has been critical discourse analysis, focusing on the three-dimensional model developed by Norman Fairclough. The research questions have been: which discourses can be identified and how are these reflected in the words of the two different social actors involved in the debate? What are the relationships between identified discourses? What features does the identified discourses fill? The most prominent results in the analysis show a clear medicalization discourse and an anti-psychiatry discourse in the empirical material. The social actors represent an advocacy and a resistance discourse, and the debate involves a hegemonic struggle on the treatment method ECT and its legitimacy. The discussions between the parties are to a large extent made out by their approach to treatment which is here analyzed discursively.
10
Gullmarstam, Åse. "Tillgång till fysioterapeut inom behandling av endometrios : En kartläggning över Region Norrbotten." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-84816.
Full textAbstract:
Introduktion/bakgrund: Idag beräknas ca 250 000 kvinnor i fertil ålder ha endometrios, en sjukdom som särskilt förknippas med smärta i buk och bäckenbotten. Socialstyrelsen skapade 2018 Nationella riktlinjer för vård vid endometrios och lyfter att fysioterapeuter bör finnas med i grundbemanningen i den teambaserade behandlingen vid långvarig smärta. Fysioterapeuter med särskild kompetens om bäckenbotten kan vid en vaginal undersökning bedöma muskelobalanser och behandla muskelspänningar som är bakomliggande de sekundära smärtor som många kvinnor med endometrios har. Så hur ser det i Region Norrbotten? Finns den kompetensen? Syfte: Syftet var att kartlägga tillgång till fysioterapeut inom verksamheter i Region Norrbotten där kvinnor kan få behandling för endometrios. Metod: Studien har utgjorts av en empirisk observationsstudie med tvärsnittsdesign där data samlades in via en egen formulerad e-enkät och analyserades deskriptivt. Studien har inkluderat verksamheter inom Region Norrbotten som omfattas av gynekologisk vård och fysioterapi så som hälsocentraler, gynekologmottagningar samt privata aktörer med vårdtaxa. Totalt svarade 29 verksamheter av 53 tillfrågade. Resultat: 13 verksamheter i Region Norrbotten (48 % av de svarande) erbjuder tillgång till fysioterapeut vid behandling av endometrios, sex av dessa (20 % av de svarande) har kunskap om- och behandlar bäckenbotten. 25 verksamheter (86 %) har kunskap och insikt i sjukdomen och fem verksamheter (17 %) har kännedom om de nationella riktlinjerna. Konklusion: En indikation kan ges om att det inom flera verksamheter i Region Norrbotten finns tillgång till fysioterapeut som kan erbjuda en kunskapsbaserad behandling av endometrios.
11
Landén, Hannes. "Fetma : en undersökning av hälsoproblemet fetma ca 1970-1985." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-166806.
Full text
12
Mether, Elin. "Behandlingsformer vid utmattningssyndrom." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40790.
Full textAbstract:
Introduktion: Utmattningssyndrom drabbar allt fler individer. Socialstyrelsens riktlinjer som utgavs år 2003 har inte uppdaterats sedan de utgavs. Enligt Försäkringskassan står psykisk ohälsa för den största anledningen till sjukskrivning bland både män och kvinnor. Ungefär 30 % av Sveriges befolkning har varit eller är sjukskrivna för psykisk ohälsa som är stressrelaterad. Det här examensarbetet syftar till att ta reda på om det finns fler behandlingsformer som hjälper individer som är drabbade av utmattningssyndrom än de behandlingsformer som finns med i Socialsyrelens riktlinjer. Som klassificering används ICF. Metod: Som metod används scoping review i enlighet med Arksey och O’Malley utifrån fem olika steg, som innebär att kartlägga befintlig litteratur. I den här typen av scoping review används både vetenskaplig litteratur men även så kallad grå litteratur vilket innebär icke vetenskapliga artiklar, examensarbeten, doktorsavhandlingar och tidningsartiklar till exempel. Resultat: Resultatet visar att följande behandlingsformer inte är med i Socialstyrelsens riktlinjer; grön terapi, musikterapi, ljusterapi, livsstilsförändringar och aromaterapi hjälper individer med utmattningssyndrom. Diskussion: Det finns inget nationellt register för att säkerställa att individer med utmattningssyndrom får information om flera olika behandlingsformer och tillsammans med behandlande läkare kommer fram till den behandlingsform som är mest lämplig för individen utifrån individens unika förutsättningar. Det finns inget nationellt register som påvisar vilka behandlingsformer mot utmattningssyndrom som finns att tillgå. Konklusion: Det behöver skapas ett nationellt register som kvalitetssäkrar att individer som är drabbade verkligen får rätt information och att individen tillsammans med behandlande läkare får välja den behandlingsform som individen anser passar bäst. Det behöver forskas mer på de behandlingsformer som visade sig hjälpa individer med utmattningssyndrom. Socialstyrelsens riktlinjer behöver uppdateras.
13
Holmström, Linnea, and Sara Ärlerud. "Samverkan – lösningen på alla problem? : en kvalitativ studie om begreppet samverkan inom Socialstyrelsens publikationer." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6191.
Full textAbstract:
Denna studie ämnar att ingående undersöka begreppet samverkan med hjälp av en hermeneutisk textanalys av sju publikationer författade av Socialstyrelsen rörande barn och unga. Studien syftar till att fördjupa förståelsen av hur samverkansbegreppet förstås och används i en svensk myndighetskontext. De publikationer vi valt att studera av Socialstyrelsen är tänkta att fungera som vägledande för olika professionella vilket gör att hur samverkan framställs i publikationerna kan påverka hur samverkan fungerar i praktiken, vilket vi menar legitimerar studien. I resultatet redovisar vi för vilken innebörd samverkan tillskrivs, vilka anledningar det finns till att samverka och på vilket sätt människor och organisationer påverkas av samverkan enligt de utvalda publikationerna. Studien leder fram till slutsatser om att innebörden av begreppet samverkan är fragmentarisk och att de vanligaste anledningarna till samverkan är ömsesidighet och effektivitet. Samt att kunskapen inom publikationerna kring på vilket sätt samverkan egentligen påverkar människor och organisationer är otillräcklig.This study aims to examine in depth the concept of cooperation by means of a hermeneutical text analysis of seven publications written by Socialstyrelsen concerning children and young people. The aim of the study is to deepen the understanding of how the cooperation concept is understood and used in a Swedish government context. The publications we chose to study by Socialstyrelsen are thought to serve as guidance for different professionals, which means that the way in which cooperation concepts are produced in the publications can affect how the interaction works in practice, which we believe legitimizes the study. In the result, we report what cooperation concepts are attributed, what reasons there are for cooperation and how people and organizations are affected by cooperation. The study leads to conclusions that the meaning of the concept of cooperation is fragmentary and that the most common reasons for cooperation are reciprocity and effectiveness. And that the knowledge in the publications about the way in which cooperation really affects people and organizations is insufficient.
14
Ovesson, Anna, and Erik Fransson. "Hemlöshetsdiskurser : Bilder av hemlöshet och hemlösa i Dagens Nyheter, Aftonbladet och Socialstyrelsen åren 2000 och 2012 – en diskursanalys." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27121.
Full textAbstract:
Homelessness and homeless people is something that is described and explained in different ways over time. Since the 1950s, two discourses about homelessness and its causes has been competing with each other. One discourse hold the meaning that homelessness is caused by housing shortage and the other focus on individual shortcomings that make homeless to unsuitable tenants. In the media, homelessness and homeless often is associated with crime, addiction and mental illness, this reinforce the public perception of homeless people as deviants, which separates the homeless from society even more. The purpose of this study is to examine whether media representations of homeless and homelessness in an evening paper and a morning paper, has changed in the 2000s, and if these representations are consistent with those found in the reports of homelessness from The National Board of Wealth and Welfare. In order to achieve the purpose of the study and answer our research questions, the authors have used a discourse analytical approach using some key analytical tools from both critical discourse analysis and discourse theory in the analysis of the empirical material. The material consists of articles from two of the largest newspapers in Sweden, Dagens Nyheter and Aftonbladet, and the reports from The National Board of Wealth and Welfare. The result of the study shows that in year 2000 the image of homeless as substance abusers and mentally ill middle-aged men who are roughsleepers is dominating in both Aftonbladet and Dagens Nyheter and in the report from The National Board of Wealth and Welfare. In year 2012 this representation of homeless remains but is no longer the dominant, when new homeless groups are presented in our material. Our results also indicates that homelessness discourse changed in the 2000s from a antisocial discourse to a discourse that focus on right. The study also shows that the discourse on homeless women has not changed in the 2000s.
15
Jakobsson, Liza. "Att ordna vardagslivet : Statens konstruktion av hushållet 1911–1951." Thesis, Södertörns högskola, Idéhistoria, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37469.
Full textAbstract:
The purpose of this thesis is to show how the construction of the household as a political entity was undertaken by the Swedish state during the first half of the 1900. The household, mainly perceived as an apolitical subject, is shown to be articulated in response to the problems and ideals as formulated by the ruling body at the time. The thesis examines the period of 1911-1951, generally considered a time of great social upheaval in Sweden. The countries transition from a poor agrarian society to one of the richest countries in the world, drastically changed the perception of what a household was, and what it needed to be. By studying the material produced by Socialstyrelsen between 1913-1951 to examine the budget of different social classes, the thesis finds that the household has been formulated in different ways by the state. In the early years of the 20:th century, the household was articulated as” the frugal household” by the newly formed social authority. It was conceived as a unit for fulfilling the needs of its consistent members. The thesis shows the articulation of this particular idea of the household was an answer to the social problems formulated by the state of the time. The construction of” the frugal household” did not only formulate the thrifty housekeeping ideals of the time, but also became a way to educate the lower classes, whose economic troubles where seen mostly as a lack of self-restraint and good book keeping. As the perceived challenges to the state changed, so too did the use of the household. As the economy expanded ever further down the path of the consumption-driven welfare state, so too did the states idea of what a household was. This thesis shows how the latter use of the household concept is articulated as a unit for consumption. The frugal ideal has grown into a celebrated desire to improve one’s situation through consumption. Furthermore, both these constructions of the household serve to reproduce the core values of the state, as well as the core population of the state.
16
Persson, Kajsa, and Jackie Rietz. "BARN TILL FÖRÄLDER I MISSBRUK - TRE MYNDIGHETERS RIKTLINJER FÖR HUR SKOLAN SKA ARBETA FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA BARNEN." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25520.
Full textAbstract:
Abstrakt Bakgrund: Många barn i Sverige lever med en förälder i missbruk vilket medför mycket ansvar, stress och oro. Barn i missbrukarhem har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Skolpersonal är de som träffar dessa barn i deras vardag och har stor möjlighet att upptäcka deras familjesituation. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur skolan bör arbeta för att uppmärksamma dessa barn, samt att se hur dessa barn presenteras utifrån material från Skolverket, Socialstyrelsen samt Folkhälsomyndigheten. Metod: Tematisk textanalys är metoden som valts. Dokument från Skolverkets, Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens riktlinjer och policys analyserades för att besvara syftet. Resultat: Skolverket, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten presenterar barnen som omotiverade, likgiltiga och utåtagerande. Barnen får utstå mycket stress och oro och har mycket ansvar på sig. Skolpersonal behöver verktyg och stöd för att uppmärksamma dessa barn. Myndigheterna tar upp olika riktlinjer för hur skolan bör arbeta hälsofrämjande och de betonar att skolpersonal bör ofta fråga elever om deras familjesituation för att kunna uppmärksamma barn som lever i en dysfunktionell familj.Konklusion: Barnen som växer upp i en dysfunktionell familj utvecklar ofta självstigma. Denna stigma grundar sig i rädslan i att misslyckas och bli skuldbelagda för att de inte lyckades ta hand om sina föräldrar. På grund av denna rädslan så kommer inte barnet att berätta om sin familjesituation om skolpersonal frågar utan det behövs byggas upp en tillit i och med att dessa barnen inte känner någon stark tillit till vuxna.AbstractContext: In Sweden there is a lot of children living with parents in addiction which means these children are exposed to lots of responsibilities, stress and anxiety. Children of addicts are more likely to develop mental illnesses by age. School staff are the ones seeing these children on a regular basis part from home and therefore has a higher chance detecting their family situation. Aims: The purpose of this essay was to find out how schools should work to acknowledge these children and see how they are presented according to data from the swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden. Method: The chosen method for this essay was a thematic text analysis. Policy documents from the swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden were analyzed to answer the purpose. Results: The swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden present these children as unmotivated, indifferent and acting out to their surroundings. They have a lot of responsibilities, suffer a lot of stress and anxiety. The school staff needs the tools and support to acknowledge these children. The authorities has guidelines on how schools should work health promoting and emphasize that school staff should ask students often about their family situation to be able to acknowledge children of dysfunctional families. Conclusion: Children that are raised in dysfunctional families often develop self-stigma. The stigma grounds itself in the fear of failure and getting blamed for not being capable of taking care of their parents. Because of this fear the child will not likely talk about their family situation to school staff. A trust has to be built to enable school staff being trusted due to the children's lack of trust in adults.
17
Falk, Max, and Kristin Jakobsson. "Hur många kön finns det i världen? : En kritisk diskursanalys av Socialstyrelsens handböcker för socialtjänsten och upprätthållandet av tvåkönsnormen." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36257.
Full textAbstract:
This study investigates The Swedish Board of Health and Welfare handbooks and the upholding of the binary gender system using critical discourse analysis. The purpose of this study is to examine how the handbooks construct, produce and reproduce gender and examines the binary gender system prominence and dominance using Faircloughs critical discourse analysis. The study also makes use of a social constructivist perspective and queer theory. The results revealed how the handbooks both produce and reproduce the binary gender system by using a language, which exclude people who identify outside of the system. In this kind of study, it is only possible to speculate about the consequences from the order of discourse, by making the binary order of discourse visible and to reflect on the possible consequences for people who do not identify themselves as a woman or a man.Denna studie har med hjälp av kritisk diskursanalys undersökt Socialstyrelsens handböcker för socialtjänsten och upprätthållandet av tvåkönsnormen. Syftet med studien är att granska hur handböckerna konstruerar, producerar och reproducerar kön och den undersöker när tvåkönsnormen är som mest framträdande. Dessa tillfällen har sedan analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys. Studien behandlar även teorier som socialkonstruktivism och queerteori. Studiens resultat visade att handböckerna producerar och reproducerar det dominerande binära könssystemet genom användningen av ett språk som osynliggör de individer som identifierar sig bortom eller emellan det. I denna typ av studie går det endast att spekulera kring betydelsen av den dominerande diskursordningen och dess konsekvenser för socialt arbete genom att belysa hur diskursordningen ser ut och reflektera över möjliga konsekvenser för individer som identifierar sig som varken kvinna eller man.
18
Edlund, Lisa. "Någonstans mitt emellan möjlig och omöjlig : En diskursanalys av Socialstyrelsens och Migrationsverkets publikationer om barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-83638.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen granskar hur ensamkommande unga tjejer, som uppges vara gifta, konstrueras i Migrationsverkets och Socialstyrelsens publiceringar om barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Problematiken kring barnäktenskap har de senaste åren ökat enligt myndigheterna. Fokus i den här studien ligger främst på ensamkommande tjejer, då de i dessa texter får ett visst utrymme medan de i andra sammanhang, inte minst i medierapportering, tenderar att glömmas bort i skuggan av de ensamkommande killarna. Undersökningen av texterna utgår ifrån en diskursanalytisk ansats med fokus på makt, kunskap, subjektspositioner och diskurser, för att synliggöra hur ensamkommande tjejer som uppges vara gifta framställs i publikationerna. Vidare presenteras tre teman som identifierats i läsningen av materialet och som i uppsatsen analyseras; Vilja med förhinder, rasifieringsprocesser och heder, samt tjejer som är och har problem. Studiens främsta slutsatser är att ensamkommande tjejer som uppges vara gifta hamnar mitt emellan omöjlig och möjlig. De framställs som oförmögna till egen vilja, där vuxna bör tala för dem och ge dem rätt information så att de kan skapa förståelse för sin egentliga vilja. De rasifieras utifrån sin kulturella bakgrund där antaganden om kulturella- och traditionella praktiker i relation till äktenskap och heder kopplas samman. Dessutom blir de symboler för gränsen mellan det svenska och icke svenska där de målas ut till problem: för sig själva och för samhället. Information om möjligheter och rättigheter i Sverige skrivs fram som lösning på problemen.
19
Faras, Fatima. "Bensodiazepiners beroendepotential – möjlig faktor till minskning i användningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för farmaceutisk biovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-292691.
Full textAbstract:
Introduktion: Bensodiazepiner har ända sedan de introducerats till marknaden varit mycket populära och är bland de mest förskrivna läkemedlen. Trots populariteten samt den höga användningen är bensodiazepiner en problematisk läkemedelsgrupp med anledning till deras höga beroendepotential. Bensodiazepiner ska enligt behandlingsrekommendationer endast förskrivas som sista alternativ och användas under en begränsad period för att undvika beroendeutveckling, vilket oftast inte blir fallet i primärvården. Syfte: Syftet var att undersöka hur användningen av bensodiazepiner har sett ut mellan 2006 och 2014 och om beroendepotentialen var en möjlig faktor till hypotesen att användningen minskat– för att uppmärksamma problem med användningen av dessa läkemedel. Material och metoder: Artiklar hämtades från databaser som PubMed samt Google Scholar. Statistiken över användningen hämtades från Socialstyrelsens statistikdatabaser och presenterades i form av tabeller och grafer. Resultat: Denna studie undersökte om just beroendepotentialen var en möjlig faktor till hypotesen att användningen minskat – och hypotesen stämmer. Statistiken visade att användningen av många bensodiazepiner har minskat markant under den perioden som undersöktes; som mest troligt beror på de nya riktlinjerna och behandlingsrekommendationerna som tagits fram mellan 2009-2010. Trots att användningen av bensodiazepiner minskat stadigt har istället en ny trend upptäckts; att bensodiazepinbesläktade substanser, som zopiklon, ökar markant. Detta innebär att behoven av farmakologisk behandling fortfarande är densamma då användningen av bensodiazepiner och bensodiazepinbesläktade läkemedel inte har varierat signifikant under den undersökta perioden. Konklusion: Nya selektiva bensodiazepiner med obefintlig risk för beroendeutveckling och smalare biverkningsprofil är under utveckling; dessa kommer med störst sannolikhet lösa många av beroendeutvecklings-problemen som för närvarande uppstår vid användning av bensodiazepiner och besläktade substanser i primärvården.Introduction: Ever since benzodiazepines were introduced to the market they have been very popular and are among the most prescribed drugs. Despite the popularity and the high usage of benzodiazepines, this group of drugs is problematic due to their high dependence potential. Benzodiazepines should according to treatment guidelines only be prescribed as a last option and be used for a limited period of time to avoid the development of dependency - which is often not the case in primary care. Aim: The aim was to examine the usage of benzodiazepines between 2006 and 2014 and if the dependency potential was a possible factor to the hypothesis that the use has decreased – in order to draw attention to the problems associated with benzodiazepines. Methods: The articles were retrieved from the databases PubMed and Google Scholar. Statistics on the usage were taken from the Board's statistical databases. Results: This study investigated if the dependency potential was a possible factor to the hypothesis that the usage of benzodiazepines have decreased – and the hypothesis is correct. Statistics showed that the usage of many benzodiazepines have declined significantly during the period examined; most likely due to the new guidelines and treatment recommendations developed between 2009-2010. Although the usage of benzodiazepines declined steadily; a new trend was discovered, namely the prominent increased usage of benzodiazepine-like drugs such as zopiclone. This means that the needs of pharmacological treatment is unchanged since the usage of benzodiazepines and benzodiazepine-like drugs have not varied significantly during the examined period. Conclusion: New selective benzodiazepines with non-existent risks of development of dependency as well as a narrower side effect profile is under development. These will most likely resolve many of the dependency issues currently arising from the usage of benzodiazepines and related substances in primary care.
20
Ahlkvist, Cornelia. "Missbrukets paradox – hegemoni och paradigmskifte." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26797.
Full textAbstract:
Substance abuse constitutes a multi-layered social issue. The practical social work carried out with individuals suffering from substance abuse is, among other things, directed by the guidelines set out by Socialstyrelsen. This study aims to, from a critical discursive point of view, map out the discursive field within those guidelines for care and support in cases of substance abuse and its consequences. Additionally, the study aims to clarify the connection between policy and real- world social work practices by illuminating subject positions articulated within the discourses of substance abuse contained in those same guidelines. Six different, partly if not fully competing, discourses within the guidelines are identified through the study, within which the subsequent subject positions affects any practical social work carried out. Furthermore, the study shows the hegemonic status of the medical discourse – how its construction of the substance abuse subject as medically afflicted is the most dominant. Finally, the results indicate, in accordance with previous research, the discourse of harm reduction is increasing its extent as a discourse surrounding substance abuse. Possibly, this signifies a paradigm shift in the making as regards perspectives on substance abuse and its treatment.
21
Stadig, Madeleine, and Tove Englund. "Perspektivanalys - psykisk ohälsa unga : Hur konstruerar Socialstyrelsen psykisk ohälsa hos unga i sina offentliga dokument? Finns det andra perspektiv att se på psykisk ohälsa?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76828.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to research Socialstyrelsens constructions of mental illness with young people. With chosen documents from Socialstyrelsens website, the study has been performed as a perspectiveanalysis and has contributed to problematise and reflect on how problems such as mental illness appear. Socialstyrelsen mean that mental illness is a big and growing public health problem which, in one way or another, will affect the society as a whole in the future. The results have shown how a problem can be seen from other perspectives, apart from the ones mentioned by Socialstyrelsen, such as the impact of individualisation and how demands affect young people’s mood. The results have also questioned the way Socialstyrelsen measure mental illness, through the amount of care. According to Socialstyrelsens results from the research, which is divided into gender categories, the study has also given an account of an absence of how gender norms may have effect the outcomes.
22
Mattsson, Elin. "Att konstruera ett offer : en kritisk diskursanalys av Socialstyrelsens utbildningsmaterial ”Sex mot ersättning”." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-143844.
Full textAbstract:
In 1999, Sweden was the first country in the world to criminalize the buying, but not the selling, of sexual services. This law is based on the ideological stance that transactional sex is to be understood as men’s violence against women. Since 1999, however, various studies have shown that not only women sell sex, but that a large number of sex workers are men and transgender. The aim of this study is to investigate how Sweden’s national board of health and welfare (Socialstyrelsen) constructs and presents the gender and sexuality of individuals who are engaged in transactional sex. Educational materials on transactional sex, created by Socialstyrelsen and aimed at health care professionals who work with said individuals, have been processed using critical discourse analysis as elaborated by Fairclough. In this educational material, individuals who engage in transactional sex are portrayed primarily as victims; as such, they lack agency to represent themselves and their situation to the various authorities. Furthermore, professionals who work in this field have asked for methods to talk about transactional sex with their clients, but the material does not supply any such methods or vocabulary. Instead, it is mainly focused on the clients’ need for therapy.
23
Haendler, Jacob, and Kristina Romanovets. "Den kluvna tungans strategi: konsten att hantera paradoxer." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29698.
Full textAbstract:
Syfte Denna studie syftar till att bringa mer kunskap kring hur managementkonceptanvänds inom privat äldreomsorg för att hantera de aspekter av sektornsregelmiljö som berör kvalitetsarbete. Teori: Analys och tolkningar vilar på grunderna inom nyinstitutionell teori samt vidaredess skandinaviska inriktning, särskilt vad avser översättning avmanagementkoncept. Vidare tar studien hänsyn till tidigare forskning kringimplementering av Total Quality Management, såväl som konceptetshuvudsakliga egenskaper. Empiri: Kvalitetsbokslut publicerade av Vardaga respektive Attendo tre år i följd, samtSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011: 9 Ledningssystemför systematiskt kvalitetsarbete, utgör undersökningens empiriska material. Slutsats: Regelmiljöns utformning gör tillämpning av Total Quality Managementpraktikerofrånkomligt inom äldreomsorgen. Det är vidare uppseendeväckandehur observerade företag utöver att enbart implementera TQM, även använderretorisk kommunikation som syftar till att legitimera praktikerna, sannolikt förbåde interna och externa ändamål. Vid sidan av TQM-retoriken, uttryckerföretagen även en annan inställning gentemot kvalitet, som snarare betonarvikten av professionell kunskap samt till viss del även problematiserarkvalitetsmätning. Detta indikerar möjlig översättning av kvalitetsbegreppet ochdess innebörd, ej helt osannolikt med syfte att hantera den problematik somframförts av TQM-kritiker.Purpose: The study aims at bringing about more knowledge regarding the role played by management concepts within private elderly care, in handling the aspect of its regulatory environment concerning quality work. Theory: The analysis and interpretations rest upon the basis of neo institutional theory and furthermore its Scandinavian branch, mainly concerning the issue of translation of management concepts. Further, the study takes into account, previous research on implementation of Total Quality Management as well as main features of the concept. Data: Annual quality reports published by Vardaga and Attendo for three consecutive years were reviewed, as well as the regulations and guidelines SOSFS: 2011: 9 Management system for systematic quality work imposed by The National Board of Health and Welfare. Conclusion: The design of the regulatory environment makes application of Total Quality Management practices inevitable in the elderly care sector. Striking, is however how both companies more than just implementing the TQM, additionally are using rhetoric seeking to legitimize the practices, possibly in order to gain internal and/or external recognition. Alongside TQM rhetoric, the two companies also express a different approach towards quality, emphasising the importance of professional knowledge as well as suggesting quality can be hard to measure accurately. This indicates possible translation of the quality term and its meaning, possibly for solving issues presented by TQM critics.
24
Karlsson, Petter. "Ett arrogant regelverk. En studie om hur vårdgivare inom läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende ser på och hanterar Socialstyrelsens föreskrifter." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24453.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to describe and analyze how health care providers, working at care facilities providing maintenance treatment programs for opiate dependence, perceive and manage the legal framework governing the treatment. The study is limited to a few particular rules within this framework which over the recent decade have been the subject matter of debate regarding i.a. their alleged lack of relation to scientific research and their frequently disastrous implications for program participants. The empirical material consists of interviews with five respondents working at four different care facilities and has been analyzed by using Lipskys theory on street-level bureaucrats as policymaking agents. The results of the study show that the rules are looked upon and dealt with in a liberal fashion and that the primary loyalty of the maintenance treatment staff is clearly directed towards promoting the well-being of their patients and helping them reach their treatment goals rather than strictly following the rules.
25
Billvik, Carolina, and Linda Pettersson. "Socialstyrelsens konstruktion av familj – En kritisk diskursanalys av Socialstyrelsens handbok kring adoption." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-127463.
Full textAbstract:
The importance of family is widespread, both in society in general and within social work specifically. This essay focuses on the construction of family in the guidelines concerning adoption that the Board of health and welfare issue. The aim of this study is to identify and uncover dominant discourses concerning family in the guidelines. To do this we have used a form of Critical Discourse Analysis, influenced by Norman Faircloughs three-dimensional analytical model. Our major findings were, among others, that different kinds of family practices are excluded from the idea of what a family is. This process of exclusion is done through two different sets of discourses; discourses of sameness and discourses of difference. Discourses of sameness is concerned with including the adoptive family in the norm of the “ideal” family, but without really changing the idea of what a family can be. This leaves the traditional idea of family to remain unchallenged in the guidelines. Discourses of differences is concerned with the construction of the adoptive family as different than the idea of the “ideal” family. The consequences of this is that the construction of the “good” family excludes family practises that defy the traditional “ideal” family.
26
Iversen, Emelie. ""(O)lika rättigheter?" : En kritisk diskursanalys av hur innehållet i offentliga dokument skapar och reproducerar innebörden av bärande begrepp inomlagen LSS (1993:387) på tre nivåer i samhället: Regering, Socialstyrelsen och kommun." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9904.
Full textAbstract:
Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är den svenska lag som skall tillförsäkra samhällsmedborgare med vissa specificerade funktionsnedsättningar stöd och service i syfte att uppnå goda levnadsvillkor och ges möjligheten att få leva som alla andra samhällsmedborgare genom delaktighet i utformandet av sitt egna liv. Det sker varje år en ökning i antal beviljade insatser utifrån lagen och år 2015 var det 117 200 st beviljade och verkställda LSS-insatser genomförda det året. Tidigare forskning belyser problematiska omständigheter gällande såväl geografiska som bedömningsskillnader i såväl utformande som bedömning av rätt till insatserna. Syftet med den här studien är att analysera hur offentliga dokument på tre nivåer i samhället konstruerar och reproducerar bärande begrepp och benämningar inom LSS (1993:387). Metoden för genomförandet är en kritisk diskursanalys av sex normerande texter i bedömning och utformandet av insatserna för att synliggöra vilka diskurser som används i skapandet av innehållet. Resultatet har analyserats utifrån en egenkonstruerad analysmodell utifrån Faircloughs tredimensionella analysmodell och domänteoretiska tankar. Resultatet tyder på att det finns flera nivåer i skapandet och reproduceringen av begreppsinnehållet och analysen innehåller tre huvuddiskurser som kan utläsas i materialet: diskursen av goda levnadsvillkor, få leva som alla andra och delaktighet. Detta exemplifieras och diskuteras i analys- och resultatkapitlet och studien avslutas med en slutdiskussion kring studiens upptäckter.LSS (1993:387) the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments is the Swedish law to assure citizens with certain specified disabilities support and service in order to achieve good living conditions and be given the opportunity to live like any other citizen. Every year there is an increase in the number of approved actions of support under the Act. In year 2015 117 200 actions of support were granted and executed under the Act. Previous research highlights the problematic circumstances concerning geographical as well as differences in assessing the right to support from the Act. The purpose of this study is to analyze how public documents on three levels in society constructs and reproduces the guiding concepts and terms in the LSS (1993: 387). The method of implementation is a critical discourse analysis of six normative texts in the evaluation and design of efforts to visible the discourses used in the creation of the content. The results are analyzed on the basis of a self-constructed analysis model based of Faircloughs three dimensional analytic model and domain theoretical thoughts. The results suggest that there are three levels in the creation and reproduction of concepts and content analysis contains three main discourses that can be seen in the material: the discourse of good living, to live like everyone else and participation. This is exemplified in the discussion of the analysis and the results chapter and the study concludes with a final discussion on the study's findings.
27
Ekstrand, Rebecca, and Cathrin Nordqvist. "SOCIALSTYRELSENS OFFENTLIGA ETOS : Från demokrati till ekonomivärden?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45253.
Full text
28
Kihlgård, Johanna. "Att föräldra sin förälder? : en diskursanalys om omsorgsgivande och ansvarstagande barn." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-216125.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka hur barn som har en omsorgsgivande och ansvarstagande roll i förhållande till sina föräldrar skildras i svenska, statliga texter om barns utsatthet. Utgångspunkten är fenomenet och begreppet young carers/unga omsorgsgivare som har fått stor uppmärksamhet i bland annat England och Australien, men knappt belysts alls i Sverige. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt genomförs en näranalys av fyra publikationer utgivna mellan år 1999 och 2013 av Socialstyrelsen. Teorin och metoden som används är en kombination av Faircloughs kritiska diskursanalys och diskursteori. Andra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och teori om hur sociala problem konstrueras. Socialstyrelsen har som myndighet stor makt att påverka bilden av sociala problem bland professionella inom bland annat socialtjänst och sjukvård. Den diskursanalytiska genomgången av Socialstyrelsens publikationer fann två diskurser om barns omsorgsgivande och ansvarstagande; en aktörsdiskurs och en objektsdiskurs. Ordet omsorgsgivande återfinns knappt i materialet, men däremot är avsnitt om barns ansvarstagande mer vanligt förekommande. Även familjens och professionellas roll i förhållande till dessa barn och det de gör analyseras. I texterna framträder kärnfamiljen som utgångspunkt vilket problematiseras. Socialsekreterares självuttryckta brist på kompetens gällande barnsamtal diskuteras, samt vad det kan få för effekt för barnen i fråga och på konstruktionen av sociala problem. Unga omsorgsgivare dryftas i förhållande till den svenska välfärdsstaten, då man kan anta att det utbredda sociala skyddsnätet leder till att barn som omsorgsgivare är ett ovanligt fenomen i Sverige. Å andra sidan skulle socialpolitiken kunna osynliggöra unga omsorgsgivare då det blir förgivettaget att barn och föräldrar får det stöd de behöver. Uppsatsens bidrag är att diskutera ett ämne som relativt sällan åskådliggörs i Sverige, men som möjligtvis kommer att bli alltmer uppmärksammat då medvetenheten om barns rätt till delaktighet och aktörskap som omsorgsgivare ökar.The object of this study is to investigate how Swedish official texts describe children who care for and take responsibility for their parents. The starting point is the term and phenomena young carers which has received a lot of attention in for instance England and Australia, but is yet relatively unknown in Sweden. Through discourse analysis four publications by the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) are scrutinized. The theory and method used is a combination of Fairclough’s critical discourse analysis and discourse theory. Other theoretical points of departure are social constructionism and theory on construction of social problems. Socialstyrelsen has considerable power when it comes to exerting influence on professionals within the institutions of social care and medical services concerning how problems are to be understood and dealt with. The discourse analytical reading of Socialstyrelsen’s publications found two discourses when it comes to young carers: a discourse of agency and a discourse of objectification. The word caring (omsorgsgivande) is hardly to be found in the material, but paragraphs dealing with a taking of responsibility among children occur more frequently. Also the role of the family as well as the role of professionals in relationship to these children and what they do are analyzed. The texts show the conjugal family as a starting point and this fact is problematized. The social worker’s selfexpressed lack of competence in reference to talking to children is discussed, and also what kind of effect this might have on the children in question and in the construction of a social problem. Young carers are mentioned in relation to the Swedish welfare state, since one can assume that the prevailing social safety nets makes young carers an unusual phenomenon in Sweden. Social politics could, on the other hand, make young carers invisible as it becomes a given that children and parents receive all the support they need. The contribution of the study at hand is to discuss a subject that does not get much visibility in Sweden, but that may attract more attention with greater awareness of children’s right to participate and agency as contributors.
29
Cehaja, Lundqvist Carina. "Rollen som verksamhetscontroller i statliga myndigheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59678.
Full textAbstract:
I problemdiskussionen lyfts att litteraturen och forskningen utgår från att en controller är en ekonom som arbetar med ekonomistyrning. Enligt min erfarenhet stämmer inte detta för verksamhetscontrollers i statliga myndigheter. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om rollen som verksamhetscontroller i statliga myndigheter. Forskningsfrågorna är vilka krav ställer myndigheterna vid rekrytering av verksamhetscontrollers och hur beskriver de arbetsuppgifterna? Vad innehåller tertialuppföljningarna? Metoden har varit att genom en diskursanalys studera innehållet i tertialuppföljning på Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse och Tullverket. Dessutom har myndigheternas rekryteringsannonser som avser verksamhetscontroller analyserats. Slutsatsen är att arbetsuppgifterna för verksamhetcontrollers på myndighetsnivå är likartade och det ingår inte ekonomiska arbetsuppgifter. De förefaller dock ha olika mandat. Arbetsuppgifterna på avdelnings-/ kompetenscenternivå skiljer sig mellan och inom myndigheterna och inte heller dessa verksamhetscontrollers har ekonomiska arbetsuppgifter. Kraven som ställs på utbildning och erfarenhet har stor spännvidd och ibland har man krav på att den sökande ska ha ekonomisk bakgrund. Min slutsats är att rollen som verksamhetscontroller på avdelnings-/ kompetenscenternivå är under utveckling och att rollen på myndighetsnivå är tydligare.In literature and research the definition of a controller is an economist working with financial control. According to my knowledge this is not correct for controllers focused on operations management in government agencies The purpose of this thesis is to increase the knowledge of the role as a controller focused on operations management in state agencies. The questions to be answered are what demands does government agencies have when they recruit operations management controllers and how do they describe the assignments? What is included in the four month follow ups? The method has been by discourse analysis study the content in the four month follow ups at the National Board of Health and Welfare, the National Board of Institutional Care and the Swedish Customs. In the thesis the agencies recruitment ads for controllers focused on operations management is also analyzed. The conclusion is that the assignments for controllers focused on operational management on the agency-wide level is similar between the agencies and few financial assignments are included. The assignments for the lower levels differ within and between the agencies and financial assignment are not included. The controllers at the agency-wide level seem to have different mandates between the agencies. The agencies demands for education and experience varies widely and some of the ads have demands for a background in finances. My conclusion is that the controller at the department level is under development and the role at the agency-wide level is more distinct.
30
Svensson, Anna, and Teuta Hajra. "På spaning efter Socialpedagogik : en studie om utredningssystemet BBIC." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3458.
Full textAbstract:
Den här studien utgår ifrån en dokumentanalys med syftet att undersöka på vilket sätt socialpedagogik tar sig uttryck i Socialstyrelsens rapport om utredningssystemet BBIC, Barns behov i centrum. Centrala begrepp för studien är socialisation och inklusion och det är även utifrån dessa vår frågeställning utgår ifrån. Undersökningen är gjord med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys med ett socialpedagogiskt perspektiv som tolkningsram. I vårt material fann vi två kategorier för inklusion och två för socialisation. Kategorierna för inklusion är Med barnet i fokus, där vikten av barnet som en central del i allt som rör barnet betonas, och Delaktighet, där innehållet tar upp vikten av människors deltagande i barnavårdsärenden och i samhällets olika system. Kategorierna för socialisation är Utveckling i interaktion, där man betonar vikten av barnet som ett aktivt subjekt, och Inträde till gemenskapen, vilken uttrycker att människor i socialisationsprocessen behöver ha vissa kunskaper och kompetenser för att uppnå en lyckad socialisation. Vår tolkning av materialet är att innehållet i våra kategorier uttrycker ett socialpedagogiskt förhållningssätt genom målet att arbeta inkluderande samt genom medvetenheten om barns utveckling och socialiseringsprocess.
31
Salim, Tara, and Rebar Karim. "Skolans arbete med hedersrelaterad problematik- Om hur skola, socialstyrelse och polismyndigheten arbetar med hedersproblematik." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34545.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att behandla hedersrelaterad problematik där fokus ligger på hurskolan arbetar förebyggande samt agerar vid fall av hedersproblematik. Dessutom undersökshur samarbetet mellan skola, socialstyrelsen och polismyndigheten ser ut. Frågeställningar istudien behandlar hur arbetet ser ut i skolan, hur skolan agerar vid fall av hedersproblematiksamt hur samarbetet ser ut mellan skola, socialtjänst och polismyndigheten. Undersökningenhar gjorts genom kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatets empiri har insamlats av ossgenom intervjuer med sex respondenter varav tre lärare, två socionomer och en polis. Iresultatet presenteras respondenternas svar, till exempel framkommer deras definition avhedersproblematik samt hur de arbetar med hedersproblematik i deras respektiveprofession.
32
Sindelar, Leo. "Självbestämmandeprincipen och informerat samtycke : Upprättandet av rättigheter efter döden genom Socialstyrelsens informationskampanj inför transplantationslagen 1996." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-174883.
Full textAbstract:
This study aims to analyse the strategy to communicate the right to donate organs and tissues through the public information campaign by Socialstyrelsen, in order to raise awareness of the new transplantation law in 1996. During the late 1980s, the new death criteria in Sweden and new medical knowledge produced new conditions, and a revision of the old transplantation law was needed. A commission of inquiry was set in 1989 to investigate the ethical, medical and legal aspects of transplantation in Sweden whereby the inquiry set forth a proposal that a public information campaign was needed. The goal of the campaign was to ensure that the public would have the possibility to express their will about organ and tissue donation and that their will would be maintained after death. In this study of the campaign I try to analyse the establishment of the principal of self-determination and informed consent through two types of strategies used by Socialstyrelsen. First, the strategy of emphasis on the expressed will of the individual and second, the strategy of not changing the attitude of the public on matters of death and body perception. The recomposition of these attitudes by the campaign, still with the intention of not affecting the public thoughts on death and body perception, is also analysed. This relationship between the two strategies highlights the will of the individual after death and to a lesser degree the approach to life of the individual.självbestämmande, informerat samtycke, organdonation, socialstyrelsen, informationskampanjer, rättigheter
33
Ström, Daniel. "Att bli ensamkommande : Diskursanalys av Socialstyrelsens handbok om arbete med ensamkommande asylsökande barn och unga." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7632.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa studie syftar till att genom kritisk diskursanalys analysera Socialstyrelsens handbok för arbetet med ensamkommande asylsökande barn och unga. Analysen syftar till att kartlägga hur ensamkommande asylsökande barn framställs och kategoriseras i diskursen. Studien avser även att undersöka om det råder strukturella missförhållanden när det gäller samhällets insatser för dessa barn och om dessa missförhållanden synliggörs i diskursen. I studien har jag använt mig av Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys, både som teori och metod samt teorier om socialkonstuktivism, makt, normer, identitet och stigmatisering. Resultaten visar att diskursen skapar identiteter och kategoriserar individer i grupper genom det valda språkbruket. Vidare uppfattas diskursen stundtals som otydlig då argumenten är inkonsekventa och motsägelsefulla. Slutligen visar resultaten på att det förekommer ett missförhållande i maktbalansen mellan myndigheterna och barnen.This qualitative study aims to, using critical discourse analysis, to analyze The National Board of Health and Welfares manual about work with unaccompanied asylum-seeking children and young people. The analysis aims to map how unaccompanied asylum-seeking children are presented and categorized in the discourse. The study also intends to investigate, within the framework of the discourse, whether there is structural anomaly between society and these children. In the study, I have used Fairclough's three-dimensional model of critical discourse analysis, both as theory and method and used theories of social constructivism, power, norms, identity and stigmatization. The result shows that the discourse creates identities and categorizes individuals into groups through the chosen language use. Furthermore, the discourse is sometimes perceived as unclear as the arguments are inconsistent and contradictory. Finally, the results show that there is an incongruity in the balance of power between the authorities and the children.
34
Torpe, Martin. "Gömda under kniven : En kritisk diskursanalys av juridiska och medicinska riktlinjer av intersexuella tillstånd i Sverige." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-196818.
Full textAbstract:
The perception of how sexed bodies should behave and look has shifted throughout history and today we see a rise in discussions about bodily autonomy and the opportunity for diverse bodies to co-exist and flourish in modern society. Human rights activists and organisations led by people born with intersexual variations of sex characteristics (IVSC) have persistently critcized health care regulations for “fixing” intersex bodies without the consent of the individual. This study investigates how the Swedish National Board of Health and Welfare (NBHW) intend to protect intersex infants from invasive surgeries and interventions performed early in life. The study also adresses the pathological aspects of how intersex conditions are being described by medical discourses as well as how current legislations manage to secure the rights and integrity of people with IVSC. By using Faircloughs critical discourse analysis I delve into the updated guidelines presented by the NBHW to review if significant changes in the recommendations for medical practice of intersex health appear in line with the organisations’ requests. This essay takes on a poststructuralist perspective with support from Judith Butler’s body and gender based theories as the main theoretical framework.Previous studies have concluded that most medical practises regarding intersex remain unchanged. They show that there is a tendency to rationalize normalizing interventions with a primary focus on the looks of genitalia. There seems to be an underlying lack of communication between the medical world and the human rights organisations, these conclusions were brought to light by authors such as Erika Alm and Surya Monro. The results of this study show that a traditional and pathological definition of intersex dominates the medical discourse and that progressive terminology is only discussed on a doctor-patient level and not on a structural scale. These results impart on the current legal inconsistencies which weaken the protection of intersex integrity as they remain unchanged. While the importance of patient integrity is addressed, the NBHW argue that there is lack of evidence based knowledge to implement more resolute restrictions and they express a lack of ambition to investigate further into these matters.
35
Persson, Maria. "Hur arbetar skolsköterskor med att förebygga övervikt hos skolelever och tillämpas socialstyrelsens riktlinjer i detta arbete." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13712.
Full text
36
Andersson, Sandra, and Ola Ingvarsson. "LARO-en tolkningsfråga? : En studie om hur sjuksköterskor på LARO-mottagningar tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62181.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka hur professionella inom LARO tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, och hur de professionella anser att detta påverkar behandling. Studien gjordes utefter en hermeneutisk ansats med kvalitativ karaktär, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor på LARO-mottagningar i södra Sverige. Detta gjordes utifrån Michael Lipskys teori Street-Level Bureaucracy, gräsrotsbyråkrati. Resultatet visar att Socialstyrelsens föreskrifter lämnar ett stort tolkningsutrymme och i sin tur ger de professionella ett stort handlingsutrymme gällande tillämpning. Skillnaderna kunde vara stora i hur de professionella tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter på de enskilda verksamheterna. De professionella kunde se svårigheter med hur de skulle arbeta utifrån Socialstyrelsens föreskrifter i praktiken, då de ansåg att Socialstyrelsens föreskrifter inte tydliggör hur de professionella ska tillämpa föreskrifterna. Vidare har Socialstyrelsens föreskrifter lättats upp vilket gjort att fler klienter fått tillgång till behandling, vilket även möjliggjort klientens möjligheter till en individanpassad behandling där de profes
37
Bengtsson, Maria, and Malin Lönnvik. "I VILKEN OMFATTNING UTFÖRS DEN BASALA HYGIENEN AV RÖNTGENSJUKSKÖTERSKOR? : Finns det faktorer som främjar eller hindrar utförandet?" Thesis, Linnaeus University, School of Health and Caring Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-5464.
Full textAbstract:
Den vanligaste smittvägen för vårdrelaterade infektioner är genom direkt eller indirekt kontaktsmitta via personalens händer, kläder och tekniska utrustning. Röntgensjuksköterskor möter dagligen ett stort antal patienter och blir därför en potentiell smittväg för mikroorganismer, som skulle kunna spridas vidare på kort tid till patienter om den basala hygienen inte efterföljs. Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken omfattning röntgensjuksköterskor utför den basala hygienen vid patientkontakt enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Kvantitativ metod med enkät valdes där urvalet bestod av röntgensjuksköterskor som arbetade vid två röntgenavdelningar från två sjukhus i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av röntgensjuksköterskorna följer Socialstyrelsens föreskrifter inom basal hygien och att röntgensjuksköterskorna upplever att det fanns fler faktorer på arbetsplatserna som främjade men även faktorer som hindrade utförandet av den basala hygienen.
38
Lindelöw, Sarah, and Frida Lindahl. "Att se är en förutsättning för att kunna hjälpa : En kvalitativ uppsats om hur ADHD definieras i Socialstyrelsens kunskapsmaterial." Thesis, Södertörns högskola, Socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-36628.
Full textAbstract:
I denna uppsats granskas Socialstyrelsens dokument för att undersöka hur ADHD presenteras. Ett speciellt fokus har varit att undersöka hur köns- och genusskillnader i relation till ADHD beskrivs och vidare om och på vilket sätt Socialstyrelsens uppdrag om jämställdhetsintegrering framträder i dokumenten. För att uppnå syftet med uppsatsen har en kritisk textanalys med en maktanalytisk ansats bedrivits för att granska delar av Socialstyrelsens kunskapsmaterial och även en lägesrapport kring ADHD. Resultatet av analysen visar att Socialstyrelsens dokument i vissa delar beskriver ADHD på ett stigmatiserande och diskriminerande sätt vilket kan bidra till exkludering och socialt förtryck. Socialstyrelsen bidrar delvis även till att upprätthålla bilden av ADHD som en pojk-diagnos vilket kan leda till att flickor missas, då flickornas symtom och upplevelser inte beskrivs på ett utförligt sätt i dokumenten. Resultaten i uppsatsen pekar även på att uppdragen Socialstyrelsen har haft gällande jämställdhet inte har implementerats i alla delar av materialet, vilket medför att målen om jämställdhet inte har uppnåtts i alla avseenden.In this paper, documents from the National Board of Health and Welfare in Sweden is examined to investigate how ADHD is presented. A particular focus has been to investigate how sex and gender differences in relation to ADHD are described and further if and in what way the National Board of Health and Welfare's mission on gender integration appears in the documents. To achieve the purpose of this paper, a critical text analysis with a power analytical approach has been conducted to review parts of the National Board of Health and Welfare's material and reports on ADHD. The result of the analysis shows that the National Board of Health and Welfare's document in some parts describes ADHD in a stigmatizing and discriminatory manner, which can contribute to exclusion and social oppression. The National Board of Health and Welfare also partly contributes to maintaining the image of ADHD as a boy's diagnosis, which may cause girls to be overlooked in diagnosis, as the girls' symptoms and experiences are not described in an adequate way in the documents. The results in the paper also show that the gender equality-mission has not been implemented in all parts of the material, which means that the political goals of gender equality have not been achieved in all respects.
39
Sterge, Ellinor, and Lisa Åsebring. "Narkotikaproblem eller problem med narkotikarelaterad dödlighet? : En poststrukturell policyanalys av Socialstyrelsens åtgärdsplan “Nationellt utvecklingsarbete för att motverka narkotikarelaterad dödlighet” (2017)." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157513.
Full textAbstract:
The European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction reports that drug-related deaths have almost tripled in Sweden between year 2006 and 2015. The aim of this study is to elucidate in which ways drug-related mortality is produced and conceptualized as a problem within policy discourse by critically analyzing The National Board of Health and Welfare’s policy proposal “Nationellt utvecklingsarbete för att motverka narkotikarelaterad dödlighet” (2017). Using Bacchi’s poststructural approach to policy analysis “What’s the problem represented to be?”, two problem representations are identified, namely that drug-related mortality is conceptualized as a problem with drugs and drug use in general as well as a problem due to lack of knowledge and information. This is based on underlying assumptions that all illegal drug use is hazardous and that the solution to the drug problem can be obtained by objective knowledge production thus leaving both the practice of gaining knowledge as well as current Swedish drug laws unproblematized. The effects are, to name a few, that proposed policies mainly targets “all people who use drugs” with a focus on providing “more of the same” which in extension overrides the group of high-risk drug users along with a structural understanding of drug-related mortality.
40
Bohlin, Amanda, and Emilia Österberg. "Konstruktionen av den våldsutsatta kvinnan : En intersektionell diskursanalys av Socialstyrelsens policydokument kring arbetet med mäns våld mot kvinnor i nära relation." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-183332.
Full textAbstract:
The aim of this study was to examine how women subjected to men’s violence in close relationships are presented from an intersectional perspective in two selected policy documents. To analyse the policy documents Carol Bacchi´s discourse analysis approach What´s the problem represented to be? was used to detect important patterns in the material. The study showed that the construction of women subjected to violence covers a series of conceptions regarding how women should act and a framing of the abused woman as the problem carrier. Results from the study showed a gender neutral discourse and that a part of the problem representation contains framings of the ideal violence. The study also showed that categories of women are presented in terms of particularly vulnerable groups which is mainly done in exclusionary ways. Depending on how social workers comprehend these guidelines women subjected to violence might be affected differently. The findings suggest that an awareness of social discourses is of importance because it may affect how violence against women is understood and how women subjected to violence is treated.
41
Hjalmarsson, Theres, and Elin Jansson. "Blodsockersvar efter rekommenderade måltider vid diabetes : En jämförelse mellan Socialstyrelsens kostrekommendationer och postprandiellt blodglukossvar hos personer med diabetes typ II respektive friska." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218517.
Full textAbstract:
Inledning: Diabetes är en av våra vanligaste metabola sjukdomar. Behandlingen har varit fokuserad på HbA1c, men vikten av postprandiellt plasmaglukos (PPG) betonas alltmer. Syfte: Att jämföra postprandiellt plasmaglukossvar (PPG) vid måltider med olika fördelning av de energigivande näringsämnena samt olika livsmedelsval, hos individer med diabetes mellitus typ II jämfört med friska. Bakgrund: Rubbad insulinfrisättning och hyperglykemi förekommer alltid vid diabetes typ II och insulinresistens förekommer vanligtvis parallellt. Lågfettkost, medelhavskost och lågkolhydratkost är aktuella kostbehandlingsalternativ. Metod och material: Tre personer med icke-insulinbehandlad diabetes typ II (ID2) samt fyra personer med normal blodglukoskontroll (friska) deltog. Fem måltider serverades i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer Kost vid diabetes. Blodglukos mättes fem gånger under 120 minuter efter måltid. Analys gjordes av plasmaglukosstegringen för respektive måltid och grupp. Resultat: Större kolhydratandel visade på högre PPG, med undantag för kost med lågt GI. Måttlig lågkolhydratkost gav störst skillnad mellan grupperna. Vid faktiska värden sågs lägst resultat på samtliga mätvärden hos friska. Diskussion: Långtidsstudier visar på liknande effekter på HbA1c med positiva resultat för måttlig lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost. Slutsats: Mönster som kunde tydas var att ju lägre kolhydratinnehåll desto lägre PPG. Ett lägre GI visade på lägre PPG. Mer gynnsamt mönster sågs hos ID2 jämfört med friska vid intag av lågkolhydratkosterna.
42
Holmlund, Ida. "Analys av orala antikoagulantia som expedierats mot recept på apotek i Sverige : En analys baserad på aggregerade data i Socialstyrelsens statistikdatabas för läkemedel." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179279.
Full text
43
Andersson, Susanna. "Identitet, solidaritet, auktoritet : Omtal och positionering i anförandena under de myndighetsgemensamma pressträffarna om covid-19." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105692.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen undersöker hur Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) konstruerar identiteter och gemenskaper med de inledande anförandena under de myndighetsgemensamma pressträffarna om covid-19. Materialet utgörs av 40 transkriberade anföranden från perioden mars 2020 till januari 2021 som analyseras i tre steg. I det första identifieras samtliga personliga pronomen i subjektsposition, och VI- och MAN-omtalens klusivitet kategoriseras. I det andra bestäms vilka processtyper som talarna realiserar med omtalen utifrån systemisk-funktionell grammatik. Därefter grupperas omtalen i tre gemenskaper: Myndigheten, Situationen och Allmänheten. I det sista steget analyseras graden av dialogicitet i gemenskaperna utifrån appraisalteorin. Därtill identifieras ett urval samhörighetsmarkörer. Resultatet visar att de tre myndigheterna använder sex typer av VI och fyra typer av MAN. De föredrar att tala om Myndigheten och framställa den som handlingskraftig och kunnig, en karakterisering de också förutsätter att lyssnaren delar. Situationen som gemenskap präglas av beskrivningar och tolkningar, medan Allmänheten formas med uppmaningar och instruktioner. På vilket sätt myndigheterna omtalar gemenskaperna, och i vilken utsträckning de öppnar för andra perspektiv, varierar. Skillnaderna i de språkliga valen kan till viss del förklaras av myndigheternas skilda uppdrag och målgrupper. Men det utbredda användandet av mottagarinkluderande VI bör studeras vidare för att fastställa om inkluderandet är ett uttryck för en tillfällig närhetsskapande kriskommunikationsstrategi eller en indikation på en ytterligare informalisering av myndighetsspråket.This thesis investigates how three Swedish public authorities – the Public Health Agency of Sweden, the National Board of Health and Welfare, and the Swedish Civil Contingencies Agency – establish identities and alliances in their initial statements during the joint press conferences on covid-19. The material consists of 40 statements made between March 2020 and January 2021. The transcribed statements are analysed in three steps. First, each personal pronoun in the subject position is identified, and the clusivity of first-person plural VI (we) and generic MAN (one) are categorized. Second, the process associated with these pronouns is determined using the systemic functional grammar framework. The categories are then grouped into three speaker-included alliances: The Authority, The Situation, and The General public. In the third step, based on the Appraisal framework these alliances are analysed by the level of engagement stated by the speaker. A selection of lexical indicators of belongingness is also identified. The result shows that the three authorities use six types of first-person plural VI and four types of generic pronoun MAN. They prefer to talk about The Authority and portray it as vigorous and knowledgeable, a characterization they expect the listener to share. The Situation is characterized by descriptions and interpretations, while The General public is established with exhortations and instructions. How the authorities define the alliances and to what extent they are open to other perspectives varies. The differences in linguistic choices can, to a certain degree, be explained by the authorities’ different responsibilities and target audiences. However, the wide dispersive use of a first-person plural VI which includes the public should be further studied to determine if it expresses a crisis communications strategy to temporarily achieve proximity to the citizens or indicates a continuing informalization of the official language.
44
Vitalis, Ulrika. "Kultur- och kraftfältsanalys av det systematiska kvalitetsarbetet inom socialtjänsten : - om kopplingen till intentionerna för socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för teknik och hållbar utveckling, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22324.
Full textAbstract:
Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. Det huvudsakliga syftet var att genom tillämpning av kultur- och kraftfältsanalys studera hur väl förberedd en enhet inom socialtjänsten är att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. Studien genomfördes utifrån PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades på en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrån en kraftfältsanalys där med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv inställningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde på detsamma. Sammanfattningsvis kan sägas att enheten har dåliga förutsättningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas måste enhetens positiva inställning kvarstå, ledningen vara aktivt närvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förändras. Värdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pågående arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. Kulturens betydelse av effektivitet och framgångsrikt kvalitetsarbete kan inte nog belysas. Studien kan ge inspiration till ledare och organisationer, främst inom socialtjänsten, att förena systematiskt kvalitetsarbete och arbetet med kultur. Fortsatt forskning bör ha fokus på ledarskapets betydelse avseende organisationskultur, men det saknas även forskning som visar hur förbättringskultur skapas som stäcker sig över organisations- och professionsgränserna.The present study has examined the cultural and systematic quality work in social services. The main purpose was that through the application of cultural and force field analysis study how well prepared a unit in social services is to follow the intentions of systematic quality work in social services. The study was conducted based on the PDSA cycle as a variant of action research and was based on a case study in the Individual and family services in Hammaro municipality. The results were analyzed on the basis of a force field analysis, where with and counterweights were identified. My results show that overall there was a positive attitude towards systematic quality work, but that the culture did not suggest the same. In summary, the unit has poor conditions follow the intentions of systematic quality work. If they must be incorporated into the device's positive attitude persist, lead an active presence, employees involved and the culture is changing. The value of the study lies in the fact that in Sweden today there is an ongoing effort to implement or revise management system for systematic quality work in social services. The importance of culture of efficiency and successful quality work can not be elucidated. The study may provide inspiration for leaders and organizations, primarily in the social services, to reconcile systematic quality work and work culture. Further research should focus on the importance of leadership organizational culture, but there is also a lack of research that shows how improvement culture is created that extends across organizational boundaries and profession.
45
Carlfjord, Vendela. "Hinder för barnets delaktighet i beslut om sin egen välfärd : En studie om Socialstyrelsens framställning av problemet med att barn inte hörs i den utsträckning de har rätt till." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-439051.
Full textAbstract:
To contribute knowledge on obstacles to children’s participation in decisions concerning their welfare, this study examines four reports published by the Swedish National Board of Health and Welfare in two steps. First, using Bacchi's ‘What's the problem represented to be?’-approach, this paper concludes that the National Board of Health and Welfare describes obstacles to children's participation in decision-making processes within Socialstjänsten as a matter of (1) a lack of competence among social workers, (2) lacking adaptation to individual children, and (3) insufficient rules and regulations. Second, by developing a theoretical tool based on Fox Harding's theory on value perspectives and using it to analyze different views on children contained within the reports by the National Board of Health and Welfare, this paper shows that the content of this material indicates that children in decision-making processes within Socialtjänsten are viewed in two ways: Either as vulnerable and in need of protection or as a part of the family unit, where the parents are the ones who hold rights. These perspectives on children constitute two schools of thought that have a narrow or conditional attitude towards children's participation and stand in contrast to a rights-based view on children, which values participation and is more in line with the Convention on the Rights of the Child. Based on these findings, the paper argues that the Swedish National Board of Health and Welfare have reason to discuss social workers' views on children as an obstacle for child participation and that it is problematic that they do not.
46
Gäfvert, Maria, and Frida Hallstensson. "Nattfasta i äldreomsorgen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24346.
Full textAbstract:
Bakgrund: Det förekommer stora nutritionsproblem på äldreboenden i Sverige och andra delar av världen. Sjukdom och åldrande är riskfaktorer för näringsmässiga störningar. Undernäring hos äldre är associerad med ökad dödlighet och sjuklighet samt en ökad risk för trycksårsutveckling och infektioner. Socialstyrelsen har utfärdat en rekommendation angående nattfastans längd för att motverka undernäring och dess komplikationer, samt för att öka energi- och näringsintaget hos vårdtagarna. Syfte: Att belysa nattfastan på äldreboenden i en stad i södra Sverige samt undersöka kunskap och attityder om nattfasta hos omvårdnadspersonalen på äldreboenden. Metod: Deskriptiv enkätundersökning med kvantitativ ansats. Studien gjordes på tolv äldreboenden där 167 informanter deltog. Urvalet bestod av omvårdnadspersonal från utvalda äldreboenden i en stad i södra Sverige. Datan analyserades i IBM SPSS Statistics version 22 och redovisades i deskriptiv statistik. Resultat: Majoriteten av informanterna hade vetskap om att Socialstyrelsen utfärdat en rekommendation gällande nattfasta. Dock var det knappt hälften som visste hur många timmar nattfastan ej bör överstiga. De flesta informanter uppgav att de erbjöd både förfrukost och ett extra mål på kvällen, men få vårdtagare nyttjar dessa mål. Slutsats: Många vårdtagare riskerar en alltför lång nattfasta då det är få som nyttjar de extra mål som erbjuds. Det är betydelsefullt att undervisa omvårdnadspersonal om de regelverk och rekommendationer som finns samt bedriva undervisning om nutritionsfrågor. Sjuksköterskan är ansvarig att se till att den kompetens som behövs finns.Background: There are major nutrition problems in nursing homes in Sweden and other parts of the world. Illness and aging are risk factors for nutritional disorders. Malnutrition in the elderly is associated with increased morbidity and mortality and an increased risk of pressure ulceration and infection. The Swedish National Board has issued a recommendation regarding the length of night fasting to counter malnutrition and its complications and to increase energy and nutrient intake in the care recipients. Objective: To highlight the night fasting in nursing homes in a city in southern Sweden, and examine knowledge and attitudes about the night fasting in nursing staff in nursing homes. Method: Descriptive survey with quantitative approach. The study was done on twelve nursing homes where 167 informants participated. The sample consisted of nursing staff from selected nursing homes in a town in southern Sweden. The data were analysed in IBM SPSS Statistics version 22 and presented in descriptive statistics. Results: The majority of respondents had knowledge that the Swedish National Board issued a recommendation concerning night fasting. However, it was only nearly half who knew how many hours the night fasting should not exceed. Most informants stated that they offered both pre-breakfast and an extra meal in the evening, but few residents utilize these meals. Conclusion: Many residents run the risk of a long night fasting when there are few residents who use the additional snacks that offers. It is important to educate nursing staff on the rules and recommendations that exist and provide education on nutritional issues. The nurse is responsible to ensure that the skills needed are available.
47
Vestman, Martin. "Ensam är stark? : En studie om hur undersköterskor definierar, kartlägger och arbetar med ensamhet bland äldre på särskilt boende." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40631.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att belysa hur arbetet mot ensamhet bland äldre ser ut och hur undersköterskor arbetar för att kartlägga äldres psykosociala behov med frågeställningar som handlar om hur ensamheten bland äldre synliggörs, hur undersköterskor arbetar för att kartlägga arbetet mot ensamhet utifrån värdegrunden och hur undersköterskorna bemöter äldre personer som upplever ensamhet. För att besvara dessa frågeställningar har sju semistrukturerade intervjuer genomförts och sedan analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet av denna studie visar på att åldrande och ensamhet kan förstås utifrån fysiska begränsningar och ett minskat socialt kontaktnät. Arbetet med äldre och ensamhet utifrån socialstyrelsens värdegrund har visat sig vara en kombination av aktivitetsteorin och disengagemangsteorin i och med den personcentrerade vården utifrån mina intervjupersoners subjektiva uppfattningar. Värdegrundens tre mål som handlar om att skapa en personcentrerad vård, att respektera de äldre och att vårdpersonal ska ha en adekvat utbildning är behandlade utifrån mina intervjupersoners svar. Den personcentrerade vården och respekten för de äldre behandlas genom kontaktmannaskap, samtal med den äldre och anpassning av vårdinsatserna efter situation och individ. Det verkar dock vara en svårighet att kartlägga de äldres psykosociala omsorgsbehov utifrån värdegrundens riktlinjer i och med att undersköterskor har svårigheter att kommunicera med omsorgstagarna.The aim with this study was to illuminate the work with loneliness among older people and how assistant nurses work to chart older peoples psychosocial needs with following framing of questions: How does loneliness appear among older people? How does assistant nurses work to chart the work with loneliness among older people according to socialstyrelsens values? How does assistant nurses work with loneliness among older people? To answer those questions, I used seven qualitative semi-structures interviews and then analyzed it from a hermeneutical perspective. With that background, I temathisized the interviews to the concepts aging and loneliness, work with charting of the work with loneliness among older people from Socialstyrelsens values, the teory of activity and the theory of disengagement. The results showed that loneliness among older people was understood through physical disabilities and a lack of social network according to the persons who was interviewed. The work with older people according to Socialstyrelsens values (SFS 2001:453) has shown to be a combination with the theory of activity and the theory of disengagement because of the individually oriented care. According to the three themes and goals of Socialstyrelsens values (SFS 2001:453) to create an individually oriented care, to respect older people and that the staff should have an adequate competence was partly processed according to my respondents answers. The individually oriented care and the respect for the older people were connected when the assistant nurses work with liaisonship, social interactions with the individual and adaptation of the care depending on the individual and situation. It also seems that there are some issues with the charting of older peoples psychosocial needs according to Socialstyrelsens values because of an communication problem between the caretakers and the assistant nurses according to the persons who were interviewed, which means that the goal about adequate education partly is processed.
48
Dennerman, Katarina. "MPS – En sällsynt och svår sjukdom : En artikelserie om människor vars liv påverkas av den ovanliga sjukdomen." Thesis, Södertörn University College, School of Discourse Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-451.
Full textAbstract:
Det var när Lucas Knies var dryga året som han fick sin diagnos – han lider av en svår ämnesomsättningssjukdom som bara fyra personer till i Sverige har. Sjukdomen är ärftlig och tillhör sjukdomsgruppen mukopolysackaridoser, MPS-sjukdomar. Läkarna har tidigare stått handfallna men forskningen har gått framåt och behandling för dessa sjukdomar håller på att utvecklas. De familjer som får beskedet att deras barn är svårt sjukt vill ofta ha kontakt med andra människor som befinner sig i samma situation. Informationsbehovet är stort och i juli 2005 startade MPS-föreningen för alla MPS-sjuka och deras familjer.
49
Hindriks, Julia, Amanda Johansson, and Sophie Jönsson. "Sjuksköterskors bemötande och hantering av våldsutsatta i heterosexuella och samkönade relationer : En kvalitativ jämförande studie av en akutmottagning." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37678.
Full textAbstract:
Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem, i synnerhet mäns våld mot kvinnor. Vad som inte får glömmas är att våld i nära relationer inte är begränsat till heterosexuella relationer, utan även förekommer i samkönade. Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ undersökning, öka kunskapen om och hur sjuksköterskor på en akutmottagning tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4). Av särskilt intresse är att undersöka om skillnader finns i bemötandet av heterosexuella och HBTQ-personer. Vår studie är således en fallstudie och bygger på en vinjett undersökning, kombinerat med semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes med fyra informanter, vilka är anställda sjuksköterskor på en akutmottagningen. Resultatet av studien tyder på att sjuksköterskor på akutmottagningen inte korrekt följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, vad gäller våld i nära relationer. Resultatet tyder även på att sjuksköterskorna är präglade av den heteronorm som råder i samhället, vilket innebär att de inledningsvis eller helt misstar samkönade relationer för att vara vänskapsrelationer.Intimate partner violence is a major societal problem, especially mens violence against women. What should not be forgotten is that intimate partner violence is not limited to heterosexual relationships, but also occurs in same-gender relationships. The purpose of this essay is to increase knowledge about and how nurses, in an emergency department, apply the National Board of Health and Welfare's regulations and general advice on intimate partner violence through a qualitative study (SOSFS 2014: 4). Of particular interest is to investigate whether there are differences in the treatment of heterosexuals and LGBTQ people. Our essay is a case study and is based on a vignette survey, combined with semi-structured interviews. The study was conducted with four informants, who are employed nurses at an emergency department. The results of the study indicate that nurses at the emergency department do not correctly follow the National Board of Health and Welfare's regulations and general advice regarding intimate partner violence. The results also indicate that the nurses are characterized by the heteronormative that prevails in society, which means that they initially or completely mistake same-gender relationships to be friendships.