Academic literature on the topic 'Socialt arbete och utredning'

This article introduces an approach within social work called green social. It is argued that this approach has a critical potential in its ability to respond to urgent issues concerning people’s current and future living conditions. It is further argued that in addition to its traditional involvement in problematic distribution of resources, social work can act upon linkages between social issues and issues concerning environmental and climate crisis when integrating areas of knowledge from other disciplines. Such linkages imply a revision of the construct ”person-in-environment” that traditionally denote a delimited notion of environment as the ”social environment”, thereby disregarding the biophysical environment that human beings are a part of. The article discusses concepts such as ”sustainable welfare”, ”de-growth” and ”transition” and presents examples of so-called ecosocial interventions while also making an argument for strengthening community work in Sweden.

Margaretha Järvinen: The meeting between clients and the system: on research in social work This article is based on the inaugural lecture by the first professor of social work in Denmark. Although coming later than in many other countries, the professorship symbolizes the fact that the field of social work is about to develop into a scientific field of research. The article focuses on social work as a meeting between clients and social welfare institutions. Although it has become popular to describe citizens who come into contact with social welfare institutions as “comsumers” or “users”, this article argues for retention of the idea of client, since these are people with limited freedom of action. Social workers are described as representatives of the welfare state, not as representatives of, or advocates for clients, as they sometimes describe themselves. The article discusses three aspects of the meeting between the client and the system, and is inspired by the work of Pierre Bourdieu. The first is how the system creates the client. Social work is constructed as a field in which clients and their problems are constructed in accordance with the system and its doxa, rather than the other way around. The second aspect is the janus face of help. The article questions the idea that social workers “help” their clients. The traditional helping relation between social workers and their clients is described as a relationship of symbolic power that tends to underline rather than relieve the client’s ‘otherness’. Finally, the article discusses Bourdieu’s concept of practical reason. The field of social work represents rituals, routines and rationalities that may be difficult to put into a neat scientific formula. It argues though, that this concept should not be used (as some social workers have done) as a bulwark against scientific inquiries into the doxa and symbolic power mechanisms of the field.

Evidensbaserad praktik (EBP) har länge varit föremål för en polariserad debatt inom socialt arbete. De mest uttalade meningsskiljaktigheterna rör EBP:s vetenskapssyn och i debatten accentueras detta ofta genom att EBP associeras med ett snävt metodologiskt fokus. Samtidigt har EBP i praktiken omtolkats på ett sätt som gjort att begreppet riskerar att urvattnas och inte bli förpliktigande. Varken ett snävt metodologiskt fokus eller ej förpliktigande tillämpningar är troligen optimala för att generera förbättringar i social omsorg eller för att ta till vara de reflektioner som gjorts inom socialtjänsten som kan vara värdefulla vid revidering av EBP. Den här studiens syfte är därför att göra delvis ny begreppsbildning tillgänglig och visa vad den kan betyda för att utveckla förhållningssätt och tillvägagångssätt. Det görs genom att analysera relationen mellan EBP:s grundläggande tillvägagångssätt och en socialtjänstpraktik (personligt ombud) som uppvisar den komplexitet som anses typisk för socialt arbete. Ett vidare syfte är att bidra med reflektioner om vilka element i EBP som behöver revideras respektive tas till vara för att EBP ska vara ett potentiellt önskvärt projekt i en sådan verksamhet. Det empiriska materialet utgår ifrån intervjuer i en ombudsverksamhet och det analyseras med teoretisk utgångspunkt i teknik- och vetenskapsstudier. Resultatet visar att den typ av kognitiva formaliseringar som tillämpas i strävan efter mekanisk objektivitet inom EBP kan vara problematiska i ombudsverksamheten. Samtidigt är formaliseringar i sig inte problematiska eftersom ombudsverksamheten, trots intryck av komplexitet, är mer formaliserad än vad den först verkar. De mest betydelsefulla formaliseringarna i verksamheten är dock inte kognitiva utan sociala och analysen pekar på att det kan vara värdefullt att komplettera EBP med medveten och strukturerad användning av sådana sociala formaliseringar för att stärka disciplinär objektivitet.

Hur upprättas och upprätthålls naturalisering av statliga könsklassificeringspraktiker? Vilka vägar till naturalisering aktualiseras när ambitionen är att inkludera trans- och intersexpersoner i statlig administration och reglering? Dessa frågor ligger till grund för analysen i denna artikel om betydelsebildning i den offentliga utredningen Transpersoner i Sverige (SOU 2017:92) – en utredning som på många sätt skiljer sig från tidigare utredningar som behandlar trans- och intersexpersoner och statlig reglering. I analysen behandlar jag utsagor om kunskap samt det arbete dessa utsagor gör i förhållande till betydelsebildning om inkludering i statlig reglering. Jag redogör för vägar till naturalisering av statliga könsklassificeringspraktiker som handlar om möjligheter till kategoribaserad mätning och sortering i befolkningsstyrningsprogram. Jag vill med artikeln bidra till ett akademiskt och politiskt samtal som tar sin utgångspunkt i att naturaliserad statlig reglering leder till ökade negativa konsekvenser för marginaliserade grupper. Det är därför av stor vikt att studera hur naturalisering upprättas, upprätthålls och utmanas.

ABSTRACT The purpose of the following qualitative study is to investigate how social workers in the social services make decisions based on the application of law from the Convention on the Rights of the Child and the Social Services Act for children of school age up to 15 years, who have problems in their relationship with their guardians and who are exposed to an unsafe environment. Semi-structured interviews were conducted with four social workers. In the social services' child and youth investigations, the best interests of the child and the Convention on the Rights of the Child are considered in Article 12. The study wants to understand how social workers consider the best interests of the child in investigations and assessment of interventions. There are several different methods that are implemented in the social services' child and youth investigation. BBIC, Signs Of Safety and ACE. The methods are applied to help social workers to investigate those families with children where, for example, there is violence in a close relationship, neglect and where there are shortcomings in parenting. Interventions that the social worker offer are supportive interventions and intervention efforts. Important factors that can affect the assessment one of the efforts is health. Keywords: Sign of Safety, children social work, children mental illness, parental behavior affects children and parents' relationship to their children.

Huvudsyftet med denna studie är att belysa komplexiteten i familjerättens utredningar gällande umgänge i relation till handlingsutrymme, barnperspektiv samt ett barns perspektiv. Tolv familjerättssekreterare i nio olika kommuner har intervjuats enligt en semistrukturerad intervjudesign. Insamlad data har sedan analyserats för att belysa de aspekter som skildrar familjerättssekreterarnas upplevelse kring hur deras utredningar utförs. Resultatet påvisar att informanternas arbete gällande den materiella utredningen har stora likheter med varandra, men att tillvägagångssättet under utredningarna skiljer sig åt mellan dem, både när det kommer till tidsåtgång, antal barnsamtal samt nyttjandet av manualer eller metoder. Studien påvisar även att familjerättssekreterarna upplever sig ha en hög grad av handlingsutrymme som de värnar om, då detta utgör möjligheten till att göra bedömningar utifrån det enskilda barnets bästa i dennes unika situation.
The main purpose of this study is to shed light on the complexity of family court investigations regarding visitation rights in relation to scope of action, child perspective and a child’s perspective. Twelve family court secretaries at nine different municipalities have been interviewed according to a semi-structured interview design. Collected data has then been analyzed to shed light on the aspects that the family court secretaries experience regarding how their investigations are conducted. The result shows that the work of the informants regarding the material investigations has great similarities, but that the procedure during the investigations differs between them, both when it comes to time spent on the investigations, the number of discourse with the child and the use of manuals or methods. The study also shows that the family court secretaries experience that they have a high level of scope of action which they cherish, as this forms the opportunity to make assessments based on the individual child's best interests in its unique situation.

Syfte med denna uppsats var att jämföra vad tidigare forskning säger om förhandsbedömningar med socialsekretares beskrivning av vad en förhandsbedömning innebär för dem. Särskilt fokuseras vilka faktorer som enligt litteraturen och socialsekreterarna leder till att en utredning öppnas respektive inte öppnas. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie av forskning gällande förhandsbedömning samt fokusgruppintervju med en grupp socialsekreterare. Undersökningen utfördes på en mottagningsgrupp som arbetar med barn 0-12 år och ungdom 13-18 år. Resultatet visade att förhandsbedömningar kännetecknas av en helhetsbedömning där familjen sätts i fokus av socialsekreterarna. Gränsen mellan förhandsbedömning och utredning upplevdes flytande av socialsekreterarna. Förutom nationella riktlinjer har mottagningsgruppen utarbetat egna riktlinjer som används vid förhandsbedömning av anmälan eller ansökan. Vid förhandsbedömning av en anmälan finns det både externa och interna faktorer som kan påverka beslutet om att inleda eller inte inleda utredning. Dessa är föräldrarnas, barnets eller ungdomens inställning, barnets eller ungdomens ålder, om familjen är känd sedan tidigare samt organisationsform och ekonomi. Slutsats: Socialsekreterarnas gemensamma uppfattning är att en förhandsbedömning inte är en miniutredning vilket inte överensstämmer med tidigare forskning. När det gäller faktorer som påverkar till att utredning inleds överensstämmer det i stort överens med vad tidigare forskning visar, med undantag av organisationsformen. Tidigare forskning visar att nackdelen med specialiserade enheter var att helhetssynen kunde gå förlorad. Socialsekreterarna tyckte i motsats till tidigare forskning att organisationsformen för med sig ett helhetstänkande utifrån de varierande ärenden som inkommer samt att organisationsformen effektiviserar arbetet. Helhetstänkandet innebär att socialsekreterarna får en samsyn och en gemensam grund att stå på som påverkar vilket beslut en förhandsbedömning får. I jämförelse med tidigare forskning är det på mottagningsgruppen tydligare vilket tillvägagångssätt, vilken information, samt kontakttagande som behöver samlas in vid förhandsbedömningar. Alla socialsekreterare på mottagningsgruppen utgår från lika bedömningsgrunder för att komma fram till ett beslut. Detta för att underlätta arbetet vid förhandsbedömningar samt säkra klientens rättssäkerhet.

Sammanfattning

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilket värde socialtjänsten tillmäter Ekbackens utredningar och om de rekommendationer som ges följs. Studiens frågeställningar är: Av vilka anledningar anlitar socialtjänsten Ekbacken? Motsvarar Ekbackens arbete det uppdrag som socialtjänsten gett? Har utredningen tillfört ny kunskap? Vilken betydelse har en utredning på Ekbacken för socialtjänstens fortsatta behandlingsplanering? Följer socialtjänsten Ekbackens rekommendationer? Hur värderas en utredning på Ekbacken i förhållande till andra utredningsmodeller? Metodvalet är kvalitativt och bygger på intervjuer med sju socialsekreterare från olika kommuner i Dalarna. Studiens teoretiska tolkningsram utgår från begreppet kvalitet i den sociala barnavården, med fokus på teorianknytning, delaktighet och barnperspektiv. Resultatet visar att de utredningar som görs på Ekbacken tillmäts ett högt värde och att socialtjänsten i hög grad följer de rekommendationer om insats som lämnas från Ekbacken. Ekbacken anses erbjuda ett komplement som kan bidra med teoretisk förankrad kunskap och delaktighet för familjerna, såväl i utredningsprocessen som i utformandet av insatser. Detta skapar trygghet i socialsekreterarnas svåra och många gånger kritiserade arbete. Hur samverkan med psykologisk och psykiatrisk expertis skulle kunna utformas är ett angeläget område för vidare forskning. Att utforska även familjernas syn på värdet av Ekbackens utredningar, skulle ytterligare bidra till att deras röster hörsammas.

Studiens syfte var att undersöka hur biståndshandläggare utreder äldre dementas behov utifrån vad de dementa uppger och uttrycker. Syftet har preciserats i frågeställningar som innefattar hur biståndshandläggare säkerställer att äldre dementa får den vård och omsorg de är i behov av samt hur de säkerställer att vården och omsorgen blir utifrån den demenssjukes önskemål och självbestämmanderätt. I studien tillämpades en kvalitativ metod och datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sju biståndshandläggare som arbetar med biståndsbedömning gällande äldre. De teorier som tillämpades för att analysera resultatet var pliktetik, situationsetik, konsekvensetik, begreppet doxa samt handlingsutrymme. Studiens slutsatser är att det är svårt att beskriva specifika tillvägagångssätt vid utredning av äldre dementas behov då arbetet är situationsbundet. Vidare är en slutsats att dementas självbestämmanderätt inte alltid kan säkerställas vilket beror på biståndshandläggarens tillvägagångssätt. Det framkommer även att biståndshandläggare inte alltid kan säkerställa att dementa får den vård de är i behov vid bristande samtycke, eftersom biståndshandläggarens handlingsutrymme i dessa fall inte räcker till.

Samhället har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjänsten ska socialnämnden tillsammans med föräldrarna bidra till att de unga får säkra och trygga uppväxtförhållanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar på grund av sitt beteende är i behov av vård kan socialnämnden omhänderta dessa ungdomar för att de inte ska utsätta sig själva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda på om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda på vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rättsdogmatisk ansats och det material som användes var i första hand rättskällor så som lagtext, förarbeten och doktrin. Resultatet visade att flickor blir diskriminerade i 3 § LVU och att paragrafen stämmer bättre överens med pojkars problematik.

The aim of this thesis is to acquire a deeper knowledge of Swedish social services’ written child welfare investigations. These investigations are conducted and documented by social workers at social welfare offices, and the investigations sometimes have a major impact on the lives of individuals. The research material consists of 50 written child welfare investigations, social workers’ answers to interviews and questionnaires and also steering documents regulating the child welfare practice of the social services, but the study focuses on the written investigations. Drawing on genre analysis theory and critical discourse analysis, patterns of linguistic features in the investigations are highlighted and considered as genre-specific features. Overall the investigations as written documents are considered both as discursive tools in a professional setting and as social authorities’ texts with great power in an asymmetrical power relation between authorities and individuals. This inherent duality implies different communicative purposes which are difficult to merge in the same document. The study includes a variety of empirical data and analytical tools deriving from genre analysis, critical discourse analysis, corpus linguistics and linguistic stylistics. In the study both quantitative and qualitative approaches are combined, creating methodological triangulation. The results show that all the investigations are alike in terms of communicative purposes, indicating that the concept of genre is rigid concerning the text sample. In other respects all the investigations are characterized by variation, in both linguistic and more content-oriented aspects. In some sections of the texts the language is formal and in others it is casual. This can be understood as a consequence of different purposes coexisting in the same text. The results also show that different text participants are constructed differently concerning responsibility for affecting other participants. The authorities’ impact through processes is often hidden in passive clauses. Another result indicates that pseudo-nominalization is a functional linguistic tool in the discourse, which might be a reason to reevaluate plain language recommendations regarding this grammatical construct.
Texter med tyngd

Syftet med studien var att se i vilken utsträckning mellantvånget tillämpades i Sverige och om det fanns några samband gällande tillämpning, kunskap och/eller ställningstagande kring mellantvånget. Studien utgår från en kvantitativ metod genom en webbenkät som besvarades av 109 socialsekreterare. Den insamlade data analyserades utifrån teorin om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visade att majoriteten av socialsekreterarna aldrig hade tillämpat mellantvånget. Det erhölls signifikanta samband gällande socialsekreterarnas tillämpning, kunskap och ställningstagande kring mellantvånget. Socialsekreterarna hade bristfällig kunskap om mellantvånget och ett önskat behov om ett förändrat mellantvång, vilket gav en indikation på varför det tillämpades i den utsträckning det gör. Tidigare forskning belyste vikten av tidiga insatser i form av mellantvånget för att tillgodose barnets rättigheter och förebygga att de far illa.
The aim of this study was to analyze how frequent coercive measures were applied in Sweden and if there were any connections regarding practice, knowledge and/or their standpoint. A quantitative method was used with a web survey which 109 social workers answered. The collected data was analyzed based on the theory of street-level bureaucrats. The result showed that the majority of the social workers never had applied coercive measures. There were significant connections regarding the social workers application, knowledge or their standpoint regarding coercive measures. The social worker's knowledge of coercive measures was inadequate and indicated that they desired to increase it. That gave an indication of why it is applied to the extent that it does. Previous research illuminated that early action is needed to cater the child’s rights and prevent them from getting hurt.

Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga får möjligheten att växa upp under trygga och för deras utveckling goda förhållanden. Syftet med studien var att göra en utredning av den 2 § i lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga (LVU) samt under vilka förutsättningar denna lag kan stärka socialtjänstens möjligheter att utföra de skyldigheter de är ålagda. Avsikten har förutom att förmedla regleringen kring 2 § LVU varit att redogöra för hela processen från det att beslut om utredning fattas till vårdens upphörande. Vid ansökan om vård enligt LVU är socialnämnden underställd en rättslig överprövning varför studiens syfte även avsåg socialnämndens medverkan vid rättens bevisprövning. När beslut fattas om tvångsvård skall principen om barnets bästa vara likt en ledstjärna vid avgörande varför studien även omfattade att bringa klarhet i innebörden av denna princip. Uppsatsen är rättsdogmatisk och kvalitativ i sin karaktär och därför har främst traditionella rättskällor som författningstexter, förarbeten, doktrin och praxis används för besvara dess syfte.

This essay reflects on the thoughts and experiences of social workers in child protection agencies when it comes to talking about sexuality with teenagers, age 13-20, who is being subjected to inquiry. The research is qualitative and based on five semi-structured interviews. It has a phenomenological position and has been analyzed hermeneutically through cognitive and gender theory. Previous research shows that youths who get in contact with child protection often have issues about their sexuality. This study show that social workers in the agencies lack knowledge about this issue and that they seldom talks about it with the teenagers or their own colleagues. They are however aware of risks involved with the youth’s sexual activities and the problems that may evolve from it. Despite this they sometimes avoid the subject. Their reason is that they are afraid of investigating more than necessary and by doing so offend the clients. Sexuality for them is a private area and they feel that they need motivation for asking certain questions. The study also shows that they find it easier to talk with teenagers of the same gender as themselves. The teenagers therefore get varied help and treatment.