Academic literature on the topic 'Socialt hållbar utveckling'

This Swedish quantitative study aims to fill a research gap concerning how preschool teachers understand and work with education for sustainable development. Empirical data were collected in a questionnaire distributed to 187 Swedish preschools. The questionnaires consisted of 13 multiple choice questions and five open ended questions exploring how the preschool teachers interpret education for sustainable development and environmental education both as concepts and in practice. Both education for sustainable development and environmental education were mainly associated with nature experiences, recycling and reuse of resources. Descriptions reflecting the economic and social aspects of sustainable development were mainly missing. These views were reflected in the types of activities the children were afforded. Preschools supported by in-service training had a broader understanding of the concept and worked more actively with environmental and sustainability issues with the children. This suggests the need for support for providing children with quality education about sustainability issues.

I följande artikel undersöks vilka diskurser och positioneringar som framträder hos studenter angående deras val att läsa en lärarutbildning. Positioneringar handlar i denna studie om grad av säkerhet, generalisering och attityd, som här har att göra med känslor och värderingar. Att få syn på diskurserna och positioneringarna är relevant för lärarutbildare för att kunna utveckla adekvata strategier för undervisning inom lärarutbildningen. Emedan tidigare forskning genomlyst motiven med en innehållslig synvinkel presenteras i den här artikeln en motsvarande genomlysning av hur innehållet, det vill säga motiven, faktiskt formuleras. Vi menar att i sättet att formulera motiven finns en problematisk aspekt som lärarutbildare bör bemöta för att undervisningen ska leda till att lärarstudenten får en utbildning som är hållbar över tid i ett samhälle i ständig förändring. Resultatet av den studie vi presenterar visar att studenterna främst uttrycker en social diskurs och positioneringar som förmedlar en syn på lärar- och elevidentiteter som förhållandevis ensidiga. I mötet med ett akademiskt förhållningssätt där perspektivtagande och utveckling står i fokus kan en dylik hållning behöva luckras upp för att ge utrymme för förståelse av kunskapande och undervisningskontexter.

Conflict or harmony between economic, ecologic and social sustainability are two opposing perspectives that have appeared in the current debate about sustainable development. The aim of this studyis to investigate how the relations between these sustainability aspects are established in a concrete school practice. The present study is a case study and investigates two classes of Swedish upper secondary students presenting a three-weeks thematic assignment concerning sustainable urban planning.The empirical material consists of field notes, audio-recordings, video-recordings and students’texts. In order to analyse the students’ meanings about sustainable development a method inspired from pragmatic discourse analysis is used. The findings show how the students in their language usage constitute a harmony perspective on sustainable development. The results and implications for teaching and learning are finally discussed.

Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen. Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids! En vacker sommardag i Vasa 2021, Mia Porko-Hudd Huvudredaktör

The aim of this study was to examine how two integrating social enterprises relate to and combines social, ecological and economic sustainability and how they work with sustainable development in the field of social work. The study has been focusing on three questions: What are the values underpinning “Macken” and “Vägen uts” approach to sustainable development? What motivates these companies to work with ecological sustainability in the creation of new jobs? How do these companies combine social, ecological and economic sustainability? To answer our questions we have been interviewing nine employees through semi-structured interviews combined with observations and this study was analysed through a symbolic perspective. The conclusion of this study showed that these companies worked with specific themes to reach social sustainability. Recurring themes in the study was empowerment, recovery and the employee’s own experience of exclusion. To achieve ecological sustainability the companies worked with recycling furniture and fabric as a way of creating new jobs. They also had ecological cafés and ecological cultivations. Furthermore the economical sustainability was displayed throw the reinvestment of the profit to hire more people to the companies.

The world faces major challenges in terms of sustainable development. Sustainable development is a guiding principle for the United Nations and the international community and it is also a recurrent concept in everyday life. The aim of this study was to compile and analyze studies in social work that includes sustainability and/or sustainable development. We have conducted a literature review where 13 studies were compiled, analyzed and compared based on the global definition of social work. The result shows that social work should play a significant role in the work for sustainable development, and this requires a holistic approach in order to include the natural environment. According to result issues regarding environment and sustainable development should also be incorporated in the curriculum of social work education. The dimensions primarily addressed in the chosen studies are social sustainability and ecological sustainability, as well as social justice and ecological justice. Our interpretation is that social work has begun a shift towards sustainable development. Social work can, and should be, a part of the work for sustainable development.
Världen står inför stora utmaningar när det gäller hållbar utveckling. Hållbar utveckling är idag en vägledande princip för Förenta Nationerna och världssamfundet, och det är även ett återkommande begrepp i vardagen. Studiens syfte var att sammanställa och analysera studier i socialt arbete som inkluderar hållbarhet och/eller hållbar utveckling. Således har vi genomfört en forskningsöversikt som resulterade i 13 sammanställda studier, som analyserades och jämfördes utifrån den globala definitionen av socialt arbete. Resultatet visar att socialt arbete bör vara en viktig aktör i arbetet för en hållbar utveckling, vilket kräver att socialt arbete antar ett helhetsperspektiv som inkluderar den naturliga miljön. Resultatet visar även att frågor om den naturliga miljön och hållbar utveckling bör införas i läroplanen i utbildning för socialt arbete. De dimensioner som främst behandlas i studierna är social hållbarhet och ekologisk hållbarhet, likväl social rättvisa och ekologisk rättvisa. Vår tolkning är att socialt arbete har påbörjat ett skifte mot arbetet för en hållbar utveckling. Socialt arbete kan, och bör, vara med i arbetet för en hållbar utveckling.

The purpose of this study is to inquire into how teaching educators within the Social Work Program at the Linneaus University of Sweden are comprehend the concept of sustainable development. Both in relation to the relevancy the concept has in social work as a profession and within the realms of education. The aim is to examine the discrepancies between what is stated in policy documents and what is actually taught. The study is based upon semi-structured interviews with a group of teaching educators from the Department of Social Work at the Linneaus University. Conclusions show that there is some obscurity surrounding what sustainable development as a concept really is and that general comprehension of the concept is limited. Not one of the participants in the study could describe concretely in which way the concept of sustainable development could be of relevance for social work as a profession. Furthermore it can also be concluded that a clear definition of sustainable development from the Linneaus University management is missing as well as the right tools and conditions for implementation, of the concept stated within the policy documents, are insufficient. The study also aims to contribute towards the discussion concerning everyone’s responsibility when it comes to a common journey towards a sustainable future.

Aim: The purpose of the study is to investigate how WISE (Work integration social enterprises) promotes employee health and sustainable development. Method: In order to investigate how WISE works to promote health and sustainable development, interviews were carried out with four business managers at four companies. Semi-structured interviews were conducted with operational managers at WISE in Central Sweden. Results: Analysed data showed that WISE promoted the health of employees through increased opportunities, increased quality of life and preconditions for all. The results also showed that there were ongoing sustainability efforts. The social, economic and ecological dimension clearly appeared in WISE's work. Conclusions: WISE is a relatively new research area and more research is needed on the challenges and opportunities that WISE face in terms of as well as their needs to strengthen health promotion and sustainability achievements. More research is needed on the public health impact of work integration social enterprises as well as on evaluating both health promotion and sustainability measures performed.   Keywords: Work integration social enterprises, sustainable development, health promotion, inclusion, social participation

Förtätning är idag en aktuell stadsplaneringsmetod när dagens städer behöver byggas med hänsyn till den snabba urbaniseringen som sker. De utmaningar många städer står inför med kraftigt ökat antal invånare kräver hållbara planeringslösningar där förtätning anses utgöra en del av denna hållbara inriktning. Den ekologiska hållbarheten har dock dominerat debatten om huruvida förtätning främjar hållbarhet. I denna studie har istället förtätning studerats utifrån social hållbarhet. Syftet är att undersöka hur den sociala hållbarheten påverkas av stadsplaneringsmetoden förtätning i Uppsala. Då staden har en snabb befolkningstillväxt är förtätning en central strategi i Uppsalas framtida utveckling vilket gör staden relevant för denna studie. I genomförandet av studien har kvalitativ metod använts, främst genom intervjuer men även genom att analysera dokument från Uppsala kommun samt fotografering av den fysiska miljön i områdena Sala backe och Kvarngärdet. Denna studie har påvisat att förtätningens inverkan på den sociala hållbarheten är komplex då det både finns möjligheter och utmaningar med denna metod. Uppsala kommun förtätar staden samtidigt som de arbetar för att skapa mervärden, bland annat genom att koppla samman stadens funktioner och skapa blandning.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att fokusera på miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hållbar utveckling. Utifrån miljöaspekten fokuserade vi på återvinning och utifrån den sociala aspekten fokuserade vi på Barnkonventionen. Vårt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stärka elevernas medvetenhet inom hållbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vårt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod använde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar. Vi gjorde vår aktionsforskning på två olika skolor, vi var på varsin skola i varsin klass. Vår slutsats av vår aktionsforskning är att barn uppskattar att deras åsikter och tankar tas på allvar samt att de får vara med och påverka sin vardag. Vi tror även att det är viktigt att fånga barnens intresse samt att det är på rätt nivån för dem.

Alsters herrgård är den forna poeten Gustaf Frödings minnesgård, belägen öster om Karlstad. I vår uppsats vill vi studera hållbarheten i Alsters herrgårds arbete inom de sociala och miljömässiga aspekterna. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med anställda på herrgården som är kunniga inom ämnet, och på så sätt fått en djupare inblick i verksamhetens hållbarhetstänk. Vi har även läst relevant litteratur och information på hemsidor för att få en vetenskaplig grund i ämnet. I uppsatsens teoretiska ramverk förklarar vi centrala begrepp och teorier som vi anser är relevanta för studien, som sedan kan kopplas till verksamheten och deras aktiva arbete. Studien visar även upp Alsters herrgård arbete kopplat till hållbar utveckling. Då hållbar utveckling är ett begrepp med flera definitioner, så har även herrgården sin egna definition. Kulturarv, Gustaf Fröding och hållbar utveckling är tre fokusområden som Alsters herrgård arbetar med, och dessa finns med i en vision som samtliga anställda på herrgården har fått ta del av. Verksamhetens hållbarhetsarbete handlar till stor del om tillgänglighet och miljömedvetenhet, och från år 2010 till år 2013 blev området tillgängliggjort, vilket handlade mycket om handikappanpassning till och i byggnader. De fokuserar även på att minimera den negativa miljöpåverkan, som exempelvis köpa in närproducerade varor. Eftersom herrgårdens byggnader är kulturminnesmärkta är ombyggnationer en omständlig och långvarig process, och Länsstyrelsen Värmland är enligt Alsters herrgård de som tar de slutgiltiga besluten kring förändringar på platsen. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att Alsters herrgård är en verksamhet som har implementerat hållbarhetsaspekten väl i sin planering, både socialt och miljömässigt. Även om de på grund av kulturminnesmärkningen inte kan genomföra alla ändringar de vill, är hållbar utveckling alltid med i fokus.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stora svenska byggföretag arbetar med socialt ansvar i de lokalasamhällen där de bygger. Frågeställningarna i undersökningen är om företagen arbetar med socialt ansvar, hur degör det i det lokala samhället där de verkar och hur de kommunicerar sitt arbete med socialt ansvar. Intervjuer harförts med representanter från Peab, Skanska och NCC för att ta reda på strategier bakom arbetet med hållbarutveckling. Resultatet visar på att alla tre företagen arbetar med socialt ansvarstagande utifrån ekonomiska,ekologiska och sociala hållbara aspekter och på grunder där de tror på en samhällsutveckling där människorintegreras och har möjligheter till goda levnadsmiljöer. Ett av de sociala arbeten som görs i det lokala samhälletär arbetsmarknadsinsatser där företagen erbjuder praktikplatser och utbildning med målet att få inlångtidsarbetslösa på arbetsmarknaden. Genom att analysera företagens hemsidor framgår det hur de väljer attprofilera sig och sitt varumärke. Alla tre företagen kommunicerar att de har ett ansvar i samhällsutvecklingen ochatt de arbetar på flera sätt för att ta det. Ingen av dem har metoder för att mäta lönsamheten i att ta socialt ansvar,men alla är överens om att de hade förlorat flera affärer om de inte hade gjort det.

Syftet med studien är att undersöka hur sju F-3 lärare ser på undervisning för hållbar utveckling samt fördjupa kunskapen om hur de arbetar med hållbar utveckling. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där informanterna arbetar på olika skolor. För att öka förståelsen kring betydelsen av hållbar utveckling använder vi oss av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska  teori (1979). Vi har även använt Uitto & Salorantas (2017) forskning för att styrka våra teorier gällande arbetet med hållbar utveckling i skolan. Resultatet visar att begreppet hållbar utveckling är mångtydigt och komplext. Skolornas arbete är en viktig del i samhällets uppbyggnad. Resultatet visar även att det finns en tydlig koppling mellan arbetet med hållbar utveckling och hur det sociala klimatet ser ut på skolorna. Relationsbyggande är en väsentlig del i elevernas välmående och kunskapsutveckling. En stor del av samhällets framtid hänger på skolans sätt att tolka och arbeta med hållbar utveckling. För att bygga ett tryggt och stabilt samhälle krävs det att vi går hand i hand mot en hållbar framtid.

I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende på hur de definierar begreppet hållbar utveckling, hur deras förhållningssätt är till hållbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, även kallat samhällsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen är Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien är baserad på intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hållbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hållbar utveckling och pekar på att det finns många olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna från intervjuerna och det studerade materialet är dock att företagen utgår från det grundläggande dokumentet från Brundtlandkommissionen. Däremot skiljer det sig mellan företagen hur man väljer att uttrycka definitionen skriftligt och muntligt, samt hur företagen valt att arbeta efter begreppet. De intervjuade företagen kommer från olika branscheroch därmed är deras hållbarhetsarbete varierande. Studien visar också på att företagen anser sig ha arbetat efter begreppet under en lång tid, det nya är att de mera har samlat arbetet under begreppet hållbar utveckling. En fråga som studien går in på specifikt är den sociala aspekten och företagens samhällsansvar. Att företagen ges mer och mer ansvar är något som framkommer i studien och företagen upplever detta som en svårighet. De undrar var gränsen ska gå, det vill säga hur mycket företagen ska ta på sig av samhällsansvaret. Från vems synvinkel ska begreppet definieras? En fråga som också belyses är om det är självklart att alla i samhället ska ha ”maximalt” ansvar för alla tre grundstenarna i hållbar utveckling, det vill säga miljö, ekonomi och socialt ansvar.”Triple bottom line”konceptet är det som ligger som en grund för många företag idag. Utgångspunkten är att för ett företag ska vara långsiktigt hållbart så måste det vara både finansiellt stabilt, det måste ta hänsyn till samhällets kulturella och sociala värderingar, och det måste reducera sin negativa miljöpåverkan.