Relevant bibliographies by topics / Socialt stöd av chef

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Socialt stöd av chef'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 3 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Socialt stöd av chef.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Socialt stöd av chef"

1

KVIST, BÉATRICE, GUNILLA KATAJAVUORI, and VAPPU VIEMERÖ. "Upplevelsen av amningen i relation till kunskap och socialt stöd." Nordisk Psykologi 40, no. 1 (January 1988): 24–33. http://dx.doi.org/10.1080/00291463.1988.10636902.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jantunen, Ella, Anneli Sarvimäki, Raill Gothóni, and Helena Ewalds. "Behovet av socialt stöd hos anhöriga till årldingar på sjukhus: En jämförelse av anhörigas och vårdares uppfattningar." Nordic Journal of Nursing Research 13, no. 2 (June 1993): 11–14. http://dx.doi.org/10.1177/010740839301300207.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wrede-Jäntti, Matilda, and Cecilia Wester. "Verkstaden – en laddningsstation - Unga deltagares erfarenheter av erhållet psykiskt och socialt stöd vid arbetsverkstäder i Svenskfinland." Tidsskrift for psykisk helsearbeid 12, no. 04 (December 7, 2016): 318–29. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-3010-2016-04-04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gustafsson, Jasmine, Nelli Lyyra, Raili Välimaa, and Nina Simonsen. "Socialt stöd, känsla av ensamhet och psykiska besvär bland finlandssvenska ungdomar." Sosiaalilääketieteellinen Aikakauslehti 58, no. 2 (May 27, 2021). http://dx.doi.org/10.23990/sa.95944.

Full text
Abstract:
I den här studien utforskades ifall det förekommer sociodemografiska skillnader i upplevelse av psykiska besvär, socialt stöd och känsla av ensamhet bland finlandssvenska ungdomar. Det undersöktes även ifall ungdomarnas upplevelse av psykiska besvär kan förklaras med familje-, kamrat- och klasskamratstöd samt känsla av ensamhet. Utöver det utforskades ifall samband mellan socialt stöd och psykiska besvär kan förklaras med känsla av ensamhet. Som datamaterial användes WHO:s skolelevstudie (WHO-Koululaistutkimus) från 2018 med ett deltagarantal på 599 svenskspråkiga elever från årskurs 5, 7 och 9 (Målder = 11,9/14,0/15,9; svarsprocent 38 %). Som statistiska analysmetoder användes Pearsons chi2-test, envägs variansanalys, oberoende t-test, Spearmans rangkorrelationsanalys, multipel linjär regressionsanalys och medierande analys. Resultaten visade att flickor upplevde psykiska besvär och känsla av ensamhet i högre grad än pojkar. Elever i årskurs 7 och 9 upplevde nervositet i signifikant högre grad än eleverna i årskurs 5. De med högre upplevd socioekonomiska status upplevde i lägre grad psykiska besvär. Det förekom inte signifikanta skillnader i fråga om psykiska besvär, socialt stöd eller känsla av ensamhet mellan finlandssvenska ungdomar bosatta i stadsort och på landsbygden. Familjestöd och klasskamratstöd förklarade psykiska besvär signifikant och negativt, vilket innebar att lägre grad av familje- och klasskamratstöd associerades med högre grad av psykiska besvär. Känsla av ensamhet förklarade psykiska besvär signifikant och positivt, det vill säga högre grad av ensamhetskänslor associerades med högre grad av psykiska besvär. Kamratstöd förutsade inte psykiska besvär signifikant. Enligt resultaten kunde även samband mellan socialt stöd i form av familje-, kamrat- och klasskamratstöd och psykiska besvär delvis förklaras med känsla av ensamhet. Studien bidrar med ny kunskap om finlandssvenska ungdomars välmående och kan uppmuntra till hälsofrämjande verksamhet. För att få en djupare förståelse om lägre nivåer av socialt stöd och upplevelse av ensamhet i grundskoleålder kan vara riskfaktorer för utveckling av mental ohälsa behövs mer forskning, speciellt i form av longitudinella studier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hammarström, Gunhild, and Sandra Torres. "Livssituation och förhållningssätt bland äldre i behov av hjälp och stöd." Socialvetenskaplig tidskrift 12, no. 4 (March 28, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2005.12.4.2614.

Full text
Abstract:
Denna studie behandlar hur äldre personer i behov av hjälp och stöd i sitt vardagliga liv framställer sin livssituation. Fyra olika förhållningssätt har identifierats utifrån vad de intervjuade berättar om sina funktionsnedsättningar, rumsliga och sociala begränsningar, sociala relationer och socialt stöd samt välbefinnande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lindqvist, Rafael, and Lars Olov Bygren. "Arbetsrehabilitering av arbetslösa långtidssjuka kvinnor Informellt socialt stöd vid myndighetskontakter." Socialvetenskaplig tidskrift 4, no. 2 (January 31, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1997.4.2.2953.

Full text
Abstract:
Arbetsrehabilitering för den som är både arbetslös och långtidssjkukskriven förutsätter ofta kontakt med ett flertal olika myndigheter, vilka har olika regler, mål och avgränsning för sina hjälpinsatser. Detta kan ur den enskildes synvinkel vara en mycket krävande uppgift särskilt om individens sociala situation, problem med hälsa och arbete är sammanflätad. Artikeln visar att ett informellt socialt stöd från en facklig organisation kan vara ett viktigt led i arbetsrehabiliteringen för arbetslösa långtidssjukskrivna kvinnor, både för att stärka självkänsla och motivation och för att få igång konkreta rehabiliteringsåtgärder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Espvall, Majen, and Peter Dellgran. "ULF’s sociala sida. Om socialt stöd och sociala nätverk i levnadsnivåundersökningarna." Socialvetenskaplig tidskrift 13, no. 1 (March 31, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2006.13.1.2612.

Full text
Abstract:
De svenska levnadsnivåundersökningarna har fortlöpande använts för att studera förändringar i sociala relationsmönster. I denna artikel granskas de teoretiska grundvalarna för – och begränsningarna i – dessa studier och hur betydelsen av sociala relationer tolkats och diskuterats under de decennier som dessa välfärdsmätningar ägt rum.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Sallnäs, Marie, Stefan Wiklund, and Hélène Lagerlöf. "Social barnavård ur ett välfärdsperspektiv. Ekonomiska och materiella resurser, psykisk hälsa och tillgång till socialt stöd för ungdomar i familjehem och vid institutioner." Socialvetenskaplig tidskrift 17, no. 1 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2010.17.1.2489.

Full text
Abstract:
Social barnavårdsforskning utgår i betydande utsträckning från ett behandlingsperspektiv. I denna artikel, däremot, rapporteras olika aspekter av placerade ungdomars välfärd. Genom att replikera nationella levnadsnivåundersökningar har vi undersökt välfärdsfaktorer bland ungdomar i familjehem och vid institutioner och gör jämförelser med ungdomar i normalpopulationer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Vuorenpää, Sari, Lili-Ann Wolff, and Pia Sjöblom. "Social hållbarhet och scientific literacy i flerspråkiga naturvetenskapsklassrum." Ainedidaktiikka 4, no. 3 (December 22, 2020). http://dx.doi.org/10.23988/ad.97377.

Full text
Abstract:
Den här artikeln fokuserar på social hållbarhet som undervisningspraxis, inte som undervisningsinnehåll, närmare bestämt hur den naturvetenskapliga undervisningen kan förverkligas på ett socialt hållbart sätt. Forskningsfrågan är hur lärare som undervisar i naturvetenskaper kan erbjuda elever mer likvärdiga förutsättningar att utveckla scientific literacy. Vi sökte svaret med stöd av klassrumsobservationer i Finland och Sverige. I resultatet utkristalliserade sig särskilt fyra kategorier med relevans för social hållbarhet i undervisningen: språkanvändning, konkretisering, tidsanvändning och uppmuntran till elevinitiativ. Ett likvärdigt lärande i naturvetenskaper kräver en didaktik där målmedvetet språkbruk sammanflätas med konkreta lärandesituationer utan tidspress. Det är även ett lärande där elevinitiativ tillvaratas. Social sustainability and scientific literacy in multilingual science classrooms Abstract The focus of this article is social sustainability as a teaching practice, not as teaching content. Specifically, the concern is how to realize science teaching in a socially sustainable way. The research question is how science teachers could offer students equal opportunities to develop scientific literacy. We have searched for answers through classroom observations in Finland and Sweden. The analysis revealed four categories with relevance to social sustainability teaching practice: language use, tangibility, time use, and encouragement of student initiatives. Equal science learning requires teaching methods that include purposeful use of language in practical learning situations without time pressure. It is also the teaching that supports student initiatives. Keywords: social sustainability, sustainability education, subject language, scientific literacy, science education
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Socialt stöd av chef"

1

Hänninen, Teresa, and Sara Al-Kazimi. "Äldreomsorgens chefers upplevelse av socialt stöd och hur det påverkar den psykosociala arbetsmiljön." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26261.

Full text
Abstract:
Arbetet som första linjens chef inom äldreomsorgen innebär dagliga utmaningar. Chefer och ledarskap är starkt bidragande till hur de anställda mår, samt har en stor betydelse för hur de presterar och hur deras engagemang ser ut. Stödet till chefer skiljer sig utifrån individuella och organisatoriska förutsättningar. En god arbetsmiljö förutsätter att man får det stöd som man har behov av, för att klara de krav som ställs på chefen. Tidigare studier visar att ett större socialt stöd till första linjens chefer är synonymt med en lägre stressnivå (Dellve, Andreasson & Jutegren, 2013). Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer i äldreomsorgen upplever det sociala stödet från kollegor och chef, i synnerhet nu under coronapandemin, och hur har stödet påverkat chefens arbetsmiljö. Coronapandemin, som spred sig under våren 2020, bidrog starkt till utmaningar som man aldrig tidigare hade erfarit, vilket gjorde att chefernas arbetsmiljö blev än mer ansträngd. Vi, författarna, har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua sex enhetschefer (första linjens chefer) inom äldreomsorgen, som beskriver sina upplevelser av socialt stöd och hur det påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Vi har också valt att ta pandemin i beaktning, då den var högst aktuell när studien genomfördes. Resultatet visar att flertalet av respondenterna upplever att de får tillräckligt med socialt stöd, så pass att man känner att man klarar av sitt uppdrag och att det bidrar till en god arbetsmiljö. Resultatet visar också att coronapandemin har orsakat ett större behov av socialt stöd.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Staaf, Emmelie. "Socialt stöd av chefen inför arbetsåtergång : Förväntningar hos personer med utmattningssyndrom." Thesis, Högskolan i Gävle, Arbetshälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26680.

Full text
Abstract:
Under de sista decennierna har den psykiska ohälsan i Sverige ökat dramatiskt och orsakat en omfattande sjukfrånvaro med en hög belastning på samhällets socialförsäkringssystem som följd. Utmattningssyndrom är en av de vanligaste diagnoserna som leder till sjukfrånvaro, som följd av både psykiska och fysiska symtom. Chefen har stort ansvar och en viktig roll i rehabiliteringsprocessen, där det sociala stödet från hens sida tycks vara betydelsefullt. Emellertid är det mindre känt vad personer som är sjukskrivna för utmattningssyndrom förväntar sig att få för socialt stöd av chefen inför arbetsåtergång, vilket undersöks och beskrivs närmare i den här studien. En kvalitativ tvärsnittsdesign tillämpades och fem individer som alla var sjukskrivna till följd av utmattningssyndrom inkluderades. De genomgick en semistrukturerad intervjuprocess, där innehållet transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att personer som är sjukskrivna för utmattningssyndrom förväntar sig att få socialt stöd av chefen inför arbetsåtergång. Det är framförallt ansvar och trygghet som utgör det sociala stödet, vilket yttrar sig genom olika variationer av känslomässig inlevelse, praktiska åtaganden och kommunikation. Ett strukturerat, lyhört och engagerat ledarskap där relativt långtgående, individfokuserade arbetsmiljöanpassningar erbjuds i samverkan med andra aktörer beskrivs av informanterna som viktigt inför arbetsåtergång. Studien förstärker inte bara den tidigare bilden av det sociala stödets betydelse i sammanhanget, utan diskuterar även mer ingående vilka förväntningar av socialt stöd som upplevs väsentliga.
In this research study, the role of social support from the supervisor in a return to work context was examined and analysed. Five individuals on sick leave due to burnout were asked to participate in the study. Informed consent was obtained from each individual and they were then subjected to a standardised interview, which was evaluated using qualitative content analysis. The result shows that individuals with burnout have expectations of social support from the supervisor, in particular with regard to taking responsibility and established a sense safety. The supervisor is expected to structure the rehabilitation and return to work, but also display emotional commitment such as trust, sensitivity and empathy. The communication between the supervisor and the individual during sick leave and the experience of social support from the supervisor may indeed be crucial to mediate a successful recovery. This study emphasized the importance of social support from the supervisor during sick leave from burnout to optimize return to work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Stenegard, Madicken. "Vikten av socialt stöd av chef ur medarbetarnas perspektiv : En explorativ studie som predicerar arbetstrivsel inom en organisation under distansarbete." Thesis, Södertörns högskola, Psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44417.

Full text
Abstract:
Folkhälsomyndigheten har under våren 2020 infört restriktioner på grund av det smittsamma viruset Covid-19 och hänvisar de som kan att arbeta hemifrån så länge de allmänna råden är gällande. Distansarbetet har drastiskt ökat i Sverige i samband med Covid-19 och huruvida det skapar positiva eller negativa effekter råder det delade meningar kring. Föreliggande studie var explorativ och syftade till att undersöka olika faktorer som utifrån tidigare forskning predicerar arbetstrivsel hos medarbetare inom en organisation under distansarbete. Följande frågeställning har besvarats i studien: Vilka prediktorer förklarar arbetstrivsel under distansarbete hos medarbetare inom en organisation? Samtliga deltagare var 86 anställda medarbetare utan personalansvar på Anticimex AB och Anticimex Försäkringsbolag. Samtliga deltagare var tjänstemän och hade olika befattningar inom olika områden såsom försäljning, ekonomi, affärsutveckling, marknad, administration, HR, IT, systemutveckling och juridik. I studien utfördes en korrelationsanalys och en multipel regressionsanalys för att predicera arbetstrivsel under distansarbete inom organisationen. Resultatet visade att social stöd av chef är det som förklarar och predicerar arbetstrivsel under distansarbete. Modellen, där endast socialt stöd av chef utgör förklarad varians, förklarade 42,2 procent av den upplevda arbetstrivseln. Studiens brister lyfts utifrån att resultatet är baserat på en enkätundersökning, utförd under en pandemi, bestående av deltagarnas självuppskattade upplevelser. Studiens styrkors lyfts utifrån de välvaliderade skalorna som används i föreliggande studie. Avslutningsvis rekommenderas utförande av longitudinella studier för att möjligen fastställa kausala samband i framtida forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Björklind, Eva. "”Det var min närmsta arbetsledare och min chef som gav mig det emotionella stödet, som hade störst betydelse” : En kvalitativ studie om det emotionella stödets betydelse i samband med socionomers återgång i arbete efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-9152.

Full text
Abstract:
People in Sweden are living longer than ever before, as research and improvements in medical care become progressively more advanced. Yet, absenteeism related to stress and clinical burnout has increased dramatically in the past decade. The purpose of this study is to investigate employers’ support functions regarding rehabilitation from clinical burnout, from the perspective of social workers. The research was conducted using qualitative, semi-structured interview sessions with 16 social workers that either have been or are suffering from clinical burnout. The main theory used was House’s theory on different types of social support, which classifies social support into four categories. The results show that the interviewees describe emotional support in ways that do not entirely correlate with House’s theory. The interviewees emphasised the importance of the support from family and friends, that they never stopped calling or texting. This especially entails the importance of someone recognizing the person’s needs without being asked to do so, being willing to listen, assisting in understanding and processing the anxiety, as well as offering a sense of emotional security and community. The majority of respondents stressed the crucial role of managers in their return to work, for example through continuous monitoring, follow-ups and adaptation of tasks. Relatedly, most respondents meant that they lacked a way of fully recovering. The absolute majority of those claiming to lack different kinds of support from managers. Roughly half of said respondents also experienced the lack of an insufficient sense of influence and autonomy in the process of returning to work. This study shows that emotional support from the employer has great positive effects on rehabilitation and the possibility for social workers to return to work following clinical burnout.
I Sverige idag så lever människor längre än tidigare, forskning och vård är så utvecklade att vi kan hjälpa och stötta människor bättre än någonsin. Trots detta har antalet sjukskrivningar på grund av stress och utmattningssyndrom ökat explosionsartat de senaste tio åren. Syftet med denna studie är att få ta del av socionomers egna upplevelser av vilken betydelse emotionellt stöd från arbetsgivaren har för rehabiliteringsprocessen från utmattningssyndrom. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med 16 socionomer som är eller har varit sjukskrivna.  Den teori som används är Houses teori om olika former av socialt stöd, den delar upp socialt stöd i fyra olika former. Resultatet visar att informanterna beskriver emotionellt stöd på flera olika sätt som inte helt stämmer överens med Houses uppdelning. Informanterna lyfter fram vikten av att familj och vänner fanns där, att de inte slutade att ringa eller skicka sms. Vikten av att någon ser vad som behöver göras och bara göra, att inte behöva be om hjälp. De flesta informanterna lyfte fram vikten av att bli lyssnad på samt att få hjälp och stöd med att bearbeta och kartlägga ångesten. Att öppna sig för någon och känna sig trygg, bli sedd och vara i ett sammanhang. De flesta informanterna svarade att chefen hade en avgörande roll för deras återgång i arbete efter utmattningssyndrom bland annat genom täta avstämningar och arbetsanpassningar. Samtidigt berättade mer än hälften av informanterna att de saknade något för att komma åter på bästa sätt. Nästan alla av de som saknade något saknade olika former av chefsstöd. Drygt hälften av de informanter som saknade något, saknade känslan av delaktighet och självbestämmande i processen för återgång i arbetet. Denna studie visar att emotionellt stöd från arbetsgivaren har stor positiv effekt på rehabiliteringsprocessen och möjligheten för socionomer att komma åter i arbete efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Östlund, Amienata. "”Det är lätt att glömma bort sin egen psykosociala arbetsmiljö som chef” : En kvalitativ studie om första linjens chefers upplevelser och erfarenheter av deras egen psykosociala arbetsmiljö inom kommunal vård- och omsorg." Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36463.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lindén, Malin. "Äldres upplevelser av socialt stöd." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26912.

Full text
Abstract:
Ett flertal studier har påvisat det sociala stödets betydelse för äldres hälsa och välmående. Denna studie syftar till att beskriva äldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning äldre personer erfar sig ha stöd av familj, vänner, föreningar och andra sociala grupper samt samhället. Studien genomförs med hjälp av djupintervjuer av äldre personer över 80 år, boende i Oskarshamns kommun. De äldre finner socialt stöd från familj och vänner vara viktigt, då det bland annat innebär trygghet, glädje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd från familj och vänner vilket anses betyda mycket för deras välmående. Föreningar och andra mer informella organisationer visar sig ha en mer långtgående betydelse för de äldres hälsa än vad författaren tidigare haft kunskap om. De äldre uppger att samhällets stödjande funktioner är helt centrala för välbefinnandet och erfar att de känner ett visst stöd i de sjukvårdssystem och den äldreomsorg som finns i samhället. Dock menar de att det är mycket som måste förbättras för att äldre människor skall kunna känna ett mer omfattande stöd i framtiden. Enligt författaren sker implementering av dessa resultat på bästa sätt genom en utveckling mot deltagande forskning, empowerment grupper och övrigt hälsofrämjande arbete som bygger på folklig medverkan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Viklund, Elin. "Misshandlade kvinnors upplevelser av socialt stöd." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8523.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Gundel, Matilda, and Martina Phalén. "Socialt stöd vid bröstcancer. En litteraturstudie om kvinnors med bröstcancer upplevelser av socialt stöd." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24140.

Full text
Abstract:
Social support is an important part of handling the troubles of life. The purpose of this literature review is to investigate what forms the social support for adult women with breast cancer with the aim to be used in the nursing care. By system-atical reading of scientific articles nine qualitative articles were found which the result is based on. The theoretical framework was Antonovsky´s health focused theory with the central issue KASAM, the feeling of life connection. The study resulted in three themes emotional support, practical support and informational support, which describe the balanced content of social support. These themes were connected to the central concept of KASAM. The most important sources of social support are family, close friends, health care providers and peers. The implications of this study is that the knowledge about the importance of social support will be the basis for nurses to practice care that is adjusted to the needs of women with breast cancer.
Socialt stöd är betydelsefullt för att kunna hantera livets svårigheter. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som utgör det sociala stödet för vuxna kvinnor med bröstcancer för att det ska kunna användas av sjuksköterskan i omvårdnaden. Genom systematisk granskning av vetenskapliga artiklar har nio kvalitativa artiklar framkommit som ligger till grund för studiens resultat. Antonovskys salutogena teori med KASAM - känsla av sammanhang - i fokus har använts som teoretisk referensram. Studien har resulterat i tre teman emotionellt stöd, praktiskt stöd samt informativt stöd, som alla visar på det mångfacetterade innehållet i socialt stöd. Dessa har kopplats till KASAM:s centrala begrepp. De viktigaste källorna till socialt stöd är familj, nära vänner, vårdpersonal samt kvinnor med liknande erfarenheter. Med hjälp av kunskapen om det sociala stödets betydelse ska sjuksköterskan kunna bedriva omvårdnad anpassad till behoven hos kvinnor med bröstcancer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Härkönen, Tiina, and Jenny Torvaldsson. "Människors erfarenhet av socialt stöd : - en fallstudie av aktivitetshus." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16368.

Full text
Abstract:
Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhällsinsatserna ökade för personer med psykisk ohälsa inom områden som boenden och sysselsättningar. Handlingsplaner och mål skapades för att hela Sveriges befolkning skulle få möjlighet att känna delaktighet och ha inflytande i samhället. Socialt stöd har påvisat ha stor betydelse i samband med återhämtning och integration i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa uppfattar socialt stöd från eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer där data samlades in. Data analyserades utifrån en ansats inspirerad av hermeneutik med syfte att fånga deltagarnas känsla av att bjuda sig in i ett sammanhang och KASAM. Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Resultat visade att socialt stöd i form av aktivitetshus var av stor betydelse för deltagarna, där sysselsättning på aktivitetshuset gav både struktur och meningsfullhet i vardagen. Det sociala umgänget gynnade till att deltagarna utvecklades individuellt, vilket bidrog till att nya intressen och vänner införskaffades utanför aktivitetshuset.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lindgren, Matilda, and Maja Brever. "Upplevelsen av socialt stöd hos kvinnor med bröstcancer." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67434.

Full text
Abstract:
Introduktion: Att få en bröstcancerdiagnos och att gå igenom behandlingen är mycket påfrestande för kvinnan och hon är därmed i stort behov av socialt stöd. Sjuksköterskan kan underlätta socialt stöd genom att vägleda kvinnans familj och anordna gruppträffar för kvinnor med bröstcancer.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa olika aspekter av upplevelsen av socialt stöd hos kvinnor med bröstcancer.                 Metod: Litteraturstudie baserad på Polit och Becks (2012) nio steg. Databassökningen utfördes i CINAHL och PubMed. Detta resulterade i 10 relevanta artiklar som kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2012) granskningsmallar.             . Resultat: Fyra kategorier identifierades i resultatet: Att uppleva engagemang, Att uppleva samhörighet, Att inte vilja be om stöd och Att inte få stöd.   Slutsats: Det framkom att det största stödet kvinnorna fick var emotionellt och det kom främst från de närmast närstående, det förekom också instrumentellt stöd men inte i lika stor utsträckning. Socialt stöd visade sig kunna upplevas både positivt och negativt av kvinnorna beroende på om de fick det eller inte och hur de fick det.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Socialt stöd av chef"

1

Klamas, Maria. Av egen kraft tillsammans med andra: Personer med psykiska funktionshinder, socialt stöd och återhämtning. Göteborg: Göteborgs universitet, Inst för socialt arbete, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Socialt stöd av chef' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography