Dissertations / Theses: 'Socialt stöd av chef'

1

Hänninen, Teresa, and Sara Al-Kazimi. "Äldreomsorgens chefers upplevelse av socialt stöd och hur det påverkar den psykosociala arbetsmiljön." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26261.

Full text

Abstract:

Arbetet som första linjens chef inom äldreomsorgen innebär dagliga utmaningar. Chefer och ledarskap är starkt bidragande till hur de anställda mår, samt har en stor betydelse för hur de presterar och hur deras engagemang ser ut. Stödet till chefer skiljer sig utifrån individuella och organisatoriska förutsättningar. En god arbetsmiljö förutsätter att man får det stöd som man har behov av, för att klara de krav som ställs på chefen. Tidigare studier visar att ett större socialt stöd till första linjens chefer är synonymt med en lägre stressnivå (Dellve, Andreasson & Jutegren, 2013). Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer i äldreomsorgen upplever det sociala stödet från kollegor och chef, i synnerhet nu under coronapandemin, och hur har stödet påverkat chefens arbetsmiljö. Coronapandemin, som spred sig under våren 2020, bidrog starkt till utmaningar som man aldrig tidigare hade erfarit, vilket gjorde att chefernas arbetsmiljö blev än mer ansträngd. Vi, författarna, har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua sex enhetschefer (första linjens chefer) inom äldreomsorgen, som beskriver sina upplevelser av socialt stöd och hur det påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Vi har också valt att ta pandemin i beaktning, då den var högst aktuell när studien genomfördes. Resultatet visar att flertalet av respondenterna upplever att de får tillräckligt med socialt stöd, så pass att man känner att man klarar av sitt uppdrag och att det bidrar till en god arbetsmiljö. Resultatet visar också att coronapandemin har orsakat ett större behov av socialt stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Staaf, Emmelie. "Socialt stöd av chefen inför arbetsåtergång : Förväntningar hos personer med utmattningssyndrom." Thesis, Högskolan i Gävle, Arbetshälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26680.

Full text

Abstract:

Under de sista decennierna har den psykiska ohälsan i Sverige ökat dramatiskt och orsakat en omfattande sjukfrånvaro med en hög belastning på samhällets socialförsäkringssystem som följd. Utmattningssyndrom är en av de vanligaste diagnoserna som leder till sjukfrånvaro, som följd av både psykiska och fysiska symtom. Chefen har stort ansvar och en viktig roll i rehabiliteringsprocessen, där det sociala stödet från hens sida tycks vara betydelsefullt. Emellertid är det mindre känt vad personer som är sjukskrivna för utmattningssyndrom förväntar sig att få för socialt stöd av chefen inför arbetsåtergång, vilket undersöks och beskrivs närmare i den här studien. En kvalitativ tvärsnittsdesign tillämpades och fem individer som alla var sjukskrivna till följd av utmattningssyndrom inkluderades. De genomgick en semistrukturerad intervjuprocess, där innehållet transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att personer som är sjukskrivna för utmattningssyndrom förväntar sig att få socialt stöd av chefen inför arbetsåtergång. Det är framförallt ansvar och trygghet som utgör det sociala stödet, vilket yttrar sig genom olika variationer av känslomässig inlevelse, praktiska åtaganden och kommunikation. Ett strukturerat, lyhört och engagerat ledarskap där relativt långtgående, individfokuserade arbetsmiljöanpassningar erbjuds i samverkan med andra aktörer beskrivs av informanterna som viktigt inför arbetsåtergång. Studien förstärker inte bara den tidigare bilden av det sociala stödets betydelse i sammanhanget, utan diskuterar även mer ingående vilka förväntningar av socialt stöd som upplevs väsentliga.
In this research study, the role of social support from the supervisor in a return to work context was examined and analysed. Five individuals on sick leave due to burnout were asked to participate in the study. Informed consent was obtained from each individual and they were then subjected to a standardised interview, which was evaluated using qualitative content analysis. The result shows that individuals with burnout have expectations of social support from the supervisor, in particular with regard to taking responsibility and established a sense safety. The supervisor is expected to structure the rehabilitation and return to work, but also display emotional commitment such as trust, sensitivity and empathy. The communication between the supervisor and the individual during sick leave and the experience of social support from the supervisor may indeed be crucial to mediate a successful recovery. This study emphasized the importance of social support from the supervisor during sick leave from burnout to optimize return to work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Stenegard, Madicken. "Vikten av socialt stöd av chef ur medarbetarnas perspektiv : En explorativ studie som predicerar arbetstrivsel inom en organisation under distansarbete." Thesis, Södertörns högskola, Psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44417.

Full text

Abstract:

Folkhälsomyndigheten har under våren 2020 infört restriktioner på grund av det smittsamma viruset Covid-19 och hänvisar de som kan att arbeta hemifrån så länge de allmänna råden är gällande. Distansarbetet har drastiskt ökat i Sverige i samband med Covid-19 och huruvida det skapar positiva eller negativa effekter råder det delade meningar kring. Föreliggande studie var explorativ och syftade till att undersöka olika faktorer som utifrån tidigare forskning predicerar arbetstrivsel hos medarbetare inom en organisation under distansarbete. Följande frågeställning har besvarats i studien: Vilka prediktorer förklarar arbetstrivsel under distansarbete hos medarbetare inom en organisation? Samtliga deltagare var 86 anställda medarbetare utan personalansvar på Anticimex AB och Anticimex Försäkringsbolag. Samtliga deltagare var tjänstemän och hade olika befattningar inom olika områden såsom försäljning, ekonomi, affärsutveckling, marknad, administration, HR, IT, systemutveckling och juridik. I studien utfördes en korrelationsanalys och en multipel regressionsanalys för att predicera arbetstrivsel under distansarbete inom organisationen. Resultatet visade att social stöd av chef är det som förklarar och predicerar arbetstrivsel under distansarbete. Modellen, där endast socialt stöd av chef utgör förklarad varians, förklarade 42,2 procent av den upplevda arbetstrivseln. Studiens brister lyfts utifrån att resultatet är baserat på en enkätundersökning, utförd under en pandemi, bestående av deltagarnas självuppskattade upplevelser. Studiens styrkors lyfts utifrån de välvaliderade skalorna som används i föreliggande studie. Avslutningsvis rekommenderas utförande av longitudinella studier för att möjligen fastställa kausala samband i framtida forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Björklind, Eva. "”Det var min närmsta arbetsledare och min chef som gav mig det emotionella stödet, som hade störst betydelse” : En kvalitativ studie om det emotionella stödets betydelse i samband med socionomers återgång i arbete efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-9152.

Full text

Abstract:

People in Sweden are living longer than ever before, as research and improvements in medical care become progressively more advanced. Yet, absenteeism related to stress and clinical burnout has increased dramatically in the past decade. The purpose of this study is to investigate employers’ support functions regarding rehabilitation from clinical burnout, from the perspective of social workers. The research was conducted using qualitative, semi-structured interview sessions with 16 social workers that either have been or are suffering from clinical burnout. The main theory used was House’s theory on different types of social support, which classifies social support into four categories. The results show that the interviewees describe emotional support in ways that do not entirely correlate with House’s theory. The interviewees emphasised the importance of the support from family and friends, that they never stopped calling or texting. This especially entails the importance of someone recognizing the person’s needs without being asked to do so, being willing to listen, assisting in understanding and processing the anxiety, as well as offering a sense of emotional security and community. The majority of respondents stressed the crucial role of managers in their return to work, for example through continuous monitoring, follow-ups and adaptation of tasks. Relatedly, most respondents meant that they lacked a way of fully recovering. The absolute majority of those claiming to lack different kinds of support from managers. Roughly half of said respondents also experienced the lack of an insufficient sense of influence and autonomy in the process of returning to work. This study shows that emotional support from the employer has great positive effects on rehabilitation and the possibility for social workers to return to work following clinical burnout.
I Sverige idag så lever människor längre än tidigare, forskning och vård är så utvecklade att vi kan hjälpa och stötta människor bättre än någonsin. Trots detta har antalet sjukskrivningar på grund av stress och utmattningssyndrom ökat explosionsartat de senaste tio åren. Syftet med denna studie är att få ta del av socionomers egna upplevelser av vilken betydelse emotionellt stöd från arbetsgivaren har för rehabiliteringsprocessen från utmattningssyndrom. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med 16 socionomer som är eller har varit sjukskrivna. Den teori som används är Houses teori om olika former av socialt stöd, den delar upp socialt stöd i fyra olika former. Resultatet visar att informanterna beskriver emotionellt stöd på flera olika sätt som inte helt stämmer överens med Houses uppdelning. Informanterna lyfter fram vikten av att familj och vänner fanns där, att de inte slutade att ringa eller skicka sms. Vikten av att någon ser vad som behöver göras och bara göra, att inte behöva be om hjälp. De flesta informanterna lyfte fram vikten av att bli lyssnad på samt att få hjälp och stöd med att bearbeta och kartlägga ångesten. Att öppna sig för någon och känna sig trygg, bli sedd och vara i ett sammanhang. De flesta informanterna svarade att chefen hade en avgörande roll för deras återgång i arbete efter utmattningssyndrom bland annat genom täta avstämningar och arbetsanpassningar. Samtidigt berättade mer än hälften av informanterna att de saknade något för att komma åter på bästa sätt. Nästan alla av de som saknade något saknade olika former av chefsstöd. Drygt hälften av de informanter som saknade något, saknade känslan av delaktighet och självbestämmande i processen för återgång i arbetet. Denna studie visar att emotionellt stöd från arbetsgivaren har stor positiv effekt på rehabiliteringsprocessen och möjligheten för socionomer att komma åter i arbete efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Östlund, Amienata. "”Det är lätt att glömma bort sin egen psykosociala arbetsmiljö som chef” : En kvalitativ studie om första linjens chefers upplevelser och erfarenheter av deras egen psykosociala arbetsmiljö inom kommunal vård- och omsorg." Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36463.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Lindén, Malin. "Äldres upplevelser av socialt stöd." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26912.

Full text

Abstract:

Ett flertal studier har påvisat det sociala stödets betydelse för äldres hälsa och välmående. Denna studie syftar till att beskriva äldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning äldre personer erfar sig ha stöd av familj, vänner, föreningar och andra sociala grupper samt samhället. Studien genomförs med hjälp av djupintervjuer av äldre personer över 80 år, boende i Oskarshamns kommun. De äldre finner socialt stöd från familj och vänner vara viktigt, då det bland annat innebär trygghet, glädje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd från familj och vänner vilket anses betyda mycket för deras välmående. Föreningar och andra mer informella organisationer visar sig ha en mer långtgående betydelse för de äldres hälsa än vad författaren tidigare haft kunskap om. De äldre uppger att samhällets stödjande funktioner är helt centrala för välbefinnandet och erfar att de känner ett visst stöd i de sjukvårdssystem och den äldreomsorg som finns i samhället. Dock menar de att det är mycket som måste förbättras för att äldre människor skall kunna känna ett mer omfattande stöd i framtiden. Enligt författaren sker implementering av dessa resultat på bästa sätt genom en utveckling mot deltagande forskning, empowerment grupper och övrigt hälsofrämjande arbete som bygger på folklig medverkan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Viklund, Elin. "Misshandlade kvinnors upplevelser av socialt stöd." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8523.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Gundel, Matilda, and Martina Phalén. "Socialt stöd vid bröstcancer. En litteraturstudie om kvinnors med bröstcancer upplevelser av socialt stöd." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24140.

Full text

Abstract:

Social support is an important part of handling the troubles of life. The purpose of this literature review is to investigate what forms the social support for adult women with breast cancer with the aim to be used in the nursing care. By system-atical reading of scientific articles nine qualitative articles were found which the result is based on. The theoretical framework was Antonovsky´s health focused theory with the central issue KASAM, the feeling of life connection. The study resulted in three themes emotional support, practical support and informational support, which describe the balanced content of social support. These themes were connected to the central concept of KASAM. The most important sources of social support are family, close friends, health care providers and peers. The implications of this study is that the knowledge about the importance of social support will be the basis for nurses to practice care that is adjusted to the needs of women with breast cancer.
Socialt stöd är betydelsefullt för att kunna hantera livets svårigheter. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som utgör det sociala stödet för vuxna kvinnor med bröstcancer för att det ska kunna användas av sjuksköterskan i omvårdnaden. Genom systematisk granskning av vetenskapliga artiklar har nio kvalitativa artiklar framkommit som ligger till grund för studiens resultat. Antonovskys salutogena teori med KASAM - känsla av sammanhang - i fokus har använts som teoretisk referensram. Studien har resulterat i tre teman emotionellt stöd, praktiskt stöd samt informativt stöd, som alla visar på det mångfacetterade innehållet i socialt stöd. Dessa har kopplats till KASAM:s centrala begrepp. De viktigaste källorna till socialt stöd är familj, nära vänner, vårdpersonal samt kvinnor med liknande erfarenheter. Med hjälp av kunskapen om det sociala stödets betydelse ska sjuksköterskan kunna bedriva omvårdnad anpassad till behoven hos kvinnor med bröstcancer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Härkönen, Tiina, and Jenny Torvaldsson. "Människors erfarenhet av socialt stöd : - en fallstudie av aktivitetshus." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16368.

Full text

Abstract:

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhällsinsatserna ökade för personer med psykisk ohälsa inom områden som boenden och sysselsättningar. Handlingsplaner och mål skapades för att hela Sveriges befolkning skulle få möjlighet att känna delaktighet och ha inflytande i samhället. Socialt stöd har påvisat ha stor betydelse i samband med återhämtning och integration i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa uppfattar socialt stöd från eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer där data samlades in. Data analyserades utifrån en ansats inspirerad av hermeneutik med syfte att fånga deltagarnas känsla av att bjuda sig in i ett sammanhang och KASAM. Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Resultat visade att socialt stöd i form av aktivitetshus var av stor betydelse för deltagarna, där sysselsättning på aktivitetshuset gav både struktur och meningsfullhet i vardagen. Det sociala umgänget gynnade till att deltagarna utvecklades individuellt, vilket bidrog till att nya intressen och vänner införskaffades utanför aktivitetshuset.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lindgren, Matilda, and Maja Brever. "Upplevelsen av socialt stöd hos kvinnor med bröstcancer." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67434.

Full text

Abstract:

Introduktion: Att få en bröstcancerdiagnos och att gå igenom behandlingen är mycket påfrestande för kvinnan och hon är därmed i stort behov av socialt stöd. Sjuksköterskan kan underlätta socialt stöd genom att vägleda kvinnans familj och anordna gruppträffar för kvinnor med bröstcancer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa olika aspekter av upplevelsen av socialt stöd hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Litteraturstudie baserad på Polit och Becks (2012) nio steg. Databassökningen utfördes i CINAHL och PubMed. Detta resulterade i 10 relevanta artiklar som kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2012) granskningsmallar. . Resultat: Fyra kategorier identifierades i resultatet: Att uppleva engagemang, Att uppleva samhörighet, Att inte vilja be om stöd och Att inte få stöd. Slutsats: Det framkom att det största stödet kvinnorna fick var emotionellt och det kom främst från de närmast närstående, det förekom också instrumentellt stöd men inte i lika stor utsträckning. Socialt stöd visade sig kunna upplevas både positivt och negativt av kvinnorna beroende på om de fick det eller inte och hur de fick det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Laine, Christina. "Behöver chefen stöd? : Socialt stöd och upplevd känsla av meningsfullhet och engagemang." Thesis, Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38223.

Full text

Abstract:

Socialt stöd, och då särskilt från den närmaste chefen kan påverka en individs välbefinnande i arbetet positivt. I denna studie intervjuades sex första linjens teknikchefer om vilka förväntningar de hade på socialt stöd från sina egna närmaste chefer samt vilket socialt stöd de upplevde, här indelat i fyra kategorier: instrumentellt, informativt, värderande samt emotionellt stöd. Vidare undersöktes hur det upplevda sociala stödet påverkade chefernas välbefinnande i arbetet, då främst genom upplevelsen av meningsfullhet och engagemang. Vid analysen hittades de fyra typerna av socialt stöd i både förväntningar och upplevt stöd. Förväntningar på socialt stöd tenderade att anpassas till befintligt stöd. Dessutom framkom att tillit upplevdes vara stödjande, vilket liksom övriga stödtyper ökade välbefinnandet i form av känslor av meningsfullhet och engagemang. Avsaknad av socialt stöd minskade dessa, men kunde ge känslor av frihet. Meningsfullhet skapades även av att arbeta med människors utveckling. Tillit som stödkategori behöver utforskas mer i framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Jeppsson, Martin. "Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhållanden : utbildning, stöd och en bra chef." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4029.

Full text

Abstract:

Jeppsson, M (2008) Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhållanden

- utbildning, stöd och en bra chef.

C-uppsats, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle.

Personlig assistent är ett yrke som funnits sedan 1994 och sedan dess har de personliga assistenterna blivit fler för varje år. Det är ett yrke där personliga egenskaper bedöms viktigare än utbildning. Syftet med den här studien var att undersöka på vilket sätt lärandeprocesser uppfattas påverka personliga assistenters uppfattning om arbetsförhållandena. Undersökningen har inspirerats av en fenomenografisk ansats och intervjuer har använts för insamlandet av data. Intervjuerna har lyssnats på ett antal gånger och därefter transkriberats för att analyseras. Fyra personliga assistenter som arbetar i kommunal regi har intervjuats och de arbetar hos olika brukare men har samma chef. Resultatet visade att de upplevde att lärandeprocesser påverkade deras arbetsförhållande positivt och att deras möjligheter till påverkan stärktes av dessa. Gemensamt för de fyra personliga assistenterna var att de hade en mycket positivt inställning till sin chef och att de upplevde att chefen gav dem stöd. Vidare upplevde de att en lämplig utbildning för personliga assistenter skulle kunna innehålla bemötande, sätt att samarbeta, sjukdomslära och människosyn.

Nyckelord: Personlig assistent, arbetsförhållande, stöd, utbildning

Keywords: Personal assistant, working conditions, support, education

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Ekstrand, Maria. "Betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-194.

Full text

Abstract:

Self-efficacy och socialt stöd är två fenomen som visats ha ett flertal goda effekter på individers beteende framförallt inom utbildning. Devonport och Lanes (2006) studie kunde bekräfta relationen mellan self-efficacy och prestation. Den föreliggande studiens syfte var att studera betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation hos en grupp studenter. Två mätningstillfällen utfördes, med 65 deltagare vid första och 49 vid andra tillfället. Resultaten visade att socialt stöd hade signifikant positivt samband med self-efficacy. Även om studien inte fann några signifikanta effekter varken av self-efficacy eller socialt stöd på prestation antyddes intressanta mönster av ändring över tid. Exempelvis visade det upplevda stödet ett mönster där individer med högt upplevt stöd presterade generellt bättre i förhållande till de med lågt.

Key words: self-efficacy, social support, academic achievement, student.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Abdi, Aram. "Förekomsten av socialt stöd och sociala relationer i arbetslivet : En kvalitativ studie om betydelsen av socialt stöd och social relation mellan chefer och anställda." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39960.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to examine the social relationship and social support at the daily work. Furthermore, this study aimed to create an understanding of the importance of social relations and support between employees and supervisors within an organization. For this purpose, 10 interviews were conducted with employees and supervisors from one municipality and two authorities. The study showed that strong working relationship and social support within a workplace and between supervisors and employees can create the prerequisite for a higher efficiency and better health among employees. Furthermore, the study showed that a good relationship and support between supervisors and employees can increase the motivation and feeling of a strong entity among employees. The result of the study also indicated the importance of a strong structure build buy a good dialogue and support between supervisors and employees within an organization.
Syftet med denna studie var att studera sociala relationerna och stödet i det dagliga arbetet. Vidare syftade studien till att skapa förståelse för vikten av sociala relationer och stöd mellan medarbetare och chefer inom en organisation. Studien utgick från en kvalitativ metod för att samla in data genom tio intervjuer med anställda och chefer inom en kommun och två statliga myndigheter. Studiens resultat visade att det finns en stark koppling mellan sociala relationer och stöd samt bättre hälsa och effektivitet inom en organisation. Vidare visade studien ett bra förhållande mellan chefer och medarbetare frambringar motivation och gemenskapskänsla. Studien indikerar vikten av en ledning som ständigt överväger att skapa en stark struktur med arbetsdialog och stöd mellan chefer och medarbetare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Korall, Johan. "Att vara chef – med eller utan stöd : En kvalitativ studie av chefer i offentlig sektor och deras upplevelse av stöd i sitt arbete." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-87017.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Granlöf, Carolina, Jessica Ringqvist, and Fadi Yousef. "Vikten av psykosocialt stöd : En studie om proffesionellas erfarenheter av psykosocialt stöd kring vårdnadshavare till barn med Aspergers syndrom." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183658.

Full text

Abstract:

Att bli vårdnadshavare till ett barn som har aspergers syndrom är en stor förändring i livet som ställer stora krav på en. Vårdnadshavarna blir ofta utmattade och löper en större risk i att drabbas av psykisk ohälsa, ofta ångest och depression. Därför är dessa vårdnadshavare i ett stort behov av psykosocialt stöd för att få en fungerande vardag och en god livskvalité. Syftet:är att undersöka professionellas erfarenheter av psykosocialt stöd kring vårdnadshavare till barn med aspergers syndrom. Metod: Den metod som har används är en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. För att besvara studiens syfte valde vi att intervjua totalt sex stycken professionella inom barn och ungdomspsykiatrin, barn-och ungdomshabiliteringen, vuxenhabiliteringen och behandlingsskola. Efter att ha genomfört intervjuerna så transkriberades samtliga intervjuer för att sedan kodas. Vi valde att använda oss av tematisk analys för att hantera vårt insamlade material. Vi utgick från de teman och kategorier vi fick fram och med det som underlag kunde vi sammanställa resultat och analysdelen. Resultatet: vår studie renderade tre teman, det psykosociala stödet, vikten av gemenskap och skolan, en insats ibehov av utveckling. Vårdnadshavare till barn med aspergers syndrom uppleverenhög nivå av stress och oro, med hjälp av stödinsatser får vårdnadshavare utrymme att uttrycka sin oro och stress över sitt barn. Det framgår tydligt att vårdnadshavare uppskattar de stöd och insatser som ges, man talar ofta om återhämtning som en viktig punkt i vardagen för att orka. Ett återkommande ämne i det empiriska materialet som intervjupersonerna uttryckt sig om är den enorma efterfrågan och den bristande möjligheten att möta den. Problemet är att det är sådana enorma kötider och högt tryck som gör att det kan ta lång tid att få stöd. Vikten av gemenskap var ett annat tema som fick vi fram, vårdnadshavarna blir ofta isolerade och missförstådda av omvärlden därför är det viktigt att få tala ut med andra som går igenom samma erfarenhet för att känna sig mindre ensam. Flera av intervjupersonerna på habiliteringsmottagningen uttrycker att många skolor inte har resurser för att hantera elever med en AST-diagnos och önskar därför att skolan skulle kunna anpassa sig mer och anställa personal med rätt utbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Brolund, Frida, and Veronica Englund-Lekiqi. "Kvinnors behov av socialt stöd och dess effekter efter missfall." Thesis, Karlstad University, Division for Health and Caring Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-136.

Full text

Abstract:

I Sverige finns det inga säkra siffror på hur ofta ett missfall inträffar, men undersökningar visar att hälften av alla graviditeter slutar med ett missfall. Missfall inträffar vanligast mellan vecka 9 – 11. Några orsaker till varför kvinnan kan få missfall är kromosomfel, hormonella orsaker, systemsjukdomar, defekter i immunförsvaret, missbildningar i livmodern eller infektioner. Studiens syfte var att belysa kvinnors behov att socialt stöd och dess effekter efter missfall. Metoden som använts är en litteraturstudie med 9 kvalitativa och 1 kvantitativ samt 2 som var både och. Resultatet visar att kvinnors behov av stöd är stort och bör förbättras. Det har visat sig att sjukvårdspersonal ofta har brister i att ge stöd och lätt ignorerar kvinnans behov. Sjukvårdspersonal har en viktig roll i det emotionella och det kognitiva stödet. Det är viktigt att ge information om orsaken till missfallet och att ta sig tid med kvinnan. Dessvärre glöms detta ofta bort och det fokuseras på den medicinska behandlingen. Däremot upplevde kvinnorna stödet från närstående och vänner som bra. Det framkommer också att när stöd från både personal och närstående ges till kvinnan återhämtar hon sig och går vidare snabbare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Rutkowski, Gunilla, and Eva Sahlin. "Könsskillnader i upplevelse och användande av socialt stöd på arbetsplatsen." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1274.

Full text

Abstract:

This study examines gender differences in the perception and utilization of social support in traditional female- and male workplaces. This study confirms results from earlier studies which suggest that there are gender differences. The survey instrument measures four types of social support: informational, instrumental, appraisal and emotional among 314 working women and men. Women report higher levels of social support on all four types. There is a significant difference in instrumental support between women working in female dominated workplaces compared to men working in male-dominated workplaces and between some of the trades. Otherwise no significant differences were found.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Wahlsten, Daniel. "Betydelsen av socialt stöd för anpassning till kronisk reumatisk sjukdom." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-411.

Full text

Abstract:

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bättre än andra i påfrestande situationer har väckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansåg att socialt stöd från omgivningen hade hjälpt dem att anpassa sig till sjukdomen. Vården, i form av bland annat läkare, framstod som ett särskilt viktigt socialt stöd. Även stödet från andra individer med liknande sjukdom lyftes fram som betydelsefull. Den största anpassningen till sjukdomen verkar ske de första åren, men tycks också därefter pågå fortlöpande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Söderqvist, Johanna, and Lina Dahlström. "Betydelsen av socialt stöd och självkänsla för kroppsuppfattning samt ätbeteende." Thesis, Mälardalen University, Mälardalen University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-638.

Full text

Abstract:

Socialt stöd ger ett viktigt bidrag till människors positiva självvärdering. Dessa två faktorer är vidare betydelsefulla komponenter för människans psykologiska funktion. Aspekter som innefattas av denna funktion är individers hälsobeteenden samt självuppskattning. Det sociala stödets positiva inverkan för människors kroppsuppfattning och ätbeteende har tidigare givits litet fokus. Syftet med föreliggande enkätstudie var därför att undersöka om socialt stöd och även självkänsla är relaterade till människors kroppsuppfattning och ätbeteende. Undersökningen genomfördes på 136 gymnasieungdomar i två mellanstora svenska städer. Resultatet påvisade en signifikant relation mellan socialt stöd och självkänsla. Dessa begrepp predicerade signifikant kroppsmissnöje men inte ätbeteende. Ätbeteende däremot predicerades endast av kroppsmissnöje. Könsaspekter funna i de deskriptiva analyserna diskuterades. Resultatet visade att begreppens komplexitet medför ytterligare behov av fortsatta studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Granholm, Cecilia, and Ann-Charlotte Fjällström. "Upplevelsen av socialt stöd hos ensamstående föräldrar : En kvalitativ studie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79973.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats var att försöka förstå och beskriva hur socialt stöd upplevs av ensamstående, vilka relationer och nätverk som finns runt dem och vilka som saknas, hur de åtta informanter som deltog i studien definierade detta och hur deras egna subjektiva upplevelser av stöd var. Fem områden framkom; Föräldern och den före detta partnern, grannar, vänner och familj som stöd, myndigheternas stöd, psykisk hälsa och ohälsa och stöd och support online. Studien är baserad på kvalitativ metod och åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts och analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultatet som framkom tyder på att det sociala stödet ofta är mycket viktigt och är till hjälp för flera av informanterna men att det också kan upplevas besvärligt och problematiskt i vissa fall. Stödet var väldigt olika för de åtta informanterna. I slutet av studien diskuteras resultaten med stöd av artiklar och det resultat som framkommit, samt metoden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Mellegård, Olivia. "Kvinnliga elithandbollsspelares upplevelse av socialt stöd i den dubbla karriären." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44090.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to describe the experience of social support among female elite athletes who combine handball with higher education, with the underlying purpose to describe these persons’ experience of the functions of the support. These functions are materialistic, informative and emotional. There are ten women in the ages 22 to 24 (M=23.1, S=0,83) participating in the study. The study uses a semi-structured interview, based on two articles that studied social support (Knight et al., 2018; Schaefer et al., 1981). The result was sorted in three categories: emotional support, materialistic support and informative support. The result showed that women experienced emotional support, especially affinity, in the dual career (DC). Materialistic support was experienced in terms of support thru adjustment from coach and university. However, materialistic support was also identified lacking. Lastly, informative support, in shape of information and guidance in dual career, was experienced missing.
Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av socialt stöd hos kvinnliga elithandbollsspelare som kombinerar elitidrott med högre utbildning, med det underliggande syftet att beskriva dessa personers upplevelser av stödets funktioner, så som materiellt, informativt och känslomässigt. I studien deltog tio kvinnor i åldrarna 22-24 år (M=23,1, S=0,83). Studien använde en semistrukturerad intervju, som var baserad på två artiklar där socialt stöd studerats (Knight et al., 2018; Schaefer et al., 1981). Resultatet sorterades i tre kategorier; känslomässigt stöd, materiellt stöd och informativt stöd. Resultatet påvisar att kvinnorna upplevde känslomässigt stöd i dubbla karriären (DK), där framför allt samhörighet med andra upplevde stötta kvinnorna. Kvinnorna upplevde också materiellt stöd, i form av anpassningar från både tränare och universitet/högskolepersonal. Resultatet visar även att flera kvinnor upplevde att de saknade denna typ av materiellt stöd i deras DK. Till sist identifierades kvinnorna uppleva att de saknade även informativt stöd i form av vägledning och information i DK.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Fjällström, Anneli, and Kristina Fällman. "Erfarenheter av socialt stöd bland mellanchefer i hälso- och sjukvården." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80167.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av socialt stöd bland mellanchefer i hälso- och sjukvården. Bakgrund Mellanchefer i hälso- och sjukvården har ett betydelsefullt och krävande uppdrag. Stöd i olika former kan reducera risken för ohälsa orsakad av stress i arbetet och organisationens stöd är viktigt. Genom att stärka mellancheferna erhålls en positiv effekt för både patienter och medarbetare. Metod Studien baserades på semi-strukturerade intervjuer med nio mellanchefer, vilka arbetade inom slutenvården vid två sjukhus i norra Sverige. Intervjuerna spelades in, skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i tre huvudkategorier; Erfarenheter av fungerande stöd inom organisationen, erfarenheter av bristande stöd inom organisationen och andra faktorer av betydelse för erfarenheter av stöd. Sammanfattning De flesta mellanchefer hade goda erfarenheter av stöd i organisationen, men påtalade behovet av en tidig och mer strukturerad introduktion när de påbörjade sitt uppdrag. För att förebygga ohälsa föreslås förbättrad introduktion och tidiga utbildningsinsatser, förbättrad feedback från överordnad, samt utvecklat mentorskap. Implikationer Studiens resultat kan användas i syfte att sträva efter att bibehålla det stöd som fungerar och förbättra bristande stöd för mellanchefer i hälso- och sjukvården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Norberg, Lena. "”De ger stöd och svarar gärna på frågor.” : - En utvärdering av stödsökandes upplevelser av stödbehov och kontakt med tjejjourer." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-168981.

Full text

Abstract:

Denna uppsats är en utvärdering av stödsökandes upplevelser av kontakt med Sveriges tjejjourer och deras upplevelser av stödbehov. Syftet med utvärderingen var att undersöka hur de stödsökande upplever det stöd de får i sin kontakt med tjejjourerna och att inkludera de stödsökande i utvecklingen av tjejjourernas verksamhet. Detta genom att ta reda på vilka behov de stödsökande anser sig ha då de kontaktar en tjejjour. Empirin samlades in genom en kvalitativ enkät avsedd för tjejer som varit i kontakt med tjejjourerna. Empirin hanterades genom innehållsanalys och kategoriserades under teman. Resultaten analyserades mot bakgrund av tidigare forskningen och teori. Den tidigare forskningen visade på befintlig kunskap och kunskapsluckor gällande ungas behov av socialt stöd och omständigheter kring ungas stödsökande beteende, samt socialt stöd online. De teorier som användes var empowerment och KASAM. Resultaten visar att tjejjourernas verksamhet är en uppskattad form av socialt stöd för tjejer idag och att möjligheten att vara anonym i stödkontakten är viktig. Resultaten visar även att tjejjourerna behöver bli mer synliga och att ökad tillgänglighet önskas av de stödsökande. En av de viktigaste faktorerna i tjejjourernas kontakt med stödsökande är att bemötandet är personligt och engagerat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Fogelberg, Amanda, and Sandra Lycke. "Närståendes behov av stöd inom akutsjukvård : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3186.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Många vårdtagare passerar akutsjukvården tillsammans med sina närstående. Tiden som spenderas där är en påfrestning för båda parterna. För närstående är stödet ett centralt behov i den stressade situationen, det kan ges på många sätt och av många personer. Sjuksköterskan bär på värdefull kunskap och har en roll i stöttandet. Kunskapen och stöttningen ska förmedlas i mötet på ett medkännande, respektfullt och hoppfullt sätt. Även källor som familj, vänner och vårdtagare bidrar med stöttning. Syfte :Syftet med studien var att beskriva närståendes behov av stöd inom akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. 17 artiklar återfanns efter databassökningar i PubMed och CINAHL genomförts. De granskades och placerades därefter i en matris. Resultat: Fyra kategorier med 10 subkategorier urskilde sig. Dessa var informerande stöd, emotionellt stöd, instrumentellt stöd och diffust stöd. Informerande stöd var viktigast för närstående och fanns mest skrivet om. Slutsats: Information som var kontinuerlig, innehållsrik, ärlig och begriplig gav störst stöd för de närstående, och agerade som de främsta behoven. Även känslor som hopp och närhet stöttade dem. Det måste ske en förändring på hur man ser på närstående, och det bör avsättas resurser för att deras behov av stöd skall tillgodoses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Riise, Sofia, and Jessica Tschöp. "Har det sociala stödet från chef, kollega och privatliv olika betydelse för arbetsmotivationen?" Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-144180.

Full text

Abstract:

Forskning har visat att socialt stöd har en betydelse för arbetsmotivationen, samtidigt som forskningen är oense gällande stödets effekt beroende på om stödet kommer från chef, kollega eller privatliv. Studiens syfte var att undersöka den relativa betydelsen av socialt stöd från kollegor, chefer respektive privatliv på arbetsmotivation utifrån teorin Self Determination Theory:s tre motivationstyper amotivation, yttre motivation och inre motivation. Datainsamlingen gjordes via en elektronisk enkät och svar insamlades från 205 personer. Av resultatet från tre hierarkiska regressionsanalyser framkom att socialt stöd från kollega var en signifikant prediktor för amotivation och inre motivation, medan de övriga två stöden inte predicerade arbetsmotivation. Möjliga förklaringar till resultatet kan vara en inverkan av rådande organisationsstruktur, generationsskillnader samt kulturella skillnader vilka kan påverka vilket stöd den anställde har störst behov av för att uppleva sig motiverad på arbetsplatsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Ribbegårdh, Olof. "Sambandet mellan socialt stöd och anställningsotrygghet : Med en undersökning av könsskillnader." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-91609.

Full text

Abstract:

Ökade krav på flexibilitet i anställningsformerna har lett till att begreppet anställningsotrygghet är allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor är socialt stöd. Sambandet mellan dessa två variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan två olika aspekter av anställningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, från kollegor, chef och familj. En enkätstudie genomfördes på ett stort svenskt redovisningsföretag. Denna genererade svar från 245 respondenter med en medelålder på 61.4 år. Svaren analyserades med multipel linjär regressionsanalys i stickprovet samt uppdelat för män och kvinnor. I motsats till tidigare forskning hittades inget samband mellan anställningsotrygghet och socialt stöd från kollegor eller familj. Könsskillnader hittades i sambanden med kvalitativ anställningsotrygghet. Ålder visade sig ha ett starkt samband till kvalitativ anställningsotrygghet. Resultaten diskuteras och jämförs med tidigare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Svennersjö, Solveig, and Jeanette Karlsson. "Plötsligt händer det! En av dina kollegor avancerar och blir din chef : En studie om medarbetares upplevelser av att ha en chef som tidigare varit en kollega." Thesis, University of Kalmar, University of Kalmar, University of Kalmar, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2525.

Full text

Abstract:

In this study we examined co-workers experiences of having a previous colleague as their leader, which is relatively common. We made qualitative interviews with six social welfare administrators who had been through this situation at work. The questions had been concentrated at how they were affected by the previous relationship, what expectations they had, and their view of how the business had been handled by their leader. The result of these interviews has then been connected to two leadership theories. The conclusion of the study was that the experience of the situation differs. One negative experience that emerged was that the leader had a hard time letting go of the roll as a colleague, which in turn made a few co-workers feel bad about how some co-workers were favoured and others not. Some of the commented expectations were to receive a more specific job-competent leader from outside, a leader who could raise and advance the activity at work, along with expectations of treating all co-workers equally. An opinion that the leader was always looking for consensus has emerged which wasn't always perceived positive, another wish was that the leader also has to be able to make own decisions. Everyone experienced a great involvement in the activities and the leadership was also experienced to have been democratic.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Sajin, Pamela. "Anställningstrygghet och socialt stöd : Arbetsförmedlares upplevelse av sin egna anställningstrygghet och sociala stöd i samband med en kraftig budgetminskning 2019." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40492.

Full text

Abstract:

Arbetsförmedlingen får en minskad budget år 2019 vilket resulterar i en omfattande förändringsprocess för myndigheten över hela Sverige där 4500 anställda ska varslas. Syftet med studien är att undersöka några arbetsförmedlares upplevelse av sin egna anställningstrygghet samt det sociala stödet internt från ledningen, i samband med budgetminskningen och förändringsprocessen. Undersökningen görs på ett Arbetsförmedlingskontor i södra Sverige genom kvalitativa intervjuer med fyra arbetsförmedlare och deras enhetschef. Resultatet presenterades i form av tematisering, där de valda teman besvarar frågeställningarna. Resultatet visar att arbetsförmedlarna som deltog i undersökningen idag inte känner sig trygga i sin anställning. De upplever alltså ingen anställningstrygghet i dagsläget, som en konsekvens av budgetminskningen och förändringsprocessen de befinner sig i. Samtliga respondenter upplever ett socialt stöd internt från enhetscheferna. Men ett bristande socialt stöd inom dimensionen ’’informativt stöd’’, som bland annat omfattar information. Respondenterna upplever således att de har en brist på information kring förändringsprocessen och vad som komma skall. Vilket har skapat oro och förvirring bland arbetsförmedlarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Iseni, Lindita, and Ulrika Jensen. "Upplevelser av socialt stöd hos personer med diabetes mellitus typ två." Thesis, Kristianstad University College, School of Health and Society, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6104.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ två upplever socialt stöd. Bakgrund: Forskning har visat att socialt stöd är betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ två. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförändringar som kan påverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd är centralt för personens förmåga till livsstilsförändringar och en god egenvård. För att hjälpa personen att förbättra egenvården kan sjuksköterskan arbeta för att förbättra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ två. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultatet utgjordes av vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativa empiriska studier. Under analysen togs meningsenheter ut och sammanfogades till kategorier Resultat: Genom analysen utarbetades åtta kategorier: att ha någon att tala med, att uppleva förståelse, att bli accepterad, att få information och råd, att få uppmuntran, att få utvärderande kommentarer, att få assistans och att förändras tillsammans. Slutsats: För att hjälpa personen att genomföra bestående livsstilsförändringar kan sjuksköterskan inkludera omgivningen och diskutera frågor angående det sociala stödet. För att kunna hjälpa personen att hantera det sociala stödet kan sjuksköterskan uppmärksamma att socialt stöd kan upplevas både som positivt och negativ och hjälpa personen att utvärdera sina sociala influenser.

Aim: The aim was to describe social support as experienced by people with diabetes mellitus type two. Background: Research has shown that social support is significant for persons with diabetes mellitus type two. The person often has to make life-style changes that can affect the social environment and daily life. Social support is central to the person’s ability of making life-style changes and to self-management. To help the person improve self-management nurses should try to improve the social support for the person. Methods: The study was designed as a literature review with a systematic work procedure. The findings were based on qualitative empirical studies, published in peer reviewed periodicals. Meaning units were identified and arranged into categories. Findings: Through the analysis eight categories were discovered: having someone to talk to, experiencing understanding, experiencing acceptance, receiving information and advice, receiving encouragement, receiving appraising comments, receiving assistance and changing together. Conclusions: To help the person make lasting life-style changes, nurses can include the social environment and discuss matters of social support. To help the person manage their social support, nurses can inform that social support can be experienced as positive as well as negative and help the person evaluate their social influences.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Gustafsson, Anna. "Ohälsa och stress bland timanställda ungdomar : Om betydelsen av socialt stöd." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35140.

Full text

Abstract:

Under 2014 utgjorde timanställningar 23.4% av Sveriges befolkning och är den vanligaste typen av tidsbegränsad anställning. Syftet med den här studien är att undersöka ohälsa och stress bland timanställda ungdomar och om betydelsen av socialt stöd. Denna studie baserades på nio intervjuer med timanställda individer i åldrarna 21-28. Intervjupersonerna berättade om händelser där de upplevde stress, hur deras kropp reagerade, hur deras boendesituation såg ut etc. De temana som framkom under intervjuerna var stressframkallande situationer, olika stressreaktioner (emotionella och kroppsliga) och socialt stöd. Resultatet visade att alla respondenter upplever stress i sitt arbete, många pga arbetstiderna och den ekonomiska osäkerheten. Diskussionen tar vid att något bör göras för de timanställdas villkor och hur det sociala stödet kan öka på arbetsplatsen. För att motverka stress är det viktigt med känslomässigt stöd i form av bland annat omsorg vilket respondenterna får av familj och partner.
employed by the hour, stress, social support, family life, job insecurity

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Rosenberg, Amanda, and Josefin Ahlberg. "Går arbetstillfredsställelse att predicera med hjälp av socialt stöd? : En undersökning av grundskollärares arbetssituation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49323.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Pagden, Ann-Charlotte, and Annica Johansson. "Betydelse av socialt stöd i ledarskap : En tvärsnittsstudie av medarbetare i en offentlig verksamhet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39479.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Diaz, Milla Erik. "Det sociala stödet på intensiven : Att hantera stressande omvårdnadssituationer med hjälp av socialt stöd En kvalitativ studie om sjuksköterskors upplevelser av stöd på intensivvården." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-80114.

Full text

Abstract:

Föreliggande studie undersökte sjuksköterskors upplevelse av socialt stöd på intensivvårdsavdelningar. Deltagarna i studien var fem stycken sjuksköterskor mellan 23-62 år och hade mellan 2-40 års arbetserfarenhet. Samtliga av deltagarna arbetade på en intensivvårdsavdelning. Studien använde sig av tematisk analys som resulterade i tre huvudteman med respektive underkategorier, Det formella stödet vilket omfattar de stödformer som organisationen erbjuder och berör handledning i grupp och chefens betydelse, Det informella stödet vilket omfattar de stödformer som sjuksköterskor finner bland kollegor och berör stöd och bekräftelse från kollegor samt Det individuella stödet vilket omfattar de stödformer som är individuella och berör empati och relation till patienter och att fråga om, ta emot och ge hjälp. Slutsatsen av undersökningen var att det finns olika stödformer som sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar använder sig utav för att minska, förebygga och hantera stressande omvårdnadssituationer samt ger ett underlag för vilka stödformer som tycks ha en positiv effekt på sjuksköterskors hantering av stress på intensivvårdsavdelningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Rehnqvist, Jenny. "Mellanchefers upplevelse av krav, kontroll och stöd." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27570.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka hur mellanchefer i kommunal sektor upplevde krav uppifrån, krav nerifrån samt kontroll och stöd i sitt arbete, utifrån krav, – kontroll och stöd modellen. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer . Resultatet visade att mellancheferna upplevde att det ställdes höga krav både från den egna chefen gällande ekonomi/budget och från de anställda gällande tydlighet. Cheferna var eniga i att kraven var rimliga utifrån den roll de hade och de upplevde att de hade gott stöd och god kontroll i arbetet. Passionen och intresset för det de arbetade med var påtaglig. Funktionen stöd visade sig vara viktig och många värdesatte de ledningsgrupper de ingick i. Slutsatserna som dragits är i enlighet med tidigare forskning; mellancheferna upplevde höga krav som tillsammans med gott stöd resulterade i hög kontroll i arbetet. Det som upplevdes vara mest kravfyllt var budget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Nyberg, Emma, and Åsa Dahlin. "Patienters upplevelser av att leva med bröstcancer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26333.

Full text

Abstract:

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Sjuksköterskor möter ibland patienter med nyligen diagnostiserad bröstcancer. För att dessa patienter ska få ett gott bemötande är det viktigt att veta vilka upplevelser som är framträdande. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med bröstcancer.Studien var en systematisk litteraturstudie som grundade sig på resultaten av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteraturstudien resulterade i sex olika kategorier; Betydelsen av Socialt stöd, Krisen, Familjens betydelse, Viljan att leva/Rädslan att dö, Kroppslig förändring och Synen på livet. Resultatet visade att patienter med bröstcancer hade ett stort behov av stöd ifrån familj, vänner och vårdpersonal. I samband med bröstcancerdiagnosen upplevde många patienter att de fick en akut chock och hamnade i en kris. Trots att beskedet om att ha drabbats av bröstcancer förändrade hela livssituationen kunde det på sikt ses som en positiv erfarenhet där patienter fick en ny syn på livet. Eftersom patienter påtalar vikten av stöd även från vårdpersonal är det viktigt för sjuksköterskor att ha kännedom om patienters känslor och upplevelser efter att ha fått diagnosen bröstcancer. I den kliniska verksamheten behöver sjuksköterskor få utbildning och kunskap om patienters upplevelse för att kunna bemöta dessa patienter professionellt. Sjuksköterskor har ett ansvar att stötta patienter på ett sätt som gör att de lättare kan hantera sin situation. Det kan i sin tur kan öka möjligheten för patienter att finna mening i den upplevda erfarenheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Månsson, Niklas. "Sjuksköterskans stödjande funktion av copingstrategier hos bröstcancerpatienter." Thesis, University West, Department of Nursing, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-926.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Apelqvist, Malin, and Cesilia Sankoh. "Upplevelsen av krav, kontroll och socialt stöd hos ett urval av arbetstagare vid socialtjänsten. : Anledningen till att kartlägga upplevd stress gällande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjänsten." Thesis, Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8406.

Full text

Abstract:

Inledning Anledningen till att kartlägga upplevd stress gällande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjänsten är att vi ansåg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förändringar i utsatta människors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartläggning är dessutom tänkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbättringar eftersom krav, kontroll och stöd är påverkningsbara faktorer. Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska Centralbyrån (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd från arbetskamrater och arbetsledning tycks också ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och låg kontroll i arbetet, spänt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, även definierat som psykosocial påfrestning. Saknar den anställde samtidigt möjlighet till stöd och hjälp från arbetskamrater och arbetsledning ökar risken ytterligare för ohälsa (ibid.). Det finns omfattande forskning som visar hur kombinationen av höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd leder till ökad förekomst av högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom, sämre psykologisk hälsa, ökad sjukfrånvaro och försämrad arbetstrivsel (Jeding et al., 1999). En kombination av höga krav och hög kontroll, aktivt arbete, anses däremot som stimulerande och utvecklande (Arbetsmiljöverket & Statiska Centralbyrån, 2001). En välkänd modell som används för att mäta den psykosociala arbetsmiljön är krav- kontroll- stöd- modellen (Jeding et al., 1999). Den beskriver avgörande psykosociala aspekter i arbetssituationen som har betydelse för arbetstagarens stress och hälsa, nämligen krav, kontroll och stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Hallberg, Monica. "Betydelsen av ekonomisk sakerhet och typ av socialt stod for arbetslosas upplevda grad av kontroll och autonomi." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16800.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning har visat att arbetslösas välmående och livskvalitet påverkas negativt av arbetslöshet. Upplevd kontroll och autonomi kan medföra ökade coping-resurser för arbetslösa och ökar möjligheten till god mental hälsa och livskvalitet. Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur graden av kontroll och autonomi hos arbetslösa påverkades beroende på faktorerna ekonomisk säkerhet, stöd av särskild person, stöd i handling, samt arbetsmarknadsåtgärd. Resultatet visade att den enskilt starkast predicerande faktorn för upplevd kontroll var ekonomisk säkerhet, medan stöd av person predicerade upplevd autonomi till störst utsträckning. Ökad ekonomisk säkerhet och stöd av särskild person hade ett positivt samband med både kontroll och autonomi. Stöd i handling hade ett negativt samband med både kontroll och autonomi, vilket var det mest överraskande fyndet då stöd i handling haft ett positivt samband med liknande resultatvariabler i tidigare studier. Studien visar vikten av ekonomisk säkerhet och stöd av person, samt att typen av socialt stöd utformas individuellt efter den arbetslösas egna val. Detta för att möjliggöra en ökning av den upplevda graden av kontroll och autonomi och därmed mental hälsa och livskvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Milstam, Fanny, and Amanda Sundberg. "Sjuk av stress Socialsekreterares upplevelser av arbetsrelaterad stress i relation till deras professionella identitet och tillgång till socialt stöd." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-65184.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av stressrelaterad problematik i arbetet, samt hur dessa upplevelser kan förstås med hjälp av begreppen professionell identitet och socialt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta socialsekreterare som varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visar att hög arbetsbelastning, ökade dokumentationskrav och brist på resurser präglar socialsekreterarnas berättelser om stress i arbetet. Resultaten tyder även på att brister i olika arbetsrelaterade identitetsdimensioner samt drag av en vårdgivarrollidentitet bland socialsekreterare kan bidra till en upplevelse av missnöje och ökad stress i socialsekreteraryrket. Utifrån socialsekreterarnas upplevelser framstår socialt stöd från chefer och ledning som en särskilt viktig resurs, och brist på stöd från ledningen tycks vara en riskfaktor för arbetsrelaterad stress. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att det framförallt bör sättas in förebyggande åtgärder mot stress, samt att en diskussion kring problematiken behöver föras på arbetsplatserna för att genom kunskapsspridning motverka risken för stressrelaterad sjukskrivning. Arbetsrelaterad stress är ett stort problem inom det sociala arbetet och denna studies ambition är att ge förslag till hur stress och sjukskrivning bland socialsekreterare kan motverkas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Andersson, Emelie, and Alexandra Arvhage. "I nöd och lust : En socialpedagogisk studie av äldre gifta anhörigvårdares upplevelse av stöd." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4477.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka hur anhörigvårdare över 65 år som vårdar en partner i hemmet upplever stöd från olika nätverksaktörer, som t.ex. familj, vänner och professionella. För att kunna besvara frågeställningarna har det gjorts åtta kvalitativa intervjuer med två män och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgår ifrån nätverks- och socialt stöd teorier. Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvårdare, beroende på hur deras relationer till nätverket ser ut och hur tillgängliga dessa relationer upplevs vara. Det är viktigt att behålla betydande relationer i nätverket eftersom dessa ger stöd på olika sätt. Motivet bakom valet att vårda partnern i hemmet beror på olika orsaker, till exempel att de vill ställa upp för sin maka/make för att man känner samhörighet efter ett liv tillsammans. För att klara vardagen och rollen som anhörigvårdare, har strategier utvecklats för att skapa mening. Vår slutsats är att anhörigvårdare är i behov av stöd för att orka och klara av sin situation. Samhället har en viktig roll att stötta upp i de fall där det informella nätverket sviktar eller saknas. Ett sätt att underlätta tillvaron för anhörigvårdare kan vara att berörd personal får mer kunskap om anhörigvårdarens upplevelse av stöd och huruvida de upplever ömsesidighet i vårdandet eller inte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Källebo, Helena. "Kan kontroll och socialt stöd på arbetsplatsen mildra negativa konsekvenser av anställningsotrygghet?" Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-71070.

Full text

Abstract:

Förändringar på arbetsmarknaden har medfört att anställda i allt större utsträckning upplever anställningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anställningsotrygghet och framtida psykisk ohälsa samt bristande arbetstrivsel. En enkät besvarades av 181 anställda på en revisionsfirma vid två tillfällen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anställningsotrygghet även predicerar psykisk ohälsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd från kollegor eller från chefer dämpande dessa samband. Möjligen har tidigare tvärsnittsstudier överskattat den modererande effekten av arbetsrelaterad kontroll och socialt stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Gillberg, Petra, and Jenny Ögren. "KRIMINALVÅRDARENS UPPLEVELSE AV KRAV, KONTROLL OCH SOCIALT STÖD I EN PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23061.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen var att undersöka kriminalvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Vidare undersöktes chefernas uppfattning om hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som genomfördes med totalt 15 deltagare varav 10 var kriminalvårdspersonal och 5 var chefer på en sluten anstalt. Resultatet i undersökningen delas in i ett tema, psykosocial arbetsmiljö med fyra kategorier: krav, kontroll, socialt stöd arbetskamrater och socialt stöd chef. Resultaten visade att kriminalvårdspersonalen upplevde höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett lågt socialt stöd från chef. Vidare visade resultatet från cheferna att de upplevde att personalen hade höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett bra socialt stöd från chef. Avslutningsvis framkom att personalens psykosociala arbetsmiljö kan påverkas negativt om det finns en diskrepans mellan personal och chefers upplevelse om personalens psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teoretiska referensramar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Strandberg, Helena, and Erika Vikström. "Betydlesen av motion, Kasam och socialt stöd kopplat till hälsa och stress." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-7693.

Full text

Abstract:

Många faktorer har påvisats påverka individers hälsa. I denna studie undersöktes huruvida motion, Kasam och socialt stöd har betydelse för välbefinnandet i form av uppskattad hälsa, upplevd stress-energinivå och rapporterad sjukskrivning. Även köns- och ålderskillnader studerades. En enkät med frågor om sjukskrivning, motion, upplevd hälsa, upplevd stress-energi, Kasam och socialt stöd delades ut till 113 deltagare från tre olika arbetsplatser. Resultaten visade att Kasam hade positiva samband med hälsa, stress-energi och socialt stöd. Även socialt stöd visade positivt samband med stress-energi. Vidare visade resultaten att män skattade sin hälsa högre än kvinnor och att män i åldersgruppen 36-50 hade varit mest sjukskrivna. Resultaten och deras betydelse för hälsofrämjande arbete diskuteras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Sundbäck, Magnus. "DEN HÄLSOFRÄMJANDE BETYDELSEN AV SOCIALT STÖD FÖR ARBETSRELATERAD STRESS : En kvantitativ studie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28967.

Full text

Abstract:

Förändringar på arbetsmarknaden på grund av nedskärningar och effektiviseringar har för individen inneburit mer ansvar, tyngre arbetsbörda och högre krav i arbetsuppgiften. Med denna utveckling har stressrelaterade sjukdomar ökat i Sverige de senaste åren. Det framkommer att det sociala stödet kan fungera som en hälsofrämjande resurs i förhållande till graden av arbetsrelaterad stress. Vidare kan en hög belastning i arbetslivet och i privatlivet kan ha en negativ effekt och bidra till en högre skadlig stressnivå. Syftet med studien är därefter att undersöka i vilken utsträckning socialt stöd och dubbelbelastning kan kopplas till arbetsrelaterad stress. Resultatet har analyserats med teoretisk ansats utifrån Krav-kontroll-stödmodellen och socialt stöd som hälsofrämjande resurs. För att undersöka sambandet mellan socialt stöd och dubbelbelastning i förhållande till arbetsrelaterad stress tillämpades en kvantitativ enkätstudie. Insamlad data analyserades i univariata samt multivariata linjära regressionsanalyser. Analysen visade inte att arbetsrelaterad stress hade något signifikant samband med socialt stöd i arbetslivet, i privatlivet och dubbelbelastning. Dock framkom det att kön var associerat med graden av arbetsrelaterad stress.
Changes in the labor market because of downsizing and efficiency improvements for the individual meant more responsibility, workload and the increasing demands of the job. With this development, stress-related diseases have increased in Sweden in recent years. It appears that social support can serve as a health resource in relation to the degree of work-related stress. Furthermore, a high load at work and in private life may have an adverse effect and contribute to a higher distress levels. The purpose of this study is then to examine the extent to which social support and the double burden can be linked to work-related stress. The results have been analyzed with the theoretical approach based on the Demand-Control-Support model and social support that health promotion resource. To examine the relationship between social support and the double burden in relation to work-related stress a quantitative survey has been applied. Collected data were analyzed in univariate and multivariate linear regression analyzes. The analysis revealed that work-related stress had no significant correlation with social support at work, in private and double load. However, it emerged that gender was associated with the rate of work-related stress.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Larsson, Therése, and Josefin Odenring. "Svenska professionella golfspelares upplevelser och beskrivningar av socialt stöd : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27769.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka socialt stöd hos svenska professionella golfspelare. För att besvara syftet undersöktes följande frågeställningar: (1) Hur upplever svenska professionella golfspelare socialt stöd? (2) Hur beskriver svenska professionella golfspelare socialt stöd? En intervjuguide baserad på Social Support Scale skapades och intervjuerna genomfördes på (N=10) professionella golfspelare. De var mellan 20-27 år och hade tävlat i golf mellan 6-14 år på både en nationell och internationell nivå. För att analysera resultatet användes en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Resultatet grupperades i följande kategorier: stöd för att lyssna, uppskattning för det du gör, känslomässigt stöd, änslomässig utmaning, hjälp som är konkret och personlig hjälp. Resultatet i studien visade att golfspelare använder ett brett socialt stöd och att det har betydelse för golfspelarnas prestation. De mest förekommande personerna i golfspelarnas sociala stöd är familj och golftränare. Vidare visade resultatet att samtliga kategorier för socialt stöd var av betydelse för golfspelarna. Det kan konstateras att resultatet i denna studie går i linje med tidigare forskning, men att området socialt stöd och golf, kräver ytterligare forskning på till exempel vilken av kategorierna som är viktigast för professionella golfspelare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Älmdalen, Linnea, and Maya Salame. "Stress bland kvinnliga och manliga lärare - betydelsen av socialt stöd och kontext." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-100504.

Full text

Abstract:

Stress uppstår när det sker en obalans mellan vad som krävs av individen och de resurser som hon har tillgång till. Arbetsrelaterad stress är något som allt oftare förekommer bland lärare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgänglighet för eleverna. Socialt stöd från omgivningen är en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lärares upplevda stress. Urvalet bestod av 120 lärare för varierande årskurser på sex olika skolor runt om i Stockholm. Av dessa ingick 87 lärare i föreliggande studie. Shirom Melamed Burnout Measure användes för att mäta den upplevda stressen och Berlin Social Support Scales användes för att mäta det sociala stödet. En korrelationsanalys genomfördes och visade att lärare i en stökig kontext upplevde fler stressymptom än lärare i en stökig kontext. Det sociala stödet skildes sig också mellan kontexten där lärare i en stökig kontext upplevde ett mindre socialt stöd än lärare i en stökig kontext. Beträffande skillnaden mellan könen upplevde de kvinnliga lärarna fler stressymptom samt mindre socialt stöd än de manliga lärarna. Den multipla regressionsanalysen visade att lärarnas kön var av störst betydelse för den upplevda stressen. Även socialt stöd och kontext visade sig vara av betydelse för den upplevda stressen. Dessa resultat bör motivera vidare forskning på lärares välbefinnande. Det vore även intressant att se om elevernas prestation är en effekt av lärarnas välbefinnande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Wennlo, Josefin. "Lantbrukares erfarenheter av socialt stöd : en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32460.

Full text

Abstract:

Inledning: Lantbrukare står för flest dödsfall till följd av stress och mental sjukdom, jämfört med andra yrkesgrupper. Socialt stöd blir därför extra viktigt eftersom det tycks fungera som en stötdämpare mot den stress, oro och ångest som många lantbrukare drabbas av i sitt yrkesliv. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka och beskriva lantbrukares erfarenheter av socialt stöd. Metod: Semistrukturerade intervjuer baserade på frågor som speglade studiefrågan hölls med svenska lantbrukare. Materialet analyserades och sammanställdes genom en kvalitativ innehållsanalys, där både det latenta och manifesta innehållet tolkades. Resultat: Lantbrukares erfarenhet av socialt stöd präglas mycket av familj och vänner. När stödet från dessa inte räcker till säger sig de flesta vara beredda att vända sig till olika typer av professionella aktörer, men helst vänder man sig till ett välbekant stöd. Familjen bidrar både till socialt stöd och en upplevelse av höga krav. Summering: Lantbrukare har flera olika källor till socialt stöd och överlag positiva erfarenheter av dessa. Det som ibland håller tillbaka lantbrukare från att söka socialt stöd är de gamla traditionella attityderna och yrkets starka band till familjen, vilket gör att de inte vill oroa familjen och därmed väntar med att öppna upp sig om bekymmer.
Introduction: Compared to other occupational groups, farmers account for the most deaths due to stress and mental illness. Therefore, social support is becoming extremely important, as it seems to act as a health buffer against the stress and anxiety that many farmers suffer in their professional lives. Aim: The purpose of this study is to examine and describe farmers' experiences in social support. Method: Semi-structured interviews based on questions that reflected the study issue were held with Swedish farmers. The material was analysed and compiled through a qualitative content analysis, in which both the latent and manifest content were interpreted. Result: Farmers' experiences of social support is characterized by family and friends. When their support is not sufficient, most farmers say they are prepared to turn to professional actors, but ideally they turn to a familiar support. The family contributes both to social support and an experience of high demands. Summary: Farmers have several different sources of social support and generally positive experiences of these. What sometimes holds farmers back from seeking social support is the old traditional attitudes and the profession's strong ties to the family. Farmers do not want to worry their family and therefore they wait to tell them about worries.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Anvén, Emelie, and Sandra Hult. "Syskons behov av stöd : När ett barn drabbats av cancer." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17588.

Full text

Abstract:

De flesta barn överlever idag sin cancerdiagnos, men det innebär många och långa sjukhusvistelser, med smärtsamma procedurer och ibland bestående problem. Föräldrarna har fått en betydande roll i vården och även syskonen ska ses som anhöriga. Syskonen kommer ofta i skymundan och far illa. Sjuksköterskan behöver kunskap om hur syskonen kan stödjas. Syftet var att belysa syskons behov utav stöd, när ett barn drabbats av cancer. En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar visar att syskonen längtar efter sin vardag och sitt familjeliv, att de mår bra av att träffa andra i samma situation och att det är viktigt att ha familj och vänner runt sig. Syskonstödjare har en viktig funktion för syskonen på sjukhuset. Genom en ökad kunskap hos sjuksköterskor om barns utveckling och hur den nya situationen påverkar livsvärlden kan man minska barnens utsatthet, detta genom att erbjuda bättre och mer socialt stöd. Sjuksköterskan bör i framtiden tänka på att erbjuda stöd till de friska syskonen även efter avslutad vårdtid.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Nadbornik, Sara. "Påverkar graden av judisk religiositet hälsan? : En studie av judar i Sverige." Thesis, Stockholm University, Department of Sociology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37342.

Full text

Abstract:

Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet påverkar hälsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion från en annan. Hälsa definieras med hjälp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hälsa är psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstånd av fullständigt fysiskt,

Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett måttligt samband med bättre hälsa där religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ påverkan på hälsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem. Utgångspunkten för denna studie är Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät som syftar till att beskriva den svenska befolkningsgruppens hälsoläge. Urvalet består av Sveriges judiska minoritetsgrupp, 16 – 84 år, som är medlemmar i antingen Stockholm, Göteborg eller Malmö Judiska församling. Tilläggsfrågor inkluderades om det specifikt judiska. Totalt skickades 1272 enkäter ut och med en svarsfrekvens på 34,8 % och ett totalt bortfall på 65,2 %. Resultaten redovisades och analyserades med ett antal logistiska regressioner där de tre beroende variablerna mätte det allmänna hälsotillståndet, den psykiska samt den kroppsliga hälsan vilka testades mot samtliga oberoende variabler. Studien kan inte bekräfta hypotesen att graden av judisk religiositet har någon oberoende påverkan på hälsan. Istället tar ålder över effekten på hälsa vilket kan tyda på att medelåldern är högre för människor med en starkare religiositet. Det kan därför konstateras att religion inte är en viktig faktor för en god hälsa, åtminstone inte bland judiska församlingsmedlemmar i svenska storstäder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Socialt stöd av chef'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles