Dissertations / Theses: 'Socioekonomiska faktorer'

1

Karlberg, Jenny, and Anita Norén-Nilsson. "Socioekonomiska faktorer och karies : En litteraturstudie." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6090.

Full text

Abstract:

Introduktion: Karies är en multifaktoriell sjukdom och en av de mest förekommande infektionssjukdomarna som finns världen över. Den kan förekomma i olika svårighetsgrad och orsaka såväl smärta som en försämrad livskvalitet hos individen. Trots att det har skett en minskning av kariesförekomsten hos befolkningen, framför allt i Sverige, de senaste årtiondena finns det individer som tillhör riskgrupper för att utveckla mycket karies.

Syfte: Syftet var att undersöka socioekonomiska faktorers samband med kariesförekomst.

Frågeställningar: Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar? Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland vuxna och äldre?

Metod: Systematisk litteraturstudie.

Resultat: Tjugoåtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. Utbildningsnivå, såväl hos en vuxen person som hos barn/ungdomars föräldrar, är den vanligast förekommande socioekonomiska faktor som påverkar kariesförekomst. Andra faktorer som påverkar kariesförekomsten är att ha invandrarbakgrund, låg inkomst och lågt klassat yrke hos en vuxen person och hos barn/ungdomars föräldrar samt bostadsområde/ort.

Slutsats: Att ha lågt socioekonomiskt status innebär en riskfaktor för karies. Vanliga faktorer som används för att beskriva socioekonomiskt status är utbildning, inkomst, yrke, invandrarbakgrund och bostadsområde. Personer med lågt socioekonomiskt status har ofta fler karierade och saknade tänder medan antalet fyllda tänder oftast är högre bland personer med högre socioekonomiskt status.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Bergström, DIjar, and Oskar Kösanlioglu. "Sambandet mellan kariesminskning i världen och socioekonomiska faktorer." Thesis, Malmö universitet, Odontologiska fakulteten (OD), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-19646.

Full text

Abstract:

AbstraktBakgrund: DMFT (Decayed, Missing, Filled Tooth) har minskat i många delar av världen under det senaste århundradet. Resultat från flera studier visar att DMFT kan vara beroende av socioekonomiska faktorer. Emellertid har de flesta studierna bara granskat några faktorer och på subnationell nivå medan studier på global nivå saknas.Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan kariesminskning och socioekonomiska faktorer.Material och metod: Socioekonomiska faktorer har valts och data för varje variabel har erhållits med hjälp av World Bank. DMFT-värdena mellan 1960–2017 för olika stater och provinser har erhållits från Oral Health Country/area Profile Project (CAPP). Endast perioder då kariesminskning har inträffat inkluderades. DMFT har fastställts som en beroende variabel och socioekonomiska faktorer som oberoende variabler där linjär regression användes för att analysera insamlad data. P-värdet sattes till 0,05. Tidigare studier och forskning inom ämnet användes för att formulera hypoteser.Resultat: Totalt 6 st variabler visades ha samband med DMFT under perioder av kariesminskning och följande värden för signifikansen erhölls för dessa variabler: Fattigdom (p=0,027), Gini (6x 10-6), andel av jordbruk i Bruttonationalproduken (BNP) (p=0,017), andel av industri i BNP (p=7x10-7), förväntad livslängd (p=1,35x10-4), sockerkonsumtion (p=0,012). Bland de variabler som inte har visats samband med DMFT under perioder av kariesminskning erhölls följande värden av DMFT: BNP per capita (p=0,440), BNP per capita tillväxt per år (p=0,419), arbetslöshet (p=0,699), läskunnighet (p=0,304).Slutsats: De oberoende variablerna fattigdom, Gini, andel av industrin i BNP, andel av jordbruk i BNP och sockerkonsumtion hade en korrelation med DMFT, där större värde på dessa parametrar innebar ett högre DMFT under perioder då det skedde kariesminskning. Livslängden hade ett omvänt samband dvs ju större värde på livslängden, desto mindre DMFT under motsvarande perioder. BNP per capita, årlig BNP-tillväxt per capita, arbetslöshet och läskunnighet hade ingen korrelation med DMFT-värdena under de perioder det skedde kariesminskning.
AbstractBackground: The index Decayed, Missing, Filled, Tooth (DMFT) has declined in many parts of the world in the last century. Results from several studies indicate that DMFT can be dependent of socioeconomic factors. However, most of the studies have only examined a few factors and on a subnational level while studies on a global scale are lacking.Aim: The aim of this study was to investigate whether there is a correlation between caries decline and socio-economic factors. Material and method: Socioeconomic factors have been chosen and the data for each variable have been obtained using World Bank. DMFT- value between 1960-2017 for various states and provinces has been obtained using Oral Health Country/area Profile Project (CAPP). Only periods of time when decline of caries has occurred were included. Linear regression was used to analyze data. DMFT has been set as a dependent variable and socioeconomic factors as independent variables. P-value was set to 0.05. Previous studies and research in the subject were used to formulate hypotheses.Results: A total of six variables proved to have a correlation with DMFT during periods of caries decline, and the following statistical significance values were obtained for these variables: Poverty rate (p=0.027), Gini (6x 10-6), share of agriculture in Gross Domestic Product (GDP) (p=0.017), share of industry in GDP (p=7x10-7), life expectancy (p=1.35x10-4), sugar consumption (p=0.012). Among variables proved not to have a correlation with DMFT during periods of caries decline, the following significance values were obtained: GDP per capita (p=0.440), annual growth of GDP per capita (p=0.419), unemployment rate (p=0.699), literacy rate (p=0.304).Conclusion: The independent variables poverty rate, Gini, share of industry in GDP, share of agriculture in GDP and sugar consumption had a positive correlation with DMFT. That means the higher value of these variables, the higher DMFT, during the timespans of caries decline. Life expectancy had a conversely correlation during corresponding periods. GDP per capita, annual growth of GDP per capita, unemployment rate and literacy rate had no correlation with the DMFT-value, during periods of caries decline.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Edstam, Kristina, and Josefin Boijsen. "Svenska kvinnors alkoholanvändning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska förhållanden : En deskriptiv tvärsnittsstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225243.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Alkoholkonsumtion under graviditet är skadligt för fostret. De flesta kvinnor i Sverige dricker alkohol året innan de blir gravida. Under graviditet drar de flesta kvinnor ner på sin alkoholkonsumtion men svenska studier har visat att 6-30% fortsatte att dricka alkohol under graviditet. Syfte: Att undersöka gravida kvinnors alkoholanvändning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: 3390 kvinnor rekryterades mellan september 2012 och juli 2013 från mödravården i Mellansverige. Svensktalande kvinnor fick besvara ett frågeformulär och de icke-svensktalande kvinnorna besvarade frågeformuläret på arabiska eller engelska. Telefonintervju erbjöds på övriga språk. Data presenterades med deskriptiv analys och analyserades med Fishers exakta test. Resultat: Majoriteten av kvinnorna drack alkohol före graviditet och få kvinnor drack alkohol under graviditet. Merparten av de gravida kvinnorna hade inte något berusningsdrickande. Det fanns skillnad i alkoholkonsumtion före graviditet bland kvinnorna med avseende på ålder, födelseland, svenska läs- och skrivkunskaper, utbildningsnivå, sysselsättning, inkomst och paritet. Under graviditet fanns det skillnader i alkoholkonsumtion bland kvinnorna med avseende på ålder och födelseland. Konklusion: Denna studie visar att färre kvinnor dricker alkohol under graviditet än vad som tidigare rapporterats. Att det finns skillnad i alkoholkonsumtion bland kvinnor före och under graviditet är information som kan göra det lättare för barnmorskan att identifiera och hjälpa kvinnor att uppnå en alkoholfri graviditet i strävan mot en god sexuell och reproduktiv hälsa.Nyckelord: alkohol,

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Neubert, Jenni, and Sofie Jönsson. "Elevers socioekonomiska status och dess påverkan i naturkunskapsklassrummet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36235.

Full text

Abstract:

Kunskapsöversikten utgår från vår frågeställning; vad säger forskning om hur elevers sociala klass- och socioekonomiska bakgrund påverkar undervisningen i naturkunskap? Vi redogör också för vår systematiska sökprocess.Utifrån ett systemteoretiskt-inspirerat synsätt på de forskningsstudier vi undersökt, har vi kategoriserat resultaten på tre nivåer; individ-, grupp- samt organisationsnivå, olika faktorer som påverkar naturkunskapsundervisningen. Vi har undersökt elevers syn på naturkunskap, kompensationsåtgärder, lärares syn och förväntningar, lärarens kvalitét, föräldrars påverkan genom engagemang, förväntningar, IKT möjligheter samt organisatoriska faktorer. Vi diskuterar resultatet i relation till vår kommande yrkesprofession utifrån de faktorer studierna identifierat. Vår analys gav oss ett resultat gällande brister i forskningsfältet. Vi fann att det saknas forskning på organisatorisk nivå. Detta inspirerar oss till vidare forskning kring de möjligheter en organisatoriskförändring kan ge. Därför vill vi i framtida examensarbete undersöka vilka åsikter erfarna F-3 lärare och rektorer har kring problematiken samt vad dem anser bör göras för att minska skillnaderna i elevernas prestationer inom naturkunskap?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Näslund, Viktor. "Stroke, diabetes och akut hjärtinfarkt i Örebro Län : en klusteranalys av socioekonomiska faktorer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-153416.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Solaka, Simon, and Albina Mekic. "Betydelsen av elevers socioekonomiska status i matematik : Hur elever presterar i matematik utifrån deras socioekonomiska status i relation med olika centrala faktorer." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-162575.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att utifrån tidigare forskning ta reda på huruvida elevernas socioekonomiska status spelar för roll hur eleverna presterar i matematik. Dessutom vill vi ta reda på hur socioekonomisk status i relation med self-efficacy, ångest och motivation påverkar elevernas prestationer i matematik. Vi ville även ta reda på hur socioekonomisk status i relation till dessa tre faktorer påverkar prestationer i matematik. Vi valde att fördjupa oss mer i detta ämne på grund av att vi anser att det är viktigt för oss som blivande lärare att veta varför/varför inte elever har svårigheter i matematik och hur vi som lärare kan motverka dessa hinder. Vi samlade in vår data genom databaserna unisearch och ERIC. Resultatet gav oss att elever med hög socioekonomisk status visar även en hög självkänsla i matematik, vilket leder till att eleven får högre provresultat än elever med låg socioekonomisk status som oftast har en låg självkänsla. Elever med låg självkänsla kan i sin tur få ångest över matematikämnet, vilket leder till lägre prestationer. Föräldrarnas stöd och engagemang minskar sina barns matematikångest samt bidrar till ökad motivation i matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Fastrup, Karolina, and Vergara Daniela Gonzalez. "Vem går och röstar? : En kvantitativ undersökning om valdeltagande." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-99948.

Full text

Abstract:

Nivån på ett lands valdeltagande kan vara ett mått på hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda på att förtroendet till de som styr samhället är stort. Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka om det finns något samband mellan några av samhällets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person går och röstar. Undersökningen utgår från fem frågeställningar angående lön, utbildningsår, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstånd och undersöker utifrån dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande. Förhoppningen med den här studien är att kunna bidra med ytterligare kunskap inom forskningsområdet. Tidigare teorier delar framförallt upp förklaringar kring valdeltagande i tre olika perspektiv: institutionella-, individuella- och kontextuella förklaringar. Institutionella förklaringar innefattar framförallt hur reglerna kring ett lands valdeltagande ser ut, t.ex. vilket valsystem som används. Individuella faktorer innebär istället vissa personliga egenskaper som kan påverka huruvida en person väljer att gå och rösta eller inte. De kontextuella förklaringarna syftar till slut på den sociala och politiska miljö som individer vistas i och hur dessa kan påverka valdeltagandet. Den här studien fokuserar framförallt på om det finns något samband mellan de individuella egenskaperna lön, utbildning, social klass samt civilstånd och sannolikheten för att en person röstar i val. Datamaterialet utgår från levnadsnivåundersökningen år 2000 där respondenter från alla åldrar och bakgrunder ingår. Resultaten visar att antalet utbildningsår, om en person är gift eller sambo samt ålder har ett samband med sannolikheten för att delta i val. En sociologisk förklaring angående sambandet mellan civilstånd och valdeltagande skulle kunna vara att om man bor tillsammans med någon kan chansen att bli påmind om att rösta vara större än om man bor ensam.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Hultman, Annelie, and Mathilda Nilsson. "Socioekonomiska faktorers påverkan på kariesrisk hos barn 0-12 år i Sverige." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19828.

Full text

Abstract:

Syftet med litteraturstudien var att undersöka socioekonomiska faktorers påverkan på kariesrisken hos barn 0-12 år i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en systematisk kvantitativ litteraturstudie, sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes i PubMed. Resultat: Låg socioekonomisk status gav högre kariesrisk än hög socioekonomisk status. Barn till mödrar med låg utbildningsnivå hade 3.02 gånger ökad kariesrisk än barn till mödrar med hög utbildningsnivå. Barn med två utlandsfödda föräldrar hade 6.37 gånger ökad kariesrisk i förhållande till barn med föräldrar födda i Sverige. Slutsats: Barn till föräldrar med låg socioekonomisk status hade högre kariesrisk än barn till föräldrar med hög socioekonomisk status oberoende av föräldrarnas/familjens inkomst, föräldrarnas utbildning, föräldrarnas bakgrund, föräldrarnas/familjens hälsa/vanor/attityder eller geografiskt område.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Erlandsson, Fanny, and Jessica Velander. "”Socioekonomiska faktorers påverkan på tonåringars psykiska hälsa” : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15845.

Full text

Abstract:

Bakgrund Psykisk ohälsa har ökat drastiskt bland tonåringar idag. Några av de aspekter som tycks driva på den här utvecklingen är socioekonomiska faktorer, det vill säga faktorer som har med den sociala och ekonomiska miljön att göra. I den här studien kartlades forskningen kring hur socioekonomiska faktorer kan påverka tonåringars psykiska hälsa. Metod Studien är en litteraturöversikt. Datainsamlingen skedde i Academic Search Elite, CINAHL och Ebsco Medline. Utifrån inklusions och exklusionskriterier valdes relevanta artiklar för studien ut. Efter att artiklar hade valts ut analyerades de för att få fram de teman som utgjorde resultatet. Resultat Sociala faktorer, utsatthet, kontext och personliga egenskaper samt typ av socioekonomisk faktor är teman som återkom frekvent i de tio utvalda artiklarna. Alla fyra aspekter visade sig kunna påverka tonåringars psykiska hälsa på olika sätt. Diskussion Resultaten av den här studien visar på att socioekonomiska faktorer starkt kan påverka tonåringars psykiska hälsa. Resultaten visar även att det är viktigt att ta kontexten en tonåring befinner sig i samt tonåringens egna egenskaper i beaktning när man utforskar hur en viss socioekononomisk faktor påverkar den psykiska hälsan.
Background Mental health issues in adolescents have been a growing problem over the last few years. Socioeconomic factors, or factors relating to the social and economic environment appear to play a part in this trend. The aim of this study was to explore the literature available on how socioeconomic factors impact adolescents mental health. Method The study was a literature review. Data was collected in Academic Search Elite, CINAHL and Ebsco Medline. The data collection processes resulted in the finding of 10 scientific articles. The articles were analyzed in order to find the themes that made up the results of this study. Results “Social factors”, “disadvantage”, “context and personal traits” and “type of factors” are themes that frequently occured in the ten selected articles and all four aspects appear to impact the mental health of adolescents. Discussion The findings of this study show that socioeconomic factors greatly impact the mental health of adolescents and in a variety of different ways. It is important to consider context, type of factor and personal qualities of an individual when exploring how a particular socioeconomic factor will impact a particular adolescent.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Nilsson, Fredrik, and Hjelm Mikael Marklund. "Faktorer som påverkar risken att avlida efter en stroke : En överlevnadsanalys med fokus på interaktion mellan kön och socioekonomiska faktorer." Thesis, Umeå universitet, Statistik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136509.

Full text

Abstract:

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärtsjukdom och cancer. Varje år insjuknar 20 000 - 25 000 personer för första gången och ytterligare 5 000 - 10 000 personer återinsjuknar i sjukdomen. Datamaterialet till den här studien erhölls från kvalitetsregistret för svensk strokevård, Riksstroke. Riksstroke har som huvudsyfte att se till att strokesjukvården på våra sjukhus ständigt förbättras och utvecklas. Uppsatsens syfte var attförklara vilka faktorer som påverkar dödlighet efter insjuknande i stroke samt undersöka om det fanns någon interaktion mellan kön och socioekonomiska faktorer (utbildningsnivå, inkomstnivå och ensamboende). Studien genomfördes med överlevnadsanalys där metoden Cox proportional hazard regression tillämpades. Resultaten visade att faktorerna ålder, medvetandegrad vid ankomst till sjukhus , kön,rökning, typ av stroke, boende på institution, annan sjuklighet och olika socioekonomiska faktorer hade en signifikant effekt på risken att dö efter insjuknande i stroke. Om en individ var medvetslös vid inläggning så var risken 7,9 (hasard-kvot (HR), 7,876; 95 %konfidensintervall (KI), 7,546–8,221) gånger högre att avlida efter en stroke jämfört med en individ som var alert vid inläggning. För en patient som var 85 år eller äldre var risken 5,8 (HR, 5,779; 95 % KI, 5,389–6,197) gånger högre att avlida jämfört med en patient som var mellan 18-64 år. Dessutom visade det sig att det fanns en interaktion mellan kön och inkomstnivå. Lägre inkomstnivå ökade risken att avlida efter insjuknande i stroke för män. 1000 dagar efter insjuknande i stroke var sannolikheten för en man med hög inkomstnivå att överleva cirka 70 %, medan den var 65 % för en man med låg inkomstnivå. För kvinnor varierade sannolikheten att överleva 1 000 dagar mellan 69-70 % för de olika inkomstgrupperna. Varför det skiljer sig mellan inkomstgrupper för de båda könen är svårtatt sia om utifrån våra resultat. Ytterligare undersökningar kring detta samband bör genomföras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Hungefält, Laura, and Cecilia Lager. "Associationen mellan socioekonomiska faktorer och övervikt/fetma bland barn mellan 0 - 12 år : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15823.

Full text

Abstract:

Inledning: Övervikt och fetma bland barn har de senaste 30 åren ökat över hela världen. Att barn utvecklar övervikt eller fetma har inte bara att göra med deras livsstil utan bakomliggande orsaker kan kopplas till föräldrars socioekonomiska status, SES (Folkhälsomyndigheten, 2017). SES kan beskrivas som ett samlingsbegrepp för utbildning, yrkesnivå och inkomst. Syftet med denna uppsats var att kartlägga associationen mellan socioekonomiska faktorer och övervikt/fetma bland barn mellan 0 – 12 år gamla. Metod: Tio vetenskapliga artiklar valdes ut för denna litteraturöversikt. Ur dessa artiklar utkristalliserades fem olika teman som litteraturöversikten baserades på. Resultat: Studien visade att det finns ett samband mellan SES och övervikt/fetma hos barn. Föräldrars utbildningsnivå, moderns vikt och tillgång till fysisk aktivitet och även Tv-vanor kan kopplas till SES som anses som riskfaktorer gällande övervikt/fetma. Diskussion: Resultaten från artiklarna visar att förekomsten av samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga determinanter påverkar livsstil. Samhällets beslutsfattare har ett ansvar att underlätta individers beslutsprocesser kring hälsosamma val, då är det viktigt att samhällets olika aktörer är inblandade i den övergripande strävan att främja hälsan.
Introduction: Overweight and obesity among children have increased worldwide over the last 30 years. The fact that children develop overweight and obesity isn’t only related to lifestyle, but an underlying cause can be linked to parents’ socioeconomic status, SES (Folkhälsomyndigheten, 2017). SES can be described as a collective term for educational and occupational level as well as income. The purpose of this thesis was to map the relationship between socioeconomic factors and overweight/obesity among children between 0 – 12 years old. Method: Ten scientific articles were selected for this literature review. From these articles, five themes emerged which outlined the base for this literature review. Results: The studies showed that a connection between SES and overweight/obesity in children exists. The parents’ educational level, the weight of the mother, access to physical activity and also TV viewing habits can be linked to SES and considered as risk factors for overweight and obesity. Discussion: The results from the articles show that the existence of societal, economic and environmental determinants affect lifestyle. Society’s decision makers have a responsibility to facilitate individuals’ decision-making processes regarding health choices, therefore it’s important that society’s various actors are involved in the overall endeavor to promote health.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Carlsson, Jenny, and Erika Lundberg. "Varför väljer vuxna i Sverige att följa olika former av dieter? : En studie om orsak till samt val av diet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-88749.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Dieter får allt större utrymme i media samtidigt som allt fler följer någon diet. Syfte: Syftet var att undersöka varför vuxna personer i Sverige valt att följa någon form av diet. Vidare undersöktes bland annat socioekonomiska faktorers inverkan på valet av diet. Metod: En webbaserad enkät distribuerades via Facebook där 235 personer deltog genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 23 slutna frågor. Svaren sammanställdes och analyserades i IBM SPSS Statistics 21.0. Resultaten analyserades med hjälp av Chi-2 test, Mann Whitney U test samt boxplots. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat: Studien visade att fler kvinnor än män, fler överviktiga än normalviktiga samt fler deltagare bosatt i samhällen än städer följt någon diet (p=0,001, p=0,002 respektive p=0,047). Vanligaste förekommande diet var LCHF och den vanligaste orsaken att följa en diet var för att må bra följt av utseendemässiga skäl. Främsta anledningen till att följa sin dåvarande eller senaste diet var för att deltagaren ansåg den hållbar. Deltagarna angav att de kom i kontakt med sin dåvarande eller senaste diet via vän, familj eller bekant, detta angavs även som vanligaste sättet att få vidare kunskap om dieten. Slutsats: En diet är inte per automatik hälsosam och en definition skulle underlätta framtida arbete inom området. För att förändra befolkningens kostvanor kan de sociala faktorerna vara av stor betydelse.
Background: Diets receive increasing media attention while more and more follow some kind of a diet. Objective: The aim was to investigate if and why adults in Sweden have chosen to follow any kind of diet. The impact of socioeconomics factors, on the choice of following a diet, were further analysed. Method: A web-based survey was distributed via Facebook where 235 people participated through a convenience sample. The questionnaire consisted of 23 closed questions. Responses were compiled and analyzed in IBM SPSS Statistics 21.0. The results were analyzed using the Chi-2 test, Mann Whitney U test and boxplots. The significance level was set at p <0.05. Results: The study showed that more women than men, more obese than normal-weight and more participants living in smaller municipalities than cities followed some kind of diet (p = 0.001, p = 0.002 and p = 0.047). Most common diet was LCHF and the most common reason to follow a diet was to feel good followed by reasons of appearance, which was the same for both sexes. Most common reason to choose their, for the time ongoing or latest diet, was that it was considered sustainable. Participants indicated that they came in contact with that same diet by friend, family or acquaintance who also were indicated as the most common way to gain further knowledge about the diet. Conclusion: A diet is not automatically healthy and a definition would facilitate future work in the field. In order to change people's eating habits social factors can play an important role.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Dakouri, Ulrika. "Vad förklarar Sverigedemokraternas relativa valframgång? : Hur röstbeteendet i de Skånska kommunvalen 2018 påverkades av ekonomisk-strukturella faktorer." Thesis, Umeå universitet, Enheten för ekonomisk historia, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-157071.

Full text

Abstract:

The purpose of this paper is to investigate the relative success of Swedish right-wing party Swedish Democrats in the municipal election of 2018. The focus of this paper is to see how the voting behaviour could be explained using socioeconomic variables. The study consists of statistics from SCB concerning level of education, income, number of immigrants in the municipality and if the municipality receives benefits from the government from the 33 municipalities in the region of Skane, Sweden. The results shows that there is a correlation between the high education and income voters have in municipality and their tendency to vote for the Swedish Democrats. Those municipalities where most citizens have a higher education and a higher income where municipalities where the Swedish Democrats did not receive a lot of votes. There results did however not show a correlation between the number of votes for the Swedish Democrats and the number of immigrants living in the municipalities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Brodzinska, Monika. "Väljarbeteende i rurala och urbana områden : En kvantitativ studie om platsens och socioekonomiska faktorers betydelse för väljarbeteende." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-439785.

Full text

Abstract:

Detta arbete undersöker urbaniseringsgradens och socioekonomiska faktorers betydelse för väljarbeteende i riksdagsvalet 2018. För att undersöka möjliga samband har valresultaten från riksdagsvalet 2018 undersökts tillsammans med urbaniseringsgraden som har definierats utifrån Stockholm Kommuner och Regioners kommungruppsindelning från 2017, men även socioekonomiska faktorer såsom arbetslöshet, årlig medianinkomst (angiven i 1000 kronor) och högre utbildning. Utifrån analysen mellan kommungruppen och partistöd har arbetet kommit fram till att det finns samband mellan den urbana områden och det höga stödet för Moderaterna, Liberalerna samt Miljöpartiet och att stödet avtar när urbaniseringsgraden sänks. Analysen har även visat negativt samban mellan urbana områden och Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna och att stödet växer i samband med sänkning av urbaniseringsgraden. Utifrån analysen mellan partierna, urbaniseringsgraden samt socioekonomiska faktorer har arbetet kommit fram till att väljarna i urbana områden har röstat på Moderaterna, Liberalerna, Miljöpartiet, samt Vänsterpartiet, medan i väljarna från rurala områden har röstat på Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna samt Centerpartiet. Urbaniseringsgraden förklarar däremot inte väljarbeteendet helt, eftersom detta är kopplat till socioekonomiska faktorer. I detta fall har arbetet kommit fram till att höginkomsttagarna har röstat på Moderaterna och Liberalerna, medan låginkomsttagarna har gett sina röster för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Högre utbildning bland väljarna gynnar bland annat Moderaterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Centerpartiet samt Vänsterpartiet, medan väljarna med låg utbildning har röstat på Socialdemokraterna samt Sverigedemokraterna. Slutligen har arbetet även kommit fram till att arbetslösa väljare har röstat på Socialdemokraterna medan Centerpartiet finner sitt stöd bland förvärvsarbetande. Resultat för resterande partier och faktorer har betraktats med en viss försiktighet på grund av otydliga samband och därmed har inga slutsatser dragits för dessa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Salmijärvi, Robert. "En rumslig studie gällande barns rörelse i Stockholms stad : påverkan av socioekonomiska faktorer på val av transportsätt." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-181042.

Full text

Abstract:

Den allmänna fysiska aktiviteten har stadigt minskat i stora delar av världen. Aktiva skoltransporter, till vilka gång och cykel räknas, visar på en liknande trend. Samtidigt kan fysisk aktivitet bland annat motverka olika former av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt fetma och övervikt. Det har visats att det finns ett samband mellan socioekonomiska variabler och grad av fysisk aktivitet. Socioekonomi kan således vara en viktig påverkande faktor i frågan om hälsa och välbefinnande, både för vuxna och barn. Statistiska analyser, i kombination med geografisk metodik och rumslig analys är användbart när ojämlikhet studeras då socioekonomiska skillnader ofta är platsbunden och hänger samman med den byggda miljön. Studien visar att en nätverksanalys tillsammans med en friktionsekvation kan användas i arbetet med förändringar av den fysiska miljön för att skapa säkrare vägar där barn och vuxna vill gå och cykla till skola, arbete och fritidsaktiviteter. Verktyget som arbetats fram i studien kan exempelvis vara användbart för kommuner, länsstyrelser och stadsplanerare i arbetet för att främja en mer aktiv livsstil. Fokus ligger i första hand på att underlätta samhällsplaneringsarbete i syfte att gynna användandet av aktiva transportsätt för barn och ungdomar. Vidare visar studien att barn från familjer med högre inkomst tenderar att transportera sig med bil framför aktiva transportsätt. Även gällande vårdnadshavarnas födelseland och utbildningsnivå syns skillnader i val av transportsätt. Rörande utbildningsnivå finns indikationer på att aktiva transportsätt väljs bort när utbildningsnivån ökar. Angående födelseland verkar barn vars vårdnadshavare är födda utanför Europa välja bort bilen och istället använda sig av aktiva transportsätt, vilket är det motsatta gällande barn vars vårdnadshavare är födda i Sverige. Kopplingen mellan socioekonomiska faktorer och transportsätt förefaller vara förknippad till resurser i Stockholms kommun. Studien visar på hur en harmonisering mellan olika aktörer såsom forskare, myndigheter och kommuner skulle kunna leda till förbättrade förutsättningar för aktiva transporter och i förlängningen till ett mer hållbart samhälle ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.
General physical activity has steadily declined in large parts of the world, concurrently active school transport, e.g. walking and cycling, shows a similar trend. The decrease in the amount of physical activity is urgent since it can counteract various forms of cancer, cardiovascular disease as well as obesity. It has been shown that there is a relationship between socioeconomic variables and degree of physical activity. Socioeconomics can thus be an important influencing factor regarding health and well-being, both for adults and children. Statistical analysis, in combination with geographical methodology and spatial analysis, is useful when studying inequality as socio-economic differences often are local and related to the built environment. The study shows that a network analysis together with a friction equation can be used in the work of changing the physical environment to create safer roads where children and adults want to walk and cycle to school, work and leisure activities. The tool developed in the study can be useful for municipalities, county councils and city planners in their work to promote a more active lifestyle. The focus is primarily on facilitating community planning work with the aim of promoting the use of active modes of transport for children and adolescents. Furthermore, the study shows that children from families with higher incomes tend to transport themselves by car over active modes of transport. Differences in the choice of mode of transport are also apparent regarding the country of birth and the level of education. Regarding education level there are indications that active modes of transport are neglected when the education level increases. Concerning the country of birth, children whose guardians are born outside Europe appear not to use the car as a mode of transport, and instead use active modes of transport. On the contrary, children whose guardians are born in Sweden tend to have the car as their primary mode of transport. The connection between socio-economic factors and modes of transport seems to be linked to resources in Stockholm municipality. Moreover, this study shows how a harmonization between different actors such as researchers, authorities and municipalities could lead to improved conditions for active transport and, by extension, to a more sustainable society from a social, economic and environmental perspective.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Klintberg, Jennifer, and Ashkan Kyhan. ""Språket är vägen till kunskap" : En enkätstudie om socioekonomiska faktorers möjliga påverkan på förskollärares arbete med barns språkutveckling." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-189985.

Full text

Abstract:

Uppsatsen syftar till att undersöka förskollärares erfarenheter och tankar kring hur det är att arbeta med språkutveckling i olika socioekonomiska områden. Arbetet har genom en enkätundersökning, som besvarats av förskollärare, studerat pedagogers arbetssätt, samverkan med hemmen samt tillgångar till resurser som påverkansfaktorer till skillnader i barns språkutveckling. Vi har kunnat urskilja både likheter och skillnader i informanternas enkätsvar. Likheter i pedagogers arbetssätt kunde urskiljas då alla förskollärare var eniga om att språket utvecklas relationellt. Utöver detta skiljde sig informanternas enkätsvar åt i frågorna som berörde samverkan med hemmen samt tillgångar till resurser. Skev resursfördelning och olikheter i vårdnadshavares engagemang synliggjordes i enkätsvaren. Vi kan utifrån resultaten påvisa att detta kan vara möjliga påverkansfaktorer till att skillnader i arbetet med barns språkutveckling uppstår. Vidare undersökning inom detta fält är behövligt för att kunna fastställa vilka faktorer som ligger till grund för att skillnader kan uppstå i barns språkliga utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Benhabara, Chanelle Zeyneb, and Milan Ilic. "Hur påverkas fritidsaktiviteter av socioekonomiska faktorer? : En studie om sambandet mellan fritidsaktiviteter och individers utbildning, klass och lön." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-125611.

Full text

Abstract:

Uppsatsen avser att undersöka hur människors socioekonomiska faktorer (utbildning, klass och lön) påverkar deras val av fritidsaktiviteter (kultur, nöje och utomhus) samt att redogöra för rimliga orsaksförklaringar till varför aktiviteterna företräds av socialt och ekonomiskt homogena grupper. Ett generellt antagande är att valet baseras på aktiviteternas kostnader, vilka begränsar eller möjliggör deltaganden. Emellertid representeras fritidsaktiviteterna inte av ”välbärgade” individer varmed ekonomiskt kapital inte utgör en tillräcklig orsaksförklaring. Av den anledningen undersöks även individernas klass och utbildning med hänsyn till andra kontrollfaktorer (ålder, kön och region). För att beskriva hur de olika faktorerna påverkar människors val av fritidsaktivitet utgår studien ifrån Pierre Bourdieus teori om kulturellt kapital. Den förklarar hur effekten av klasstillhörighet och utbildningsnivå bildar särskilda konsumtionsvanor bland sociala grupper. Bourdieu menar att individer som bär på kulturellt kapital besitter liknande preferenser, smaker och habitus. Därmed skapas gemensamma konsumtionsmönster och homogena fritidsaktiviteter. Med hänsyn till teorier och tidigare forskningar genomförs studien deduktivt enligt kvantitativ metod. Från det riksrepresentativa datamaterialet LNU 2010 undersöks sambanden mellan faktorerna och aktiviteterna i multivariata regressionsanalyser. Av resultaten framgår att lön har inverkan på deltagande i kultur- och utomhusaktiviteter men som förklarar en relativt begränsad del av det totala deltagandet. Istället har utbildning och klass högre positiva effekter på kulturaktiviteter. Det ekonomiska kapitalets starkaste effekt är på utomhusaktiviteter då både utbildning och klass förlorar signifikans. I nöjesaktiviteter minskar samtliga faktorernas inflytande vilket innebär att andra outforskade orsaksfaktorer förklarar aktivitetsdeltagandet i högre grad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Hellqvist, Lena. "Tobaksbruk och tandvårdsvanor bland 15-70 åringar ur ett 20-års perspektiv (1983 - 2003)." Thesis, Högskolan Dalarna, Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2937.

Full text

Abstract:

Det tobakspreventiva arbetet är en av samhällets största utmaningar.Syftet med studien var att beskriva tobaksbruket och dess förändring över tid (1983-2003) iett slumpmässigt urval av individer 15-70 år i Jönköpings kommun. Den specifikamålsättningen var att analysera tobaksvanorna i relation till socioekonomiska förhållanden,personlighet, tandvård och tandvårdsvanor. Studien utgjordes av tre epidemiologiskatvärsnittsstudier utförda åren 1983, 1993 och 2003. En klinisk och röntgenologiskundersökning utfördes av mun och tänder. Individerna fick även besvara ett frågeformulär.Resultaten visade en statistiskt signifikant minskning av tobaksbruket från 31 %tobaksbrukare 1983 till 24 % såväl 1993 som 2003. Detta gällde samtliga åldersgrupper utomåldersgruppen 40-åringar. I första hand minskade andelen rökare. Samtidigt ökade snusarna isamtliga åldersgrupper 20-60 år innebärande ett i stort sett oförändrat tobaksbruk 1993 och2003. Det förelåg ingen statistisk signifikant skillnad vid de tre undersökningsåren mellantobaksbrukare och icke/brukare med avseende på inkomst-, utbildningsnivå, civilstånd, ochKASAM poäng. År 2003 förelåg en statistisk signifikant skillnad mellan brukare och ickebrukare med avseende på frekvens av tandvårdsbesök, där tobaksbrukarna i störreutsträckning än icke brukaren, inte besökte tandvården eller besökte tandvården oregelbundet.Icke brukarna borstade tänderna statistiskt signifikant oftare än tobaksbrukarna år 1993 ochicke brukarna använde tandstickor statistiskt signifikant oftare än tobaksbrukarna år 1983 och2003.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Tok, Burcu, and Ava Faramarzi. "Familjeinkomstens påverkan på antisocialt beteende." Thesis, Stockholms universitet, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-117546.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att studera om det finns samband mellan familjeinkomst under uppväxten och senare risk för antisociala beteenden bland ungdomar i Sverige. För att besvara frågan har vi använt oss utav självdeklarationsenkäter som respondenter har besvarat vid 15 års ålder. Datamaterialet, CATSS-15, var sekundärdata från Karolinska Institutet som har genomförts på tvillingar, vilka har följts upp under flera år. Denna studie utgår dock enbart från självdeklarationsrapporterna från 15 års ålder. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Finns det ett samband mellan familjeinkomsten under uppväxten och självdeklarerade antisociala beteenden vid 15 års ålder bland svenska ungdomar? Det teoretiska ramverket utgörs av Mertons strainteori. Även tidigare forskning har använts, dels för att ge en historisk utblick över de studier som tidigare har genomförts på området, och dels för att kunna jämföra våra resultat med liknande studier internationellt som gjorts på samma område. Som analysmetod användes dels korstabell, dels logistisk regressionsanalys. Resultatet visade, likt tidigare studier och likt vald teori, att barndomen är av betydelse för en individs senare brottsliga beteende, samt att en individ som växer upp i en familj med låga inkomster löper högre risker att utveckla ett antisocialt beteende än en individ som växer upp i en familj med högre inkomster. Vidare visar resultatet att pojkar löper större risk att utveckla ett antisocialt beteende än flickor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Andersson, Tove. "Ungdomars attityder till det omgivande samhället : En enkätstudie av 35 ungdomars attityder analyserat utifrån socioekonomiska faktorer, uppväxtmiljö samt fritidsvanor." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1474.

Full text

Abstract:

Youths tend to have a bad reputation. Their outspokenness and spontaneity are two of many reasons to why they are seen as rude and disrespectful. The creativity, curiosity and not least the courage to have opinions and attitudes are in such young age not yet weakened. Youths, their thoughts and attitudes change quickly. This essay will deal with a selected group of youths and their attitudes to the surrounding society. The aim of this study is to examine the relation between youth’s socioeconomic condition, growth environment, spare time habits and attitudes to the surrounding society. The respondents are 13 and 15 years old.

A personal interest in youth’s creativity, thoughts and attitudes is the choice of topic. I will, furthermore, daily in my future employment meet, learn from and be surrounded by youths. An increasing understanding for youth’s lives will thus be significant for my future years as a teacher.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Rosdahl, Sofie. "Barn i behov av särskilt stöd och likvärdigheten - ett socioekonomiskt perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29346.

Full text

Abstract:

Rosdahl, Sofie (2010). Barn i behov av särskilt stöd och likvärdigheten – ett socioekonomiskt perspektiv (Children with special needs and equality – a socioeconomic perspective). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse kring de socioekonomiska faktorernas betydelse för arbetet med barn i behov av särskilt stöd samt att sätta det i relation till målet om en likvärdig utbildning. Undersökningen bygger på en komparativ studie mellan två skolor. Skolorna är belägna i samma kommun, inom bostadsområden med olika socioekonomiska förutsättningar, vilket även avspeglar sig på skolornas elevsammansättning. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer som riktat sig till de specialpedagoger som arbetar på skolorna. Resultatet visar på skillnader mellan skolorna när det gäller hur specialpedagogerna upplever barnens behov och förutsättningar i skolan i förhållande till de resurser som finns att tillgå. Specialpedagogerna resonerar också olika när det gäller hur de socioekonomiska förutsättningarna påverkar deras sätt att arbeta. Även föräldrakontakten och barnens stöd hemifrån skiljer sig åt mellan skolorna. Statistik visar samtidigt att skillnaderna är stora när det gäller skolornas genomsnittliga meritvärden och hur många elever som är behöriga för gymnasiet efter det nionde skolåret. Mot denna bakgrund kan likvärdigheten mellan skolorna ifrågasättas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Moussa, Wedad, and Monika Czubala. "Går det att identifiera en mer avgörande faktor för DMFT-index hos 12-åriga barn i ett urval av länder?" Thesis, Malmö universitet, Odontologiska fakulteten (OD), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-19766.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med denna studie är att framställa och identifiera om det finns en mer avgörande faktor för DMFT-index bland de undersökta biologiska och socioekonomiska faktorerna. Material och metod: En kvalitativ dokumentanalys har utförts med narrativ beskrivning av de undersökta faktorernas betydelse för 12-åriga barns DMFT-index i ett urval av länder över tid. Country Area Profile Project har använts för insamling av DMFT-index samt sockerkonsumtion. De biologiska faktorer som studeras är sockerkonsumtion och vattenfluoridering. De socioekonomiska faktorerna är samhällsomvälvningar, betydelsen av moderns utbildning, tandvårdssystem samt ekonomi. Resultat: Trots ökad sockerkonsumtion i sex av de åtta studerade länder har DMFT-index sänkts över tid. De länder som har fluoriderat sitt dricksvatten uppvisade inte en större sänkning i DMFT-index än de länder som inte använder sig utav vattenfluoridering. Samhällsomvälvningar har påverkat DMFT-index med både sänkningar och höjningar. Mödrar med lägre utbildningsnivå, färre tandvårdsbesök och sämre egenvård ökade risken för ett högre DMFT hos deras barn. Sex av de åtta undersökta länderna har gratis tandvård för barn, men ett minskande DMFT-index kunde studeras i samtliga undersökta länder. Ett högt BNP per capita eller låg ginikoeffiecient innebär inte nödvändigtvis ett lägre DMFT-index. Slutsats: Minskningen av DMFT-index är ett resultat av samtliga undersökta faktorer, biologiska och socioekonomiska. Därför är ingen av de undersökta faktorerna av större betydelse för DMFT och bör respekteras till samma grad i det fortsatta kariespreventiva arbetet. Nyckelord: 12-åringar, biologiska faktorer, CAPP, DMFT-index, socioekonomiska faktorer.
Aim: The purpose of this study is to present and identify a more decisive factor for the DMFT-index among the examined biological and socio-economic factors. Methods: A qualitative document analysis has been carried out with a narrative review of the importance of biological and socio-economic factors for 12-year-old children’s DMFT-index in a selection of countries over time. The Country Area Profile Project has been used for the collection of DMFT-index and sugar consumption. The studied biological factors are sugar consumption and water fluoridation. The socio-economic factors are social unrest, the importance of the mother’s education, dental care and economics. Results: Despite increased sugar consumption in six of the eight countries studied, the DMFT-index has been reduced over time. The countries that have fluoridated their drinking water did not show a larger reduction in the DMFT-index compared to those countries that do not use waterfluoridation. Social unrest has affected the DMFT-index in both directions. Mothers with lower levels of education, rarer dental visits and poorer self-care increased the risk of a higher DMFT in their children. Six of the eight countries studied offer free dental care for children, but a diminishing DMFT-index could still be observed in the other countries. A high GDP per capita or low ginicoefficient does not necessairily result in a lower DMFT-index. Conclusion: The decrease in DMFT-index is a result of all factors studied, biological and socio-economical. Therefore, none of the factors are of greater importance for DMFT and should be respected equally in future caries-preventive work. Key words: 12-year-olds, biological factors, CAPP, DMFT-index, socio-economic factors.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Muzungu, Marie-Suzanne, and von Saenger Isabelle Holmin. "Skillnad i upplevd hälsa hos utrikes- och inrikesfödda i Sverige : - En kvantitativ studie om hälsa utifrån socioekonomiska faktorer, socialt nätverk och familjeförhållanden." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-130422.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att studera skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda relaterat till socioekonomiska aspekter, sociala nätverk och familjeförhållande. Data som används till att undersöka ställda hypoteser kommer från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för år 2010 som innefattar individer skrivna i Sverige mellan 18-75 år. För denna studie har urvalet begränsats till individer mellan 18-65 år som alla svarat på frågan om var de är födda (n=1724). Hypoteserna är utformade utifrån teori om socialt stöd och dess funktion för olika slags sociala nätverk. Därtill utgår vi från tidigare forskning om familjens betydelse för hälsa samt utrikesföddas specifika situations betydelse för hälsa. Data analyseras genom logistisk regressionsanalys. Resultatet av studien visar att det finns skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda, men att förklaringarna till dålig upplevd hälsa ser olika ut i de olika grupperna. Vid jämförelse visar studien att socioekonomiska aspekter och sociala nätverk förklarar skillnader bland inrikesfödda i större utsträckning än för utrikesfödda, medan familjeförhållanden inte kan sägas förklara något alls i någon av grupperna. Däremot upptäcks en icke-signifikant tendens till sämre hälsa bland utrikesfödda ensamhushåll jämfört med inrikesfödda ensamhushåll som fortsatt forskning uppmuntras att undersöka vidare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

El, Ouali Alami Nadia, and Simone Westgaard. "Hjälp: Hur ska jag som vårdnadshavare tänka vid val av förskola? : En studie baserad på vårdnadshavares prioriteringar av förskoleval, gjord på två olika områden med olika socioekonomiska förutsättningar." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-113856.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Pajkin, Maria. "Socioekonomisk bakgrund och dess betydelse för läsförmåga och betyg : En undersökning av samband mellan socioekonomisk bakgrund, attityder till läsning, läsaktiviteter å ena sidan och resultat på läsprov och betyg å andra sidan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38753.

Full text

Abstract:

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, läsaktiviteter och deras betydelse för resultat på läsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen är elever i årskurs nio i två kommuner på fyra skolor. Eleverna har besvarat enkäter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till läsning samt läsaktiviteter. Resultat på läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in. Faktoranalys har använts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, Läslust och Läskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat på läsprov och betyg med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls. För att diskutera och tolka resultatet har Bourdieus teoretiska begrepp kapital, habitus, fält och doxa använts. Resultatet har även diskuterats i ett genusperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Axelsson, Malin, and Grace Heinin. "Attityd till de naturvetenskapliga ämnena utifrån TIMSS-undersökningar : En undersökning i årskurs 4 om eventuell förändring av attityd till de naturvetenskapliga ämnena från år 2007–2015, ur ett genus- och socioekonomiskt perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355867.

Full text

Abstract:

Redan på 1960-talet började Sverige delta i internationella skolstudier med syfte att mäta elevers kunskaper i olika ämnen. En av dessa är den internationella studien TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) som har särskild inriktning på kunskapsutvecklingen inom naturvetenskap och matematik. Genom studierna vill man belysa kunskapsutveckling över tid och exempelvis jämföra deltagande länders skolprestationer (Skolverket 2016b, s.12).Svenska elever i årskurs 4 har deltagit i TIMSS-studierna vid tre tillfällen (år 2007, 2011 och 2015), och det är dessa elevsvar som granskats i denna studie. Granskningen skedde med syfte att åskådliggöra eventuella förändringar i attityd till de naturvetenskapliga ämnena över tid, och resultaten diskuteras utifrån både ett genus- och ett socioekonomiskt perspektiv. Förhoppningen var att skapa förståelse för den komplexa bild som ligger bakom elevers attityder till NO (naturorienterande ämnen). Rådata hämtades från IEA:s hemsida (IEA u.å.) och överfördes till statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) för att besvara studiens frågeställningar.Med hjälp av SPSSanalyserades eventuella skillnader mellan åren samt skillnader mellan könen. För att med större säkerhet kunna dra slutsatser valdes två frågor ut angående attityd till NO, vilka var: “NO är tråkigt” samt “Jag tycker om NO”. För att resultaten ska kunna vara representativt för Sveriges alla 10–11 åringar viktades resultaten innan de bearbetades och sammanställdes i tabeller och därefter i diagram för att eventuella skillnader skulle tydliggöras. Resultaten visar att pojkarnas attityd till NO sjönk mellan år 2007 och 2011, men steg åter år 2015. Flickornas resultat visade sig, trots många satsningar, vara lägre än pojkarnas. Utifrån ett socioekonomiskt perspektiv där fokus legat på hur många böcker eleven har hemma samt om eleven har tillgång till ett skrivbord/bord fanns inget tydligt samband med elevernas attityd gentemot naturvetenskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Rolands, Oliver. "Den svenska demokratin på lokal nivå : En studie om valdeltagandet i Sveriges regionala statistikområden." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37666.

Full text

Abstract:

De allmänna valen utgör en av den representativa demokratins grundpelare. Den tidigare forskningen om deltagande i valen är omfattande, men det finns bland annat behov av studier om valdeltagandets variation på lokal nivå. Syftet med denna studie är därför att bidra till en mer fördjupad kunskap om valdeltagandets lokala variation och varför valdeltagandet varierar mellan olika lokala områden. Studien har två frågeställningar, nämligen hur valdeltagandet varierar i de allmänna valen på lokal nivå och hur valdeltagandet kan förklaras utifrån socioekonomiska och demografiska faktorer. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna görs en sekundäranalys av offentlig statistik från de nya regionala statistikområdena i Sverige. De statistiska analyserna som används i studien består både av univariata, bivariata och multivariata analyser. Resultatet visar att det finns tydliga samband mellan socioekonomiska och demografiska faktorer samt valdeltagandet i de allmänna valen. Vidare visar resultatet att socioekonomiska faktorer, framför allt utbildning, verkar ha större betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalet medan demografiska faktorer såsom ålder, kön, bakgrund och medborgarskap verkar ha större betydelse för valdeltagandet i region- och kommunalvalet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Boström, Sofie, and Isis Wikén. "VEM KÄNNER ANSVAR FÖR KLIMATET? : En kvantitativ studie om sociala och politiska skiljelinjer i känslan av personligt ansvar för klimatförändringar." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-163112.

Full text

Abstract:

Klimatförändringar och vems ansvar det är att göra något åt dem är en ständig debatt i dagens samhälle. Jordens medeltemperatur stiger, klimatpaneler rapporterar om allt högre halter av föroreningar, och de stigande havsnivåerna är bara några av de klimatförändringar som sker globalt just nu. Detta är förändringar som de allra flesta är medvetna om på ett eller annat sätt, vilket sätter press både på politiker och medborgare. Tidigare studier har undersökt vad politiker gör för att försöka minska de klimatförändringar som sker, men färre undersöker på ren individnivå vad det är som påverkar känslan av personligt ansvar för att minska klimatförändringar. Denna uppsats kommer att fokusera på att undersöka vad som får individer att känna ett personligt ansvar för att minska klimatförändringar, och som metod för detta har vi gjort en kvantitativ undersökning, där fokus har legat på faktorer som kan påverka individers känsla av ansvar kopplat till klimatet. Övergripande faktorer som vi har utgått ifrån är socioekonomiska faktorer, politisk ideologi, attityder och inställning till klimatförändringar, samt individuellt och kollektivt handlande. Uppsatsen har använt data från European Social Survey, ESS, samt tidigare forskning, och vi har använt oss utav enkla samt multipla regressionsanalyser med våra variabler för att få fram ett resultat utifrån de frågeställningar som framställts. Det centrala resultat som kommit fram av våra analyser visar på att utifrån de faktorer vi valde att analysera hade individens grad av oro för klimatförändringar samt känslan av att ens egna handlingar kan påverka klimatet störst påverkan på individens känsla av personligt ansvar för att minska klimatförändringar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Alsabel, Sara. "Hur bestämningsfaktorn socioekonomi påverkar oralhälsorelaterat beteende hos vuxna : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ. Centrum för oral hälsa, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49558.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det finns flera bestämningsfaktorer som kan påverka en individs oral hälsorelaterat beteende gällande egenvård och tandvårdsbesök. Socioekonomi är en bestämningsfaktor som har betydelse för oral hälsa och inkluderar utbildningsnivå, kultur, inkomst och levnadsvanor. Det finns en risk för att utveckla orala sjukdomar som påverkas av bestämningsfaktorn socioekonomi. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur bestämningsfaktorn socioekonomi påverkar oralhälsorelaterat beteende hos vuxna. Metod: En litteraturöversikt utfördes där vetenskapliga artiklar söktes fram i två databaser, DOSS och MEDLINE. En modifierad granskningsmall användes till att granska och analysera artiklarna för att bedöma kvalitén. Enbart artiklar som bedömdes ha medel eller hög kvalité inkluderades. Slutligen inkluderades 10 artiklar till denna studie. Resultat: Av resultatet framgår hur socioekonomiska faktorer påverkar den oralhälsorelaterade beteendet till egenvårdsvanor samt tandvårdsbesök. Flera socioekonomiska faktorer har visat påverka detta. Mindre goda egenvårdsvanor har visat en association till lägre socioekonomisk status samt individer med lägre socioekonomisk status besöktes tandvården främst vid akuta fall. Slutsats: Majoriteten av de inkluderade artiklarna påvisade ett samband mellan socioekonomi och egenvårdsvanor samt tandvårdsbesök. Ytterligare forskning inom området krävs för att undersöka sambanden närmare.
Background: There are several determinants that can affect an individual's self-care and dental visits. Socioeconomics is an important determinant for the oral health. Socioeconomic factors such as education level, culture, income and living habits have an impact. Several oral diseases are the result of these factors. Aim: The purpose of the study was to investigate how socioeconomic determinants affect oral health-related behavior in adults. Method: A literature review was implemented where scientific articles were searched in databases DOSS and MEDLINE. Using a modified review template, the articles were reviewed and analyzed to assess if the quality of the articles were medium or high according to inclusion and exclusion criteria. Lastly, 10 articles were included for this study. Results: The result examines how socioeconomic factors affect oral health-related behavior of self-care habits and dental visits. Socio-economic factors have been shown to influence this. Less good self-care habits have shown an association with lower socioeconomic status. Individuals with lower socioeconomic status visited dental care mainly in urgent cases. Conclusion: The majority of the included articles have shown a link between socioeconomics and self-care habits as well as dental visits. Further research in this area is needed to investigate the association more closely.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Cleve, Cecilia, and Emma Keddie. "Att förutsäga övervikt hos förskolebarn : Samband mellan övervikt/fetma hos tre- samt femåriga barn." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-333440.

Full text

Abstract:

Övervikt och fetma (Ö/F) hos barn ökar runtom i världen och är ett växande folkhälsoproblem. Sedan mitten av 1980-talet har det även ökat i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att analysera möjligheten att förutsäga risken för Ö/F hos ett barn vid fem års ålder med hjälp av tillväxtmätning vid tre års ålder. Studien genomfördes som en registerstudie av 11 125 barn, födda mellan 2003–2006 och folkbokförda i Uppsala län. Data analyserades med korstabellsanalys och logistisk regressionsanalys med justering för mammans utbildningsnivå och mammans vikt. Analyserna i studien visade att tillväxtmätning vid tre års ålder inte gav en säker förutsägelse för Ö/F vid fem års ålder, eftersom 40,5 % av barnen med Ö/F vid tre års ålder normaliserade sin vikt vid fem års ålder. Detta trots att resultatet visade en kraftig överrisk att utveckla Ö/F vid fem års ålder om barnet hade Ö/F vid tre års ålder (OR 18,73). Bland mammor med låg utbildningsnivå fanns en överrisk för barnen att ha Ö/F vid fem års ålder, jämfört med mammor med hög utbildningsnivå. Det fanns även en överrisk att ha Ö/F vid fem års ålder för de barn vars mammor själva hade Ö/F i jämförelse med de barn som hade normalviktiga mammor. Vidare forskning behövs inom området Ö/F hos förskolebarn samt kring behandlingsstrategier för att kunna implementera tidiga insatser, såväl på individ- som samhällsnivå.
Overweight and obesity in children increases around the world and is a growing public health problem. Since the mid-1980's it has also increased in Sweden. The purpose of the present study was to analyze the possibility of predicting the risk of overweight/obesity in a child at the age of five by means of growth measurement at the age of three years.The study was conducted as a register study of 11 125 children, born between 2003-2006 and registered in Uppsala county. Data was analyzed with cross-reference analysis and logistic regression analysis with adjustment for mothers education level and mothers weight. The analyzes in the study showed that at three years of age, growth measurement did not provide a reliable predictive of overweight/obesity at the age of five years, since 40.5 % of the children with overweight/obesity at three years of age normalized their weight at the age of five years. Even though the results showed a high risk of developing overweight/obesity at five years of age if the child had overweight/obesity at the age of three years (OR 18.73). Among mothers with low education level, there was an over-risk for the children to have overweight/obesity at the age of five years, compared to mothers with a high level of education. There was also an over-risk of having overweight/obesity at the age of five years for the children whose mothers themselves had overweight/obesity in comparison with the children who had normal-weight mothers. Further research is needed in the field of overweight/obesity and preschool children and regarding treatment strategies to be able to implement early interventions, both at individual and social level.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Nyström, Michelle. "Om att välja det rätta för att barnen ska få en bra framtid : - En kvalitativ studie om föräldrars attityd och uppfattningkring aktiv skoltransport i socioekonomiskt utsatta områden." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-43245.

Full text

Abstract:

En ökande ojämlikhet i hälsa har setts bland barn och deras möjlighet att vara fysisk aktiva är kopplade till beslut tagna av föräldrarna och deras socioekonomiska status. Syfte: Syftet var att undersöka vilken attityd och uppfattning föräldrar har kring aktiv skoltransport (AST) i socioekonomiskt utsatta områden. Metod: Tolv föräldrar deltog i en semistrukturerad intervju och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Analysen resulterade i ett huvudtema ”Föräldraskap och aktiv skoltransport – Om att välja det rätta för att barnen ska få en bra framtid”. Ytterligare tre subteman identifierades; ”AST som grund för goda levnadsvanor”, ”Reflektioner kring valmöjligheter och prioriteringar” och ”Föräldraskap och att ha kontroll i ett förändrat samhälle”. Föräldrarna uppfattade AST som positivt för barnens hälsa och något som ökade möjligheten för fysisk aktivitet. Samtidigt beskrevs en bild av en ökad kriminalitet i området som ledde till ett föräldraskap med tyngre ansvar. Vilket innebar en högre nivå av kontroll och att prioritera val utefter vad som skapade bäst förutsättningar för barnens framtid. Slutsats: För att barn ska ha en större möjlighet att använda sig av AST bör insatser för att öka AST i socioekonomiskt utsatta områden även fokusera på att öka barns fria mobilitet. Detta kan ha en påverkan på både barnens fysiska och psykiska hälsa, kognitiva utveckling och i längden även bidra till en ökad känsla av gemenskap. Kunskap från den här studien kan komma att ha betydelse för insatser som syftar till att främja barns användning av AST.

Betyg i Ladok 210602.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Bergström, Arvid. "Vem kan tvätta händerna? : Sociala skillnader i dödlighet i Östersunds församling 1915–1922." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179549.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Hedman, Molly, and Hanna Lind. "Den psykiska ohälsan i Sverige." Thesis, KTH, Matematisk statistik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-254283.

Full text

Abstract:

Den psykiska ohälsan har ökat bland befolkningen i Sverige vilket förutom ett personligt lidande ger stora samhällsekonomiska konsekvenser. Orsaken till denna ökning har inget definitivt svar men kan potentiellt förklaras av makro- och socioekonomiska faktorer. Denna rapport undersöker därför om det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och makro- och socioekonomiska faktorer. Det sker även en analys av hur dessa faktorer kan förklara ökningen av psykiska ohälsa. För att ta reda på om ett samband existerar utförs en multipel linjär regressionsanalys där den beroende variabeln definieras som svåra besvär av oro, ängslan och ångest och de förklarande variablerna utgörs av förgymnasial-, gymnasial- och eftergymnasial utbildning, BNP per capita, hushållens disponibla inkomst och arbetslöshet. Analysen delas upp i grupperna kvinnor, män och totala befolkningen där data från åren 2002-2017 används. Analysen visar på ett visst samband mellan de olika regressionsvariablerna och makro- och socioekonomiska faktorer. Totala befolkningens psykiska ohälsa har framförallt ett samband med förgymnasial utbildning. De signifikanta variablerna för kvinnors psykiska ohälsa är gymnasial utbildning, BNP per capita och disponibel inkomst. För modellen för mäns psykiska ohälsa är arbetslöshet och disponibel inkomst mest signifikanta. Modellerna har approximativt uppfyllda antaganden och multikollinearitet närvarande vilket bidrar till en bristande tillförlitlighet. Vidare forskning krävs för ytterligare validering av sambanden samt för en djupare förståelse av makro- och socioekonomiska faktorers påverkan och möjliga orsakssamband.
The mental health has increased in Sweden, which besides the personal suffering affects both the society and economy. The reason behind the increase does not have any definite explanation but the answer may, at least partly, be found in macroeconomic and socioeconomic factors. This report will therefore investigate if there exists a relationship between mental health problems and macroeconomic and socioeconomic factors. An analysis of how these factors may explain the increase of mental health problems is also performed. To see if a relationship exists, a multivariable regression analysis is performed, where the dependent variable is defined as severe problems with anxiety and worry. The regression variables are education level, GDP per capita, the households disposable income and unemployment. The analysis is performed on the groups; women, men and total population and the data is collected over the years 2002 to 2017. The analysis indicates a certain relationship between the different macro and socioeconomic variables and mental health problems. For the total population, education level is the most significant. For women, education level, GDP per capita and the households disposable income are most important. For men, unemployment and disposable income are the strongest correlated variables. The models approximately fulfills the assumptions for the least square method and have multicollinearity present, which in total makes them less reliable. Further research to validate these relationships and to contribute to explanations of potential causality is needed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Häggström, Terttu. "Life-story perspective on caring within cultural contexts : experiences of severe illness and of caring /." Luleå : Univ, 2004. http://epubl.luth.se/1402-1544/2004/12.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Ehrenborg, Mattias, and Felix Naeve. "Plötsligt händer det : En kvantitativ studie om efterfrågan på lotteriaktier i Sverige." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-354168.

Full text

Abstract:

Tidigare studier i USA har påvisat ett positivt samband mellan individuella investerare som köper lotter och deras benägenhet att köpa aktier med liknande karaktärsdrag. Enligt klassisk finansteori bör inte individuella investerare äga så kallade lotteriaktier då de tenderar att generera negativ avkastning – trots detta äger många individuella investerare lotteriaktier. I denna studie undersöker vi om detta samband kan förklaras med hjälp av socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, utbildningsnivå och spelutgifter på länsnivå. Studien behandlar uteslutande svenska data för socioekonomiska faktorer som utgörs av Sveriges befolkning, aktiedata som utgörs av dagliga stängningspriser för samtliga marknadsnoterade aktiebolag, och aktieägardata för samtliga marknadsnoterade aktiebolag som utgörs av svenska individuella investerare. Vidare är samtliga data insamlade från legitima datakällor för perioden 2012–2015. För att möjliggöra undersökandet av vilka individer som äger lotteriaktier väljer vi att definiera lotteriaktier i enlighet med tidigare studier, där lotteriaktier definieras som aktier med lågt pris, hög idiosynkratisk volatilitet och hög idiosynkratisk skevhet. Dessa egenskaper har visat sig attrahera riskbenägna investerare trots sin låga sannolikhet till hög vinst. Studien utgår från teorier inom behavioral finance där individers irrationella beslutsfattanden belyses. Teorier som prospect theory och cumulative prospect theory förklarar hur individer värderar vinster och förluster olika, samt hur individer tenderar att överskatta små sannolikheter och underskatta stora sannolikheter. Dessa teorier skapar ökad förståelse för varför individer agerar som de gör vid beslutsfattanden på finansiella marknader. Dessa teorier ställs i kontrast mot klassiska finansteorier som förutsätter att individer är rationella, kalkylerande och inte påverkas av irrationellt beteende eller känslor. Studiens resultat visar att i de län där antingen spelutgifter per capita är höga eller spelutgifter per nettoinkomst är höga är även andelen lotteriaktier hög, vilket överensstämmer med tidigare forskning i USA. Det visar sig även att antalet lotteriaktieägare och deras portföljexponering mot lotteriaktier ökar kraftigt under perioden, samtidigt som antal aktieägare i Sverige hålls relativt konstant under perioden, vilket indikerar ökande irrationalitet bland svenska individuella investerare på svenska finansiella marknader.
In this thesis, we examine individual investors preferences for lottery-type stocks between January 2012 and December 2015. Lottery-type stocks have shown to have similar characteristics to state lotteries through its low price, high idiosyncratic volatility and high idiosyncratic skewness in previous studies. These characteristics attract risk-seeking investors who aim for a small chance to win big. In detail, we analyze if there is a relationship between socioeconomic factors like unemployment rate, education, gambling expenditures per capita, gambling expenditures per net income and the propensity to hold lottery-type stocks in the individual stock portfolio in Sweden. The analysis is based on aggregated data of Swedish counties and the study is unique in regard to the Swedish stock market. Our results show that there is a positive significant relationship between gambling expenditures per capita, gambling expenditures per net income and a higher proportion of lottery-type stocks in the individuals stock portfolio within a county. These results show that socioeconomic factors that induce greater expenditures in lotteries are associated with greater investments in lottery-type stocks. Finally, our findings contradict the efficient market hypothesis and could thus be a contribution to the field of behavioral finance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Ahumada, Maria. "Uppfattningar om barnfetma och om myndigheternas åtgärder bland invånarna i Viña del Mar - Chile." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17791.

Full text

Abstract:

Introduction: Obesity development is one of the most obvious - and at the same time, one of the most neglected - public health problems (WHO, 2018). Objective: The primary purpose was to investigate the understanding of the factors behind childhood obesity in a limited group of participants living in three areas in Viña del Mar, Chile; Reñaca Alto, Santa Inés and Center. The secondary purpose of the study was to elucidate the perception of the authorities' health-promoting efforts among participants in different socio-economic groups in these areas. The two main research questions were: What are the views of the residents of Viña del Mar about the factors behind childhood obesity? What are the opinions of residents of Viña del Mar about measures to counteract the problem? Method: The study is a cross-sectional survey (n = 63) and the data were collected and analysed using SPSS statistical program and an Excel program. The results are presented through descriptive statistics, in the form of tables. Results: The survey was answered by 63 persons, representing 63 families, consisting of a total of 231 persons, divided into 156 adults and 75 children. The results show that 15% of the participants do not know the severity of child obesity. Furthermore, 88% of the participants perceive that the household economy is the main significant risk factor for child obesity, followed by a high consumption of sugar and sugar-containing products. In addition, participants perceive that it is possible to influence the childhood obesity epidemic and 84% of participants feel that the family can have a positive influence on childhood obesity, but more tools are needed in the form of knowledge and support. The results show that only 10% of the participants think that the authorities are making a considerable effort, while 49% (n = 25) think that they are not doing enough. Behaviour-changing measures show a better result in population groups with a high SEP (Socio Economic Position) than in those with a low, since the former are more influenced by the information. However, a multidisciplinary holistic perspective is needed on health promotion work. If the SES gap (Socio Economic Status) is reduced and SEP equated, more people can get advice and be given the opportunity to have a healthy lifestyle. Socioeconomic factors affect the risk of childhood obesity in particular in economic transition processes. If SEP and SES, both individually and socially, change from poor to rich, child obesity in society increases and Chile is an example of this phenomenon. The health promotion efforts in the country are multifaceted and innovative in many ways and there are many actors working with these. However, the question is how effective the efforts are when the work is done in many different forms and often without being anchored to one another. Finally, prevention efforts should be developed and implemented in collaboration with the target groups.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Abed, Amar. "Demokratins Språkbarriär : -En kvantitativ studie om konsekvensen av språkbristen bland utrikesfödda vid nationellt, regionalt och lokalt valdeltagande i Skärholmens valdistrikt." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-402407.

Full text

Abstract:

The predicament of rational choice models in politics is seemingly the irrationality of participation in politics activity, in such, by voting. That it is irrational for most of the taxpayers to vote nor to attain education about politics. Some authors propose different approaches to understand why people vote, such as civic duty and civic voluntarism model. This essay examines language barrier and how it affects the voter turnout in Sweden. Furthermore, we observe foreign-born Swedes in Skärholmen region, and ask ourselves: • Should language deficiency lead to lower division? • If those with language shortages still vote, what is important to them? The study shows that people with higher language skills also tend to vote more often than others. And for those who have a lower language skill differs within the group some votes regardless and other abstain. I intend to link my research to existing theories to confront the theories with new empirical knowledge, using a hypothetical-deductive method.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Wang, Tomas Hu, and Shawgar Shekhani. "Sambandet mellan oral hälsa, oral hälsorelaterad livskvalitet och socioekonomi." Thesis, Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-19617.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan socioekonomiska faktorer, oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalitet. Material och metod: Det gjordes en systematisk litteratursökning som gav totalt 454 träffar varav 24 artiklar var relevanta. Artiklarna granskades efter relevans och kvalitet och inkluderades därefter i studien. Resultat: Socioekonomiska faktorerna inkomst, utbildning, yrke, social status, kön och etnicitet var associerade med oral hälsa, dock var inkomst och utbildning det som var mest korrelerat med oral hälsa. Sämre oral status kunde verifieras med klinisk undersökning som oftast undersökte antal tänder, karies och parodontit, vilket antogs kunna påverka oral hälsorelaterad livskvalitet. Detta tillsammans med patientens självskattade orala hälsa formar patientens egentliga orala hälsa ur ett biomedicinskt och biopsykosocialt perspektiv. Slutsats: Denna studie har beskrivit sambanden mellan oral hälsorelaterad livskvalitet, socioekonomiska faktorer och oralt hälsostatus. De socioekonomiska faktorer som har mest påverkan på oral hälsa är inkomst och utbildning för alla ålderskategorier.
Purpose: The purpose of this study is to examine the relationship between socio-economic factors, oral health and oral health-related quality of life. Material and methods: A systematic literature search yielded a total of 454 hits of which 24 articles were relevant. The articles were reviewed for relevance and quality before inclusion in the study. Results: Socio-economic factors such as income, education, occupation, social status, gender and ethnicity were associated with oral health status. However, income and education were strongly correlated with oral health status. Poorer oral health status such as fewer number of teeth, dental caries and periodontal disease could affect the oral health-related quality of life. This, together with the patient's self-rated oral health mold the patient's actual oral health from both a biomedical and biopsychosocial perspective. Conclusions: This study described links between oral health-related quality of life, socioeconomic factors and oral health status. The socio-economic factors that have the most impact on oral health in all age categories are income and education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Kaya, Firayal, and Nevin Budur. "Språksocialisation : En undersökning om socioekonomiska faktorers betydelse för flerspråkiga elevers språksocialisation." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-208230.

Full text

Abstract:

I vår studie kommer vi att jämföra och analysera elevers språksocialisation i olika skolor. Undersökningen handlar om hur elever i olika socioekonomiska områden använder sig av språket i olika situationer samt stödet och uppmuntran de får i sitt första språk. Vårt syfte är att jämföra och se om det finns skillnader mellan olika skolor och områden, tanken är att se hur deras flerspråkighet uttrycker sig i klassrummet eller andra situationer när de använder sig av språket. För att nå vårt syfte har vi valt att intervjua flerspråkiga elever på två olika skolar som ligger i två olika socioekonomiska områden. Vi har valt att intervjua 10 elever och valt fem elever från vardera skola. Det vi tolkat utifrån de resultat vi har fått är att det finns vissa skillnader mellan elevernas syn på deras flerspråkighet i de olika områdena. Skillnaderna är att flerspråkighetens betydelse i områdena är olika då de på ena skolan ser att de kan använda sina kunskaper i många olika situationer i jämförelse med den andra skolan som vi har tolkat anser att deras flerspråkighet är begränsad. En annan skillnad är att på skola ett är det mer normalt att använda sig av sin flerspråkighet i skolsituationer i jämförelse med skola två där de endast används under modersmålsundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Andersson, Markus, and Stina Öberg. "Socioekonomiska faktorers inverkan på äldres hälsa : En jämförelse mellan kommunerna Linköping och Norrköping." Thesis, Linköpings universitet, Nationalekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-111774.

Full text

Abstract:

Den svenska befolkningen blir allt äldre, och denna förskjutning av befolkningssammansättningen leder till ett ökat behov av vård och omsorg. Den utmaning som detta medför för samhället motiverar att närmare studera vad som påverkar hälsan specifikt hos målgruppen äldre. Studien utgår från ett nytt datamaterial från en omfattande enkätundersökning besvarad av äldre invånare i Linköpings och Norrköpings kommun. Med Grossmans hälsoekonomiska modell som ramverk ämnar studien med kvantitativ metodik analysera vilken påverkan modellens faktorer har på äldres hälsa. För att möta syftet valde författarna att i regressionsanalys tillämpa modellen ordered probit och skatta effekterna av socioekonomiska faktorer och levnadsvanor på individers självrapporterade hälsa. Studien omfattade tio förklaringsvariabler i ett datamaterial omfattande 6 300 objekt. Resultatet visar att i en reducerad modell finns indikationer på att högre inkomst och utbildning kan leda till bättre hälsa i äldre, vilket överensstämmer med Grossmans teori. Utbildning uppvisar dock ej statistisk signifikans efter att förklaringsvariabler för levnadsvanor – rökning, fetma, alkoholmissbruk och motionering – introducerats i modellen. Författarna presenterar hypotesen att resultatet kan förklaras av att både utbildning och levnadsvanor fångas upp av en bakomliggande variabel – individens tidspreferens. Vidare finner författarna att Linköpingsbor i överensstämmelse med tidigare jämförelser anger en högre hälsonivå än Norrköpingsbor. Variabeln kommuntillhörighet visar sig vara signifikant efter kontroll av samtliga av studiens förklaringsvariabler, vilket kan tyda på en underliggande skillnad mellan kommunerna med avseende på kultur och socialt arv bortsett från effekter av levnadsvanor, utbildning och inkomstnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Blom, Emma, and Linda Vallin. "Hur ska vi välja? : En kvalitativ studie om utmärkande faktorer vid föräldrars val av förskola utifrån ett socioekonomiskt perspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Lärarutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13621.

Full text

Abstract:

Vi har med hjälp av intervjuer och enkäter undersökt vilka faktorer som ligger till grund för föräldrars val av förskola. Idag kan föräldrar göra ett rationellt val genom att själva undersöka, besöka och ta reda på vilken förskola som passar dem och deras barn bäst. Valmöjligheterna är många och beslutet är stort. I denna undersökning redovisas faktorer som utmärker sig vid föräldrars val av förskola i Sverige utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Föräldrar i allmänhet visste vilka faktorer som de ansåg viktigast i sitt val av förskola. Tydliga mönster visade att närheten var den främsta faktorn, men även förskolans anseende och barngruppernas storlek var bland de viktigaste. Därpå följer även andra faktorer som är olika prioriterade utifrån vilken socioekonomisk status föräldrarna tillhör.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Meriläinen, Catarina. "Självskattad hälsa hos kvinnor i Västmanland : Kvantitativ studie om samband mellan självskattad hälsa och utbildningsnivå, ålder, socialt stöd, ekonomisk situation respektive sysselsättning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35549.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Flertalet studier har påvisat förekomsten av skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper i samhället. De tidigare studierna visar att det finns olika förhållanden mellan utbildningsnivå, ålder, socioekonomisk status, socialt stöd respektive kön och den självskattade hälsan. Syfte: Syftet är att undersöka den självskattade hälsan hos kvinnor med olika utbildningsnivåer i Västmanlands län, beskriva åldersskillnader samt om det finns några samband mellan självskattad hälsa och socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Metod: Metoden utgår från en kvantitativ ansats där befintlig data från befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor 2012 i Västmanland har använts till analys. Resultat: Resultatet visar att det förekommer signifikanta skillnader i självskattad hälsa hos kvinnor i Västmanland med olika utbildningsnivåer, åldrar, socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Det finns samband mellan dålig självskattad hälsa och förgymnasial- och gymnasial utbildningsnivå, ålder (50-64 år), bristande socialt stöd, ekonomiska svårigheter respektive sjukskrivning/ förtidspension samt arbetslöshet. Slutsats: Samband har identifierats mellan självskattad hälsa och utbildningsnivå samt mellan självskattad hälsa och faktorerna ålder, socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Däremot visar studien att skillnaderna i självskattad hälsa mellan utbildningsnivåerna bland kvinnor i Västmanland med större sannolikhet beror på åldersskillnader, skillnader i socialt stöd, ekonomiska svårigheter och sysselsättning än enbart på grund av utbildningsnivån.
Background: Several studies have demonstrated the existence of differences in health between social groups. The previous studies show that there are different relationships between educational level, age, socioeconomic status, social support, sex, and self-rated health. Aims: The aim of this study is to examine differences in self-assessed health among women with different educational levels in Västmanland, describe age differences and study whether there is any associations between self-assessed health and social support, economic situation and employment. Method: This method is based on a quantitative approach where existing data from the population health survey ”Health on equal terms 2012” in Västmanland is used for analysis. Results: The results show that there are significant differences in self-rated health among women in Västmanland with different levels of education, age, social support, financial situation and employment. There is also associations between poor self-rated health and lower educational levels, age (50-64 years), lack of social support, financial hardship and sickness/ disability and unemployment. Conclusion: Correlations have been identified between self-rated health and level of education as well as between self-rated health and age, social support, financial situation and employment. However, the study shows that the differences in self-rated health between educational levels among women in Västmanland more likely due to age differences, differences in social support, financial difficulties and employment than simply because of the level of education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Bergendahl, Adam, and Joakim Landin. "Berätta var du kommer ifrån : Vilka faktorer kan påverka hanteringen av en allvarlig skada?" Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5390.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottare utifrån sin socioekonomiska bakgrund hanterar en allvarlig skada (skador som håller idrottaren borta i mer än trettio dagar). Frågeställningarna var: Vilka copingstrategier framträder? Vad motiverar deltagarna att ta sig tillbaka till tidigare kapacitet? Och slutligen, upplever personer ur olika socioekonomiska grupper olika motivationsfaktorer och copingstrategier? Metod Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts genom intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Deltagarna i studien byggde på ett bekvämlighetsurval och ett målinriktat urval där vi valt att rikta in oss på elitidrottare som ligger på gränsen till att bli professionella. Vi valde att ta kontakt med idrottsföreningar utifrån vårt kontaktnät och för att urskilja socioekonomisk status på de intervjupersoner som vi fick så samtalade vi med spelarnas tränare som har god insyn i spelarnas tillvaro. Fem idrottare deltog i studien som spelar på en hög nivå inom sin idrott där alla har varit skadade och borta från sin idrott i minst 30 dagar från skadetillfället. Resultat Resultatet visade att det förekommer två olika sorters copingstrategier hos deltagarna när det kom till hanteringen av skada. Tre av fem deltagare använder sig av problemfokuserad coping när de fått veta sin rehabiliteringstid, och sätter då upp nya mål för att kunna hantera påfrestningarna. De andra två idrottarna använder sig av en undvikande coping då de förnekar sin skada genom att spela trots smärta och risken att förvärra sin skada. Socialt stöd har ansetts viktigt för idrottarna vare sig det kommer ifrån familj, tränare, lagkamrater eller naprapat/sjukgymnaster. Majoriteten av idrottarna upplever en inre drivkraft som motivation för att komma tillbaka från skadan där endast en av idrottarna talar om en yttre drivkraft. De olikheter som uppkommer mellan de socioekonomiska grupperna är att två idrottare upplever att de har svårt att fokusera på annat, där bland annat skolan blivit lidande. Slutsats Utifrån studiens syfte kan slutsatsen dras att hanteringen av en skada är individuell och att socioekonomisk status spelar roll i hur hanteringen går till. Dock skulle studien behöva fler deltagare med olika socioekonomisk status för att kunna få en djupare förståelse för hur detta påverkar. Studien har visat att det sociala stödet från tränare, spelare, familj, naprapat/sjukgymnast spelar roll för hantering av skada hos idrottarna.

Ämneslärarprogrammet, Specialidrott

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Landin, Daniel. "Vilka faktorer ligger till grund för en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever i ett område med låg socioekonomisk status?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32116.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever på en skola i ett djupt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Målet är att undersöka lärare och elevers syn på hur en sådan miljö bäst skapas, för att sedan jämföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag använt mig av en empirisk undersökning, som är byggd på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Min undersökning visar att de tillfrågade lärarna är överens om att det krävs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslår att segregationen skapar problem, eftersom svenska språket inte används i tillräckligt stor utsträckning. Samtliga av de tillfrågade eleverna är överens om att det är bra att kunna svenska, eftersom man då kan tala med andra människor i samhället. En avgörande språkutvecklande faktor är att kommunicera och använda språket i olika kontexter. Min undersökning bekräftar att dessa elever ofta saknar anknytning med barn till svenskfödda föräldrar, samt svenskfödda vänner och bekanta till familjen, utanför Rosengård. Detta leder till att dessa elevers kommunikation med andra människor, utanför skolan och klassrummet, till största delen sker i avsaknad av korrekt svenska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Hagman, Pernilla. "Socioekonomiska faktorers påverkan på förskoleklasselevers tidiga matematiska färdigheter och samband mellan dessa färdigheter, kön och språklig förmåga - en kvantitativ studie." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-111021.

Full text

Abstract:

Undersökningens syfte var att studera om det finns någon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende på vilket socioekonomiskt skolområde de bor i efter att de har lämnat förskolan och börjat i förskoleklass, men även att se om det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga, kön och aritmetisk förmåga i början av förskoleklass. Studiens resultat visar att elever från områden med svag socioekonomisk status hade generellt sämre matematiska kunskaper och färdigheter och grundläggande språklig förmåga jämfört med elever från områden med god socioekonomisk status. Resultatet visar också att elevers språkliga förmåga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmågan. I analysen av den språkliga förmågan är det framförallt den fonologiska förmågan som är avgörande för den förberedande aritmetiska förmågan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Eliasson, Caroline, and Layla Zreim. "Teknikundervisning. En systematisk kunskapsöversikt om hur olika faktorer påverkar elevernas möjligheter till en likvärdig undervisning i teknik." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27276.

Full text

Abstract:

Ett av grundskolans syften är att ge alla elever oavsett social bakgrund, socioekonomisk status och övriga behov samt förutsättningar en likvärdig utbildning. Dock visar denna kunskapsöversikt att långt ifrån alla elever får en likvärdig teknikundervisning. Dessutom behandlas teknikundervisningen ofta som en separat och orelaterad enhet i relation till övriga skolämnen. Teknikämnet ses som en mindre viktig del av elevernas utbildning och är även det ämne med lägsta antal behöriga lärare och minst läromedelsresurser - framför allt i socioekonomiskt utsatta skolor och områden. Vidare påverkar lärarens attityd samt undervisningsmetodik elevernas inställning till ämnets relevans i relation till deras vardag. Det uppkommer även att elever med utländsk bakgrund sällan får läxhjälp eller undervisningsstöd hemifrån på grund av språkliga brister. Även tillgången till läromedelsresurser påverkar elevernas möjligheter till en likvärdig undervisning. Dessa är alla faktorer som påverkar elevernas skolutveckling, lärande, prestationer samt resultat och analyseras närmare i denna kunskapsöversikt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Morström, Sofia, and Sara Eriksson. "Socioekonomiska faktorers inverkan på barns orala hälsa : En litteraturstudie." Thesis, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35798.

Full text

Abstract:

Introduktion: Enligt FN:s barnkonvention ska alla barn ha rätt till god hälsa och rätt till sjukvård, som även innefattar tandvård. Sveriges tandvårdslag beskriver hur tandvården ska ge vård på lika villkor till hela befolkningen samt ansvara för gratis tandvård till och med 19 års ålder. Det finns olika orala sjukdomar bland barn och karies är den mest vanliga. Sjukdomsprevalensen ser olika ut i världen och förebyggande insatser som goda kost- och egenvårdsvanor, fluor och regelbunden tandvård är avgörande. Syfte: Syftet är att beskriva hur föräldrars socioekonomiska faktorer påverkar barns orala hälsa. Frågeställningar: Vilken betydelse har föräldrars socioekonomiska faktorer för barns orala hälsa? Metod: En litteraturstudie baserat på vetenskapliga studier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visar att barns oral hälsa kan påverkas av föräldrarnas socioekonomiska faktorer. Socioekonomiska faktorer som utbildning- inkomst och yrkesnivå har en inverkan/samband främst på kariesförekomst men också på gingivit och erosioner. Den starkaste faktorn som framkom var föräldrarnas utbildningsnivå där låg utbildning påverkade barns orala hälsa i negativ riktning. Konklusion: Föregående litteraturstudie påvisar att barn till föräldrar med låg socioekonomi ofta har en sämre oral hälsa. Tydligast skillnader ses mellan karies och låg socioekonomisk bakgrund. Gällande gingivit och erosioner krävs mer forskning på barn för att tydligare kunna påvisa samband mellan hög respektive låg socioekonomi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Terková, Michaela. "Postoje a realita v reprodukčním chování v České republice." Master's thesis, 2019. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-425785.

Full text

Abstract:

The thesis focuses on the issues concerning development of reproductive behaviour in the Czech Republic and basic socio-demographic and economic indicators which affect this behaviour. The main aim of the thesis is to identify key socio-demographic and economic factors which affect attitudes and reality in the reproductive behaviour in the Czech Republic. It describes changes in the demographic structure and reproductive behaviour as well as changes in and consequences of population development. The analytical method used was a questionnaire and the data provided by this questionnaire were analysed with the help of word dependence and comparison. The questionnaire results proved that in ideal living conditions respondents would like to have more children than in reality. Reality is far from ideal and it is particularly caused by relationships between partners and by economic situation of respondents. However, most respondents prefer to have two children, which in terms of natural renewal of the population is not sufficient. It is important for today's demographic development to support an economically active population with three or more children. The questionnaire results are described in tables with a commentary and conclusion enclosed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

PAUČÍK, Michal. "Geneze vývoje venkovské sídelní struktury v kontextu socioekonomických faktorů." Master's thesis, 2011. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-55440.

Full text

Abstract:

The goal of the thesis was to display landscape changes and some selected socioeconomic factors in the cadastral area of the Kvilda village. The changes were expertised on the basis of the stabil cadastral map from 1837 until the present - on the basis of the air photos which were taken in 1949, 1973 and 2008. The development of the changes was observed on agricultural areas, forest areas, freeways and in build-up areas. Socioeconomic factors were selected on the basis of the possibility to make a line of the continuity. The development of the number of population and the number of houses was chosen. Information was brought out from municipal chronicles and literary resources. Reasons of changes and outputs processed in graphs are presented in the practical part of the thesis. The function of the Šumava Mountains has been changed during last 100 years. After 1950, original mountain agriculture with mainly pastoral character and extensive stock raising completed by the work in the forest industry were changed into a partly closed area with the minor tourist industry.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

SOUKUPOVÁ, Veronika. "Zhodnocení průběhu konkrétních pozemkových úprav v závislosti na socioekonomických faktorech." Master's thesis, 2015. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-188121.

Full text

Abstract:

Land adjustment represents an important branch, which mainly deals with the arrangement of land, the separation or unification and also addresses the regulation of property relations. This is a complicated process that is a certain way influenced by socio-economic factors. This diploma thesis mainly deals with the process of chosen landscaping and also socio-economic factors that directly influence this process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Socioekonomiska faktorer'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles