Academic literature on the topic 'Socioekonomiska och demografiska faktorer'

Social Policy or Social Structure? Income Transfers, Socio demographic Factors and Poverty in the Nordic Countries and in France The paper compares poverty in Denmark, Finland, Norway, Sweden and France. We have (1) descriptive/analytical and (2) methodological goals. (1) We pool the four Nordic countries into a single data set and compare France with this “Scandinavia”. The results give strong evidence to the existence of the homogenous Scandinavian model in terms of incidence of poverty, poverty profiles, and the effectiveness of social policy. (2) The methodological objective is to “change the world” and simulate what would happen if France had the Scandinavian social structure – but its own social policy – and vice versa. Our re-weighting simulations show that the results of the “Scandinavization” of France depend on the method of simulation. First, a static simulation, changing the socio-economic structure, but preserving the present median incomes and poverty lines as they are, would almost eradicate poverty in France. The „Francofication“ of Scandinavia would lead to dramatic results in Scandinavia: the number of persons totally dependent on social transfers would increase, the effectiveness of transfer systems would decrease, and the poverty rate would rise near to the actual French figures. Second, in dynamic simulation we also change poverty lines to correspond actual median income (in “Scandi-France” the median income would rise – because of increased female labor force participation – and in “Franco-Scandinavia” decrease – because of lower female employ-ment). In “Scandi-France” the poverty rate would decrease close to the present Scandinavian figures, but the poor would be richer that the poor actually are in France. In “Franco-Scandinavia” the extension of poverty would be about the same as nowadays but the poor would be worse-off than they now are. In sum, differences in the French and Scandinavian poverty rates are explained by the dynamic interplay between social security and structural variables. However, differences in the family structure and in labor market behavior seem to be more important explanatory factors: about 2/3 of differences between countries are explained by these structural factors, while 1/3 is explained by income transfer systems. However, it is important to remember that these background factors are greatly affected by the institutional set-ups of the welfare states.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om människors oro över coronapandemin i Sverige. Vi använder enkätdata (n=3 040) för att studera 1) hur utbredd oron är, 2) vad den mer konkret består i, 3) hur den varierar mellan olika demografiska och socioekonomiska grupper, 4) huruvida oron kan förklaras av faktorer som personlighet, livsåskådning, tillit och riskuppfattningar, samt 5) vilka konsekvenser oron får för människors sociala kontakter, livskvalitet, beteenden och åsikter om samhällets åtgärder för att minska smittspridningen. Resultaten visar att det finns en utbredd oro över coronapandemin i Sverige och att denna främst bottnar i en oro för den egna eller familjemedlemmars hälsa. Dessutom varierar oron mellan grupper: framför allt äldre personer men även kvinnor och låginkomsttagare uppvisar jämförelsevis en högre grad av oro. Det finns ett flertal faktorer som förklarar den upplevda oron, men särskilt riskuppfattningar förklarar en stor andel av variationen mellan individer samt skillnader mellan olika grupper. De som oroar sig mer uppger också att de i större utsträckning följer myndigheternas rekommendationer och har minskat sina sociala aktiviteter samt upplever en försämrad livskvalitet under coronapandemin.

En klusteranalys av intervjuarskattningar från ASI-intervjuns sju olika livsområden för 12833 klienter visade att klienterna kan delas in i tre olika klientprofiler: Narkotikaprofil, Avgränsade alkoholproblem och Alkohol och psykiska problem. I artikeln jämförs de tre profilerna med avseende på missbruksmönster, demografiska faktorer, sociala och psykiska problem, hälsa och immigrationsstatus.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion under graviditet är skadligt för fostret. De flesta kvinnor i Sverige dricker alkohol året innan de blir gravida. Under graviditet drar de flesta kvinnor ner på sin alkoholkonsumtion men svenska studier har visat att 6-30% fortsatte att dricka alkohol under graviditet. Syfte: Att undersöka gravida kvinnors alkoholanvändning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: 3390 kvinnor rekryterades mellan september 2012 och juli 2013 från mödravården i Mellansverige. Svensktalande kvinnor fick besvara ett frågeformulär och de icke-svensktalande kvinnorna besvarade frågeformuläret på arabiska eller engelska. Telefonintervju erbjöds på övriga språk. Data presenterades med deskriptiv analys och analyserades med Fishers exakta test. Resultat: Majoriteten av kvinnorna drack alkohol före graviditet och få kvinnor drack alkohol under graviditet. Merparten av de gravida kvinnorna hade inte något berusningsdrickande. Det fanns skillnad i alkoholkonsumtion före graviditet bland kvinnorna med avseende på ålder, födelseland, svenska läs- och skrivkunskaper, utbildningsnivå, sysselsättning, inkomst och paritet. Under graviditet fanns det skillnader i alkoholkonsumtion bland kvinnorna med avseende på ålder och födelseland. Konklusion: Denna studie visar att färre kvinnor dricker alkohol under graviditet än vad som tidigare rapporterats. Att det finns skillnad i alkoholkonsumtion bland kvinnor före och under graviditet är information som kan göra det lättare för barnmorskan att identifiera och hjälpa kvinnor att uppnå en alkoholfri graviditet i strävan mot en god sexuell och reproduktiv hälsa.Nyckelord: alkohol,

De allmänna valen utgör en av den representativa demokratins grundpelare. Den tidigare forskningen om deltagande i valen är omfattande, men det finns bland annat behov av studier om valdeltagandets variation på lokal nivå. Syftet med denna studie är därför att bidra till en mer fördjupad kunskap om valdeltagandets lokala variation och varför valdeltagandet varierar mellan olika lokala områden. Studien har två frågeställningar, nämligen hur valdeltagandet varierar i de allmänna valen på lokal nivå och hur valdeltagandet kan förklaras utifrån socioekonomiska och demografiska faktorer. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna görs en sekundäranalys av offentlig statistik från de nya regionala statistikområdena i Sverige. De statistiska analyserna som används i studien består både av univariata, bivariata och multivariata analyser. Resultatet visar att det finns tydliga samband mellan socioekonomiska och demografiska faktorer samt valdeltagandet i de allmänna valen. Vidare visar resultatet att socioekonomiska faktorer, framför allt utbildning, verkar ha större betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalet medan demografiska faktorer såsom ålder, kön, bakgrund och medborgarskap verkar ha större betydelse för valdeltagandet i region- och kommunalvalet.

Introduktion: Karies är en multifaktoriell sjukdom och en av de mest förekommande infektionssjukdomarna som finns världen över. Den kan förekomma i olika svårighetsgrad och orsaka såväl smärta som en försämrad livskvalitet hos individen. Trots att det har skett en minskning av kariesförekomsten hos befolkningen, framför allt i Sverige, de senaste årtiondena finns det individer som tillhör riskgrupper för att utveckla mycket karies.

Syfte: Syftet var att undersöka socioekonomiska faktorers samband med kariesförekomst.

Frågeställningar: Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar? Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland vuxna och äldre?

Metod: Systematisk litteraturstudie.

Resultat: Tjugoåtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. Utbildningsnivå, såväl hos en vuxen person som hos barn/ungdomars föräldrar, är den vanligast förekommande socioekonomiska faktor som påverkar kariesförekomst. Andra faktorer som påverkar kariesförekomsten är att ha invandrarbakgrund, låg inkomst och lågt klassat yrke hos en vuxen person och hos barn/ungdomars föräldrar samt bostadsområde/ort.

Slutsats: Att ha lågt socioekonomiskt status innebär en riskfaktor för karies. Vanliga faktorer som används för att beskriva socioekonomiskt status är utbildning, inkomst, yrke, invandrarbakgrund och bostadsområde. Personer med lågt socioekonomiskt status har ofta fler karierade och saknade tänder medan antalet fyllda tänder oftast är högre bland personer med högre socioekonomiskt status.

AbstraktBakgrund: DMFT (Decayed, Missing, Filled Tooth) har minskat i många delar av världen under det senaste århundradet. Resultat från flera studier visar att DMFT kan vara beroende av socioekonomiska faktorer. Emellertid har de flesta studierna bara granskat några faktorer och på subnationell nivå medan studier på global nivå saknas.Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan kariesminskning och socioekonomiska faktorer.Material och metod: Socioekonomiska faktorer har valts och data för varje variabel har erhållits med hjälp av World Bank. DMFT-värdena mellan 1960–2017 för olika stater och provinser har erhållits från Oral Health Country/area Profile Project (CAPP). Endast perioder då kariesminskning har inträffat inkluderades. DMFT har fastställts som en beroende variabel och socioekonomiska faktorer som oberoende variabler där linjär regression användes för att analysera insamlad data. P-värdet sattes till 0,05. Tidigare studier och forskning inom ämnet användes för att formulera hypoteser.Resultat: Totalt 6 st variabler visades ha samband med DMFT under perioder av kariesminskning och följande värden för signifikansen erhölls för dessa variabler: Fattigdom (p=0,027), Gini (6x 10-6), andel av jordbruk i Bruttonationalproduken (BNP) (p=0,017), andel av industri i BNP (p=7x10-7), förväntad livslängd (p=1,35x10-4), sockerkonsumtion (p=0,012). Bland de variabler som inte har visats samband med DMFT under perioder av kariesminskning erhölls följande värden av DMFT: BNP per capita (p=0,440), BNP per capita tillväxt per år (p=0,419), arbetslöshet (p=0,699), läskunnighet (p=0,304).Slutsats: De oberoende variablerna fattigdom, Gini, andel av industrin i BNP, andel av jordbruk i BNP och sockerkonsumtion hade en korrelation med DMFT, där större värde på dessa parametrar innebar ett högre DMFT under perioder då det skedde kariesminskning. Livslängden hade ett omvänt samband dvs ju större värde på livslängden, desto mindre DMFT under motsvarande perioder. BNP per capita, årlig BNP-tillväxt per capita, arbetslöshet och läskunnighet hade ingen korrelation med DMFT-värdena under de perioder det skedde kariesminskning.
AbstractBackground: The index Decayed, Missing, Filled, Tooth (DMFT) has declined in many parts of the world in the last century. Results from several studies indicate that DMFT can be dependent of socioeconomic factors. However, most of the studies have only examined a few factors and on a subnational level while studies on a global scale are lacking.Aim: The aim of this study was to investigate whether there is a correlation between caries decline and socio-economic factors. Material and method: Socioeconomic factors have been chosen and the data for each variable have been obtained using World Bank. DMFT- value between 1960-2017 for various states and provinces has been obtained using Oral Health Country/area Profile Project (CAPP). Only periods of time when decline of caries has occurred were included. Linear regression was used to analyze data. DMFT has been set as a dependent variable and socioeconomic factors as independent variables. P-value was set to 0.05. Previous studies and research in the subject were used to formulate hypotheses.Results: A total of six variables proved to have a correlation with DMFT during periods of caries decline, and the following statistical significance values were obtained for these variables: Poverty rate (p=0.027), Gini (6x 10-6), share of agriculture in Gross Domestic Product (GDP) (p=0.017), share of industry in GDP (p=7x10-7), life expectancy (p=1.35x10-4), sugar consumption (p=0.012). Among variables proved not to have a correlation with DMFT during periods of caries decline, the following significance values were obtained: GDP per capita (p=0.440), annual growth of GDP per capita (p=0.419), unemployment rate (p=0.699), literacy rate (p=0.304).Conclusion: The independent variables poverty rate, Gini, share of industry in GDP, share of agriculture in GDP and sugar consumption had a positive correlation with DMFT. That means the higher value of these variables, the higher DMFT, during the timespans of caries decline. Life expectancy had a conversely correlation during corresponding periods. GDP per capita, annual growth of GDP per capita, unemployment rate and literacy rate had no correlation with the DMFT-value, during periods of caries decline.

Kunskapsöversikten utgår från vår frågeställning; vad säger forskning om hur elevers sociala klass- och socioekonomiska bakgrund påverkar undervisningen i naturkunskap? Vi redogör också för vår systematiska sökprocess.Utifrån ett systemteoretiskt-inspirerat synsätt på de forskningsstudier vi undersökt, har vi kategoriserat resultaten på tre nivåer; individ-, grupp- samt organisationsnivå, olika faktorer som påverkar naturkunskapsundervisningen. Vi har undersökt elevers syn på naturkunskap, kompensationsåtgärder, lärares syn och förväntningar, lärarens kvalitét, föräldrars påverkan genom engagemang, förväntningar, IKT möjligheter samt organisatoriska faktorer. Vi diskuterar resultatet i relation till vår kommande yrkesprofession utifrån de faktorer studierna identifierat. Vår analys gav oss ett resultat gällande brister i forskningsfältet. Vi fann att det saknas forskning på organisatorisk nivå. Detta inspirerar oss till vidare forskning kring de möjligheter en organisatoriskförändring kan ge. Därför vill vi i framtida examensarbete undersöka vilka åsikter erfarna F-3 lärare och rektorer har kring problematiken samt vad dem anser bör göras för att minska skillnaderna i elevernas prestationer inom naturkunskap?

Nivån på ett lands valdeltagande kan vara ett mått på hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda på att förtroendet till de som styr samhället är stort. Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka om det finns något samband mellan några av samhällets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person går och röstar. Undersökningen utgår från fem frågeställningar angående lön, utbildningsår, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstånd och undersöker utifrån dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande. Förhoppningen med den här studien är att kunna bidra med ytterligare kunskap inom forskningsområdet. Tidigare teorier delar framförallt upp förklaringar kring valdeltagande i tre olika perspektiv: institutionella-, individuella- och kontextuella förklaringar. Institutionella förklaringar innefattar framförallt hur reglerna kring ett lands valdeltagande ser ut, t.ex. vilket valsystem som används. Individuella faktorer innebär istället vissa personliga egenskaper som kan påverka huruvida en person väljer att gå och rösta eller inte. De kontextuella förklaringarna syftar till slut på den sociala och politiska miljö som individer vistas i och hur dessa kan påverka valdeltagandet. Den här studien fokuserar framförallt på om det finns något samband mellan de individuella egenskaperna lön, utbildning, social klass samt civilstånd och sannolikheten för att en person röstar i val. Datamaterialet utgår från levnadsnivåundersökningen år 2000 där respondenter från alla åldrar och bakgrunder ingår. Resultaten visar att antalet utbildningsår, om en person är gift eller sambo samt ålder har ett samband med sannolikheten för att delta i val. En sociologisk förklaring angående sambandet mellan civilstånd och valdeltagande skulle kunna vara att om man bor tillsammans med någon kan chansen att bli påmind om att rösta vara större än om man bor ensam.

SAMMANFATTNING Andelen orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gått i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nära kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsättas för vid en oren revisionsberättelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser från demografiska faktorer, som också kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie är att kartlägga andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband är. Vi utförde studien kvantitativt utifrån material från ett forskningsprojekt i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Sundsvall. Våra data omfattar 3101 aktiebolag, som gått i konkurs år 2010 mellan perioden 01-01 till 08-31. Vi har genom statistiska undersökningar med Chi 2 test kommit fram till att träffsäkerheten för orena revisionsberättelser är 66 procent och GC-varningar ligger på 16 procent. Med hjälp av Chi 2 test och P-värde har vi kommit fram till våra resultat angående sambanden. Vi finner inget som tyder på att kvinnor utfärdar fler orena revisionsberättelser eller GC-varningar än män. Vi finner inte heller något stöd för att auktoriserade revisorer utfärdar fler orena revisionsberättelser än godkända revisorer, men ett visst stöd gällande GC-varningar. Vi ser ett starkt samband mellan räkenskapsåret 12-31 och orena revisionsberättelser men inget samband gällande GC-varningar. Det finns inte heller något samband mellan de sju största revisionsbyråerna i Sverige och orena revisionsberättelser respektive GC-varningar enligt vår studie. Våra slutsatser i studien är att träffsäkerheten på GC-varningar är låg och vi ifrågasätter om det ska vara revisorers uppgift att utfärda sådana varningar. Om detta fortsatt ligger hos revisorn att bedöma, skulle träffsäkerheten kunna öka om andelen auktoriserade revisorer ökade. En eventuell borttagning av viss lagstiftning kan behövas för att eventuellt öka spridningen på arbetsbörda för revisorer och förbättra revisionens kvalité.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärtsjukdom och cancer. Varje år insjuknar 20 000 - 25 000 personer för första gången och ytterligare 5 000 - 10 000 personer återinsjuknar i sjukdomen. Datamaterialet till den här studien erhölls från kvalitetsregistret för svensk strokevård, Riksstroke. Riksstroke har som huvudsyfte att se till att strokesjukvården på våra sjukhus ständigt förbättras och utvecklas. Uppsatsens syfte var attförklara vilka faktorer som påverkar dödlighet efter insjuknande i stroke samt undersöka om det fanns någon interaktion mellan kön och socioekonomiska faktorer (utbildningsnivå, inkomstnivå och ensamboende). Studien genomfördes med överlevnadsanalys där metoden Cox proportional hazard regression tillämpades. Resultaten visade att faktorerna ålder, medvetandegrad vid ankomst till sjukhus , kön,rökning, typ av stroke, boende på institution, annan sjuklighet och olika socioekonomiska faktorer hade en signifikant effekt på risken att dö efter insjuknande i stroke. Om en individ var medvetslös vid inläggning så var risken 7,9 (hasard-kvot (HR), 7,876; 95 %konfidensintervall (KI), 7,546–8,221) gånger högre att avlida efter en stroke jämfört med en individ som var alert vid inläggning. För en patient som var 85 år eller äldre var risken 5,8 (HR, 5,779; 95 % KI, 5,389–6,197) gånger högre att avlida jämfört med en patient som var mellan 18-64 år. Dessutom visade det sig att det fanns en interaktion mellan kön och inkomstnivå. Lägre inkomstnivå ökade risken att avlida efter insjuknande i stroke för män. 1000 dagar efter insjuknande i stroke var sannolikheten för en man med hög inkomstnivå att överleva cirka 70 %, medan den var 65 % för en man med låg inkomstnivå. För kvinnor varierade sannolikheten att överleva 1 000 dagar mellan 69-70 % för de olika inkomstgrupperna. Varför det skiljer sig mellan inkomstgrupper för de båda könen är svårtatt sia om utifrån våra resultat. Ytterligare undersökningar kring detta samband bör genomföras.

Detta arbete undersöker urbaniseringsgradens och socioekonomiska faktorers betydelse för väljarbeteende i riksdagsvalet 2018. För att undersöka möjliga samband har valresultaten från riksdagsvalet 2018 undersökts tillsammans med urbaniseringsgraden som har definierats utifrån Stockholm Kommuner och Regioners kommungruppsindelning från 2017, men även socioekonomiska faktorer såsom arbetslöshet, årlig medianinkomst (angiven i 1000 kronor) och högre utbildning. Utifrån analysen mellan kommungruppen och partistöd har arbetet kommit fram till att det finns samband mellan den urbana områden och det höga stödet för Moderaterna, Liberalerna samt Miljöpartiet och att stödet avtar när urbaniseringsgraden sänks. Analysen har även visat negativt samban mellan urbana områden och Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna och att stödet växer i samband med sänkning av urbaniseringsgraden. Utifrån analysen mellan partierna, urbaniseringsgraden samt socioekonomiska faktorer har arbetet kommit fram till att väljarna i urbana områden har röstat på Moderaterna, Liberalerna, Miljöpartiet, samt Vänsterpartiet, medan i väljarna från rurala områden har röstat på Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna samt Centerpartiet. Urbaniseringsgraden förklarar däremot inte väljarbeteendet helt, eftersom detta är kopplat till socioekonomiska faktorer. I detta fall har arbetet kommit fram till att höginkomsttagarna har röstat på Moderaterna och Liberalerna, medan låginkomsttagarna har gett sina röster för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Högre utbildning bland väljarna gynnar bland annat Moderaterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Centerpartiet samt Vänsterpartiet, medan väljarna med låg utbildning har röstat på Socialdemokraterna samt Sverigedemokraterna. Slutligen har arbetet även kommit fram till att arbetslösa väljare har röstat på Socialdemokraterna medan Centerpartiet finner sitt stöd bland förvärvsarbetande. Resultat för resterande partier och faktorer har betraktats med en viss försiktighet på grund av otydliga samband och därmed har inga slutsatser dragits för dessa.