Dissertations / Theses: 'Socioekonomiska och demografiska faktorer'

1

Edstam, Kristina, and Josefin Boijsen. "Svenska kvinnors alkoholanvändning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska förhållanden : En deskriptiv tvärsnittsstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225243.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Alkoholkonsumtion under graviditet är skadligt för fostret. De flesta kvinnor i Sverige dricker alkohol året innan de blir gravida. Under graviditet drar de flesta kvinnor ner på sin alkoholkonsumtion men svenska studier har visat att 6-30% fortsatte att dricka alkohol under graviditet. Syfte: Att undersöka gravida kvinnors alkoholanvändning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: 3390 kvinnor rekryterades mellan september 2012 och juli 2013 från mödravården i Mellansverige. Svensktalande kvinnor fick besvara ett frågeformulär och de icke-svensktalande kvinnorna besvarade frågeformuläret på arabiska eller engelska. Telefonintervju erbjöds på övriga språk. Data presenterades med deskriptiv analys och analyserades med Fishers exakta test. Resultat: Majoriteten av kvinnorna drack alkohol före graviditet och få kvinnor drack alkohol under graviditet. Merparten av de gravida kvinnorna hade inte något berusningsdrickande. Det fanns skillnad i alkoholkonsumtion före graviditet bland kvinnorna med avseende på ålder, födelseland, svenska läs- och skrivkunskaper, utbildningsnivå, sysselsättning, inkomst och paritet. Under graviditet fanns det skillnader i alkoholkonsumtion bland kvinnorna med avseende på ålder och födelseland. Konklusion: Denna studie visar att färre kvinnor dricker alkohol under graviditet än vad som tidigare rapporterats. Att det finns skillnad i alkoholkonsumtion bland kvinnor före och under graviditet är information som kan göra det lättare för barnmorskan att identifiera och hjälpa kvinnor att uppnå en alkoholfri graviditet i strävan mot en god sexuell och reproduktiv hälsa.Nyckelord: alkohol,

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Rolands, Oliver. "Den svenska demokratin på lokal nivå : En studie om valdeltagandet i Sveriges regionala statistikområden." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37666.

Full text

Abstract:

De allmänna valen utgör en av den representativa demokratins grundpelare. Den tidigare forskningen om deltagande i valen är omfattande, men det finns bland annat behov av studier om valdeltagandets variation på lokal nivå. Syftet med denna studie är därför att bidra till en mer fördjupad kunskap om valdeltagandets lokala variation och varför valdeltagandet varierar mellan olika lokala områden. Studien har två frågeställningar, nämligen hur valdeltagandet varierar i de allmänna valen på lokal nivå och hur valdeltagandet kan förklaras utifrån socioekonomiska och demografiska faktorer. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna görs en sekundäranalys av offentlig statistik från de nya regionala statistikområdena i Sverige. De statistiska analyserna som används i studien består både av univariata, bivariata och multivariata analyser. Resultatet visar att det finns tydliga samband mellan socioekonomiska och demografiska faktorer samt valdeltagandet i de allmänna valen. Vidare visar resultatet att socioekonomiska faktorer, framför allt utbildning, verkar ha större betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalet medan demografiska faktorer såsom ålder, kön, bakgrund och medborgarskap verkar ha större betydelse för valdeltagandet i region- och kommunalvalet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Karlberg, Jenny, and Anita Norén-Nilsson. "Socioekonomiska faktorer och karies : En litteraturstudie." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6090.

Full text

Abstract:

Introduktion: Karies är en multifaktoriell sjukdom och en av de mest förekommande infektionssjukdomarna som finns världen över. Den kan förekomma i olika svårighetsgrad och orsaka såväl smärta som en försämrad livskvalitet hos individen. Trots att det har skett en minskning av kariesförekomsten hos befolkningen, framför allt i Sverige, de senaste årtiondena finns det individer som tillhör riskgrupper för att utveckla mycket karies.

Syfte: Syftet var att undersöka socioekonomiska faktorers samband med kariesförekomst.

Frågeställningar: Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar? Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland vuxna och äldre?

Metod: Systematisk litteraturstudie.

Resultat: Tjugoåtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. Utbildningsnivå, såväl hos en vuxen person som hos barn/ungdomars föräldrar, är den vanligast förekommande socioekonomiska faktor som påverkar kariesförekomst. Andra faktorer som påverkar kariesförekomsten är att ha invandrarbakgrund, låg inkomst och lågt klassat yrke hos en vuxen person och hos barn/ungdomars föräldrar samt bostadsområde/ort.

Slutsats: Att ha lågt socioekonomiskt status innebär en riskfaktor för karies. Vanliga faktorer som används för att beskriva socioekonomiskt status är utbildning, inkomst, yrke, invandrarbakgrund och bostadsområde. Personer med lågt socioekonomiskt status har ofta fler karierade och saknade tänder medan antalet fyllda tänder oftast är högre bland personer med högre socioekonomiskt status.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Bergström, DIjar, and Oskar Kösanlioglu. "Sambandet mellan kariesminskning i världen och socioekonomiska faktorer." Thesis, Malmö universitet, Odontologiska fakulteten (OD), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-19646.

Full text

Abstract:

AbstraktBakgrund: DMFT (Decayed, Missing, Filled Tooth) har minskat i många delar av världen under det senaste århundradet. Resultat från flera studier visar att DMFT kan vara beroende av socioekonomiska faktorer. Emellertid har de flesta studierna bara granskat några faktorer och på subnationell nivå medan studier på global nivå saknas.Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan kariesminskning och socioekonomiska faktorer.Material och metod: Socioekonomiska faktorer har valts och data för varje variabel har erhållits med hjälp av World Bank. DMFT-värdena mellan 1960–2017 för olika stater och provinser har erhållits från Oral Health Country/area Profile Project (CAPP). Endast perioder då kariesminskning har inträffat inkluderades. DMFT har fastställts som en beroende variabel och socioekonomiska faktorer som oberoende variabler där linjär regression användes för att analysera insamlad data. P-värdet sattes till 0,05. Tidigare studier och forskning inom ämnet användes för att formulera hypoteser.Resultat: Totalt 6 st variabler visades ha samband med DMFT under perioder av kariesminskning och följande värden för signifikansen erhölls för dessa variabler: Fattigdom (p=0,027), Gini (6x 10-6), andel av jordbruk i Bruttonationalproduken (BNP) (p=0,017), andel av industri i BNP (p=7x10-7), förväntad livslängd (p=1,35x10-4), sockerkonsumtion (p=0,012). Bland de variabler som inte har visats samband med DMFT under perioder av kariesminskning erhölls följande värden av DMFT: BNP per capita (p=0,440), BNP per capita tillväxt per år (p=0,419), arbetslöshet (p=0,699), läskunnighet (p=0,304).Slutsats: De oberoende variablerna fattigdom, Gini, andel av industrin i BNP, andel av jordbruk i BNP och sockerkonsumtion hade en korrelation med DMFT, där större värde på dessa parametrar innebar ett högre DMFT under perioder då det skedde kariesminskning. Livslängden hade ett omvänt samband dvs ju större värde på livslängden, desto mindre DMFT under motsvarande perioder. BNP per capita, årlig BNP-tillväxt per capita, arbetslöshet och läskunnighet hade ingen korrelation med DMFT-värdena under de perioder det skedde kariesminskning.
AbstractBackground: The index Decayed, Missing, Filled, Tooth (DMFT) has declined in many parts of the world in the last century. Results from several studies indicate that DMFT can be dependent of socioeconomic factors. However, most of the studies have only examined a few factors and on a subnational level while studies on a global scale are lacking.Aim: The aim of this study was to investigate whether there is a correlation between caries decline and socio-economic factors. Material and method: Socioeconomic factors have been chosen and the data for each variable have been obtained using World Bank. DMFT- value between 1960-2017 for various states and provinces has been obtained using Oral Health Country/area Profile Project (CAPP). Only periods of time when decline of caries has occurred were included. Linear regression was used to analyze data. DMFT has been set as a dependent variable and socioeconomic factors as independent variables. P-value was set to 0.05. Previous studies and research in the subject were used to formulate hypotheses.Results: A total of six variables proved to have a correlation with DMFT during periods of caries decline, and the following statistical significance values were obtained for these variables: Poverty rate (p=0.027), Gini (6x 10-6), share of agriculture in Gross Domestic Product (GDP) (p=0.017), share of industry in GDP (p=7x10-7), life expectancy (p=1.35x10-4), sugar consumption (p=0.012). Among variables proved not to have a correlation with DMFT during periods of caries decline, the following significance values were obtained: GDP per capita (p=0.440), annual growth of GDP per capita (p=0.419), unemployment rate (p=0.699), literacy rate (p=0.304).Conclusion: The independent variables poverty rate, Gini, share of industry in GDP, share of agriculture in GDP and sugar consumption had a positive correlation with DMFT. That means the higher value of these variables, the higher DMFT, during the timespans of caries decline. Life expectancy had a conversely correlation during corresponding periods. GDP per capita, annual growth of GDP per capita, unemployment rate and literacy rate had no correlation with the DMFT-value, during periods of caries decline.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Neubert, Jenni, and Sofie Jönsson. "Elevers socioekonomiska status och dess påverkan i naturkunskapsklassrummet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36235.

Full text

Abstract:

Kunskapsöversikten utgår från vår frågeställning; vad säger forskning om hur elevers sociala klass- och socioekonomiska bakgrund påverkar undervisningen i naturkunskap? Vi redogör också för vår systematiska sökprocess.Utifrån ett systemteoretiskt-inspirerat synsätt på de forskningsstudier vi undersökt, har vi kategoriserat resultaten på tre nivåer; individ-, grupp- samt organisationsnivå, olika faktorer som påverkar naturkunskapsundervisningen. Vi har undersökt elevers syn på naturkunskap, kompensationsåtgärder, lärares syn och förväntningar, lärarens kvalitét, föräldrars påverkan genom engagemang, förväntningar, IKT möjligheter samt organisatoriska faktorer. Vi diskuterar resultatet i relation till vår kommande yrkesprofession utifrån de faktorer studierna identifierat. Vår analys gav oss ett resultat gällande brister i forskningsfältet. Vi fann att det saknas forskning på organisatorisk nivå. Detta inspirerar oss till vidare forskning kring de möjligheter en organisatoriskförändring kan ge. Därför vill vi i framtida examensarbete undersöka vilka åsikter erfarna F-3 lärare och rektorer har kring problematiken samt vad dem anser bör göras för att minska skillnaderna i elevernas prestationer inom naturkunskap?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Näslund, Viktor. "Stroke, diabetes och akut hjärtinfarkt i Örebro Län : en klusteranalys av socioekonomiska faktorer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-153416.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Fastrup, Karolina, and Vergara Daniela Gonzalez. "Vem går och röstar? : En kvantitativ undersökning om valdeltagande." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-99948.

Full text

Abstract:

Nivån på ett lands valdeltagande kan vara ett mått på hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda på att förtroendet till de som styr samhället är stort. Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka om det finns något samband mellan några av samhällets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person går och röstar. Undersökningen utgår från fem frågeställningar angående lön, utbildningsår, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstånd och undersöker utifrån dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande. Förhoppningen med den här studien är att kunna bidra med ytterligare kunskap inom forskningsområdet. Tidigare teorier delar framförallt upp förklaringar kring valdeltagande i tre olika perspektiv: institutionella-, individuella- och kontextuella förklaringar. Institutionella förklaringar innefattar framförallt hur reglerna kring ett lands valdeltagande ser ut, t.ex. vilket valsystem som används. Individuella faktorer innebär istället vissa personliga egenskaper som kan påverka huruvida en person väljer att gå och rösta eller inte. De kontextuella förklaringarna syftar till slut på den sociala och politiska miljö som individer vistas i och hur dessa kan påverka valdeltagandet. Den här studien fokuserar framförallt på om det finns något samband mellan de individuella egenskaperna lön, utbildning, social klass samt civilstånd och sannolikheten för att en person röstar i val. Datamaterialet utgår från levnadsnivåundersökningen år 2000 där respondenter från alla åldrar och bakgrunder ingår. Resultaten visar att antalet utbildningsår, om en person är gift eller sambo samt ålder har ett samband med sannolikheten för att delta i val. En sociologisk förklaring angående sambandet mellan civilstånd och valdeltagande skulle kunna vara att om man bor tillsammans med någon kan chansen att bli påmind om att rösta vara större än om man bor ensam.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Agné, Alvin, and Maiju Ruokanen. "Revisorers benägenhet att lämna orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar: kopplingar till demografiska faktorer." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13310.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Andelen orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gått i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nära kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsättas för vid en oren revisionsberättelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser från demografiska faktorer, som också kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie är att kartlägga andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband är. Vi utförde studien kvantitativt utifrån material från ett forskningsprojekt i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Sundsvall. Våra data omfattar 3101 aktiebolag, som gått i konkurs år 2010 mellan perioden 01-01 till 08-31. Vi har genom statistiska undersökningar med Chi 2 test kommit fram till att träffsäkerheten för orena revisionsberättelser är 66 procent och GC-varningar ligger på 16 procent. Med hjälp av Chi 2 test och P-värde har vi kommit fram till våra resultat angående sambanden. Vi finner inget som tyder på att kvinnor utfärdar fler orena revisionsberättelser eller GC-varningar än män. Vi finner inte heller något stöd för att auktoriserade revisorer utfärdar fler orena revisionsberättelser än godkända revisorer, men ett visst stöd gällande GC-varningar. Vi ser ett starkt samband mellan räkenskapsåret 12-31 och orena revisionsberättelser men inget samband gällande GC-varningar. Det finns inte heller något samband mellan de sju största revisionsbyråerna i Sverige och orena revisionsberättelser respektive GC-varningar enligt vår studie. Våra slutsatser i studien är att träffsäkerheten på GC-varningar är låg och vi ifrågasätter om det ska vara revisorers uppgift att utfärda sådana varningar. Om detta fortsatt ligger hos revisorn att bedöma, skulle träffsäkerheten kunna öka om andelen auktoriserade revisorer ökade. En eventuell borttagning av viss lagstiftning kan behövas för att eventuellt öka spridningen på arbetsbörda för revisorer och förbättra revisionens kvalité.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Nilsson, Fredrik, and Hjelm Mikael Marklund. "Faktorer som påverkar risken att avlida efter en stroke : En överlevnadsanalys med fokus på interaktion mellan kön och socioekonomiska faktorer." Thesis, Umeå universitet, Statistik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136509.

Full text

Abstract:

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärtsjukdom och cancer. Varje år insjuknar 20 000 - 25 000 personer för första gången och ytterligare 5 000 - 10 000 personer återinsjuknar i sjukdomen. Datamaterialet till den här studien erhölls från kvalitetsregistret för svensk strokevård, Riksstroke. Riksstroke har som huvudsyfte att se till att strokesjukvården på våra sjukhus ständigt förbättras och utvecklas. Uppsatsens syfte var attförklara vilka faktorer som påverkar dödlighet efter insjuknande i stroke samt undersöka om det fanns någon interaktion mellan kön och socioekonomiska faktorer (utbildningsnivå, inkomstnivå och ensamboende). Studien genomfördes med överlevnadsanalys där metoden Cox proportional hazard regression tillämpades. Resultaten visade att faktorerna ålder, medvetandegrad vid ankomst till sjukhus , kön,rökning, typ av stroke, boende på institution, annan sjuklighet och olika socioekonomiska faktorer hade en signifikant effekt på risken att dö efter insjuknande i stroke. Om en individ var medvetslös vid inläggning så var risken 7,9 (hasard-kvot (HR), 7,876; 95 %konfidensintervall (KI), 7,546–8,221) gånger högre att avlida efter en stroke jämfört med en individ som var alert vid inläggning. För en patient som var 85 år eller äldre var risken 5,8 (HR, 5,779; 95 % KI, 5,389–6,197) gånger högre att avlida jämfört med en patient som var mellan 18-64 år. Dessutom visade det sig att det fanns en interaktion mellan kön och inkomstnivå. Lägre inkomstnivå ökade risken att avlida efter insjuknande i stroke för män. 1000 dagar efter insjuknande i stroke var sannolikheten för en man med hög inkomstnivå att överleva cirka 70 %, medan den var 65 % för en man med låg inkomstnivå. För kvinnor varierade sannolikheten att överleva 1 000 dagar mellan 69-70 % för de olika inkomstgrupperna. Varför det skiljer sig mellan inkomstgrupper för de båda könen är svårtatt sia om utifrån våra resultat. Ytterligare undersökningar kring detta samband bör genomföras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Brodzinska, Monika. "Väljarbeteende i rurala och urbana områden : En kvantitativ studie om platsens och socioekonomiska faktorers betydelse för väljarbeteende." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-439785.

Full text

Abstract:

Detta arbete undersöker urbaniseringsgradens och socioekonomiska faktorers betydelse för väljarbeteende i riksdagsvalet 2018. För att undersöka möjliga samband har valresultaten från riksdagsvalet 2018 undersökts tillsammans med urbaniseringsgraden som har definierats utifrån Stockholm Kommuner och Regioners kommungruppsindelning från 2017, men även socioekonomiska faktorer såsom arbetslöshet, årlig medianinkomst (angiven i 1000 kronor) och högre utbildning. Utifrån analysen mellan kommungruppen och partistöd har arbetet kommit fram till att det finns samband mellan den urbana områden och det höga stödet för Moderaterna, Liberalerna samt Miljöpartiet och att stödet avtar när urbaniseringsgraden sänks. Analysen har även visat negativt samban mellan urbana områden och Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna och att stödet växer i samband med sänkning av urbaniseringsgraden. Utifrån analysen mellan partierna, urbaniseringsgraden samt socioekonomiska faktorer har arbetet kommit fram till att väljarna i urbana områden har röstat på Moderaterna, Liberalerna, Miljöpartiet, samt Vänsterpartiet, medan i väljarna från rurala områden har röstat på Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna samt Centerpartiet. Urbaniseringsgraden förklarar däremot inte väljarbeteendet helt, eftersom detta är kopplat till socioekonomiska faktorer. I detta fall har arbetet kommit fram till att höginkomsttagarna har röstat på Moderaterna och Liberalerna, medan låginkomsttagarna har gett sina röster för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Högre utbildning bland väljarna gynnar bland annat Moderaterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Centerpartiet samt Vänsterpartiet, medan väljarna med låg utbildning har röstat på Socialdemokraterna samt Sverigedemokraterna. Slutligen har arbetet även kommit fram till att arbetslösa väljare har röstat på Socialdemokraterna medan Centerpartiet finner sitt stöd bland förvärvsarbetande. Resultat för resterande partier och faktorer har betraktats med en viss försiktighet på grund av otydliga samband och därmed har inga slutsatser dragits för dessa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Hungefält, Laura, and Cecilia Lager. "Associationen mellan socioekonomiska faktorer och övervikt/fetma bland barn mellan 0 - 12 år : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15823.

Full text

Abstract:

Inledning: Övervikt och fetma bland barn har de senaste 30 åren ökat över hela världen. Att barn utvecklar övervikt eller fetma har inte bara att göra med deras livsstil utan bakomliggande orsaker kan kopplas till föräldrars socioekonomiska status, SES (Folkhälsomyndigheten, 2017). SES kan beskrivas som ett samlingsbegrepp för utbildning, yrkesnivå och inkomst. Syftet med denna uppsats var att kartlägga associationen mellan socioekonomiska faktorer och övervikt/fetma bland barn mellan 0 – 12 år gamla. Metod: Tio vetenskapliga artiklar valdes ut för denna litteraturöversikt. Ur dessa artiklar utkristalliserades fem olika teman som litteraturöversikten baserades på. Resultat: Studien visade att det finns ett samband mellan SES och övervikt/fetma hos barn. Föräldrars utbildningsnivå, moderns vikt och tillgång till fysisk aktivitet och även Tv-vanor kan kopplas till SES som anses som riskfaktorer gällande övervikt/fetma. Diskussion: Resultaten från artiklarna visar att förekomsten av samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga determinanter påverkar livsstil. Samhällets beslutsfattare har ett ansvar att underlätta individers beslutsprocesser kring hälsosamma val, då är det viktigt att samhällets olika aktörer är inblandade i den övergripande strävan att främja hälsan.
Introduction: Overweight and obesity among children have increased worldwide over the last 30 years. The fact that children develop overweight and obesity isn’t only related to lifestyle, but an underlying cause can be linked to parents’ socioeconomic status, SES (Folkhälsomyndigheten, 2017). SES can be described as a collective term for educational and occupational level as well as income. The purpose of this thesis was to map the relationship between socioeconomic factors and overweight/obesity among children between 0 – 12 years old. Method: Ten scientific articles were selected for this literature review. From these articles, five themes emerged which outlined the base for this literature review. Results: The studies showed that a connection between SES and overweight/obesity in children exists. The parents’ educational level, the weight of the mother, access to physical activity and also TV viewing habits can be linked to SES and considered as risk factors for overweight and obesity. Discussion: The results from the articles show that the existence of societal, economic and environmental determinants affect lifestyle. Society’s decision makers have a responsibility to facilitate individuals’ decision-making processes regarding health choices, therefore it’s important that society’s various actors are involved in the overall endeavor to promote health.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Benhabara, Chanelle Zeyneb, and Milan Ilic. "Hur påverkas fritidsaktiviteter av socioekonomiska faktorer? : En studie om sambandet mellan fritidsaktiviteter och individers utbildning, klass och lön." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-125611.

Full text

Abstract:

Uppsatsen avser att undersöka hur människors socioekonomiska faktorer (utbildning, klass och lön) påverkar deras val av fritidsaktiviteter (kultur, nöje och utomhus) samt att redogöra för rimliga orsaksförklaringar till varför aktiviteterna företräds av socialt och ekonomiskt homogena grupper. Ett generellt antagande är att valet baseras på aktiviteternas kostnader, vilka begränsar eller möjliggör deltaganden. Emellertid representeras fritidsaktiviteterna inte av ”välbärgade” individer varmed ekonomiskt kapital inte utgör en tillräcklig orsaksförklaring. Av den anledningen undersöks även individernas klass och utbildning med hänsyn till andra kontrollfaktorer (ålder, kön och region). För att beskriva hur de olika faktorerna påverkar människors val av fritidsaktivitet utgår studien ifrån Pierre Bourdieus teori om kulturellt kapital. Den förklarar hur effekten av klasstillhörighet och utbildningsnivå bildar särskilda konsumtionsvanor bland sociala grupper. Bourdieu menar att individer som bär på kulturellt kapital besitter liknande preferenser, smaker och habitus. Därmed skapas gemensamma konsumtionsmönster och homogena fritidsaktiviteter. Med hänsyn till teorier och tidigare forskningar genomförs studien deduktivt enligt kvantitativ metod. Från det riksrepresentativa datamaterialet LNU 2010 undersöks sambanden mellan faktorerna och aktiviteterna i multivariata regressionsanalyser. Av resultaten framgår att lön har inverkan på deltagande i kultur- och utomhusaktiviteter men som förklarar en relativt begränsad del av det totala deltagandet. Istället har utbildning och klass högre positiva effekter på kulturaktiviteter. Det ekonomiska kapitalets starkaste effekt är på utomhusaktiviteter då både utbildning och klass förlorar signifikans. I nöjesaktiviteter minskar samtliga faktorernas inflytande vilket innebär att andra outforskade orsaksfaktorer förklarar aktivitetsdeltagandet i högre grad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Månsson, Johanna, and Astrid Tingström. "Hållbara investeringar : En analys av svenska SR-investerare En studie om hur svenska aktiesparares ESG-snitt påverkas av demografiska och socioekonomiska aspekter." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158226.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Hos svenska investerare finns ett ökat intresse för hållbara investeringar, således har även efterfrågan på att mäta bolags hållbarhetsarbete utifrån ESG-kriterier ökat. Forskning om vem, utifrån demografiska och socioekonomiska aspekter, som väljer att investera i aktier med ett ESG-betyg är begränsad. Tidigare forskning har främst studerat hållbart fondsparande genom enkätundersökningar. Syfte: Studien ämnar analysera huruvida skillnader i ESG-snitt i svenska SR- investerares aktieportföljer kan förklaras av demografiska och socioekonomiska skillnader. Därtill ämnar studien identifiera vilken demografisk grupp som har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Genomförande: Med hjälp av ett unikt data-set genomförs multivariata regressioner, vilket möjliggör en jämförelse av ESG-snitt i aktieportföljer för olika demografiska grupper. Genom frågeställningar diskuteras och jämförs resultaten med tidigare forskning. Slutsats: Studien finner att den svenska SR-investeraren med högst ESG-snitt i aktieportföljen är en äldre kvinna, med låg inkomst och boende i en storstad. Därtill finner studien att medelålders och äldre kvinnor, med låg inkomst samt boende i och utanför en storstad, har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Därutöver finner studien både likheter och skillnader mellan dessa resultat och tidigare forskning.
Background: Swedish investors have an increased interest in sustainable investments, thus the demand for measuring companies’ sustainability work, based on ESG criteria, has increased. Research on who, based on demographic and socioeconomic aspects, that choose to invest in ESG shares is limited. Previous research has mainly studied sustainable fund savings through surveys. Purpose: The thesis aims to analyze whether differences in ESG mean in the stock portfolios of Swedish SR-investors can be explained by demographic and socioeconomic differences. Furthermore, the thesis aims to identify what demographic group has the highest preference for each sub group of ESG. Completion: Through a unique data set, we perform multivariate regressions, which enables a comparison of ESG means in stock portfolios of different demographic groups. Through research questions, we discuss and compare the results with previous research. Conclusion: The study finds that the Swedish SR-investor with the highest ESG mean in the stock portfolio is most likely an older woman, with low income and living in a larger city. Furthermore, the study finds that middle aged and older women, with low income and living in and outside a larger city, have the highest preference for each sub group of ESG. In addition, the study finds both similarities and differences between these results and previous research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Abdulahad, Jennifer, and Lisa Nordling. "Inget vågat, inget vunnet : En kvantitativ studie om skillnader i riskbenägenhet mellan män och kvinnor utifrån demografiska faktorer och geografiska områden." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29831.

Full text

Abstract:

Problem: This study aims to examine the factors that influence the individual's different choice of risk level. Demographic characteristics are the underlying factors being analyzed in the study with a special emphasis on geographic factors – this in order to analyze and explain the Swedish individual’s approach to risk. Based on certified private advisers’ perspective, the study will also examine their approach to manage individuals’ risk. Purpose: Studying the differences in risk aversion among individuals when making investment decisions, based on demographic factors and geographical areas. Theory: The essay’s theoretical framework deals with theories covering behavioral finance, the risk appetite development in individuals at a demographic and geographic way, and an overview of previous research on the subject. Method: We conducted a quantitative study in which 340 respondents were asked to answer a survey. We also interviewed three certified counselors from three different banks in Sweden. Conclusions: In line with behavioral finance theory, people are not rational when making investment decisions. The study concludes that people in big cities tend to be more risk-averse than people in smaller cities. Sex is shown to be a differentiating factor with men having a higher risk-aversion than women. A higher income and level of education leads to a higher risk attitude and marital status affects the risk appetite where a married person has a higher risk appetite than a person who is single. Age and education, showed to have no relationship to the level of risk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Hellqvist, Lena. "Tobaksbruk och tandvårdsvanor bland 15-70 åringar ur ett 20-års perspektiv (1983 - 2003)." Thesis, Högskolan Dalarna, Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2937.

Full text

Abstract:

Det tobakspreventiva arbetet är en av samhällets största utmaningar.Syftet med studien var att beskriva tobaksbruket och dess förändring över tid (1983-2003) iett slumpmässigt urval av individer 15-70 år i Jönköpings kommun. Den specifikamålsättningen var att analysera tobaksvanorna i relation till socioekonomiska förhållanden,personlighet, tandvård och tandvårdsvanor. Studien utgjordes av tre epidemiologiskatvärsnittsstudier utförda åren 1983, 1993 och 2003. En klinisk och röntgenologiskundersökning utfördes av mun och tänder. Individerna fick även besvara ett frågeformulär.Resultaten visade en statistiskt signifikant minskning av tobaksbruket från 31 %tobaksbrukare 1983 till 24 % såväl 1993 som 2003. Detta gällde samtliga åldersgrupper utomåldersgruppen 40-åringar. I första hand minskade andelen rökare. Samtidigt ökade snusarna isamtliga åldersgrupper 20-60 år innebärande ett i stort sett oförändrat tobaksbruk 1993 och2003. Det förelåg ingen statistisk signifikant skillnad vid de tre undersökningsåren mellantobaksbrukare och icke/brukare med avseende på inkomst-, utbildningsnivå, civilstånd, ochKASAM poäng. År 2003 förelåg en statistisk signifikant skillnad mellan brukare och ickebrukare med avseende på frekvens av tandvårdsbesök, där tobaksbrukarna i störreutsträckning än icke brukaren, inte besökte tandvården eller besökte tandvården oregelbundet.Icke brukarna borstade tänderna statistiskt signifikant oftare än tobaksbrukarna år 1993 ochicke brukarna använde tandstickor statistiskt signifikant oftare än tobaksbrukarna år 1983 och2003.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Muzungu, Marie-Suzanne, and von Saenger Isabelle Holmin. "Skillnad i upplevd hälsa hos utrikes- och inrikesfödda i Sverige : - En kvantitativ studie om hälsa utifrån socioekonomiska faktorer, socialt nätverk och familjeförhållanden." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-130422.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att studera skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda relaterat till socioekonomiska aspekter, sociala nätverk och familjeförhållande. Data som används till att undersöka ställda hypoteser kommer från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för år 2010 som innefattar individer skrivna i Sverige mellan 18-75 år. För denna studie har urvalet begränsats till individer mellan 18-65 år som alla svarat på frågan om var de är födda (n=1724). Hypoteserna är utformade utifrån teori om socialt stöd och dess funktion för olika slags sociala nätverk. Därtill utgår vi från tidigare forskning om familjens betydelse för hälsa samt utrikesföddas specifika situations betydelse för hälsa. Data analyseras genom logistisk regressionsanalys. Resultatet av studien visar att det finns skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda, men att förklaringarna till dålig upplevd hälsa ser olika ut i de olika grupperna. Vid jämförelse visar studien att socioekonomiska aspekter och sociala nätverk förklarar skillnader bland inrikesfödda i större utsträckning än för utrikesfödda, medan familjeförhållanden inte kan sägas förklara något alls i någon av grupperna. Däremot upptäcks en icke-signifikant tendens till sämre hälsa bland utrikesfödda ensamhushåll jämfört med inrikesfödda ensamhushåll som fortsatt forskning uppmuntras att undersöka vidare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Andersson, Tove. "Ungdomars attityder till det omgivande samhället : En enkätstudie av 35 ungdomars attityder analyserat utifrån socioekonomiska faktorer, uppväxtmiljö samt fritidsvanor." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1474.

Full text

Abstract:

Youths tend to have a bad reputation. Their outspokenness and spontaneity are two of many reasons to why they are seen as rude and disrespectful. The creativity, curiosity and not least the courage to have opinions and attitudes are in such young age not yet weakened. Youths, their thoughts and attitudes change quickly. This essay will deal with a selected group of youths and their attitudes to the surrounding society. The aim of this study is to examine the relation between youth’s socioeconomic condition, growth environment, spare time habits and attitudes to the surrounding society. The respondents are 13 and 15 years old.

A personal interest in youth’s creativity, thoughts and attitudes is the choice of topic. I will, furthermore, daily in my future employment meet, learn from and be surrounded by youths. An increasing understanding for youth’s lives will thus be significant for my future years as a teacher.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Pajkin, Maria. "Socioekonomisk bakgrund och dess betydelse för läsförmåga och betyg : En undersökning av samband mellan socioekonomisk bakgrund, attityder till läsning, läsaktiviteter å ena sidan och resultat på läsprov och betyg å andra sidan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38753.

Full text

Abstract:

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, läsaktiviteter och deras betydelse för resultat på läsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen är elever i årskurs nio i två kommuner på fyra skolor. Eleverna har besvarat enkäter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till läsning samt läsaktiviteter. Resultat på läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in. Faktoranalys har använts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, Läslust och Läskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat på läsprov och betyg med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls. För att diskutera och tolka resultatet har Bourdieus teoretiska begrepp kapital, habitus, fält och doxa använts. Resultatet har även diskuterats i ett genusperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Kilman-Plahn, Jasmine. "Vad är de viktigaste skälen till ansträngning i arbetet? : En kvantitativ studie om samband mellan demografiska- och sociala faktorer med arbetsmotivation." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-156834.

Full text

Abstract:

Arbetet är en viktig del av de flesta människors liv. Studien syfte är att undersöka om ålder, kön, utbildningsnivå och anställningsform har ett samband med arbetsmotivation. Dessa faktorer har relevans för de flesta människor under ett arbetsliv genom att alla blir äldre, alla har en könstillhörighet, alla har en utbildningsnivå och alla har en typ av anställningsform. Ur ett sociologiskt perspektiv är det därför intressant att förstå om det finns ett samband mellan de olika faktorerna och motivation. Förhoppningen är att kunskapen kan användas i arbetslivet och med ibland enkla medel skapa bättre förutsättningar för individens positiva motivationsfaktorer. Om vi vet att med högre ålder inspireras individer mer av den mellanmänskliga interaktionen kan arbetet fördelas med den kunskapen i åtanke. Det kommer inte alltid vara möjligt eller prioriterat, men de gånger det inträffar kan små medel leda till positiva resultat. Kvantitativ metod har använts och data från levnadsnivåundersökningen 2010 (LNU 2010) kommer ligga till grund för dataanalysen som görs genom logistisk regressionsanalys. För denna studie har urvalet begränsats till individer mellan 18-65 år, som är tillsvidare- eller visstidsanställda och arbetar inom offentlig eller privat sektor. Resultat visar att demografiska- och sociala faktorer kan ha ett samband med arbetsmotivation i princip men resultaten är inte entydiga. Slutsatsen är att trygghet är en förutsättning för att motivationsfaktorer ska kunna verka. Ålder har ett samband med motivation, liksom för kön som båda har sitt ursprung i den individuella aktören, dennes historia och utveckling. En begräsning har varit att inte kunna identifiera eller utgå från en allmängiltig lägstanivå kring vad som kan definieras som trygghet i studiens bemärkelse. Ytterligare en begränsande faktor har varit att hitta jämförande studier för den specifika frågeställningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Erlandsson, Fanny, and Jessica Velander. "”Socioekonomiska faktorers påverkan på tonåringars psykiska hälsa” : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15845.

Full text

Abstract:

Bakgrund Psykisk ohälsa har ökat drastiskt bland tonåringar idag. Några av de aspekter som tycks driva på den här utvecklingen är socioekonomiska faktorer, det vill säga faktorer som har med den sociala och ekonomiska miljön att göra. I den här studien kartlades forskningen kring hur socioekonomiska faktorer kan påverka tonåringars psykiska hälsa. Metod Studien är en litteraturöversikt. Datainsamlingen skedde i Academic Search Elite, CINAHL och Ebsco Medline. Utifrån inklusions och exklusionskriterier valdes relevanta artiklar för studien ut. Efter att artiklar hade valts ut analyerades de för att få fram de teman som utgjorde resultatet. Resultat Sociala faktorer, utsatthet, kontext och personliga egenskaper samt typ av socioekonomisk faktor är teman som återkom frekvent i de tio utvalda artiklarna. Alla fyra aspekter visade sig kunna påverka tonåringars psykiska hälsa på olika sätt. Diskussion Resultaten av den här studien visar på att socioekonomiska faktorer starkt kan påverka tonåringars psykiska hälsa. Resultaten visar även att det är viktigt att ta kontexten en tonåring befinner sig i samt tonåringens egna egenskaper i beaktning när man utforskar hur en viss socioekononomisk faktor påverkar den psykiska hälsan.
Background Mental health issues in adolescents have been a growing problem over the last few years. Socioeconomic factors, or factors relating to the social and economic environment appear to play a part in this trend. The aim of this study was to explore the literature available on how socioeconomic factors impact adolescents mental health. Method The study was a literature review. Data was collected in Academic Search Elite, CINAHL and Ebsco Medline. The data collection processes resulted in the finding of 10 scientific articles. The articles were analyzed in order to find the themes that made up the results of this study. Results “Social factors”, “disadvantage”, “context and personal traits” and “type of factors” are themes that frequently occured in the ten selected articles and all four aspects appear to impact the mental health of adolescents. Discussion The findings of this study show that socioeconomic factors greatly impact the mental health of adolescents and in a variety of different ways. It is important to consider context, type of factor and personal qualities of an individual when exploring how a particular socioeconomic factor will impact a particular adolescent.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Rosdahl, Sofie. "Barn i behov av särskilt stöd och likvärdigheten - ett socioekonomiskt perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29346.

Full text

Abstract:

Rosdahl, Sofie (2010). Barn i behov av särskilt stöd och likvärdigheten – ett socioekonomiskt perspektiv (Children with special needs and equality – a socioeconomic perspective). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse kring de socioekonomiska faktorernas betydelse för arbetet med barn i behov av särskilt stöd samt att sätta det i relation till målet om en likvärdig utbildning. Undersökningen bygger på en komparativ studie mellan två skolor. Skolorna är belägna i samma kommun, inom bostadsområden med olika socioekonomiska förutsättningar, vilket även avspeglar sig på skolornas elevsammansättning. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer som riktat sig till de specialpedagoger som arbetar på skolorna. Resultatet visar på skillnader mellan skolorna när det gäller hur specialpedagogerna upplever barnens behov och förutsättningar i skolan i förhållande till de resurser som finns att tillgå. Specialpedagogerna resonerar också olika när det gäller hur de socioekonomiska förutsättningarna påverkar deras sätt att arbeta. Även föräldrakontakten och barnens stöd hemifrån skiljer sig åt mellan skolorna. Statistik visar samtidigt att skillnaderna är stora när det gäller skolornas genomsnittliga meritvärden och hur många elever som är behöriga för gymnasiet efter det nionde skolåret. Mot denna bakgrund kan likvärdigheten mellan skolorna ifrågasättas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Sheikhani, Mardin, Johan Juhlin, and Malin Mårtens. "Främling, vad döljer du för mig? : En kvantitativ studie om förtroende inom virtuella team kopplat till demografiska faktorer och dess innebörd för organisationen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48260.

Full text

Abstract:

Frågeställning: Hur ser individens förtroende till medarbetarna inom virtuella team ut och är det beroende av demografiska faktorer? Vilka centrala aspekter behöver organisationer ta hänsyn till givet den uppmätta nivån av förtroende? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer påverkar individens förtroende till medarbetare i ett virtuellt team. Studiens fokus ligger på att ta reda på till vilken grad individer tror att de kommer kunna känna förtroende till sina medarbetare. Detta ska leda till ökad förståelse för vilka aspekter som påverkar ledningen av virtuella team och därav är viktiga att ta hänsyn till ur ett managementperspektiv. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod där en enkätundersökning har skickats ut till respondenter. Svaren från enkätstudien analyseras genom Mann-Whitney U test och Kruskal-Wallis test för att undersöka om det föreligger skillnader mellan demografiska grupper. Resultatet av studien diskuteras genom jämförelse med tidigare teorier inom ämnet. Slutsats: Studien visar att det föreligger skillnader inom vissa demografiska grupper samt problematiserar resultatet av studien som visar att förtroende inom virtuella team kan antas vara lågt. Detta föreslås lösas genom managers vars uppgift är att skapa förutsättningar för att förtroende ska kunna byggas mellan kollegor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Moussa, Wedad, and Monika Czubala. "Går det att identifiera en mer avgörande faktor för DMFT-index hos 12-åriga barn i ett urval av länder?" Thesis, Malmö universitet, Odontologiska fakulteten (OD), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-19766.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med denna studie är att framställa och identifiera om det finns en mer avgörande faktor för DMFT-index bland de undersökta biologiska och socioekonomiska faktorerna. Material och metod: En kvalitativ dokumentanalys har utförts med narrativ beskrivning av de undersökta faktorernas betydelse för 12-åriga barns DMFT-index i ett urval av länder över tid. Country Area Profile Project har använts för insamling av DMFT-index samt sockerkonsumtion. De biologiska faktorer som studeras är sockerkonsumtion och vattenfluoridering. De socioekonomiska faktorerna är samhällsomvälvningar, betydelsen av moderns utbildning, tandvårdssystem samt ekonomi. Resultat: Trots ökad sockerkonsumtion i sex av de åtta studerade länder har DMFT-index sänkts över tid. De länder som har fluoriderat sitt dricksvatten uppvisade inte en större sänkning i DMFT-index än de länder som inte använder sig utav vattenfluoridering. Samhällsomvälvningar har påverkat DMFT-index med både sänkningar och höjningar. Mödrar med lägre utbildningsnivå, färre tandvårdsbesök och sämre egenvård ökade risken för ett högre DMFT hos deras barn. Sex av de åtta undersökta länderna har gratis tandvård för barn, men ett minskande DMFT-index kunde studeras i samtliga undersökta länder. Ett högt BNP per capita eller låg ginikoeffiecient innebär inte nödvändigtvis ett lägre DMFT-index. Slutsats: Minskningen av DMFT-index är ett resultat av samtliga undersökta faktorer, biologiska och socioekonomiska. Därför är ingen av de undersökta faktorerna av större betydelse för DMFT och bör respekteras till samma grad i det fortsatta kariespreventiva arbetet. Nyckelord: 12-åringar, biologiska faktorer, CAPP, DMFT-index, socioekonomiska faktorer.
Aim: The purpose of this study is to present and identify a more decisive factor for the DMFT-index among the examined biological and socio-economic factors. Methods: A qualitative document analysis has been carried out with a narrative review of the importance of biological and socio-economic factors for 12-year-old children’s DMFT-index in a selection of countries over time. The Country Area Profile Project has been used for the collection of DMFT-index and sugar consumption. The studied biological factors are sugar consumption and water fluoridation. The socio-economic factors are social unrest, the importance of the mother’s education, dental care and economics. Results: Despite increased sugar consumption in six of the eight countries studied, the DMFT-index has been reduced over time. The countries that have fluoridated their drinking water did not show a larger reduction in the DMFT-index compared to those countries that do not use waterfluoridation. Social unrest has affected the DMFT-index in both directions. Mothers with lower levels of education, rarer dental visits and poorer self-care increased the risk of a higher DMFT in their children. Six of the eight countries studied offer free dental care for children, but a diminishing DMFT-index could still be observed in the other countries. A high GDP per capita or low ginicoefficient does not necessairily result in a lower DMFT-index. Conclusion: The decrease in DMFT-index is a result of all factors studied, biological and socio-economical. Therefore, none of the factors are of greater importance for DMFT and should be respected equally in future caries-preventive work. Key words: 12-year-olds, biological factors, CAPP, DMFT-index, socio-economic factors.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Hålldin, Linus, and Grip Natalie Mikaelian. "Skillnaden på arbetstrivsel mellan tjänstemän och kollektivanställda i ett industriföretag." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36490.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka om den upplevda arbetstrivseln skiljer sig åt mellantjänstemän och kollektivanställda i ett industriföretag. Vidare syftade studien på att undersökaom demografiska faktorer påverkar arbetstrivseln samt om dessa har en inverkan påsambandet. Undersökningen utfördes genom en digital enkät där ett missivbrev och QR-kodtill enkäten skickades ut via mail till företaget. Det var totalt 110 respondenter som deltog istudien. Enkäten baserades på “Js Arbetstrivsel” av Hellgren et al. (1999) med ett Cronbach’salfa på 0.79. Resultatet visade att tjänstemän upplever en högre grad av arbetstrivsel änkollektivanställda. Kvinnor upplever en högre grad av arbetstrivsel än män vilket intestämmer överens med tidigare forskning som påvisat motsatsen. Vidare visade resultatet attdet inte fanns några signifikanta interaktionseffekter mellan arbetstrivsel, anställningsformoch demografiska faktorer med undantag för kön. Föreliggande studies resultat om upplevdarbetstrivsel mellan tjänstemän och kollektivanställda stämmer överens med tidigareforskning.
Title: The difference in job satisfaction between white-collar and blue-collar workers in anindustrial company. The purpose of the study was to investigate whether the perceived job satisfaction differsbetween white and blue-collar workers in an industrial company. Furthermore, the purposewas also to investigate whether demographic factors affect job satisfaction and whether thesehave an impact on the relationship. The survey was conducted through a digital questionnairewith a missive letter and QR code to the questionnaire that was e-mailed to the company. Atotal of 110 respondents participated in the study. The survey was based on “Js JobSatisfaction” by Hellgren et al. (1999) with a Cronbach’s alpha of 0.79. The result showedthat white-collar workers experience a higher degree of job satisfaction than blue-collarworkers. Women experience a higher degree of job satisfaction than men which is notconsistent with previous research that has shown the opposite. In addition, the results showedthat there were no significant interaction effects between job satisfaction, employment formand demographic factors with exception of gender. The results of the present study onperceived job satisfaction between white- and blue-collar workers are consistent with previousstudies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Axelsson, Malin, and Grace Heinin. "Attityd till de naturvetenskapliga ämnena utifrån TIMSS-undersökningar : En undersökning i årskurs 4 om eventuell förändring av attityd till de naturvetenskapliga ämnena från år 2007–2015, ur ett genus- och socioekonomiskt perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355867.

Full text

Abstract:

Redan på 1960-talet började Sverige delta i internationella skolstudier med syfte att mäta elevers kunskaper i olika ämnen. En av dessa är den internationella studien TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) som har särskild inriktning på kunskapsutvecklingen inom naturvetenskap och matematik. Genom studierna vill man belysa kunskapsutveckling över tid och exempelvis jämföra deltagande länders skolprestationer (Skolverket 2016b, s.12).Svenska elever i årskurs 4 har deltagit i TIMSS-studierna vid tre tillfällen (år 2007, 2011 och 2015), och det är dessa elevsvar som granskats i denna studie. Granskningen skedde med syfte att åskådliggöra eventuella förändringar i attityd till de naturvetenskapliga ämnena över tid, och resultaten diskuteras utifrån både ett genus- och ett socioekonomiskt perspektiv. Förhoppningen var att skapa förståelse för den komplexa bild som ligger bakom elevers attityder till NO (naturorienterande ämnen). Rådata hämtades från IEA:s hemsida (IEA u.å.) och överfördes till statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) för att besvara studiens frågeställningar.Med hjälp av SPSSanalyserades eventuella skillnader mellan åren samt skillnader mellan könen. För att med större säkerhet kunna dra slutsatser valdes två frågor ut angående attityd till NO, vilka var: “NO är tråkigt” samt “Jag tycker om NO”. För att resultaten ska kunna vara representativt för Sveriges alla 10–11 åringar viktades resultaten innan de bearbetades och sammanställdes i tabeller och därefter i diagram för att eventuella skillnader skulle tydliggöras. Resultaten visar att pojkarnas attityd till NO sjönk mellan år 2007 och 2011, men steg åter år 2015. Flickornas resultat visade sig, trots många satsningar, vara lägre än pojkarnas. Utifrån ett socioekonomiskt perspektiv där fokus legat på hur många böcker eleven har hemma samt om eleven har tillgång till ett skrivbord/bord fanns inget tydligt samband med elevernas attityd gentemot naturvetenskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Boström, Sofie, and Isis Wikén. "VEM KÄNNER ANSVAR FÖR KLIMATET? : En kvantitativ studie om sociala och politiska skiljelinjer i känslan av personligt ansvar för klimatförändringar." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-163112.

Full text

Abstract:

Klimatförändringar och vems ansvar det är att göra något åt dem är en ständig debatt i dagens samhälle. Jordens medeltemperatur stiger, klimatpaneler rapporterar om allt högre halter av föroreningar, och de stigande havsnivåerna är bara några av de klimatförändringar som sker globalt just nu. Detta är förändringar som de allra flesta är medvetna om på ett eller annat sätt, vilket sätter press både på politiker och medborgare. Tidigare studier har undersökt vad politiker gör för att försöka minska de klimatförändringar som sker, men färre undersöker på ren individnivå vad det är som påverkar känslan av personligt ansvar för att minska klimatförändringar. Denna uppsats kommer att fokusera på att undersöka vad som får individer att känna ett personligt ansvar för att minska klimatförändringar, och som metod för detta har vi gjort en kvantitativ undersökning, där fokus har legat på faktorer som kan påverka individers känsla av ansvar kopplat till klimatet. Övergripande faktorer som vi har utgått ifrån är socioekonomiska faktorer, politisk ideologi, attityder och inställning till klimatförändringar, samt individuellt och kollektivt handlande. Uppsatsen har använt data från European Social Survey, ESS, samt tidigare forskning, och vi har använt oss utav enkla samt multipla regressionsanalyser med våra variabler för att få fram ett resultat utifrån de frågeställningar som framställts. Det centrala resultat som kommit fram av våra analyser visar på att utifrån de faktorer vi valde att analysera hade individens grad av oro för klimatförändringar samt känslan av att ens egna handlingar kan påverka klimatet störst påverkan på individens känsla av personligt ansvar för att minska klimatförändringar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Alsabel, Sara. "Hur bestämningsfaktorn socioekonomi påverkar oralhälsorelaterat beteende hos vuxna : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ. Centrum för oral hälsa, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49558.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det finns flera bestämningsfaktorer som kan påverka en individs oral hälsorelaterat beteende gällande egenvård och tandvårdsbesök. Socioekonomi är en bestämningsfaktor som har betydelse för oral hälsa och inkluderar utbildningsnivå, kultur, inkomst och levnadsvanor. Det finns en risk för att utveckla orala sjukdomar som påverkas av bestämningsfaktorn socioekonomi. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur bestämningsfaktorn socioekonomi påverkar oralhälsorelaterat beteende hos vuxna. Metod: En litteraturöversikt utfördes där vetenskapliga artiklar söktes fram i två databaser, DOSS och MEDLINE. En modifierad granskningsmall användes till att granska och analysera artiklarna för att bedöma kvalitén. Enbart artiklar som bedömdes ha medel eller hög kvalité inkluderades. Slutligen inkluderades 10 artiklar till denna studie. Resultat: Av resultatet framgår hur socioekonomiska faktorer påverkar den oralhälsorelaterade beteendet till egenvårdsvanor samt tandvårdsbesök. Flera socioekonomiska faktorer har visat påverka detta. Mindre goda egenvårdsvanor har visat en association till lägre socioekonomisk status samt individer med lägre socioekonomisk status besöktes tandvården främst vid akuta fall. Slutsats: Majoriteten av de inkluderade artiklarna påvisade ett samband mellan socioekonomi och egenvårdsvanor samt tandvårdsbesök. Ytterligare forskning inom området krävs för att undersöka sambanden närmare.
Background: There are several determinants that can affect an individual's self-care and dental visits. Socioeconomics is an important determinant for the oral health. Socioeconomic factors such as education level, culture, income and living habits have an impact. Several oral diseases are the result of these factors. Aim: The purpose of the study was to investigate how socioeconomic determinants affect oral health-related behavior in adults. Method: A literature review was implemented where scientific articles were searched in databases DOSS and MEDLINE. Using a modified review template, the articles were reviewed and analyzed to assess if the quality of the articles were medium or high according to inclusion and exclusion criteria. Lastly, 10 articles were included for this study. Results: The result examines how socioeconomic factors affect oral health-related behavior of self-care habits and dental visits. Socio-economic factors have been shown to influence this. Less good self-care habits have shown an association with lower socioeconomic status. Individuals with lower socioeconomic status visited dental care mainly in urgent cases. Conclusion: The majority of the included articles have shown a link between socioeconomics and self-care habits as well as dental visits. Further research in this area is needed to investigate the association more closely.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Adamborg, Isabella, and Veton Alija. "Riskbenägenhet och Generation Y : en kvantitativ studie om hur riskbenägenheten påverkas hos Generation Y ur ett demografiskt perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13338.

Full text

Abstract:

Ungdomarna idag tillhör en generation som kallas för Generation Y och de särskiljer sig från tidigare generationer med ett antal karaktäristiska drag. Dock, är det inte endast dessa drag som kan urskiljas utan även ett annorlunda riskbeteende gentemot tidigare generationer. Experter är eniga om att det finns ett flertal faktorer som påverkar individers riskbenägenhet och att faktorerna varierar beroende på individens ålder. Detta leder oftast till att när ämnet undersöks, riktar forskarna in sig på en viss åldersgrupp eller generation. Det begränsat med forskning som specifikt tar upp Generation Y och riskbenägenhet. Därav är syftet med denna forskning att undersöka hur utvalda demografiska faktorer påverkar riskbenägenheten hos studenter ur Generation Y. Uppsatsen antog en positivistisk forskningsfilosofi med ett beskrivande syfte. Theory of Planned Behavior är den teori som hypoteserna grundats på. Den insamlade empirin utgjordes av en kvantitativ studie, i form av en enkätundersökning som har en begränsning till fem skolämbeten.
The youth of today belongs to a generation called Generation Y and are distinguished from previous generations by a number of characteristic features. However, it is not only these features that can be distinguished between Generation Y and previous generation, but also a different kind of risk behavior. Experts agree that there are several factors that affect individuals' willingness to take risks and that these factors vary depending on the individual's age. This often results to, when this field is studied, that scientists aim on a specific age group or generation. Research regarding Generation Y has been conducted, however, there is limited research that specifically addresses Generation Y and risk propensity. Hence, the aim of this research is to examine how demographic factors influence the risk propensity of Generation Y. This dissertation adopted a positivist research philosophy with an explanatory purpose. Theory of Planned Behavior is the theory that the hypotheses are based on. The empirical data was collected using a quantitative study, in the form of a survey limited to five institutions of higher education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Johansson, Kuhmunen Jeanette, and Elin Lidström. "Är det etiskt? : En studie på studenters etiska uppfattning." Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1853.

Full text

Abstract:

Etik efterfrågas inom många områden, i företagsvärlden, inom vården och inom politiken. Denna uppmärksamhet har bidragit till att forskning kring ämnet har ökat, däribland forskning kring vilka faktorer som kan påverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker är kön, ålder, inriktning på utbildning och antal påbörjade terminer på universitetet. Vidare tänker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan få för följder. Studien vilar på en kvantitativ forskningsstrategi. En enkät bestående av 13 påståenden av etisk karaktär delades ut till 210 studenter vid Umeå Universitet fördelade på Handelshögskolan, Institutionen för omvårdnad och Institutionen för fysik. Materialet analyserades i SPSS genom t-test, ANOVA-test och Chi-två test. Studien utgår från teorier och tidigare studier. Teorierna menar att etiskt beslutsfattande kan påverkas av individuella och situationsbundna faktorer. De tidigare studier vi redogör för visar på olika resultat kring huruvida demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet påverkar etisk uppfattning. Resultatet visar att män och kvinnors etiska uppfattning skiljer sig åt i nio av 13 påståenden. Vidare visar resultatet att två åldersgrupper anser två påståenden vara av olika etisk karaktär. Mellan utbildningsinriktningarna kunde vi i nio påståenden se skillnad mellan studenterna vid Institutionen för omvårdnad och Handelshögskolan. I tre påståenden kunde en skillnad i etisk uppfattning mellan studenterna vid Handelshögskolan och Institutionen för fysik urskiljas. Vidare var det i sex påståenden som omvårdnads- och fysikstudenterna skiljde sig åt. Det visar sig en viss skillnad mellan studenternas etiska uppfattning beroende på utbildningsnivå i studiens resultat. Det är en terminsgrupp som skiljer sig åt från de andra grupperna i en till två frågor. Vidare visar studien inte på någon skillnad i etisk uppfattning mellan intervallen för studenternas arbetslivserfarenhet. Slutsatserna vi drar av vår studie är att kön och utbildningsinriktning är de faktorer som påverkar den etiska uppfattningen hos studenter. Om företag är medvetna om skillnader mellan kvinnors och mäns olika etiska uppfattning och hur processen för etiskt beslutsfattande kan skilja sig åt beroende på könen, kan denna kunskap om hur och varför beslut fattas leda till ett förbättrat beslutsfattande. Enligt oss kan en tolkning av resultatet vara att det finns institutioner där både ett ökat utbud av och en högre kvalitet på etik- och moralkurser skulle behövas. Vi anser att detta är något som både institutionerna och studenterna skulle dra nytta av. Är studenterna som kommer ut i arbetslivet mer förberedda inför etiska dilemman skulle detta kunna leda till att utbildningarnas rykte och status förbättras i näringslivets ögon. Vidare kunde vi se ett samband mellan faktorerna kön och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsnivå samt utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Dessa samband innebär att studenternas etiska uppfattning kan påverkas av mer än en faktor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Wang, Tomas Hu, and Shawgar Shekhani. "Sambandet mellan oral hälsa, oral hälsorelaterad livskvalitet och socioekonomi." Thesis, Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-19617.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan socioekonomiska faktorer, oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalitet. Material och metod: Det gjordes en systematisk litteratursökning som gav totalt 454 träffar varav 24 artiklar var relevanta. Artiklarna granskades efter relevans och kvalitet och inkluderades därefter i studien. Resultat: Socioekonomiska faktorerna inkomst, utbildning, yrke, social status, kön och etnicitet var associerade med oral hälsa, dock var inkomst och utbildning det som var mest korrelerat med oral hälsa. Sämre oral status kunde verifieras med klinisk undersökning som oftast undersökte antal tänder, karies och parodontit, vilket antogs kunna påverka oral hälsorelaterad livskvalitet. Detta tillsammans med patientens självskattade orala hälsa formar patientens egentliga orala hälsa ur ett biomedicinskt och biopsykosocialt perspektiv. Slutsats: Denna studie har beskrivit sambanden mellan oral hälsorelaterad livskvalitet, socioekonomiska faktorer och oralt hälsostatus. De socioekonomiska faktorer som har mest påverkan på oral hälsa är inkomst och utbildning för alla ålderskategorier.
Purpose: The purpose of this study is to examine the relationship between socio-economic factors, oral health and oral health-related quality of life. Material and methods: A systematic literature search yielded a total of 454 hits of which 24 articles were relevant. The articles were reviewed for relevance and quality before inclusion in the study. Results: Socio-economic factors such as income, education, occupation, social status, gender and ethnicity were associated with oral health status. However, income and education were strongly correlated with oral health status. Poorer oral health status such as fewer number of teeth, dental caries and periodontal disease could affect the oral health-related quality of life. This, together with the patient's self-rated oral health mold the patient's actual oral health from both a biomedical and biopsychosocial perspective. Conclusions: This study described links between oral health-related quality of life, socioeconomic factors and oral health status. The socio-economic factors that have the most impact on oral health in all age categories are income and education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Ahumada, Maria. "Uppfattningar om barnfetma och om myndigheternas åtgärder bland invånarna i Viña del Mar - Chile." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17791.

Full text

Abstract:

Introduction: Obesity development is one of the most obvious - and at the same time, one of the most neglected - public health problems (WHO, 2018). Objective: The primary purpose was to investigate the understanding of the factors behind childhood obesity in a limited group of participants living in three areas in Viña del Mar, Chile; Reñaca Alto, Santa Inés and Center. The secondary purpose of the study was to elucidate the perception of the authorities' health-promoting efforts among participants in different socio-economic groups in these areas. The two main research questions were: What are the views of the residents of Viña del Mar about the factors behind childhood obesity? What are the opinions of residents of Viña del Mar about measures to counteract the problem? Method: The study is a cross-sectional survey (n = 63) and the data were collected and analysed using SPSS statistical program and an Excel program. The results are presented through descriptive statistics, in the form of tables. Results: The survey was answered by 63 persons, representing 63 families, consisting of a total of 231 persons, divided into 156 adults and 75 children. The results show that 15% of the participants do not know the severity of child obesity. Furthermore, 88% of the participants perceive that the household economy is the main significant risk factor for child obesity, followed by a high consumption of sugar and sugar-containing products. In addition, participants perceive that it is possible to influence the childhood obesity epidemic and 84% of participants feel that the family can have a positive influence on childhood obesity, but more tools are needed in the form of knowledge and support. The results show that only 10% of the participants think that the authorities are making a considerable effort, while 49% (n = 25) think that they are not doing enough. Behaviour-changing measures show a better result in population groups with a high SEP (Socio Economic Position) than in those with a low, since the former are more influenced by the information. However, a multidisciplinary holistic perspective is needed on health promotion work. If the SES gap (Socio Economic Status) is reduced and SEP equated, more people can get advice and be given the opportunity to have a healthy lifestyle. Socioeconomic factors affect the risk of childhood obesity in particular in economic transition processes. If SEP and SES, both individually and socially, change from poor to rich, child obesity in society increases and Chile is an example of this phenomenon. The health promotion efforts in the country are multifaceted and innovative in many ways and there are many actors working with these. However, the question is how effective the efforts are when the work is done in many different forms and often without being anchored to one another. Finally, prevention efforts should be developed and implemented in collaboration with the target groups.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Nellie, Cecilia, and Jennie Pettersson. "Variationer i normal språklig förmåga hos vuxna jämfört med neural aktivitet." Thesis, Linköping University, Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-15860.

Full text

Abstract:

Since the brain is an important prerequisite for human language there is a great interest to gain more knowledge about healthy brain activity during language mediated communication. This study examines variations in high level language ability relating to demographic factors like gender and age and relates language ability to neural activity.

Eighteen individuals in ages between 22 and 64 were included and divided into groups in relation to gender and age. The material used to assess language ability was derived from Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar (Laakso, Brunnegård, Hartelius & Ahlsén, 2000), Swedish Lexical Decision Test (Almkvist, Adveen, Henning & Tallberg, 2007) and a reading test (Högskoleprovet). The results were correlated with measured brain activity using functional Magnetic Resonance Imaging (fMRI) and language paradigms. ANOVA was applied to discover possible demographic variances in language ability as well as in brain activity.

The results showed no significant differences in language ability. On the other hand there was a tendency that younger individuals scored higher on language tests than older. Naming ability was inversely related to neural activity in Broca. Neural differences were also found regarding gender and age. Men showed generally more activation than women. Younger individuals, as well as the individuals with high wordgeneration ability, activated more subtle areas than others. This study also points to a relation between high language ability and high cognitive ability.

Då hjärnan är en viktig förutsättning för mänskligt språk finns stort intresse för att ökakunskapen om den friska hjärnans aktivitet vid språklig kommunikation. Föreliggande studieundersöker högre språkliga förmågors variation, avseende de demografiska faktorerna könoch ålder samt relaterar språklig förmåga till neural aktivitet.

Arton försökspersoner mellan 22 och 64 år inkluderades och delades in i grupper efter könoch ålder. Materialet som användes för kartläggning av språklig förmåga härstammade frånTestbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar (Laakso, Brunnegård, Hartelius & Ahlsén, 2000) samt Swedish Lexical Decision Test (Almkvist, Adveen, Henning & Tallberg,2007) och Högskoleprovets lästest. Resultaten korrelerades med uppmätt hjärnaktivitet vidspråkliga paradigm i funktionell magnetkameraundersökning (fMRI). ANOVA användes föratt upptäcka eventuella variationer mellan grupperna, både i språklig förmåga och ihjärnaktivitet.

Resultaten visade inga signifikanta variationer i språkförmåga. Däremot kunde tendenserskönjas där yngre presterade bättre på språktesterna än äldre. Benämningsförmåga befannsomvänt relaterad till neural aktivitet i Broca. Neurala skillnader upptäcktes även avseende könoch ålder. Män uppvisade generellt högre grad av aktivering än kvinnor. Den yngreförsöksgruppen, liksom de med hög ordflödesförmåga, aktiverade fler och mer subtilaområden än övriga. Studien pekade även på att hög kognitiv förmåga var relaterad till högspråkförmåga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Abed, Amar. "Demokratins Språkbarriär : -En kvantitativ studie om konsekvensen av språkbristen bland utrikesfödda vid nationellt, regionalt och lokalt valdeltagande i Skärholmens valdistrikt." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-402407.

Full text

Abstract:

The predicament of rational choice models in politics is seemingly the irrationality of participation in politics activity, in such, by voting. That it is irrational for most of the taxpayers to vote nor to attain education about politics. Some authors propose different approaches to understand why people vote, such as civic duty and civic voluntarism model. This essay examines language barrier and how it affects the voter turnout in Sweden. Furthermore, we observe foreign-born Swedes in Skärholmen region, and ask ourselves: • Should language deficiency lead to lower division? • If those with language shortages still vote, what is important to them? The study shows that people with higher language skills also tend to vote more often than others. And for those who have a lower language skill differs within the group some votes regardless and other abstain. I intend to link my research to existing theories to confront the theories with new empirical knowledge, using a hypothetical-deductive method.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Nyström, Michelle. "Om att välja det rätta för att barnen ska få en bra framtid : - En kvalitativ studie om föräldrars attityd och uppfattningkring aktiv skoltransport i socioekonomiskt utsatta områden." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-43245.

Full text

Abstract:

En ökande ojämlikhet i hälsa har setts bland barn och deras möjlighet att vara fysisk aktiva är kopplade till beslut tagna av föräldrarna och deras socioekonomiska status. Syfte: Syftet var att undersöka vilken attityd och uppfattning föräldrar har kring aktiv skoltransport (AST) i socioekonomiskt utsatta områden. Metod: Tolv föräldrar deltog i en semistrukturerad intervju och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Analysen resulterade i ett huvudtema ”Föräldraskap och aktiv skoltransport – Om att välja det rätta för att barnen ska få en bra framtid”. Ytterligare tre subteman identifierades; ”AST som grund för goda levnadsvanor”, ”Reflektioner kring valmöjligheter och prioriteringar” och ”Föräldraskap och att ha kontroll i ett förändrat samhälle”. Föräldrarna uppfattade AST som positivt för barnens hälsa och något som ökade möjligheten för fysisk aktivitet. Samtidigt beskrevs en bild av en ökad kriminalitet i området som ledde till ett föräldraskap med tyngre ansvar. Vilket innebar en högre nivå av kontroll och att prioritera val utefter vad som skapade bäst förutsättningar för barnens framtid. Slutsats: För att barn ska ha en större möjlighet att använda sig av AST bör insatser för att öka AST i socioekonomiskt utsatta områden även fokusera på att öka barns fria mobilitet. Detta kan ha en påverkan på både barnens fysiska och psykiska hälsa, kognitiva utveckling och i längden även bidra till en ökad känsla av gemenskap. Kunskap från den här studien kan komma att ha betydelse för insatser som syftar till att främja barns användning av AST.

Betyg i Ladok 210602.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Hedman, Molly, and Hanna Lind. "Den psykiska ohälsan i Sverige." Thesis, KTH, Matematisk statistik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-254283.

Full text

Abstract:

Den psykiska ohälsan har ökat bland befolkningen i Sverige vilket förutom ett personligt lidande ger stora samhällsekonomiska konsekvenser. Orsaken till denna ökning har inget definitivt svar men kan potentiellt förklaras av makro- och socioekonomiska faktorer. Denna rapport undersöker därför om det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och makro- och socioekonomiska faktorer. Det sker även en analys av hur dessa faktorer kan förklara ökningen av psykiska ohälsa. För att ta reda på om ett samband existerar utförs en multipel linjär regressionsanalys där den beroende variabeln definieras som svåra besvär av oro, ängslan och ångest och de förklarande variablerna utgörs av förgymnasial-, gymnasial- och eftergymnasial utbildning, BNP per capita, hushållens disponibla inkomst och arbetslöshet. Analysen delas upp i grupperna kvinnor, män och totala befolkningen där data från åren 2002-2017 används. Analysen visar på ett visst samband mellan de olika regressionsvariablerna och makro- och socioekonomiska faktorer. Totala befolkningens psykiska ohälsa har framförallt ett samband med förgymnasial utbildning. De signifikanta variablerna för kvinnors psykiska ohälsa är gymnasial utbildning, BNP per capita och disponibel inkomst. För modellen för mäns psykiska ohälsa är arbetslöshet och disponibel inkomst mest signifikanta. Modellerna har approximativt uppfyllda antaganden och multikollinearitet närvarande vilket bidrar till en bristande tillförlitlighet. Vidare forskning krävs för ytterligare validering av sambanden samt för en djupare förståelse av makro- och socioekonomiska faktorers påverkan och möjliga orsakssamband.
The mental health has increased in Sweden, which besides the personal suffering affects both the society and economy. The reason behind the increase does not have any definite explanation but the answer may, at least partly, be found in macroeconomic and socioeconomic factors. This report will therefore investigate if there exists a relationship between mental health problems and macroeconomic and socioeconomic factors. An analysis of how these factors may explain the increase of mental health problems is also performed. To see if a relationship exists, a multivariable regression analysis is performed, where the dependent variable is defined as severe problems with anxiety and worry. The regression variables are education level, GDP per capita, the households disposable income and unemployment. The analysis is performed on the groups; women, men and total population and the data is collected over the years 2002 to 2017. The analysis indicates a certain relationship between the different macro and socioeconomic variables and mental health problems. For the total population, education level is the most significant. For women, education level, GDP per capita and the households disposable income are most important. For men, unemployment and disposable income are the strongest correlated variables. The models approximately fulfills the assumptions for the least square method and have multicollinearity present, which in total makes them less reliable. Further research to validate these relationships and to contribute to explanations of potential causality is needed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Lindborg, Emilia, and Hanna Berggren. "Attityder vid viral marknadsföring på Facebook." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20733.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att undersöka och kartlägga vilka attityder de demografiska grupperna (Kvinnor 20-30, Män 20-30, Kvinnor 35-55 och Män 35-55) har gentemot rörliga virala kampanjer inom svenska livsmedelsbranschen. Vidare syftar studien till att se vilka slags rörliga virala kampanjer som sprids och varför inom de valda demografiska grupperna. Avslutningsvis undersöker studien vilken påverkan passiva och aktiva rörliga virala kampanjer har på attityden och spridningen hos de demografiska grupperna.För att besvara studiens frågeställningar har tre metoder valts ut för att utvinna relevant material. Först utfördes en litteraturgranskning för att kartlägga tidigare forskning, vidare utfördes huvudmetoden bestående av fyra fokusgrupper som var indelade utifrån deras demografi (6 stycken kvinnor 20-30 år, 6 stycken män 20-30 år, 6 stycken kvinnor 35-55 år och 6 stycken män 35-55 år). Avslutningsvis utfördes en analys av den insamlade datan som baseras på att skapa övergripande och meningsbärande kategorier utifrån antaganden som nämnts i datainsamlingen. De slutgiltiga meningsbärande kategorierna blev Attityder, Spridning samt Passiva/Aktiva budskap.Med utgångspunkt i studiens resultat- och diskussionsdel framgår det att relaterbar humor är den starkaste faktorn till att något sprid för alla studiens demografiska grupper. Väldigt lite spridning sker över Facebook när det gäller svenska livsmedelsbranschens kampanjer och för att öka denna måste den tidigare nämnda faktorn tas i beaktning mer än vad den gör idag anser alla demografiska grupper. Studiens demografiska grupper föredrar både passiva och aktiva kampanjer så länge de presenteras på ett humoristiskt sätt. Yngre män gillar dock även kontroversiell reklam, denna åsikt delade dock ingen annan demografisk grupp.
The study aims to investigate and identify the attitudes of the demographic groups (Women 20-30, Men 20-30, Women 35-55 and Men 35-55) towards viral campaigns in the Swedish food industry. Furthermore, the study aims to see what kinds of viral campaigns are being spread and why within the selected demographic groups. Finally, the study examines the influence of passive and active viral campaigns on attitudes and spread within the demographic groups.To answer the study's questions, three methods have been selected to extract relevant material. Firstly, a literature review was conducted to survey past research. Secondly, the main method consisted of four focus groups that were divided based on their demographics (Women 20-30, Men 20-30, Women 35-55 and Men 35-55). Finally, an analysis of the collected data was performed, which is based on creating overall and meaningful categories based on assumptions mentioned in the data collection. The final categories were Attitudes, Spread and Passive / Active messages.Based on the results and the discussion part of the study, it appears that relatable humor is the strongest factor when it comes to spreading a campaign in any of the study's demographic groups. Very little is being spread across Facebook regarding the Swedish food industry's campaigns and to increase this, the factor that is earlier mentioned must be taken into account more than it does today, according to all demographic groups in the study. The study's demographic groups prefer both passive and active campaigns as long as they are presented in a humorous way. Younger men however, also prefer controversial advertising, this opinion was however not shared with the rest of the demographic groups.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Meriläinen, Catarina. "Självskattad hälsa hos kvinnor i Västmanland : Kvantitativ studie om samband mellan självskattad hälsa och utbildningsnivå, ålder, socialt stöd, ekonomisk situation respektive sysselsättning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35549.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Flertalet studier har påvisat förekomsten av skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper i samhället. De tidigare studierna visar att det finns olika förhållanden mellan utbildningsnivå, ålder, socioekonomisk status, socialt stöd respektive kön och den självskattade hälsan. Syfte: Syftet är att undersöka den självskattade hälsan hos kvinnor med olika utbildningsnivåer i Västmanlands län, beskriva åldersskillnader samt om det finns några samband mellan självskattad hälsa och socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Metod: Metoden utgår från en kvantitativ ansats där befintlig data från befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor 2012 i Västmanland har använts till analys. Resultat: Resultatet visar att det förekommer signifikanta skillnader i självskattad hälsa hos kvinnor i Västmanland med olika utbildningsnivåer, åldrar, socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Det finns samband mellan dålig självskattad hälsa och förgymnasial- och gymnasial utbildningsnivå, ålder (50-64 år), bristande socialt stöd, ekonomiska svårigheter respektive sjukskrivning/ förtidspension samt arbetslöshet. Slutsats: Samband har identifierats mellan självskattad hälsa och utbildningsnivå samt mellan självskattad hälsa och faktorerna ålder, socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Däremot visar studien att skillnaderna i självskattad hälsa mellan utbildningsnivåerna bland kvinnor i Västmanland med större sannolikhet beror på åldersskillnader, skillnader i socialt stöd, ekonomiska svårigheter och sysselsättning än enbart på grund av utbildningsnivån.
Background: Several studies have demonstrated the existence of differences in health between social groups. The previous studies show that there are different relationships between educational level, age, socioeconomic status, social support, sex, and self-rated health. Aims: The aim of this study is to examine differences in self-assessed health among women with different educational levels in Västmanland, describe age differences and study whether there is any associations between self-assessed health and social support, economic situation and employment. Method: This method is based on a quantitative approach where existing data from the population health survey ”Health on equal terms 2012” in Västmanland is used for analysis. Results: The results show that there are significant differences in self-rated health among women in Västmanland with different levels of education, age, social support, financial situation and employment. There is also associations between poor self-rated health and lower educational levels, age (50-64 years), lack of social support, financial hardship and sickness/ disability and unemployment. Conclusion: Correlations have been identified between self-rated health and level of education as well as between self-rated health and age, social support, financial situation and employment. However, the study shows that the differences in self-rated health between educational levels among women in Västmanland more likely due to age differences, differences in social support, financial difficulties and employment than simply because of the level of education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Socioekonomiska och demografiska faktorer'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles