Relevant bibliographies by topics / Sociokulturellt lärande

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Sociokulturellt lärande'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 12 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Sociokulturellt lärande.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Sociokulturellt lärande"

1

Säljö, Roger. "Kontext och mänskliga samspel - Ett sociokulturellt perspektiv på lärande." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 20, no. 3 (2011): 67–82. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v20i3.958.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Liljestrand, Johan. "Roger Säljö (2000): Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 9, no. 1 (2000): 109–13. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v9i1.670.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lidar, Malena. "Erfarenhet och sociokulturella resurser: Analyser av elevers lärande i naturorienterande undervisning." Nordic Studies in Science Education 7, no. 1 (2012): 100. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.328.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ahlskog-Björkman, Eva. "Interaktionens betydelse för barns lärande - en studie av barns möte med slöjd i förskolan." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 7 (June 9, 2014). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.343.

Full text
Abstract:
Syftet med den här artikeln är att diskutera på vilket sätt interaktion och socialt samspel har betydelse för hur barn i förskolan kan engageras i en lärandeprocess. Den empiriska studien utgörs av en videofilmad episod över en vävaktivitet i förskola. Genom att använda videografisk observation kan mänsklig aktivitet beskrivas och av den anledningen används videografi som metodologisk ansats. I studien analyseras på vilket sätt interaktionen mellan de som är närvarande, oberoende av barnens ålder, kan bidra till att stimulera den lärande aktiviteten. Barnens slöjdaktivitet beaktas ur ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Ett centralt tema inom detta perspektiv är kommunikation där språket och redskapen står för de medierande faktorerna. Barnens kontakt med redskapen och deras upplevelser och erfarande av slöjdaktiviteten diskuteras i relation till den närmaste utvecklingszonen. Ytterligare beaktas den videofilmade sekvensen ur ett socialt perspektiv där barnpedagogens agerande gentemot barnen lyfts fram och diskuteras. Analys och tolkning av datamaterialet strävar efter att synliggöra mänsklig interaktion och dess betydelse för att motivera och engagera barnen i deras slöjdaktivitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lindh, Yvonne. "Barn och konst - samtal, kommunikation och demokrati." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 15 (June 7, 2017). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.1773.

Full text
Abstract:
Artikeln fokuserar på förskolebarns möte med konst i form av offentlig utsmyckning. Femåriga förskolebarn besöker sex skulpturer, interagerar med dem, med varandra och med sin lärare. De tecknar av skulpturerna på plats. Ett sociokulturellt och demokratiskt perspektiv används för att belysa barnen möte med konsten där leken tar stor plats. Deras egna tolkningar och samspelet med konsten undersöks med hjälp av partiell etnografi där deltagande pedagoger möter konsten, tolkar den, samspelar med den, kopplar den till sin egen verklighet och dessutom engagerar sig i konsten.This article focuses on pre-school children and their meeting with public art in the form of sculptures. Together with their teacher they interact with the artworks, with each other, and they do their own interpretation at site by making drawings of the sculptures. The playful meeting between children and public art is described from a sociocultural and democratic perspective. The children’s own interpretations and interactions with the art are investigated using ethnographic method through participant observation. The result shows that pre-school children with the assistance of a proficient teacher meet the art, interpret it, interact with it, and connect it to their every-day lives, besides truly engaging in the artprocess.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Sociokulturellt lärande"

1

Klüft, Dan. "Sociokulturellt lärande inom trä- och metallslöjden." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-972.

Full text
Abstract:
<p>Jag har i det här arbetet inriktat mig på att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trä- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter på lärande. Min uppsats är genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkät undersökning. Syftet med detta examensarbete är studera hur tankar om sociokulturellt lärande går att införliva i trä- och metallslöjden. De frågeställningar som jag har arbetat med är dessa: Vad kännetecknar sociokulturellt lärande? Kan sociokulturellt lärande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lärande inom trä- och metall slöjden? I hur stor utsträckning bedrivs trä- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kärnan i sociokulturellt tänkande är språkets och kommunikationens betydelse för lärande. Sociokulturella tankar skulle utan vidare gå att införliva inom slöjden, och det finns tydliga drag av sociokulturella teorier i skolans traditionella slöjdundervisning. Det har inte framkommit några fakta som talar emot ett ökat sociokulturellt inslag.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lievonen, Heli. "Lärande i en mångkulturell skola : Ett sociokulturellt perspektiv på lärande i undervisningen hos två SO-lärare." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-5123.

Full text
Abstract:
<p>Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lärande som möjliggörs hos två lärare i en mångkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie där jag under några veckors tid har observerat, haft både formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i två klasser. Den ena klassen går i årskurs 8 och läser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen går i åk 9 och läser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte är utvecklande för de högre nivåerna av tänkandet. Det visar sig bland annat i typen av uppgifter som eleverna arbetar med, den okritiska förmedlingen av omvärlden men också i en arbetsprocess som överlåts till eleverna själva. Eleverna riskerar att lära sig en okritisk bild av sin omvärld eftersom det i undervisningen finns en reproduktion av ojämna maktförhållanden i samhället och en stigmatisering av muslimer och islam. I den andra klassen arbetar eleverna med kognitivt krävande uppgifter där de får rikligt med språkligt och kontextuellt stöd för att klara av uppgifterna. Läraren är aktiv i elevernas arbetsprocess vilket möjliggör för eleverna att få jobba inom sin närmaste zon för utveckling, som är en förutsättning för att de högre nivåerna av intellektet ska utvecklas. Det finns kritisk granskning i undervisningen. Emellertid är elevernas modersmål frånvarande och dessutom förbjudet i klassrummet trots att det finns nio modersmål i klassen. Detta komplicerar lärandet som möjliggörs eftersom reproduktionen av maktförhållandena i samhället kommer till uttryck genom de ojämlika förhållandena mellan svenska, de stora världsspråken och elevernas modersmål.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Rietz, Berntsson Elisabeth, and Marina Carlegrundh. "Barns lärande - sett ur ett sociokulturellt och individ perspektiv." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3247.

Full text
Abstract:
<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn och lärare uppfattar och beskriver lärandet. Uppsatsen ska också försöka visa på om lärare utgår från de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i såfall hur. Vår litteraturgenomgång tar upp olika teorier när det gäller lärandet ur ett sociokulturellt och individ perspektiv, språkets och lekens betydelse för lärandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser på sitt lärande och lärare har fått svara på enkäter om hur de ser på lärandet och om de utgår från de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en helhet och utifrån detta försökt dra våra slutsatser. Enkätsvaren har behandlats både individuellt och som en helhet.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Khan, Rehan Basim. "Läromedel i matematik (Gy) ur sociokulturellt perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25337.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Andersson, Fanny, and Linnéa Hammarström. "Lärare om lärande : En studie om lärares tankar kring begreppet lärande och ordet stimulera i läroplanen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-387301.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att analysera hur F-6 lärare utifrån läroplanen uppfattar begreppet lärande och hur de tänker på samspelet med att stimulera. Frågeställningarna för studien är: 1. Hur ser F-6 lärare på begreppet lärande? 2. Hur definierar F-6 lärare ordet stimulera? 3. Hur tänker F-6 lärare på samspelet mellan lärande och stimulera i sin undervisning och planering? De teoretiska utgångspunkterna för studien är de konstruktivistiska och sociokulturella perspektiven och metoden som har använts är en kvalitativ enkätstudie.   Studien analyserades utifrån tre kategorier, vilka var: vilka årskurser lärarna undervisade i, hur länge de har arbetat och om de arbetar i en liten eller mellanstor kommun. Resultatet från studien visade att det finns många definitioner till lärande men att det inte finns en entydig definition av lärande. Många av lärarna tyckte alla definitioner stämde in bra men fler lärare tyckte att de definitionerna från det sociokulturella perspektivet stämde in bättre än de från det konstruktivistiska perspektivet. De synonymerna som F-6 lärarna tyckte stämde in bäst på ordet stimulera var inspirera, entusiasmera, sporra och stärka. Resultatet visade även att lärare har ett samspel mellan lärande och stimulera i både undervisningen och planeringen, men att de tänker mer på lärande i båda sammanhangen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Loord, Maria. "Intellektuella redskap för lärande i nätbaserade distanskurser ur ett sociokulturellt perspektiv." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för management, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1223.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren. Ett annat viktigt redskap som läraren också ofta uppmanade studenterna till att använda sig av var samreflektion, vilket innebar att studenterna skulle reflektera tillsammans kring olika erfarenheter och vetenskapliga begrepp. Analysen visade även på att läraren ytterst strävade efter att utveckla ett medvetet perspektivseende hos studenterna, vilket också kan tolkas som ett redskap för lärande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Nilsson, Jerry, and Alia Aidan. "Informellt lärande i fritidshemmets verksamhet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35575.

Full text
Abstract:
Examensarbetets syfte är att med utgångspunkt i sociokulturella teorier och teorier om informellt lärande få en fördjupad kunskap kring informellt lärande i fritidshemmets verksamhet. Frågeställningarna är: vad är och hur sker informellt lärande, enligt fritidspedagogerna, i fritidshemmets verksamhet? Och hur ter sig det informella lärandet i fritidshemmet med utgångspunkt i sociokulturella teorier? De sociokulturella teorier som använts kommer ifrån Roger Säljös tolkningar och begrepp. Metoderna som använts är intervjuer och observationer. Intervjuerna har använts för att besvara första frågan i frågeställningen och har genomförts individuellt med två fritidspedagoger och i par med två fritidspedagoger. Observationerna besvarar andra frågan och genomfördes på tre fritidshem där situationer för informellt lärande har studerats. Det samlade resultatet av observationerna och intervjuerna är, generellt sett, att informellt lärande på fritidshemmen främst sker i barnens samspel med varandra, i deras communities of practice.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Majos, Katarina. "Språkstimulerande pedagogisk verksamhet : En empirisk fallstudie utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-8955.

Full text
Abstract:
It is important that children develop their communicating skills to be able to interact withother persons in different social contexts. Without the necessary skills, the child will struggleto understand others, as well as to be understood. My qualitative research takes place in a preschoolclass at a primary school in Stockholm, where I from a sociocultural perspective onteaching and learning aim to clarify how the students’ ability to develop their linguisticperformance and their communicative competence is stimulated within this primary preschool’seducational framework. Empirical data was collected both through observations ofthe daily activities in the pre-school class as well as through interviews of three employedteachers. My research indicates that the educational framework in this pre-school class is structured tocomply with the official Swedish Curriculum, Lpo. 94. The students’ linguistic performanceand their communicative competence were well stimulated through a diverse set of organizedactivities and their own unstructured play. My research also concludes that the educationalframework was built around a constant interaction and collaborative measures between theteachers and the students, as well as among the students themselves. I can from thesociocultural perspective hence conclude that the students are given all the tools needed todevelop their linguistic performance and their communicative competence.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Eriksson, Maria, and Ulrica Ruthström. "Synen på lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv : -en studie av två lärarhandledningar." Thesis, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-5328.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Karlsson, Cathrine, and Josefin Danielsson. "Laborativ matematik och problemlösning i ett sociokulturellt perspektiv på lärande : En kunskapsöversikt." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31408.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography