Relevant bibliographies by topics / Sociologiskt perspektiv

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Sociologiskt perspektiv'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 15 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Sociologiskt perspektiv.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Sociologiskt perspektiv"

1

Kropp, Kristoffer. "Genetableringen af dansk sociologisk forskning – en skitse af strukturer og genese af dansk sociologisk forskning efter 1990." Dansk Sociologi 24, no. 4 (December 15, 2013): 85–118. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v24i4.4722.

Full text
Abstract:
Dansk sociologisk forskning har en bemærkelsesværdig historie. I denne artikel undersøger jeg i et feltanalytisk perspektiv sammenhængen mellem feltet for dansk sociologisk forsknings nuværende struktur og dets historie. Artiklen har to empiriske dele. I første del viser jeg via multipel korrespondanceanalyse tre væsentlige differentieringsprincipper i nutidig dansk sociologisk forskning. For det første mængden af akademisk kapital, for det andet orienteringen af forskning henholdsvis orienteret mod et akademisk publikum over for en orientering mod et ikke-akademisk publikum. Endelig differentieres feltet i en forskel mellem sociologiske insidere over for sociologiske nytilkomne. Endvidere viser jeg, hvordan denne tredelte struktur er homologt struktureret i forhold til stillingtagen angående mål og formål med sociologien, brugen af empiriske materialer og valg af studieobjekt. I artiklens anden del forbinder jeg feltets nuværende strukturering med dansk sociologisk forsknings nyere historie. Igennem en strukturel historie af fire væsentlige danske sociologiske institutioner, viser jeg, hvordan sociologiske forskere overordnet set har fulgt to strategier for etableringen af sociologisk forskning i løbet af 1990erne og 2000erne. De to strategier har bestået i en orientering af sociologisk forskning mod ikke-akademiske interesser og institutioner og forsøg på reetableringen af sociologiens position i det akademiske felt. ENGELSK ABSTRACT: Kristoffer Kropp: Re-Establishment of Danish Sociological Research – A Sketch of Structures and Genesis of Danish Sociological Research after 1990 Sociology in Denmark has a peculiar history. In this article I investigate the relationships between the fields of Danish sociological research’s contemporary structures and it genesis by employing a field analytical perspective. The article has two empirical parts. In the first part I present three important principles of differentiation in contemporary Danish sociology by employing ”multiple correspondence analyses”. The first principle is the amount of academic capital and the second is orientation of research towards either an academic audience or towards non-academic audiences. The third principle concerns the difference between sociological insiders and sociological newcomers. Then I show how those in this three folded structure are homologues, structured in accordance with position-taking towards means and ends for sociological research, use of empirical materials and choice of subjects. In the second part of the article I connect the contemporary structure of the field with the recent history of Danish sociologies. I show how sociological research followed two strategies in establishing sociological research during the 1990s and the 2000s by analysing the structural history of four important sociological institutions. The two strategies were an orientation towards non-academic interest and institutions and attempts to re-establish sociology’s position as an academic field. Key words: Danish sociology, multiple correspondence analysis, Bourdieu, field analysis, history of sociology.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Forskning, Sociologisk. "Komande temanummer av Sociologisk Forskning." Sociologisk Forskning 57, no. 2 (July 8, 2020): 220. http://dx.doi.org/10.37062/sf.57.21973.

Full text
Abstract:
Det behövs sociologiska perspektiv för att belysa de många samhälleliga utmaningar som pandemin covid-19 har inneburit, såväl direkt som indirekt. Vi efterlyser därför aktuella och empiriskt grundade forskningsartiklar som utifrån sociologiska perspektiv kan öka vår förståelse av coronakrisen och pandemin covid-19. Relevanta frågor att belysa är till exempel expertkunskaper och relationen mellan vetenskap och politik, betydelsen av social ojämlikhet under pandemin samt dess sociala konsekvenser, samhällets organisering och styrning under kristider, de nya utmaningar som krishanteringsåtgärder skapar, hur människor agerar under kriser och hanterar ensamhet, isolering och permitteringar. Artiklarna kan handla om svenska förhållanden men även använda jämförande och internationella perspektiv för att förstå det som händer i Sverige i förhållande till andra länder. En världsomspännande hälsokris gör att vi alla behöver experter mer än någonsin, för att veta hur vi kan skydda oss mot viruset och för att ta fram vaccin eller andra effektiva behandlingar. Under pandemin covid-19 har vi sett att det finns en stor tilltro till vetenskap och teknik samtidigt som expertisen ständigt ifrågasätts. Expertkunskaper handlar aldrig enbart om faktaförhållanden utan även om hur problemen uppfattas och vem som har ansvar för att lösa dem. Sociologiska perspektiv på huruvida vetenskap uppfattas som är viktiga under kriser när experter dominerar debatten. Minst lika viktiga sociologiska teman är mellanmänskliga relationer, emotioner och människors drivkrafter. Vad är det som gör att vi agerar som vi gör i en kris? Vilken beredskap har människor och organisationer för att agera i en kris? Vi efterlyser också bidrag som uppmärksammar perspektiv som tenderat att falla bort i rapporteringen, till exempel frågor om ojämlikhet, konflikter, makt och ideologi. Det finns ett stort behov av empirisk forskning som undersöker hur coronakrisen och pandemin covid-19 har drabbat olika grupper och huruvida socioekonomiska skillnader, åldersskillnader och intressekonflikter har synliggjorts eller osynliggjorts under coronakrisen. Bidrag kan skrivas på svenska, engelska, danska och norska. Artiklar kan vara mellan 4 000 och 10 000 ord långa. I övrigt se tidskriftens riktlinjer på www.sociologiskforskning.se. Alla artiklar genomgår anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Vid frågor, kontakta gärna någon av gästredaktörerna för temanumret. Deadline för manus är 15 oktober 2020 Gästredaktörer:Shai Mulinari, Lunds universitet: shai.mulinari@soc.lu.seLinda Soneryd, Göteborgs universitet: linda.soneryd@gu.seSusanna Öhman, Mittuniversitetet: susanna.ohman@miun.se
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ďurďovič, Martin. "The Circle of Sociological Rationality: The Position of the Sociologist from a Hermeneutical Perspective." Czech Sociological Review 53, no. 1 (February 1, 2017): 29–50. http://dx.doi.org/10.13060/00380288.2017.53.1.301.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Buckingham, David. "Barndom i forandring, medier i forandring. Nye dagsordner inden for forskning i børns mediekultur." MedieKultur: Journal of media and communication research 15, no. 29 (September 3, 1999): 10. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v15i29.1119.

Full text
Abstract:
David Buckingham analyserer i artiklen de forandringer, der i de seneste årtier har karakteristisk såvel barndomsbegrebet som børns forhold til medierne. På baggrund af beskrivelser af forskningsnæssige, kulturelle og sociologiske udviklingstræk på begge områder, analyserer han hvor- ledes udviklingen på de to områder i hovedtrækkene er indbyrdes for- bundne. Denne analyse bidrager til Buckinghams mere overordnede pro- jekt, nemlig at problematisere traditionelle måder at gribe forskning i børns mediebrug an på. Han taler på baggrund af analysen for en kobling mellem forskelli ge analysemetoder således at f.eks. receptionsanalyse kobles med tekstanalyse og institutionsanalyse, og endvidere at denne mangefa- cetterede tilgang til feltet perspektiveres ved såvel at se på børn og barn- dom i et sociologisk perspektiv som i lyset af barndommens historie.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Petrusek, Miloslav. "The Return of (Sociological) Theory to the Czech Republic? Principles, Perspectives, and Current Status." Czech Sociological Review 47, no. 5 (October 1, 2011): 1017–34. http://dx.doi.org/10.13060/00380288.2011.47.5.06.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Laudátová, Marie, and Roman Vido. "Současná česká religiozita v generační perspektivě." Sociální studia / Social Studies 7, no. 4 (October 9, 2010): 37–61. http://dx.doi.org/10.5817/soc2010-4-37.

Full text
Abstract:
Stať, kterou zde předkládáme, si klade relativně skromný cíl: nabídnout některé předběžné závěry z dostupných empirických kvantitativních dat a naznačit směr, kterým by se další sociologické studium české religiozity v generační perspektivě mohlo v budoucnu ubírat. Domníváme se, že sledované téma si zaslouží pozornost zejména ze dvou důvodů: 1. aktuální sociologická literatura dokládá, že jednoduchá sekularizační očekávání, že s každou novou příchozí generací bude míra sekularizace společnosti narůstat, nedošla svého naplnění. Dostupná data ukazují, že jsou to mnohdy právě mladší věkové kohorty, které si k religiozitě nejrůznějšího druhu (včetně té označované za „tradiční“) nacházejí pozitivní vztah. Generační zkušenost – spíše než nezpochybnitelný lineární trend modernizace, doprovázený „automatickou“ sekularizací – se tak zdá být relevantnějším vysvětlujícím faktorem. 2. Postupně se kumulující empirická data o religiozitě z pravidelně se opakujících mezinárodních šetření (EVS, ISSP) přímo vybízejí ke studiu jejích vývojových tendencí. Je tak možné již srovnávat nejen mezigeneračně, ale i sledovat pohyby uvnitř jednotlivých generací v rámci plynutí času.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Vidovićová, Lucie, and Eva Gregorová. "Věkové normy v sociologické perspektivě." Sociální studia / Social Studies 4, no. 1-2 (March 24, 2007): 201–17. http://dx.doi.org/10.5817/soc2007-1-2-201.

Full text
Abstract:
Příspěvek vychází z projektu „Stárnutí, věk a diskriminace – nové souvislosti pro českou společnost“ a zamýšlí se nad pojetím a tematizací věkových norem v českém socio-kulturním prostředí. Stať je uvedena přehledem teorie věkových norem, jejich definic a měření a následně mapuje základní diskusi v oboru. V empirické části využíváme data z 31 kvalitativních, polo-strukturovaných rozhovorů, které se zaměřovaly na reflexi věku, věkových norem a věkově ukotvených událostí v průběhu životního cyklu komunikačních partnerů v různém (chronologickém) věku, připadajícím různým kohortám a generacím. Na třech typech věkových norem – implicitních, formálních a reprodukčních – ilustrujeme variabilitu sankcí provázejících jejich porušení a nabízíme k diskusi otázku využití kohortního přístupu k dalšímu zkoumání věkových norem jako významných prvků sociální struktury.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Librová, Hana. "Individualisation from an Environmental Perspective: How Sociological Framing Alters Outlooks and Generates Questions." Czech Sociological Review 46, no. 1 (February 1, 2010): 125–52. http://dx.doi.org/10.13060/00380288.2010.46.1.05.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Havlíková, Jana. "Věk v sociologické teorii: perspektiva životního běhu." Sociální studia / Social Studies 4, no. 1-2 (March 24, 2007): 179–200. http://dx.doi.org/10.5817/soc2007-1-2-179.

Full text
Abstract:
V 60. letech 20. století se v euroamerickém sociálněvědném kontextu vynořuje koncept životního běhu. Na jeho základě pak začínají být individuální životy zkoumány v jejich celistvosti, tedy od narození po stáří, jako dynamické prvky sociální struktury, které jsou výslednicí vzájemných interakcí mezi jedincem a společností, reprezentovanou jak individuálními sociálními sítěmi, tak celospolečenským institucionálním rámcem, který je primárně odvozen od hospodářské produkce. Díky úzké provázanosti životního běhu s institucionálními podmínkami konkrétní země, a to zvláště na evropském kontinentu, se s jejich proměnou mění i podoba životního běhu. Nicméně nejde o proces jednoduchý a přímočarý, nýbrž díky mnohovrstevnatosti životního běhu o změnu velmi komplexní a z hlediska vysvětlení složitou. Předkládaná stať si klade za cíl představit tuto teoretickou perspektivu české odborné veřejnosti. Nejprve krátce zachycuje genezi pojmu životního běhu v sociálních vědách. Následně diskutuje skutečnost, že termín životní běh je často nereflektovaně užíván minimálně na třech různých rovinách – jako paradigma, jako analytický koncept a jako označení sociální instituce. Identifikované linie významů jsou pak dále upřesněny z hlediska jejich definice, teoretické role, metodologických implikací a v případě životního běhu-instituce jsou diskutovány i jeho proměny v post-industriálních společnostech.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Faglitteratur, Af sociologisk. "Anmeldelser." Dansk Sociologi 15, no. 1 (December 16, 2005): 128–56. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v15i1.233.

Full text
Abstract:
Erik Bork: Danmark under dynen – fra bryllup til bunkepul. (Michael Hviid Jacobsen) Mette Bryld & Randi Markussen (red.): Cyberkulturer og rekonfigurationer. (Stine Gotved) John Andersen et al.: Empowerment i storbyens rum – et socialvidenskabe- ligt perspektiv. (Vibeke Pihl) Peter Dahler-Larsen: Selvevalueringens hvide sejl. (Steen Nepper Larsen) James A. Holstein & Jaber F. Gubrium (red.): Inside Interviewing. New Lenses, New Concerns. Jaber F. Gubrium & James A. Holstein (red.): Postmodern Interviewing. (Rasmus Antoft) Lilli Zeuner/Jeppe Højland: Unge i det kriminelle felt – et studium af forskningslitteratur. (Sune Qvotrup Jensen) Michael Hviid Jacobsen & Søren Kristiansen: Erving Goffman. Sociologien om det sociale livs elementære former. (Jeppe Ingemann Lyng) Jesper Due & Jørgen Steen Madsen: Fra magtkamp til konsensus: Arbejds- markedspensionerne og den danske model. (Asbjørn Sonne Nørgaard) Finn Collin: Konstruktivisme. (Søren Damkjær) Michael Hviid Jacobsen (red.): Sociologiske visioner – Sytten bidrag fra en sociologisk brydningstid. (Nils Mortensen)
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Sociologiskt perspektiv"

1

Tholf, Sofia. "Självskadande beteende : Ett sociologiskt perspektiv." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-245.

Full text
Abstract:

Den här uppsatsen är en litteraturstudie som behandlar problemet självdestruktivitet ur ett sociologiskt perspektiv. Jag har valt detta för att det är ett aktuellt problem och det är intressant att se det ur en sociologisk synvinkel istället för en psykologisk som kanske är vanligare att inta. Vilka sociologiska faktorer kan spela in gällande detta problem? Den litteratur som har legat till bakgrund för studien behandlar vilka som skadar sig, varför de gör det och olika definitioner samt vilka avgränsningar som bör göras för att ringa in fenomenets innebörd. Att skära, bränna och slå sig själv visar på ett självdestruktivt beteende och en orsak kan vara depression eller ångest.

Problemställningen som jag sökte ett svar på löd: Vilka ungdomar är det som skadar sig och varför? I den teoretiska genomgången så ligger fokus på kategorierna modernitet, kropp och ungdom. Utifrån detta tas olika sociologiska begrepp upp och analyseras i diskussionsfasen. I undersökningen så har jag bl.a. kommit fram till att dagens konsumtionssamhälle samt individualiseringen är en sannolikt bidragande faktor till att vissa unga människor utvecklar ett självdestruktivt handlande.


This study is an attempt to adress the problem of self-destructive behaviour from a sociological point of view. I feel that this is an important isssue in contemporary society, and that a sociological perspecitve may have something to offer that the more common psychological perspective may miss out on. The literature upon which the study is based deals with questions such as: What definition of the problem is most suitable? What are the characteristics of self-destructive behaviour and why do people hurt themself deliberately?

The specific question I approached was: Who are the young people that hurt themselves and why? The theoretical framework focuses on modernity, body and youth, and I make use of sociological concepts in the discussion. Some of my conclusions were that the consumeristic society of today and the individualization could be relevant factors in developing a self-destructive pattern.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Skynäs, Victoria, and Hanna Weinéus. "Sociologiskt perspektiv på intern riskkommunikation." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22418.

Full text
Abstract:
Abstrakt I Sverige skadas och förolyckas ett stort antal människor på sina arbetsplatser varje år. En säker arbetsmiljö där risker kommuniceras på arbetsplatsen är därför av stor vikt för att undgå oönskade händelser. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den interna riskkommunikationen ser ut inom ett el- och värmeproducerande företag. Ytterligare har syftet varit att identifiera faktorer som är av betydelse för en effektiv intern riskkommunikation. Empirin till studien har samlats in genom intervjuer, där chefer och medarbetare har responderat. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. I resultatet framgår det att riskkommunikationen mellan medarbetare och chefer blir mer opersonlig desto längre kommunikationen måste färdas i företaget. I dagsläget används en blandning av information och kommunikation, där "ren" information är det vanligaste sättet att upplysa och rapportera om risker i arbetsmiljön. De faktorer som har identifierats som viktiga beståndsdelar för en effektiv intern riskkommunikation är att det finns en struktur för hur information, kommunikation och rapportering om risker ska ske. Det är även viktigt att det finns tillit och tilltro till både människor och den information som ges, samt att det finns en organisationskultur som är öppen och tydlig.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Kandre, Sofie. "Sociologiskt perspektiv på Hästunderstödd terapi." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och sociologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-103640.

Full text
Abstract:
I Sociologiskt perspektiv på Hästunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi med någon form av psykosocial inriktning kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar Hästundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen ställs i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan människa och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som står i relation till varandra. Kategorierna är: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande. Analysen visar att både det terapeutiska innehållet och målet med den Hästunderstödda terapin i de fyra analyserade artiklarna till största del innefattar sociala relationer. Utifrån detta dras slutsatsen att deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi låter sig förstås ur ett sociologiskt perspektiv, då sociala relationer är essentiellt inom sociologin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Welin, Josefine. "Communities - Nätgemenskap ut ett sociologiskt perspektiv." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4650.

Full text
Abstract:

Detta är en kvalitativ, kvantitativ och teoretisk studie om människor och communities.

Utifrån bland annat teoretiker som Giddens belyses ämnen som postmodernism och vart den har först oss. Utifrån Israels sammanfattning av teoretiker kan man ta del av Bourdieus tankar om socialt och kulturellt kapital, samt sociala fält.

De egna teorierna har uppstått ur kvalitativa undersökningar såsom intervjuer. Även kvantitativa undersökningar har gjorts på medlemmar på community Helgon.

I analyskapitlet sammanvävs frågeställningarna med teoretikerna och undersökningarna.

Studien visar att communities används som en marknad för att synas. Detta är inget nytt fenomen utan även människor i de förmoderna samhällena ville sticka ut. Vad postmodernismen har gett oss är ett nytt fält att leva ut detta behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lundberg, Henrik. "Filosofisociologi : ett sociologiskt perspektiv på filosofiskt tänkande /." Lund : Sociologiska institutionen, Lunds Universitet, 2007. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=016994553&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Klokic, Miralema, and Ana Ligia Velazco. "Arbetslöshet – ett sociologiskt perspektiv : – arbetslöshetens effekter på individen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6697.

Full text
Abstract:
Problem Arbetslöshet drabbar alla, speciellt med bakgrund av den ekonomiska krisen 2008. Vi såg hela världen drabbas och inte minst Sverige, unga som gamla. Vi har därför intresserat oss för hur människorna bakom arbetslöshetssiffrorna upplever sin situation som arbetslösa. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att ur ett sociologiskt individperspektiv analysera hur arbetslöshet upplevs utifrån arbetslösas perspektiv. För att uppnå vårt syfte kommer vi att utgå från följande frågeställningar: Vad har intervjupersonerna för arbetslivsbakgrund, Hur ser deras handlingsmöjligheter ut? Hur ser de på sina jobbchanser? Hur upplever intervjupersonerna sin arbetslöshet? Finns det skillnader mellan män och kvinnor vad gäller deras upplevelser? Hur hanterar männen respektive kvinnorna sin arbetslösa situation? Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod med djupintervjuer för att studera upplevelserna kring arbetslösheten. Vi har även använt oss av andrahandsmaterial till våra intervjuer. Intervjuerna är indelade i tre olika teman och dessa teman är baserade på våra tre frågeställningar. I det första temat presenterar och analyserar vi intervjupersonernas arbetslivsbakgrund, handlingsmöjligheter och deras syn på framtida jobbchanser. Temat nummer två går vi igenom hur intervjupersonerna upplever sin arbetslöshet och slutligen analyserar vi i tema tre skillnaden mellan männen och kvinnorna hur de upplever och hanterar sin arbetslöshet. Resultat Vi fann att fritidsaktiviteter, en vardagsstruktur, gemenskap och arbetsförmedlingens bemötande kan vara avgörande för hur man upplever och hanterar sin situation som arbetslös. Det finns även skillnader mellan könen vad gäller hur man upplever och hanterar sin situation som arbetslös. Med bakgrund av Jahodas studie kunde även vi påvisa att kvinnorna har hemmet och barnen att sköta och berörs därför inte lika mycket till en början av sin arbetslösa situation. Med tiden börjar även kvinnorna känna avsaknaden av en klar och tydlig vardag men framförallt den ekonomiska påfrestningen, något som samtliga intervjupersoner känner av. Vi har visat att ett arbete uppfyller olika behov, exempelvis socialpsykologiska, strukturella, sociala behov och ger en möjlighet att planera införa framtiden, tack vare lönen som kommer in varje månad. Våra intervjupersoner låter inte sin vardag påverkas av att de blivit arbetslösa, utan de ser till att strukturera upp den lika organisatoriskt som innan de blev arbetslösa just för att fylla behovet av struktur i vardagen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Domicelj, Jerry, and Georgia Parkosidou. "Långtidssjukskriven ur ett sociologiskt & ett karriärteoretiskt perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28900.

Full text
Abstract:
Syftet med detta arbete är att belysa situationen för sju långtidssjukskrivna kvinnor, och att lyfta fram hur de har upplevt och upplever att de blivit/blir bemötta av samhället och människor i sin omgivning. Utifrån detta syfta lyfter vi fram två frågeställningar, dessa är:1. Hur upplever den långtidssjukskrivne mötet med samhällets institutioner? 2. Hur påverkas individens identitetsskapande av att stå utanför arbetsmarknaden? Vår förhoppning är att vi genom vår frågeställning ska kunna bli mer lämpade i vårt bemötande av långtidssjukskrivna inom yrket som studie- och karriärvägledare i avseendet att kunna stärka, entusiasmera och motivera. Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi utför djupintervjuer med sju stycken långtidssjukskrivna kvinnor, och som teoretiska utgångspunkter har vi dels valt, sociologiska teorier om identitetsskapande, och dels några karriärteorier för att kunna se om dessa i kombination med vårt resultat kan hjälpa oss i vår förhoppning att bli bättre rustade för att möta långtidssjukrivna.I undersökningen kommer vi fram till att de långtidssjukskrivna kvinnorna ofta blir dåligt bemötta av samhällets institutioner, och att detta tillsammans med att de känner sig utanför samhället, då deras personliga utvecklingsmöjligheter inskränks på grund av detta. Vi kan också se att vi som studie- och karriärvägledare kan ta lärdom av detta, för att bättre kunna bemöta den här gruppen av människor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Stavem, Hampus, and Matildha Grip. "“Får man jobba själv?” : Grupparbeten ur ett sociologiskt perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295940.

Full text
Abstract:
Grupparbeten har under lång tid varit en väl omdebatterad inlärningsform i skolan. Många åsikter står mot varandra för att redogöra för vem som gör vad när eleverna ska arbeta i grupp. Detta bidrar till att grupparbeten ofta framstår som en orättvis arbetsmetod där någon elev får göra mer än de andra gruppmedlemmarna. Vi har utifrån denna problematikundersökt hur grupper interagerar och strukturerar sig i en klassrumsmiljö när elever ska arbeta i grupp med grupparbeten. Studien har utgått från styrdokumenten och ämnesplanen i samhällskunskap för gymnasieskolan och redogör för framförallt elevernas ställningstaganden med inlärningssättet. Syftet med studien var att se hur dessa elever interagerar och strukturerar sig i grupperna för att sedan kunna se vilka fördelar och nackdelar som finns med inlärningsmetoden. Uppsatsen utgår från olika teorier där gruppsolidaritetsteorier spelar en central roll tillsammans med elevers personliga ramfaktorer. Vi har vidare försökt att se hur eleverna interagerar med varandra och vilka roller de anammar i grupperna med en så kallad interaktionsanalys som ansats. I undersökningen har en observationsstudie genomförts på elever som arbetat med olika uppgifter i grupp. De fyllde även i loggböcker efter varje observationstillfälle för att ge en djupare bild. Olika roller bland eleverna observerades och vi kunde se att vissa var mer bestämmande medan andra inte bidrog med något. Både för- och nackdelar kunde ses, exempelvis kände många att de fick chansen att träna på att samarbeta men att det fanns andra som kände en rädsla för att tvingas dra hela gruppen framåt för att arbetet skulle bli gjort. Med andra ord vill vi med denna studie redogöra för hur eleverna faktiskt uppfattar grupparbeten och försöka utläsa vad denna problematik kan grunda sig i utifrån hur grupperna är strukturerade.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hjalmarson, Vertovec Isabella. "Att tala häst : interaktion över artgränser ur ett sociologiskt perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175254.

Full text
Abstract:
Människan har genom historien haft relationer till andra djur och har det än idag. I takt med människans och samhällets utveckling har de relationer vi har till hästen även utvecklats och förändrats. Trots att hästen idag kan förstås som en följeslagare till människan och som en signifikant annan i vissa människors självutveckling finns det fortfarande anhängare inom samhällsvetenskaperna som anser att djur andra än människan inte har någon plats inom studiefältet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hävdar att hästar och djur i allmänhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade på att hästar inte har ett verbalt språk och att de inte heller kan objektifiera sig själva och uppnå vad man kan likna vid ett själv. Eftersom hästen inte kan förmedla sig på samma sätt som människan kan vi inte heller interagera med den, ännu mindre ha meningsfulla relationer till den. Den här studien argumenterar dock för att människan kan ha meningsfulla relationer till hästar eftersom de och andra djur är en del av de relationer som människan har som är av social karaktär och därför är berättigade till en plats inom det sociologiska studiefältet. Studien syftar till att utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv förstå hur sju ridlärare i Mellansverige förstår och tolkar mellanartslig interaktion utifrån arterna häst och människa. Studien påvisar även hur gemensam artöverskridande mening kan uppstå och förstås samt att häst och människa tillsammans kan interagera symboliskt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Shala, Sanije. "Anorektiskt beteende och Pro-ana : Sett ur ett sociologiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26940.

Full text
Abstract:
Following study is about the anorexic behavior and the pro-ana movement, which is a web-based subculture where the followers of this, stands for anorexia as an identity position and lifestyle, rather than a disease. The purpose of this study was that, from a sociological perspective give possible interpretations of the anorexic behavior, and interpret why some anorexics choose to be a part of and identify oneself with the pro-ana movement. The reason has been to conduce more knowledge and understanding of the topics, but also to contribute with a deeper perspective and sociological approach to the former research that is already available. To conduct the study, qualitative research has been used, and the chosen methodology was document analysis/text analysis. The collected empirical data consisted material from two pro-ana forums, four blogs and six twitter accounts, where all the users of those claimed to be supporters of the pro-ana. The empirical data has been interpreted by Howard S. Becker's theory of deviance, Erving Goffman's theory of stigma and his dramaturgical theory. In addition, previous research has also been used as a support. The study has shown that anorexics by being stigmatized for their deviant behavior may take different consequences for their actions. These are in the form of social isolation, concealment of behavior and resistance from the rest of society etcetera. Furthermore, the study also revealed that the major reason that anorectics choose to be a part of the pro-ana is because they are in need of interaction with likeminded people. Through membership the anorectics may get the status and attention they need, and at the same time take part of a community where they are not questioned, but rather perceived as fully normal.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Sociologiskt perspektiv"

1

Djurfeldt, Göran. Gods och gårdar: Jordbruket i sociologiskt perspektiv. [Lund]: Arkiv förlag, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gustafsson, Rolf Å. Välfärdstjänstearbetet: Dragkampen mellan offentligt och privat i ett historie-sociologiskt perspektiv. Göteborg: Daidalos, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gustafsson, Rolf Å. Traditionernas ok: Den svenska hälso- och sjukvårdens organisering i historie-sociologiskt perspektiv. Solna, Sweden: Esselte studium, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gustafsson, Göran. Tro, samfund och samhälle: Sociologiska perspektiv. Stockholm: Libris, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Eriksson, Björn. Samhällsvetenskapens uppkomst: En tolkning ur den sociologiska traditionens perspektiv. [Uppsala]: Hallgren & Fallgren, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lidskog, Rolf. Samhaälle, risk och miljö: Sociologiska perspektiv på det moderna samhällets miljöproblem. Lund: Studentlitteratur, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Rabušic, Ladislav. Kde ty všechny děti jsou?: Porodnost v sociologické perspektivě. Praha: Sociologické nakl., 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Gustafsson, Goran. Tro, samfund och samhalle: Sociologiska perspektiv. Libris, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Dana, Hamplová, Šalamounová Petra, and Šamanová Gabriela, eds. Životní cyklus: Sociologické a demografické perspektivy. Praha: Sociologický ústav AV ČR, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lilli, Zeuner, ed. Sociologisk teori om social integration: Teorier af Talcott Parsons, David Lockwood, Jürgen Habermas og Anthony Giddens og disses perspektiver for det empiriske arbejde. København: Socialforskningsinstituttet, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Sociologiskt perspektiv' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography