Dissertations / Theses on the topic 'Södertörn'

In this essay you will be reading and learing about the early Mesolithic from 8000 BC-6000 BC in the archipelago area of Södertörn, east central Sweden. The focus is on the Mesolithic pioneers and how they managed to adapt to their surroundings. To be able to investigate the area I have used a qualitative method which above all includes usage of literature.   The purpose of the essay is to get a better understanding of how people used to live during the Mesolithic and also try to understand how and why they did things. For example why they moved from the mainland to the peninsula in the first place.

The following paper is a master thesis written at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden. This master thesis is done in a collaboration with a Swedish Consulting Company SWECO. The main focus of this master thesis is to investigate if an implementation of Electric Road System (ERS) on Södertörn Crosslink is profitable, and if so, approximate the payback period for the investment. Additionally, the costs associated with the electrification of the bus fleet, currently operating on road 259, will be determined. There are three different ERS technologies, inductive (wireless), conductive overhead, and conductive rail have been compared, looking at advantages and disadvantages, with regard to the implementation of ERS on Södertörn Crosslink. To accompany this, case study methods have been used, where the results are based on interviews, theory and calculations. The result shows that the payback period for both inductive and conductive rail, based on this study’s forecast, is 7 years and 9,3 years respectively with regard to a discount factor of 9,0 percent. However, the conductive overhead solution does not seem to be profitable as this technology is limited to heavy trucks and buses capable of connecting to the overhead wires. The inductive ERS solution seems to be the best suitable option for Södertörn Crosslink, viewed from an economical and technological perspective. while also considering other factors such as aesthetics.
Denna rapport är ett examensarbete skrivet på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, i Stockholm, Sverige. Denna masteruppsats gjordes i samarbete med ett svenskt konsultföretag, SWECO. Det huvudsakliga syftet av denna masteruppsats är att ta reda på vilka möjligheter det finns för en elektrifiering av framtida motorvägen Tvärförbindelse Södertörn i södra Stockholm, Sverige. Syftet med masteruppsatsen är att undersöka om det finns lönsamhet i implementeringen av ett elvägssystem på Tvärförbindelse Södertörn och därefter approximera hur lång den eventuella återbetalningstiden skulle vara. Kostnader för en elektrifiering av bussflottan, som kör för närvarande på väg 259, ska också bestämmas. Tre olika tekniker för elvägssystem, induktiv (trådlös), konduktiv via luftledningar, och konduktiv via spår, jämförs med avseende på deras för och nackdelar, för att därefter kunna bestämma den mest lämpliga lösningen för Tvärförbindelse Södertörn. För att jämföra dessa tekniker har en fallstudie genomfört. Resultatet visade att återbetalningstiden för de induktiva och konduktiva (via spår) lösningarna, utifrån egen prognos, är 7 år respektive 9,3 år, med hänsyn till diskonteringsränta på 9,0 procent. Den konduktiva lösningen (via luftledningar) visade sig dock inte lönsam i och med att denna teknik är begränsad då endast högre fordon, lastbilar eller bussar, kan ansluta sig till luftledningen. Utifrån olika perspektiv, bland annat ekonomisk och tekniska mognad, visade det sig att den induktiv trådlösa elvägstekniska lösningarna kan vara bäst lämpade, utifrån ett lönsamhetsperspektiv, att implementeras på den framtida vägen, Tvärförbindelse Södertörn.

Södertörn University was built in the suburb of Stockholm to bring hope for students that aren’t used to study. Ever since the university was built there has been a debate on internet message boards such as Flashback and a discourse has developed in the recent five years. The public discourse has had a negative influence on how the university is perceived by the public. The purpose of this study is to analyze how this discourse has developed the image of the university and how it has evolved. The empirical material consists of messages from the Flashback message board and two electronic articles from Svenska Dagbladet, "Ge Södertörns högskola en ärlig chans att växa" and "Högskolefusk ökar- Södertörns storsatsar". In this study I have processed the material from a thematic analysis and a discourse point of view in a textual interpretation of the board messages and the SvD articles. The result shows that the university's status is presented as low due to negative attitudes among the message board writers. The articles – in contrast - show a positive image of the university and have a less critical position. The criticism is not aimed at Södertörn University as an institution, but the students who attend the university.

This essay analyses the road Runstensvägen that connects the locality of Ösmo withDjursnäs where, which I argue, there would have been a harbour during the Viking age. Theessay deals with the roads connection to rune stones on the road and nearby, burial groundsfrom different time periods, and the names of nearby farms and plots in order to establish thenecessity and vitality of the road for the nearby settlements. Ultimately the essay discussesthe area around Djursnäs and the reasons why a harbour would be built in Djursnäs.

The aim of this essay is to describe the historical development of the intercultural teacher training program at Södertörn University in Stockholm. I have also examined how the intercultural teacher training program was started, how and why it became intercultural and how the people in charge of the development of the teacher training program discussed intercultural science. The teacher training program has been an active part of Södertörn University since 1998, but it became intercultural in 2002. I have studied these questions through documents from the Södertörn University archives and literature by the funders of the education. The study shows that the university profile, ambitions and motives have been a key factor in the decision to make the teacher training program at Södertörn a multi-cultural one.

Syftet med arbetet var att identifiera ytor inom Södertörn där det skulle vara möjligt att etablera materialterminaler för hantering av byggbranschens jord- och bergmaterial. Förhoppningen var att detta kunde bidra till ett planeringsunderlag för en samordnad materialförvaltning inom regionen. Behovet och nyttan av fler materialterminaler har börjat uppmärksammas, men inga studier kring vilka platser som lämpar sig för ändamålet har tidigare genomförts utifrån svenska förhållanden.   För att ta reda på vilka kriterier som definierade en bra materialterminalyta genomfördes en intervjustudie där tio aktörer med anknytning till materialhanteringsbranschen intervjuades. Kriterierna översattes till geografisk information och implementerades i GIS-programmet ArcMAP där det konstruerades en kartbild vilken visualiserade de ytor som var lämpliga respektive olämpliga att använda för ändamålet. Därefter genomfördes ett exempel vilket visade hur kartunderlaget kunde användas för att göra ett första urval av potentiella platser för en terminal inom angivet avstånd från utvalda byggprojektområden. För att ytterligare bidra till planeringsunderlaget identifierades regionens nuvarande materialterminaler, även de redovisades i en geografisk bild konstruerad i ArcMAP. I stort var de intervjuade aktörerna överens om vilka kriterier en materialterminalyta bör uppfylla. De främsta tycktes vara följande; att terminalen har ett bra logistiskt läge som ger korta transporter, att den kan avskärmas från boende och andra som vistas i området, att den har liten konkurrens från andra intressen och ligger utanför miljökänsliga områden samt har en (tillräckligt) stor yta. GIS-analysen och dess resulterande kartbild visade att det fanns stora tillgängliga ytor som uppfyllde kriterierna och som potentiellt skulle kunna användas till nya materialterminaler inom Södertörn. Detta strider mot den vedertagna uppfattningen om att platsbrist är en av de största anledningarna till att terminaler inte har kunnat etableras. Alla kriterier fanns dock inte representerade i analysen, vissa visade sig nämligen vara svåra att översätta till geografisk information. Dessutom fanns det inte alltid tydliga gränser mellan när en markyta kunde användas och inte, i flera fall tycktes det bero på platsspecifika egenskaper. Antaganden och subjektiva bedömningar låg därmed delvis till grund för hur kriterierna representerades i kartbilden. Dessa antaganden och bedömningar baserades dock på intervjuer med kunniga och insatta aktörer samt relevant litteratur, resultaten bedömdes därmed som rimliga och kartbilden möjlig att använda för att få en uppfattning om potentiella materialterminalplatser. GIS-analysen med resulterande kartunderlag skulle kunna användas för att göra ett första urval av potentiella terminalplatser som sedan analyseras vidare innan slutgiltigt val. Rapporten kan användas till att få en bredare kunskap om materialterminaler, vilka kriterier och krav de bör uppfylla och hur berörda aktörer tänker kring dessa.
The purpose of this thesis was to identify areas within Stockholm’s southernmost municipalities (Södertörn) where it was possible to establish terminals where soil and rock material used within the construction industry could be stored and sorted. This should contribute to the planning of a coordinated material management in the region. The need for and usefulness of these hubs have begun to be recognized, but no studies about suitable sites based on Swedish conditions has previously been carried out. In order to find the criteria that define a favourable area for such a site ten stakeholders with connection to the material management were interviewed. The criteria were then translated into geographic information and implemented in the GIS software ArcMap, where a map visualizing the areas that were suitable respectively unsuitable for the purpose was constructed. Thereafter an example which showed how the map could be used to make an initial selection of potential sites within a specified distance from selected construction sites was carried out. In order to further contribute to a coordinated material management the region's current sites for soil and rock handling were identified, also presented in a geographical image constructed in ArcMap. Overall the interviewed stakeholders agreed about which criteria a soil and rock handling site should meet. The most important ones seemed to be the following; a good logistical location which minimizes transportation distances, possibility to shield it from residents and others staying in the area, little competition from other interests, a location outside environmentally sensitive areas, and finally, an area that is (sufficiently) large. The result showed that there existed large accessible areas that could potentially be used for the establishment of new handling sites within Södertörn, which contradict the opinion that the lack of space is one of the major reasons to that these kind of establishments can’t be established. All criteria were not represented in the map though, this since some were not possible to translate into geographic information. Moreover, clear boundaries between when an area could be used and not were sometimes lacking, it seemed to depend on site-specific characteristics. How the criteria were represented in the map was therefore partly based on assumptions and subjective judgments. Assumptions and estimates were however based on interviews with knowledgeable stakeholders and relevant literature and were therefore considered to be reasonable. The map was considered to be able to give an indication of where were soil and rock handling sites potentially could be established. The map could be used to make an initial selection of potential sites, which then can be further analysed before a final choice. The report can be used to gain a broader understanding of these kind of establishments, the criteria and requirements they must meet, and what involved stakeholders think about these.

The purpose of this study is to gain knowledge about the preschool pedagogue’s perspective, values and way of thinking in terms of interculturality. Furthermore, to then compare this knowledge in relation to Södertörn University intercultural profile. Above this, we want to differentiate what can happen between the two. The more isolated purpose of the aforementioned study is not to find right nor wrong, but to gain knowledge about the experienced reality of the pedagogue and as to how this mirrors preschool operations. The question formulation of the study is: which perspective and ways of thinking are conveyed in Södertörn University intercultural profile? Which perspective and ways of thinking in terms of interculturality can be found in pedagogues that are active within the preschools we have visited? What can occur in the engagement between the two? The study is qualitative, and the method constitutes of interviews and observations. Eight pedagogues have participated in the study, whereof two participated in a pilot study. The theoretical viewpoints of the study is selected theories and aspects regarding phenomenology. These have been used to find explanations for the experienced reality of the pedagogues in terms of interculturality. The pivotal conclusion in our study is that Södertörn University definition of interculturality deviates from both contemporary research, as well as what appears in testimony from the pedagogues, which in turn is part of their daily world. This deviation consists of that Södertörn University has a widened definition of interculturality where more cultural aspects are included. A consecution of this conclusion is that the pedagogues who meet in the workplace can have different perceptions regarding intercultural work.

In Sweden according to the planning and building Act municipalities have planning monopoly. The question about shopping centres in the outskirts of cities is a regional issue, because they attract customers from a large area. Municipalities often find it hard to assert themselves against large commercial companies when it comes to their establishing new retail outlets on the outskirts of cities. Without a regional co-operation there is a risk that municipalities can be played up against one another, so that more and more companies are given permits without the municipalities having taken the strategic consideration necessary for a long term sustainable development. The focus in this work is on four municipalities in the Södertörn region (Södertälje, Botkyrka, Huddinge and Nynäshamn). Today there are some out-of-town retail outlets in the first three municipalities. The main aim of this thesis is to explain why there is no co-operation between municipalities in Södertörn concerning out-of-town retailing. The aim is also to connect sustainable city development with the problems of out-of-town retails as well as the municipalities commercial policy. The study uses a hermeneutic approach and a qualitative method with one case-study. The interviews are partly based on standard procedures.

Out-of-town retail outlets entail private car use and this is a problem from a city development perspective. To reach a sustainable city development it is important to expand transport options such as walking, biking and public transport. The project Sustainable Travel (Hållbart resande) at Södertörn supports this development. Some of the municipalities in Södertörn are trying to revitalise their local centres and this is positive from a social and ecological perspective. The four municipalities however do not co-operate concerning out-of-town retailing, and this reverts the issue back to a lack of regional planning, and their competing for purchasing power.

This paper deals with the question of when hill forts – or enclosed mountains – were built and to what purpose, by examining two enclosed mountains (RAÄ 78 and 79) in Grödinge parish in the province of Södermanland. A phosphate analysis was conducted to trace anthropogenic activities. The analysis showed only a slight elevation of phosphate content in the soil. A histogram indicated that the elevations were not normally distributed, which could suggest that they were caused by anthropogenic activities. A focus on boundaries is evident in the material, whether it is about erecting physical barriers or the boundary between life and death.

This paper deals with the early mesolithic sites in Gladö, a part of Hanveden situated south of Stockholm. It tries to explain the big amount of sites, why people came to these islands and what they were doing there. The large shore displacement together with the topography of the mesolithic islands resulted in a rapid change of suitible areas for camping. The prime occupation was sealhunting on the ice of the Ancylus lake in early spring. As the archipelago became larger other activities as fishing and birdhunting got more important and people stayed for longer periods.

Aim: The purpose of this paper is to investigate how Södertörn University may build a stronger brand through marketing communications. The paper discussed each stage of the buying process. With models like these it is possible to measure the number of consumers who occupy the different stages.

Method: The data was collected in a non-random convenience selection at the Stockholm fair for higher education with 21 000 visitors. I used a survey questionnaire. The number of respondents was 409 respondents. My method of investigation is quantitative. It is measurable so that communication goals can be set. In order to build a stronger brand I analyzed prospective students and their awareness of Södertörn University. The study has a positivistic view and a deductive approach.

Result & Conclusions: My study shows that Södertörn University should use marketing communication strategically by using the models. At the cognitive level the most important is to raise brand awareness. Total knowledge is 52% in Stockholm County which is too low. An increase is fatal to raise the number of applicants. At the affective level they have to increase brand attitude. At the Behavioural level they need to increase brand purchase intention and facilitate purchase.

Suggestions for future research: It would be interesting to use other models of consumer responses too. Next step could be to make interviews with students to be to study how they first got to know the name, and what has affected them in order to choose or not to choose the university.

Contribution of the thesis: The thesis has actually contributed a lot to Södertörn University. I have used the collected data to make a marketing plan. We now have worked a lot with awareness and seen a great increase in applications.

Det här är en kandidatuppsats med syftet att undersöka de tidigare journaliststudenternas vid Södertörns högskola etablering på arbetsmarknaden. Det studien fokuserar på är de mest förkommande typerna av arbeten, huruvida en journalistutbildning bidrar till en mer professionaliserad journalistik och även hur dessa alumner upplever arbetsmarknaden med det journalistiska prekariatet som utgångspunkt. Undersökningen är en kvantitativ sådan, där 90 tidigare journaliststudenter kontaktades via telefon. Av dessa deltog 54 respondenter i undersökningen, vilket ger en svarsfrekvens på 60 procent.  Denna uppsats är en i raden av alumniundersökningar vid Södertörns högskola. De föregående uppsatserna refereras genomgående till i innehållet. Uppsatsen har sitt teoretiska ursprung i bland annat professionsteorin och det journalistiska prekariatet. De slutsatser vi har kunnat dra och det resultatet visar är att reporter är den vanligast förekommande yrkesrollen för de inom journalistiken, och arbete inom dagspress är den vanligaste typen av arbetsplats. För de som lämnat journalistiken är arbete inom PR och digital utveckling vanligast. De tidigare studenternas etablering på arbetsmarknaden ser fortsatt lik ut jämfört med tidigare år och alumniundersökningar. De före detta studenterna beskriver en, till viss del, professionaliserad journalistik men att delningar i uppfattningen av vad en journalist är fortfarande är närvarande. De tidigare journaliststudenterna upplever även i viss utsträckning det journalistiska prekariatet men brist på annan forskning i ämnet gör det svårt att dra definitiva och fastställda slutsatser.

Vi har i arbetet med denna uppsats studerat hur och i vilken utsträckning före detta studenter från Södertörns högskolas fyra journalistprogram etablerar sig på den journalistiska arbetsmarknaden.  Med hjälp av en enkät har vi intervjuat 149 personer två respektive fem år efter att de avslutat sina studier. Snarlika undersökningar har genomförts vid tre tidigare tillfällen, och vi har även kunnat använda resultaten av dessa i vår analys. Vi har undersökt många olika faktorer, till exempel vilket program respondenterna gått, hur gamla de är, och i fall de studerat något annat utöver journalistik. Vi har också ställt frågor om vilka kompetenser respondenterna själva upplever sig ha nytta av i sitt journalistiska arbete, och huruvida de önskar att utbildningen hade innehållit mer eller mindre undervisning inom dessa områden. Vi har även studerat vilka elever som etablerar sig inom de till journalistik närliggande branscherna PR och kommunikation. Vi har kunnat konstatera ett antal olika samband. De tillfrågade som gått programmet Journalistik och multimedia (förkortat JMM) har journalistiskt arbete i betydligt högre utsträckning än övriga. Allra lägst etableringsgrad har de som vid intervjutillfället var äldre än 35 år. En annan faktor som påverkar är ifall respondenten har erfarenhet av andra eftergymnasiala studier än de som ingår i utbildningsprogrammet. Är så fallet är sannolikheten mindre att personen arbetar journalistiskt.
In this thesis we have studied how and in what extent former students at Södertörn University’s four journalism programs establish themselves in the journalistic labor market. This is accomplished through a survey of 149 students that graduated from these programs two respectively five years ago. Similar studies have been done three times before and we have also been able to use those in our analysis. Many factors have been studied, e.g. what program the students attended, the age of the students and if they have studied any subjects other than those at their journalistic program. In our survey the respondents have answered what kind of knowledge they think is most useful to them and what knowledge they feel they would like to have acquired more or less of from the journalistic program. We have also studied which of the students who establish themselves in the labor markets of public relations and communication. Several correlations between these variables are established in this thesis. Those who have attended the program Journalism and multimedia establish themselves in the journalistic labor market in a higher extent than students in the other programs. The students who are over 35 years of age at the moment of the survey are established at a considerably lower extent than younger students. Another factor that affects in what extent the students establish themselves is if they have studied any subjects other than those at their journalistic program. In those cases, the probability of those people working with journalism is considerably lower.

Denna kandidatuppsats har som syfte att ta reda på hur nyexaminerade journaliststudenter från Södertörns Högskola etablerar sig på en allt mer konkurrenskraftig arbetsmarknad. Prognosen säger att journalistjobbet kommer att minska på sikt, samtidigt som det Svenska Journalistförbundet under de senaste två åren tagit fram rapporter som står till grund för deras åsikt; det borde utbildas färre journalister. På andra sidan menar utbildningsansvariga från bland annat Södertörns Högskola och Mittuniversitetet att de årligen utbildar journalister där klara majoriteten av årskullarna får jobb inom journalistik eller journalistiknära områden. Frågan är då, hur orolig bör en journaliststudent idag vara inför framtiden?Studien är av kvantitativ karaktär, genomförd via enkätundersökningar över telefon. Enkäten är en vidareutveckling av en som använts på Södertörns Högskola tidigare till liknande undersökningar och rapporter. Resultatet är sammanställt från ett undersökningsmaterial på 102 enkätsvar från före detta journaliststudenter från Södertörns Högskola som avslutade sina studier 2012 och 2015. Enkätens består, till skillnad från ett par undantag, av svarsalternativ med fasta svar som undersökningspersonerna kunde välja mellan. Studiens svarsfrekvens är 65 procent.Resultatet visade att 62 procent av alla tidigare journaliststudenter som tillfrågats till denna undersökning arbetar idag med journalistik i någon utsträckning. När studenterna delades upp beroende på vilket program de läste visade sig att Södertörns äldsta journalistprogram, Journalistik och Multimedia, satte en större andel journalister i arbete (67 procent) jämfört med 55 procent studenter som studerat Journalistik med samhällsinriktning.

In modernity, culture is everywhere. So is cultural studies, it seems. But cultural studies needs to be advanced, in two senses: to be promoted but also to be ameliorated. Culture is focal in late  modern societies, and should be so in research. New encounters and innovative modes of study are necessary to deal with the new kinds of problems posed by current cultural developments. The international and interdisciplinary field of cultural studies well deserves to be spread, but also longs for regenerative initiatives. There is now in Sweden an option to take a decisive step in this direction. This is what this report argues for.

With contributions by Pertti Alasuutari, Birgit Arve-Pares, Karin Becker, Svante Beckman, Peter Dahlgren, Kirsten Drotner, Olle Edström, Billy Ehn, Simon Frith, Marianne Gullestad, Ulf Hannerz, Jan Hjärpe, Arne Jarrick, Thomas Johansson, Lisbeth Larsson, Orvar Löfgren, Britta Lundgren, Anders Öhman, Janice Radway, Bo Reimer,  Mats Rolen, Ove Sernhede, Britt-Marie Thurén and Mats Trondman.

This essay is about testing the validity of an article written by Jonas Löwgren, called The use qualities of digital design. The study we have executed is about testing the featured qualities of digital design in the article on two search systems located in the library of Stockholm University and Södertörn University respectively to see how they are able to be applied on search systems. To acquire the information for the study, we handed out a written inquire among users of those systems. The result of this quantitative study shows us that many that five of Löwgrens qualities is likely to be present on the systems. Our conclusion is that five of these are appliable on search systems. More research in the field is required to find out more about qualities of other systems.

Background: Flying is a mode of travel used mainly by the wealthier part of the planets’ inhabitants, while it is the poor parts of the world that suffer the consequences from climate change the most. Coping with climate change is one of the largest challenges of the century, especially for low-income developing countries. Important stakeholders have realized that it’s a global responsibility to lower the anthropogenic impact on the climate. Political ecology will be used to place the problem with unequal distribution of consequences in a larger context, while environmental economics will be used to examine the flight tax implemented in Sweden on April 1st2018. Purpose: Toexamine student’s attitudes towards excise taxation as an incentive to reduce emissions from air traffic, and whether there was a difference in attitudes between students from different disciplines. Research question: What are Swedish students’ attitudes towards excise tax onflights to reduce emissions? Is there adifference in attitude towards the flight tax depending on the students’ field of studies? Method: Quantitative approach with questionnaire responses as the main empirical data material for analysis. Conclusion: A majority of students participating were positive towards the newly implemented flight tax. Students from an environmental discipline were positive to a greater extent than other students.

Studien är en källstudie vars syfte är att undersöka huruvida SARA B-SAFER fungerar som riskbedömningsinstrument och om brottsutvecklingen för våld mot kvinnor i nära relationer har ökat eller minskat under tidsperioden, åren 2000-2012. Urvalet för studien är Kalmar polismyndighet och Södertörn polismästardistrikt. Underlaget för studien är tidigare forskning från hur Polisen har arbetat med SARA B-SAFER och offentlig statistik på antalet anmälda brott från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Resultaten i studien visar på en ökning av antalet anmälda brott för våld mot kvinnor i nära relationer, samtidigt som anmälningarna ligger på en förhållandevis jämn nivå. Vidare indikerar studien på att det finns en komplexitet kring SARA B-SAFER som riskbedömnings-instrument, då det finns indikationer på att instrumentet har en prediktiv validitet. Åtgärder för att skydda brottsoffren hamnar i skymundan och SARA B-SAFER fungerar då inte preventivt, vilket kan förklara antalet ökade anmälningar för att instrumentet predicerar rätt.
This study aims to appose if the SARA B-SAFER are successful as a risk-assessment tool and if the crime development for spousal against women have risen or declined between the years 2000-2012. Kalmar Police County and Södertörn Manor are participating and statistics over crimes for spousal violence against women are studied in these areas. The material for the study is earlier research and statistics from Brottförebyggande rådet (BRÅ). The result in the study show that the crimes for spousal violence against women have increased but lay on a stable level. Further there is a complexity about SARA as a risk-assessment tool, when it seems to work on a predictive level, but not as much on a preventive stage, as wishes. The predictive factor on SARA can explain the increased numbers of crimes.

This report is the result of the course, Environment and Development in the South, at University of Södertörn in Stockholm, Sweden. The report is about “new tourism” especially community-based tourism (CBT) and socio-cultural aspects relating to tourism. It is based on a literature study and a three weeks field course in Babati district in Northern Tanzania. The aim of this study is to describe how host peoples (communities) get affected especially, socio-culturally, by tourism. The aim is also to describe new tourism (especially CBT). A case-study of a Swedish student excursion to Babati is used as an example of how it affects a community (especially socio-cultural aspects) and if it qualifies as CBT.

The theory of the study is based on sustainable development (especially socio-cultural aspects) supported by the rules of World Tourism Organization (WTO) and United Nation Environmental Program (UNEP). The theory is connected to the principles of CBT and used in the analysis to judge if the Swedish student excursion qualifies as CBT.

The results show that the Swedish student excursion is in line with important principles of CBT, and therefore also in line with sustainable local development in some way. The major advantage with the excursion is the cross-cultural learning and the major problem is jealousness of benefit sharing according to the interviews done.

Användbarhet är idag en del av människa-dator interaktion som bl.a. Södertörns högskola satsar på att lära ut. Syftet med denna undersökning är att belysa användbarheten på Södertörns högskolas hemsida. För att definiera användbarhet används den internationella standarden för användbarhet (ISO 9241-11, 1998) samt människa-dator interaktionsforskaren Jacob Nielsens definition av användbarhet. Detta har genomförts genom en observationsstudie med fem användare. Resultatet visade tendenser till användbarhet men visade också betydelsen av uppsatta användbarhetsmål.
Today, usability is a part human-computer interaction which Södertörn University, among others, is teaching to their students. The purpose with this survey is to illuminate the usability of the website of Södertörn University. To define usability the international standard for usability (ISO 9241-11, 1998) was used as well as the definition of usability by the Danish human-computer interaction scientist Jacob Nielsen. The survey was done with a number of observations with five users of the website. The results showed tendencies towards the usability but also showed the importance significance of usability goals.

We have made a qualitative study of what the students at Södertörns högskola use Södertörns högskola’s intranet Kurswebben for and how they experience the use of it. For this purpose we have made a qualitative interview examination with six students. The empirical material has been analysed according to our own analytic model which is based on existing usability theories and consists of the tree parts content, function and design.

Our conclusion is that the students use Kurswebben mainly to keep themselves updated, download teaching material and schedules. According to our study, the students most of the time experience their use of Kurswebben as simple, but sometimes have a reluctance to visit it. The reason is that the students experience that Kurswebben is complicated, boring and many functions do not work or are experienced as unnecessary and irritating. Through a usability examination and a restructuring of Kurswebben´s content, function and design the needs of the students could be met.

Problem: This report concerns how the students of Södertörn högskola values physical papers. Even though technology have made it possible to digitalise documents, students today print and copy documents more then ever before. It will examine what the students finds valuable in physical papers and why they choose to print a document they just as well could read and manipulate via a computer.

Method: This report consists of an empiric study, in form of a web poll and of a number of interviews. Furthermore earlier studies on the matter will be taking in consideration during the analysis.

Results: The study shows that the students of Södertörns högskola values physical papers highly. The students choose to print a document since they find that it is easier to read, to make notes and that a printed document is easier to use on the move, rather then using a computer.

Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning. När det gäller privata och offentliga organisationer finns det en hel del olikheter som bidrar till hur man jobbar inom respektive område. Riktlinjer, tillvägagångssätt, mönster och inte minst marknadsmiljö skiljer privata organisationer från de offentliga. Inom den privata sektorn har organisationer större valfrihet när det gäller bestämmandet av priser och organisationsstruktur. Inom den offentliga sektorn sker bestämmandet och beslutsfattandet på en högre hierarkisk nivå. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera aspekter av interprissättning inom offentlig högskolesektor. Metod: I studien används en kvalitativ undersökningsmetod där urgångspunkten är semistrukturerade intervjufrågor. Personliga intervjuer hålls med ekonomichefen samt de olika institutionernas prefekter inom Södertörns Högskola(SH). Resultat och slutsatser: Sveriges Universitet och Högskole Förbund (SUHF) har tagit fram en redovisningsmodell som har implementerats av 40 olika högskolor/universitet i Sverige. Denna modell har även används på SH sedan år 2010. I enlighet med SUHF modell så strävar man efter full kostnadstäckning. Med fullkostnadstäckning avses att man täcker kostnadsbärarens direkta och indirekta kostnader. Till stor del ser man positivt på användandet av internprissättning inom SH då den tycks ge en rättvisande bild, ökad kostnadsmedvetenhet samt underlättar uppföljning av budget och kontroll av intern styrning. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utföra en större studie av liknande karraktär. Inom offentlig verksamhet till exempel, sjukhus, landsting och kommuner. En bredare empiri skulle bidra till en bättre generalisering mellan slutsater och den teoretiska referensramen.

Either if you are a company or a state owned organization, in our case Sodertorn University collage, it is very highly demanded and needed that there is a well-defined definition of the area you perform in. It is also highly recommended that you have an accurate and informal profile of the type of company you are and that you have an effective communication to your surroundings, so that they can perceive it the way the company wishes mediate the message. In this essay we have tried to explain the kind of profile Sodertorn University collage has, and how its current students perceive this profiling strategy.

Sodertorn University collage profiles itself through three significant areas: the school claim themselves to be multicultural, multiscientific in an aspect when it comes to courses and programs, and as a school with an ambition to educate and form more critical thinking students. This has become Sodertorn University collages trademark and is quite significant for the school, something that we have examined in our survey among the current students. What we will examine in our essay will only be the two first mentioned components, multicultural and multiscientific programs and courses.

We have also had the intention to do a comparison with an earlier essay from 1997 made by two economics students, and put our results in contrast to the earlier results since there were no previous research after this one. We also wanted to see if the profile of the school accordingly to the three components mentioned above was more or less accurate or not to the image that the students had.

Our survey was done on 95 students currently studying on Sodertorn University collage; along with an interview with the temporary information manager to find out if the whether the profile was perceived in an accurate way or not. We also used litterateur that has helped us get more insight in the problem surrounding a profile, an image and an identity and how the dynamics surrounding these there takes place.

We have also tried to do a comparison on how Sodertorn University collage defines the first two components in their profile and how the students define the same components. What we can conclude is that the students perceive and understand the meaning of multiscientific courses and programs, but when it comes to the definition of the multicultural word the students seem to have a much more restrained definition in comparison to the schools way of defining the word. This

definition may result from an action taken by Sodertorn University collage to be more discreet about this fact.

This paper deals with a unique form of collaboration in Sweden between a public institution and civil society in the form of Södertörn's firefighting union and civil volunteers. This is a unique collaboration form in Sweden and is active in Hovsjö, a neighborhood in Södertälje. Collaboration as a term is generally seen as a positively charged concept that is widely used, but what does it mean in this context? To make a scientific deep dive in the collaborative form, a distinction is made between the theoretical terms of co-creation and co-production. These terms functions as two separate ideal forms of collaboration with different characteristics which make out the analytical lens of the paper to understand and classify the collaboration form. Co-creation refers to a collaboration form in which the end user has a role in the collaborative form which involves active involvement in the stages of production, that is the design of the concept itself. Co-creation as a concept and its use is reserved for collaborative forms where the end user is involved as co-initiator or designer. Co-production on the other hand refers to a collaboration form in which the end user has a clearer role as service provider and another actor sets the agenda. Interviews were conducted with representatives from Södertörn's firefighting union and a civil volunteer. The overall assessment of the collaborative form is that it can be categorized as coproduction, due to the relation between the actors involved in the collaboration form. Södertörn's firefighting union, who is the initiator, is leading and controlling the collaboration form. There is no common value creation in the design of the collaborative form, instead the value occurs in the execution phase, in terms of the rescue service who owns the agenda. The collaboration form is there for classified as co-production. Despite the dominant position of co-production, the analysis of the form of collaboration and its actors has not revealed any tensions between the two. All actors' views on the form of collaboration as well as the other actor are of a positive nature.

Vi har genom en kvantitativ studie undersökt vad journaliststudenter som nyss påbörjat samt är på väg att avsluta sin utbildning på utbildningsprogrammen Journalistik och multimedia samt Journalistik med samhällsstudier vid Södertörns högskola har för inställning till journalistyrket, dess etik och ideal, samt hur de ser på nyhetsvärdering. Denna studie har genomförts i fyra olika klasser under hösten 2009, där sammanlagt 89 enkätsvar ligger till grund för uppsatsen. 

Vår teoretiska utgångspunkt har varit teorier kring socialiseringsprocessen som sker under en utbildning, och om detta är ett resultat av utbildningens del i en professionaliseringsprocess av journalistyrket.

Resultatet visar att utbildningen påverkar studenterna i en riktning som gör att de står närmare yrkesverksamma journalister i åsikter och inställning till yrket, samt att de har en mer nyanserad uppfattning om vad som förväntas av dem i yrkeslivet.

Våra slutsatser är att studenternas syn på yrket och sin framtida yrkesroll förändras till att vara mer verklighetsanpassad. Studenternas etiska ställningstaganden är mer förenliga med de normer som lärs ut inom utbildningen. Däremot påverkas inte studenternas ideal genom utbildningen, men dessa är troligtvis starka redan innan påbörjade studier. Vad gäller nyhetsvärdering är även denna mer verklighetsanknuten. Sammantaget är dessa förändringar resultatet av utbildningens socialiseringsprocess, där föreläsningar, kurslitteratur, seminarier, lärarnas värderingar och klassens sammansättning alla är påverkande faktorer.

Vi har i arbetet med denna uppsats undersökt hur de könsstrukturer som finns inom den svenska journalistkåren återspeglas på Södertörns högskolas alumner och om man via dem kan skönja en feminisering av den svenska journalistkåren. Med hjälp av en enkät har vi utfört telefonintervjuer med 136 tidigare journaliststudenter som 2008 samt 2011 var registrerade på utbildningens sista termin. Denna studie är en del av ett större projekt på journalistikavdelningen på Södertörns högskola under ledning av professor Gunnar Nygren. Därmed har undersökningen genomförts i snarlikt utförande vid två tidigare tillfällen. Resultatet av dessa undersökningar har vi kunnat använda i denna uppsats. Vi har, med fokus på differenser mellan de olika könen, undersökt aspekter såsom hur stor andel av männen respektive kvinnorna som idag arbetar journalistiskt, vilken anställningsform de har, samt hur lönesättningen ser ut. Vi har även frågat om alumnerna själva anser sig dra någon fördel eller nackdel av sitt kön och vad de tror om sin framtid på den journalistiska arbetsmarknaden. Vi har i denna undersökning kunnat konstatera olika faktum. Den svenska journalistkåren tycks idag , sett till antal yrkesverksamma kvinnor och män, vara jämställd. Bland de nyexaminerade alumnerna från Södertörns högskola är det dock kvinnorna som får flest jobb, mer heltidstjänster och arbetsuppgifter med större ansvar. De är också mer positiva till sin framtid. Trots detta tycks det finnas vissa könsstrukturer kvar inom yrket, inte minst vad gäller vilken sorts journalistik kvinnorna respektive männen producerar. Exempelvis är sportjournalistik fortfarande dominerad av män. Genom alumnerna går det dock att tala om en feminisering vad gäller kvinnornas position på arbetsmarknaden. Men vad gäller vilken sorts journalistik de bedriver verkar det vara en bit kvar innan total jämställdhet inom kåren är ett faktum.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga och undersöka vad som karakteriserar ämnet medieteknik på Södertörns högskola genom att vi använder oss av begreppet högskolemässighet. Syftet är också att arbeta fram ett antal kriterier som gör det möjligt att analysera högskolemässigheten inom ämnet. Genom att undersöka medietekniken utifrån dessa kriterier vill vi också utreda hur högskolemässigheten kan öka inom ämnet. Våra frågeställningar är: Hur tar sig högskolemässigheten inom ämnet uttryck inom varje kriterium? Hur kan högskolemässigheten utifrån dessa kriterier öka inom ämnet? Vi genomförde denna undersökning genom att ställa upp ett antal kriterier för högskolemässighet. Dessa kriterier grundar sig på en rapport utgiven av Högskoleverket; ”Ribban på rätt nivå – sju inlägg om högskolemässighet”, en c-uppsats författad av Ingrid Widäng; ”’Högskolemässighet’ Karakteristika för utbildning och undervisning vid högskola och universitet – ur ett lärarperspektiv” samt Högskoleverkets kvalitetsaspekter. Det framkommer i dessa rapporter att det som är mest utmärkande för en högskolemässig utbildning bland annat är graden av forskningsanknytning, graden av vetenskaplighet, studenternas möjlighet till att utveckla ett kritisk tänkande och förmågan att värdera sina kunskaper gentemot andras. De kriterier vi utifrån detta valde att ställa upp är: forskningsanknytning, teori och praktik, självstudier och kritiskt tänkande, infrastruktur, internationalisering och utvärderingar. Genom att dels studera dokument som scheman, litteraturlistor och kursplaner samt genom frågor till kursansvarig för ämnet tog vi reda på hur högskolemässigheten tog sig uttryck inom dessa kategorier. Högskolemässigheten varierar mellan och inom kriterierna. Tittar man på forskningsanknytningen inom ämnet ser man att denna är låg. Skulle medietekniken bedömas enbart utifrån detta kriterium anser vi att den inte skulle leva upp till kravet på högskolemässighet. Men väger man in samtliga kriterier anser vi att medietekniken kan betraktas som högskolemässig. Vi drar slutsatsen att de ansvariga för ämnet bör stärka högskolemässigheten genom att till exempel öka forskningsanknytningen och ge större plats för diskussioner mellan lärare och elever.

The purpose of this essay has been to investigate what the characteristics are for the subject Mediatecnique (medieteknik) that is held by Södertörns högskola, by using the term högskolemässighet1. The purpose is also to work out a number of criterias, that will make it possible to analyse högskolemässigheten within the subject. Our questions has been: Is Mediatecnique högskolemässig according to our criterias? and How can högskolemässigheten be increased? We carried out this investigation by working out a number of criterias for högskolemässighet. These criterias are based on a report published by The National Agency for Higher Education; “Ribban på rätt nivå – sju inlägg om högskolemässighet” , an essay written by Ingrid Widäng; ”’Högskolemässighet’ Karakteristika för utbildning och undervisning vid högskola och universitet – ur ett lärarperspektiv” and The National Agency for Higher Educations qualityaspects. What seems to be the four top characteristics are the degree of researchconnection, the degree of scientific approach, the students opportunities to develop a critical thinking and their ability to measure their knowledge towards others. Our criterias are: Research connection, Theory and Practice, Selfstudy and Critical thinking, Infrastructure, Internationalization, and Evaluations. By studying documents such as schedules, bibliography and curriculum and by asking questions by e-mail to the person responsible for Mediatecnique we have been investigating how högskolemässigheten is expressed within these categories. Högskolemässigheten varies within and between these categories. The researchconnection is low. If you would judge Mediatecnique only by this criteria it would not live up to the demand on högskolemässighet. But if you consider all criterias you can say that Mediatecnique is högskolemässig. Our conclusion is that the ones responsible for the subject should strengthen högskolemässigheten by increasing the researchconnection and give more room to discussions between teachers and students.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier. På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är journalist och vem som är kommunikatör. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats. Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent. Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer. 36 procent arbetar för företag där den journalistiska självständigheten i produktionen av innehåll kan variera, vilket innebär att de kan vara både journalister eller kommunikatörer.  Tillsammans utgör dessa nästan av hälften av respondenterna i årets undersökning. 70 procent av de före detta journaliststudenterna som i dag arbetar som journalister kan tänka sig att arbeta inom kommunikationsbranschen.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur och i vilken utsträckning före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola etablerar sig på den journalistiska arbetsmarknaden. För att få en bild av den journalistiska arbetsmarknaden undersöks i den här studien vad de före detta journalistikstudenterna har för anställningar, och om anställningsformen skiljer sig beroende på hur många år en före detta journalistikstudent varit tillgänglig på arbetsmarknaden. Hur de före detta journalistikstudenterna ser på sina möjligheter inom branschen, vad de har för mål med sina nuvarande arbeten samt vad de tror om sina möjligheter att nå målen i förhållande till vilken anställningsform de har undersöks också i den här studien. För att knyta ihop detta diskuteras hur arbetsmarknad och anställningsförhållanden påverkar journalisternas autonomi och deras ställning som yrkesgrupp. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och undersökningsmaterialet består av 436 före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola. De före detta journalistikstudenterna är telefonintervjuade och har besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 74 procent. Studien visar att en tredjedel av Södertörns högskolas före detta journalistikstudenter arbetade som journalister i en fast anställning vid svarstillfället. Vidare arbetade en tredjedel i en tillfällig anställning eller som frilans och resterande var inte yrkesaktiva inom journalistik överhuvudtaget. Av de som läste sin sista termin för fem år sedan hade dubbelt så många en fast anställning i förhållande till de som läste sin sista termin för två år sedan. De allra flesta har fått sitt arbete genom någon slags kontakt och vanligaste vägen till kännedom om arbete var genom praktik eller tillfällig anställning. En viktig slutsats i den här studien är att arbetsmarknaden för journalister är uppdelad mellan fast anställda och tillfälligt anställda, vikarierna är de som i högst utsträckning vill vara kvar på sina arbetsplatser om tre år men få av dem tror att de kommer vara kvar. Studien visar att de allra flesta yrkesaktiva före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola bedömer sina möjligheter på den journalistiska arbetsmarknaden som goda (över medel). I analysdelen sammankopplas insamlad empiri med tidigare journalistikforskning och teorier om det nya arbetslivet. De flesta av studiens resultat går i linje med tidigare forskning kring journalisternas arbetsmarknad. Det finns inte särskilt mycket forskning på hur kontakter inom mediebranschen spelar in vid rekryteringsprocesserna och därför anser vi att denna studie tillför något nytt och viktigt på det journalistiska forskningsfältet!

Abstract

To benefit the economic growth of a country, it is important for the inhabitants to make the decision to become business owners. Sweden today, apart from the rest of Europe, is facing a growing problem. The numbers of companies are growing, but the numbers of company owners are not. As a result of this, the employment is not able to develop under the same conditions, when the opportunities of employment decrease. Research shows, that the interest for owning a company among the Swedish youth has increased. However, it has not increased amongst the young and highly educated people. During a time where the numbers of college educated people are increasing and to that, the long-term educational programs are becoming more common, this becomes a serious problem for the future of Sweden. Among the young and highly educated there are the business graduates, which in theory are considered to possess the knowledge it takes to become the company owners of the future.

The aim with this thesis is to, with a quantitative study, analyze the entrepreneurial propensity among highly educated business students. To fulfil the aim we will investigate five different variables; gender, family background, ethnical background, knowledge and experience and experienced risk. To collect this information we are searching for both quantitative and qualitative information.

The implemented survey of 77 highly educated business students at Södertörns University College shows that the entrepreneurial propensity amongst the students is low. A difference can be seen between the students that are positive and the students that are negative to starting their own business. Amongst the students that are positive one can see that the propensity is higher in the variables of knowledge and experience and experienced risk. Furthermore, the results of the survey research show that family background and ethnical background have the least relevance to the entrepreneurial propensity.

The conclusion explains the underlying factors that show that the reason why highly educated business students choose to become an employee rather then starting their own business is their low entrepreneurial propensity. What affects the students low entrepreneurial propensity and therefore their choice not to start their own business is the lack of knowledge in the area, both theoretical and practical. A larger practical knowledge leads to a decrease in the experienced risk relating to starting a business, which is the second important factor to why students choose employment rather than a business of their own.

För att gynna ett lands tillväxt är det viktigt att landets invånare väljer att bli företagare. Till skillnad mot övriga Europa står Sverige inför ett växande problem idag, där företagen ökar men antal företagare minskar. Som en följd av detta kan inte sysselsättningen utvecklas på samma villkor när arbetsmöjligheterna blir färre. Undersökningar visar dock att intresset för företagande ökat bland unga, däremot inte bland unga högutbildade. I en tid där examensantalet och därtill långa utbildningar blir allt vanligare, vilket medför att befolkningens utbildningsnivå stiger och unga högutbildade är en målgrupp som växer och blir större, blir detta till ett allvarligt problem för Sveriges framtid. Bland dessa unga högutbildade ses även ekonomer, vilka i teorin anses inneha de kunskaper som krävs för att vara framtidens företagare.

Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ studie studera och analysera högutbildade ekonomistudenters grundläggande entreprenöriella benägenhet. För att uppfylla syftet undersöks fem olika variabler; kön, familjebakgrund, etnisk bakgrund, kunskap och erfarenhet samt upplevd risk. För att få fram information om de olika variablerna eftersöks både kvantitativ och kvalitativ data.

Den genomförda undersökningen av 77 högutbildade företagsekonomistudenter vid Södertörns Högskola, påvisar att den entreprenöriella benägenheten bland studenterna är låg. Skillnad kan ses mellan studenter som är positiva till företagande, där benägenheten är högre inom variablerna kunskap och erfarenhet samt upplevd risk, gentemot studenter negativa till företagande. Vidare visar resultatet av undersökningen att familjebakgrund och etnisk bakgrund har minst relevans för den entreprenöriella benägenheten.

Slutsatsen klargör att de bakomliggande faktorerna till att högutbildade företagsekonomistudenter inte väljer företagande framför anställning är på grund av den låga entreprenöriella benägenheten. Det som påverkar studenternas låga entreprenöriella benägenhet och därmed valet att inte starta företag är bristen på kunskap inom området, både teoretisk och praktisk. En större praktisk kunskap leder till en minskning av den upplevda risken inför företagande, vilket är den andra avgörande faktorn till varför studenter väljer en anställning framför företagande.

The purpose of this study is to investigate the primary motivation for studying abroad among students at Södertörn University, and also examine how the time studying abroad will affect the students on a personal level. The essay is based on a qualitative approach of ten interviews with students who have already completed an exchange program. With the help of the theoretical concepts of push and pull factors, motivation categories, human capital and previous research, the results and analysis showed a coherent pattern. It turns out that the majorities of students are primarily motivated by the opportunity to enjoy a nice nature, new environment and get to know new people. The time studying abroad mostly contributed to the student’s personal development and also gave an understanding of other people and different cultures. Therefore it became clear that it was only a couple of students that based their choice of studying abroad on motivation grounded in wanting to learn something, in terms of knowledge, which also had an accordance with the few students who indicated that they had gained knowledge-related experiences. Hence there appeared an unexpected social perspective, of which the motives are placed in a vast opportunity to participate in a unique experience, in a new country with new people and where experiences in form of personal development took place.
Syftet med denna studie är att undersöka primära motiv för utlandsstudier bland studenter på Södertörns högskola samt hur studietiden utomlands påverkar studenterna på ett personligt plan. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ ansats av tio intervjuer med studenter som redan har genomfört en utlandsstudie. Med hjälp av de teoretiska begreppen push samt pull faktorer, motivationskategorier, humankapital och även tidigare forskning visar resultat och analys ett sammanhängande mönster. Det visar sig att majoriteten av studenterna främst har motiverats av möjligheten att få uppleva en fin natur, ny miljö och lära känna nya människor. Studietiden utomlands påverkade främst studenternas personliga utveckling och gav en förståelse för andra människor och nya kulturer. Det var endast ett par studenter som framförde kunskapsmässiga motiv för utlandsstudier och kunskapsmässiga erfarenheter som resultat av utlandsstudierna. Därav framträdde ett oväntat socialt perspektiv, vars motiv och effekter är placerade i en övervägande möjlighet att delta i en unik upplevelse i ett nytt land med nya människor, där erfarenheter i form av personlig utveckling blivit aktuellt.

Denna studie syftar till att, ur ett multimodalt perspektiv, få kännedom om hur digitala verktyg används av lärare i undervisningssyfte på Södertörns högskola, samt studenters inställning till de medietekniska hjälpmedlen. Detta har gjorts med hjälp av observationer, intervjuer och enkätundersökningar som genomfördes med lärare och studenter. Det resultat som observationerna gav stämde överens med resultatet från intervjuer och enkätundersökningar. Studien visar att digitala verktyg används sparsamt av lärare på högskolan. Föreläsningar med PowerPoint-presentationer som i stort sett enbart innehöll text och bilder var i särklass det vanligaste undervisningsredskapet. Lärarna har generellt en positiv inställning till digitala verktyg men på grund av tidsbrist och begränsningar i hur och vilka digitala hjälpmedel som får användas i undervisningen hämmas de. Även studenterna ser fördelaktigt på digitala verktyg och önskar ett större utbud av medietekniska hjälpmedel i deras utbildning.
This study aims to ascertain how teachers use digital tools for educational purposes, seen from a didactic and multimodal perspective. It also aims to investigate students attitudes towards the digital technology used in their education. The study takes place at Södertörn University College. It has been conducted through observations, questionnaires and interviews with both teachers and students. The results of the observations yielded consistent with the results from the interviews and questionnaires. The study shows that teachers at the college sparingly use digital tools. Lectures with PowerPoint presentations containing merely text and images were by far the most common teaching tool. Teachers generally have a positive attitude towards digital tools, but due to time constraints and limitations in how and what digital inputs that may be used in teaching, they are limited in their choice of tools. The students also welcome the digital tools and want greater access to the range of media aids in their training, and would like to see it more frequently used in their education.

The Swedish teacher education is continuously changing along with the understanding of learning. The teacher education at Södertörn University has an intercultural profile, which is considered modern and innovative. In this essay, students’ experiences from their practical training are analyzed to examine the correspondence between teacher practice and the modern teacher role conveyed by the University. The results show that some students have experienced practical training where the standards of the University’s teacher role were met, whereas others feel that they have not received the practical guidance needed to be able to wholly use their education in their future employment. Consensus between what the students and the tutors expect from each other is a possible reason for the lack of adequate guidance. Tutors sometimes seem uncertain of what role to adopt to provide the teacher students a constructive practical training. The issue of the role of the tutors during practical training ought to be an important discussion for teacher education. Moreover, it is important to point out that many of the involved people, both the responsible at Södetörns University and scientists are aware of the situation. A solution for this problem is likely to be considerably long-term since a beneficial solution would be an established view on teaching, from all parties involved, as something intercultural with focus on a reflective approach. The effect the intercultural teacher education has on future teaching is yet to be discovered.

Undersökningen genomfördes vid Södertörns brandförsvar. Brandförsvaret har från januari 1993 bildat ett brandförsvarsförbund i vilket Tyresö, Huddinge, Haninge, Skogås och Nynäshamns brandstationer ingår. Syftet med undersökningen var att studera variablerna information, inflytande, engagemang och attityd inför denna organisationsförändring. Min frågeställning var om de personer som säger sig ha erhållit information och känner inflytande och är engagerade, har en mer positiv attityd inför omorganisationen än de personer som känner avsaknad av dessa tre variabler. Min hypotes var att det finns ett positivt samband mellan dessa tre variabler och attityd inför omorganisationen. En enkät delades ut, sommaren 1992, till totalt 98 brandmän vid de fem brandstationerna. Enkäten bestod av 30 frågor. Frågorna 7, 14, 21 och 28 var kriterievariabler. De två sista frågorna var öppna frågor. Variabeln attityd var den variabel med högst medelvärde för hela undersökningsgruppen. Nynäshamn brandstation hade högst medelvärde i samtliga fyra variabler. Det gick inte att påvisa att någon av de oberoende variablerna har högre samband än någon annan med den beroende variabeln, attityd inför omorganisationen. De öppna frågorna visade att brandmännen kunde skriva ned fler tänkbara positiva konsekvenser än negativa.

The purpose of this essay is to perform a comparative study of first a pedagogical/rhetorical and then a therapeutic method, to help students overcome their speech anxiety. My choice stayed at focusing on the academic world and the benefits offered to mainly students. I have chosen two institutions with long experience of work with speech anxiety: Instutionen of Swedish, rhetoric and journalism at Södertörns Högskola and Student Health at Uppsala University. I want to find the advantages and disadvantages of the two universities and in no way define what is more favorable.

A study by Gulistan Kavak has been done about the therapy school, Liljanschool. The school handles children between the ages seven and twelve who suffer from psychosocial problems. These psychosocial problems may be the children’s’ experiences of psychological trauma, attachment-difficulties and anxiety. Therapists, teachers, educators and medical professionals work at Liljanschool.  The purpose of this thesis is to see how parents see their children’s’ development at the school from there very first day until there last. Three questions have been formulated: How do parents of the children understand the development of the therapy that Liljanschool contributes with? How do the parents think that the school situation has been for their children? Do the school staff´s views and the parent´s views differ regarding cooperation between staff, parents and children? I have done a qualitative study.  In-depth interviews were conducted with the staff of the school and the children’s parents. The results show that the majority of respondents were positive about the school. The analysis shows that through the extension-theory, the children and parents have developed together. The children’s’ behaviour has changed in a positive way.

Högskolorna utbildar fler journaliststudenter, men antalet arbetstillfällen i branschen ökar inte alls i samma takt. För att belysa det här förhållandet har fyra företrädare för olika journalistutbildningar på högskolenivå intervjuats – vid Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Intervjuerna har genomförts genom en halvstrukturerad metod. Huvudfrågorna i de halvstrukturerade intervjuerna har varit journalistutbildningens uppgift och ansvar, vad journaliststudenterna bör kunna och hur väl de är anpassade för arbetslivet samt vilken attityd studenterna har till sin utbildning. Intervjupersonernas uttalanden har jämförts med bland annat Högskoleverkets utvärdering av journalistutbildningarna, där begreppet högskolemässighet, att vissa kvaliteter skiljer ut högskolornas utbildningar från övriga, är centralt.

Studien visar ett synsätt där studenternas behov och önskemål tillvaratas och där målet för de intervjuade är att studenterna ska vara anpassade till arbetsmarknaden. Företrädarna för högskolorna är relativt nöjda med sina utbildningar och tror att även journalisterna är tillfredsställda. Det finns också en strävan att blanda momenten i utbildningarna så optimalt som möjligt, för att göra utbildningarna mer högskolemässiga. Studenterna ska med andra ord erhålla särskilda akademiska kunskaper i kombination med att de också anpassas till yrkeslivet. Sökandet efter den optimala utformningen av utbildningsprogrammen ska förhoppningsvis ske med hänsyn till balans i integrationen mellan teori och praktik, anser högskolornas företrädare. Vidare menar de att studenternas medelålder ska vara tillräckligt hög och att dessas följsamhet i såväl teknisk utveckling som tendenser på arbetsmarknaden vad gäller exempelvis anställningsformer ska vara god.

Some expulsion decisions cannot be executed due to the existence of deportation impediments, which in this case means that foreigners are in a legal limbo in such a way that they have neither the right to stay nor the opportunity to leave Sweden. The regulation of deportation impediments is found in Aliens Act (2005:716), but it is the application of these regulations that determine how specific cases are assessed, why it is highly relevant to study said cases.  The essay deals with political, practical and medical impediments, found in Chapter 12 of the Aliens Act, in order to establish the applicable law, and by analyzing ten court cases from the Migration Court of Appeal, study how the court assesses the Swedish Migration Agency's application of these legal barriers. The provisions being studied are chapter 12 1-3 §§ Aliens Act, concerning political impediments, chapter 12 18 § Aliens Act, concerning practical and medical impediments, and also chapter 12 19 § Aliens act which establishes the possibility of a new trial in a case. The applicable law is established through a legal dogmatic method, and the legal cases from the Migration Court of Appeal are analyzed using a legal sociological method.  The study concludes that political impediments are weighed heaviest in comparison to medical and practical impediments, due to the latter two not being derived from international conventions or instruments as opposed to political impediments. Furthermore, it is easier to present evidence when invoking political impediments, as evidentiary requirements are set lower than those for practical and medical impediments. At the same time the individual has an opportunity to be granted a new trial if he or she invokes a new condition that concerns political impediments, while a new trial cannot be granted if the individual invokes medical or practical impediments. The provisions concerning practical and medical impediments should therefore be developed or amended in such a way that they are adapted to the circumstances that may arise in these cases. It is also concluded that the Swedish Migration Agency's investigation and interpretation of these impediments must be more comprehensive. It must be adapted to the conditions referred to in the case, due to the application of these provisions being complex and requiring the Swedish Migration Agency's staff to be well trained and accurate in each individual case.