Academic literature on the topic 'Solidariskt ansvar'

AbstractThis research discussed the role of Permanent Court of Arbitration’s decision on the dynamic of South China Sea dispute. Court’s decision in July 2016 to regulate South China Sea based on UNCLOS’s regulation has provoked China’s objection. This research question is on how to understand the role of international law in the South China Sea dispute using English School Theory. To answer the research question, this research is using English School Theory with its two pillars namely pluralism and solidarism. This research shows two findings. First, the PCA decision has been used by the Philippines to be momentum for transformation from solidarist mode of foreign policy to pluralist mode. Secondly, the pluralism pillar of English School is more relevant in analyzing the role of international law on South China Sea Dispute.Key words: English School, international law, Permanent Court of Arbitration, pluralism, solidarism, South China Sea AbstrakPenelitian ini membahas peran Permanent Court of Arbitration (PCA) di dalam resolusi konflik Laut Tiongkok Selatan (LTS). Keputusan PCA yang menggunakan UNCLOS sebagai tata kelola LTS memprovokasi kemarahan Tiongkok. Pertanyaan penelitian ini adalah bagaimana memahami peran hukum internasional dalam konflik Laut Tiongkok Selatan menggunakan teori English School. English School dengan kedua pilarnya pluralisme dan solidarisme menjadi pisau analisis utama untuk menjawab pertanyaan penelitian. Penelitian ini menghasilkan dua kesimpulan. Pertama, keputusan PCA digunakan sebagai Filipina sebagai momentum transformasi kebijakan luar negeri Filipina dari solidarisme menjadi pluralisme. Kedua, pilar pluralisme lebih relevan menjelaskan peran hukum internasional dalam sengketa Laut Tiongkok Selatan.Kata kunci: English School, hukum internasional, Laut Tiongkok Selatan, Permanent Court of Arbitration, pluralisme, solidarisme

AbstractThis research discussed the role of Permanent Court of Arbitration’s decision on the dynamic of South China Sea dispute. Court’s decision in July 2016 to regulate South China Sea based on UNCLOS’s regulation has provoked China’s objection. This research question is on how to understand the role of international law in the South China Sea dispute using English School Theory. To answer the research question, this research is using English School Theory with its two pillars namely pluralism and solidarism. This research shows two findings. First, the PCA decision has been used by the Philippines to be momentum for transformation from solidarist mode of foreign policy to pluralist mode. Secondly, the pluralism pillar of English School is more relevant in analyzing the role of international law on South China Sea Dispute with the addition of reconceptualization of legitimacy.Key words: English School, international law, Permanent Court of Arbitration, pluralism, solidarism, South China Sea

AbstractIs it necessary and is it possible to develop and justify a meaningful concept of women’s solidarity? In this contribution, I will answer both of these questions in the affirmative. Starting by developing a concept of solidarity, I then move on to discussing the intricate question of a consistent and meaningful concept of ‘woman’. After suggesting a solution to the semantic as well as ontological problems, I turn to the idea of collective experiences of oppression as a possible basis or at least a starting point for women’s solidarity. The idea of collective experiences has tobe enriched, however, by referring to the idea of political imagination in order to demonstrate a way of providing convincing interpretations of shared experiences. In a last step, I discuss – following Habermas – the relation between solidarity and justice, since it is solely the idea of justice which can motivate as well as justify claims to solidarity. I end by having a brief look at conflicting claims of solidarity and the problem of intersectionality.

Abstract Starting from the fundamental role which is assigned to solidarity in politics and society, the essay tries to answer the question of whether or not solidarity still functions accordingly. Observations showing that there are deficits in the actual ways expression is given to solidarity cause the search for the reasons. In this context attention is drawn to a close interrelationship between a highly developed welfare - state and its administering corporate solidarity on the one band and an almost hypertrophied individualism which feels itself widely released from acting in solidarity on the other band. Both has led to lessen sensitivity for the need of cultivating a personal sense of solidarity. To meet individual needs as weil as social requirements, it seems necessary to find an new balance

This research discussed the impact of Permanent Court of Arbitration’s decision on the dynamic of South China Sea dispute. Court’s decision in July 2016 to give South China Sea based on UNCLOS’s regulation has provoked China’s objection. This research question is on How to understand the crisis of international law in the international political economy using English School Theory in the case of South China Sea dispute? To answer the research question, this research is using English School Theory (ES) with its two pillars namely pluralism and solidarism. This research shows two findings. First, the PCA decision has been used by the Philippines to be bargaining tool to obtain economic cooperation and appeased the failure of PCA ruling. Secondly, the PCA decision has provided momentum for China to transform their policy related to the South China Sea dispute with its role as the great power. Thirdly, the structure of international law as the primary institution would be consists of great power politics, ASEAN and economic diplomacy. Key words: South China Sea, English School, Permanent Court of Arbitration, international political economy, international law Abstrak Penelitian ini membahas dampak keputusan Pengadilan Arbitrase mengenai sengketa Laut Cina Selatan. Keputusan pengadilan pada bulan Juli 2016 untuk memberi Laut Tiongkok Selatan berdasarkan peraturan UNCLOS telah memancing keberatan Tiongkok. Pertanyaan penelitian ini adalah bagaimana memahami krisis hukum internasional dalam ekonomi politik internasional dengan menggunakan Teori English School dalam kasus perselisihan Laut Tiongkok Selatan? Untuk menjawab pertanyaan penelitian, penelitian ini menggunakan Teori English School (ES) dengan dua pilarnya yaitu pluralisme dan solidarisme. Penelitian ini menunjukkan tiga temuan. Pertama, keputusan PCA telah digunakan oleh Filipina untuk menjadi alat tawar menawar untuk mendapatkan bantuan ekonomi dari China dan meredakan ketegangan akibat keputusan PCA. Kedua, keputusan PCA telah memberi momentum bagi Tiongkok untuk mengubah kebijakan mereka terkait dengan perselisihan Laut Cina Selatan dengan memainkan perannya sebagai negara adikuasa. Ketiga, struktur hukum internasional sebagai institusi primer terdiri atas politik negara adikuasa, ASEAN dan diplomasi ekonomi. Kata Kunci: Laut Tiongkok Selatan, English School, Permanent Court of Arbitration, Ekonomi Politik Internasional, hukum internasional

SAMMANFATTNING Tanken bakom att införa ett huvudentreprenörsansvar i byggbranschen är att det ska ligga till grund för ordning och reda. Arbetsmarknadsparterna är överens om att byggbranschen ska innehålla rättvisa och sunda konkurrensförhållanden och därtill ett seriöst företagande med god arbetsmiljö. Vad parterna däremot inte varit överens om är huruvida ett ekonomiskt solidariskt ansvar i entreprenadkedjan är förenligt med svensk arbetsrätt. Efter drygt ett års förhandling om att införa ett huvudentreprenörsansvar i svensk rätt, kompromissade parterna den 31 mars 2014 om en lösning. Kompromissen innebär att ett huvudentreprenörsansvar ska införas tillsammans med en särskild nämnd med tillhörande fond. Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera gällande svensk rätt för att undersöka om möjligheten att reglera huvudentreprenörsansvaret utifrån arbetsmarknadsparternas perspektiv finns och om så är fallet även se på hur denna reglering kan te sig inom byggindustrin. För att få en så god inblick som möjligt i vilka möjligheter som finns har vi använt oss av den rättsdogmatiska metoden där även kollektivavtalet behandlas som en rättskälla. Eftersom Sverige sedan år 1995 är en del av den europeiska unionen och därmed faller under den europeiska unionens regelverk kan den svenska Arbetsdomstolen begära förhandsavgöranden från europeiska unionens domstol om det uppstår osäkerhet hur den europeiska rätten bör tolkas. Ett sådant avgörande begärdes av Arbetsdomstolen i det uppmärksammade Laval-målet där svenska Byggnadsarbetareförbundet försökte påtvinga ett lettiskt byggbolag att ansluta sig till svenskt kollektivavtal. Detta stod i strid med europarätten och Sverige tvingades göra ändringar i svensk lag. För att få en så fullständig bild som möjligt har vi sedan kartlagt den svenska arbetsrätten där såväl lag som kollektivavtal presenteras. Den svenska modellen innebär att arbetsmarknadsparterna har en stark ställning och kollektivavtalet likaså, då lagstiftningen skapar förutsättning för tillämpning av kollektivavtal. Vidare har vi uppsatsen komparativa inslag då vi gjort en internationell jämförelse med delar av rättssystemen i tre länder som vi finner intressanta för uppsatsen i form av Finland, Norge och Tyskland. I Finland används ett system där det solidariska ansvaret inte omfattas, men där annan reglering omsluter frågan bland annat i form av beställaransvar. Norge och Tyskland har däremot system där företag kan bli solidariskt ansvariga för underentreprenörens löneskulder. I en avslutande analys och slutsats besvarar vi vår frågeställning genom att dels jämföra gällande rätt inom området i Finland, Norge och Tyskland och dels analysera och dra slutsatser om vad som gäller inom svensk arbetsrätt.

The objective of this undergraduate thesis is to study the Swedish Social Democatic Party’s standpoint of the law allowing asylum seekers to choose where to live (ebo) between 1994-2009. The study’s empirical material is being based on official documents from the Swedish Parliament, which is being analyzed by a method called ”process-tracing”.   A research question has been formulated to supplement the objective: What arguments has the Swedish Social Democratic Party expressed pro and con the law of ”ebo”?   The study’s theoretical framwork is based on two theories which explain incentives behind parties’ decision-making, strategic or ideological, on three arenas. As the law was ratified the party took a positive standpoint, but later shifted to become stricly against it. The main result was that through the theoretical perspecitve one can argue that the party members used a more ideological argumentation, but later on, based their evaluation of ebo on a strategic matter.