Academic literature on the topic 'Spatial förmåga'

Habitat selection theory predicts that herbivores should select for or against different factors at different spatial scales. For instance, quantity of forage is expected to be a strong factor influencing habitat choice at large scales, while forage quality may be important at finer scales. However, during summer, herbivores such as reindeer (Rangifer tarandus tarandus) can be limited in their grazing time by insect harassment, and do not always have the possibility to select for high quality forage. Human disturbances from hikers, etc., can also have a limiting effect on the possibility for reindeer to graze in high quality foraging habitats. Reindeer habitat selection at the landscape level was investigated through faecal pellet-group counts during the summers of 2002 and 2003 in two reindeer herding districts in Sweden. Resource utilization functions (RUFs) were developed using multiple linear regressions, where the pellet densities were related to vegetation types, topographic features, distances to tourist resorts, and distances to hiking trails. Validations of the models were performed through cross-validation correlations. Results show that high altitudes with high quality forage were important habitats. Areas that offer both snow patches and fresh forage plants for the reindeer were used in relation to their availability. The reindeer also seemed able to habituate to human intervention to a certain extent. The predictive capabilities of the RUF models were high and pellet-group counts seemed well suited to study how abiotic factors affect the habitat use at large temporal and spatial scales Abstract in Swedish / Sammanfattning: Renens användning av sommarbetesområdet, uppskattat med spillningsinventeringar Hierarkiskt habitatval innebär att djur väljer för och emot olika faktorer beroende på den rumsliga skalan. Mängden bete kan t ex spela stor roll för en växtätares habitatval på en stor skala medan kvalitén på betet kan ha större betydelse på en mindre skala. För renar (Rangifer tarandus tarandus), kan betestiden och möjligheten att hitta bra bete sommartid begränsas både på stor och liten skala pga. störningar från insekter och mänsklig aktivitet. Här studerades renarnas val av betesområde på landskapsnivå med hjälp av spillningsinventering under somrarna 2002 och 2003 i två samebyar i Sverige. Spillningstätheten för respektive område och år undersöktes statistiskt med hjälp av multipel linjär regression eller sk ”resource utilisation functions” (RUF). Där relaterades spillningstätheten till vegetationstyp, olika topografiska faktorer, avstånd till vandringsleder, stugplatser och fjällstationer. Resultaten visade att områden högt upp i terrängen med hög beteskvalitet var attraktiva. Vegetationstypen moderat snölega som anses ha hög beteskvalitet användes av renarna i relation till dess förekomst. Däremot verkade renarna undvika områden kring välbesökta fjällstugor och fjällstationer medan de däremot t o m föredrog områden nära vandringsleder. Det kan bero på att vandringslederna går genom attraktiva vegetationstyper. RUF-modellerna hade en hög prediktiv förmåga vilket visar att spillningsinventeringar är användbara när man önskar studera hur djuren använder ett betesområde i relation till olika faktorer på en relativt stor rumslig och temporal skala.

Bakgrund Människor behöver dagligen använda sitt spatiala (rumsliga) tänkande. Allt från att hitta saker hemma till att upptäcka saker i världen, för att navigera och att kommunicera. På liknande sätt används denna förmåga för att föreställa sig nya saker och skapa relationer mellan begrepp. Studien i detta arbete har visat att det finns bevis för att personer som studerar teknik och naturvetenskapliga ämnen har mycket att vinna på att förbättra sina spatiala förmågor. Den hittar bevis i tidigare forskning för att personer med bra spatiala förmågor också presterar bra i tekniska- och naturvetenskapliga yrken. Det visar sig också att förmågan går att öva upp och därför kan man diskutera vidare kring frågan om det skulle vara till gagn för svenska elever att öva upp förmågan för att de skall bli duktigare i skolan? Syfte Frågan ovan täcker ett stort område och kräver mycket forskning. I denna studie begränsas frågeställningen till att undersöka om det föreligger en korrelation mellan spatiala förmågor och resultat i matematik. Litteraturen talar också om att det är skillnad på mäns och kvinnors spatiala förmågor varför den kort också tittar på genusskillnader. Metod Undersökningen i denna studie har använt en kvantitativ metod och är en observation av resultat av ett spatialt test samt matematikbetyg. Studien består av en litteraturgenomgång och en empirisk studie i form av ett spatial test. 67 elever i årskurs ett, två och tre på gymnasiet utfört en webbaserad spatialt test för att bedöma deras spatiala förmågor. Resultat Litteraturgenomgången visar på att det finns en korrelation mellan en persons spatiala förmågor och bra resultat i olika tekniska och naturvetenskapliga ämnen. Analysen i den empiriska studien gav lite olika resultat. Till exempel kan man se att det sammanslagna resultatet av alla tre klasser ger en svag korrelation men är inte statistiskt signifikant. Uppdelat per klass kan man finna att det, i klass tre, finns en ganska svag korrelation som är statistiskt signifikant. Studien visar således inte på något generell korrelation, förutom en lite svagare korrelation i två undergrupper. Slutsatsen man bland annat kan dra av denna studie är att underlaget är för litet, 67 elever, och begränsad till endast en skola. Den tidigare forskningen är också begränsad till studier gjorda i USA och till största del på studenter på högskola eller universitet. Ytterligare forskning borde göras i en svensk kontext.<br>Background People need to use their spatial thinking daily. Everything from finding things at home to discovering things in the world, to navigate and to communicate. Similarly, this ability is used to imagine new things and to create relationships between concepts. This study will show that there is evidence that people studying engineering and science subjects have a lot to gain from improving their spatial abilities. It finds evidence in previous research that people with good spatial abilities also perform well in engineering and science. It also turns out that this ability can be trained and it is therefore interesting to discuss the question whether it would be beneficial for Swedish students to practice the ability to improve their performance in school. Purpose The topic and the question above requires a lot of research, in order to provide a good answer. In this study, the question is limited to if there is a connection between spatial abilities and mathematical results. The literature also tells us that there is a difference in the spatial ability of men and women, why there is a brief discussion at gender differences. Method The study has been carried out using mainly a quantitative method and is an observation of the results of a spatial test and mathematical grade. The study consists of a literature review and an empirical study in the form of a spatial test. 67 students in grade one, two and three in high school have undergone a web-based spatial test to assess their spatial abilities. Results Literature review shows that there is a correlation between a person's spatial abilities and good results in various technical and natural sciences. The analysis here gave a little different result. For example, the combined result of all three classes gives a weak correlation, which is not statistically significant. Dividing the students into subgroups based on grade, a fairly weak correlation was found for grade three that was statistically significant.