Academic literature on the topic 'Spatial förmåga'

Habitat selection theory predicts that herbivores should select for or against different factors at different spatial scales. For instance, quantity of forage is expected to be a strong factor influencing habitat choice at large scales, while forage quality may be important at finer scales. However, during summer, herbivores such as reindeer (Rangifer tarandus tarandus) can be limited in their grazing time by insect harassment, and do not always have the possibility to select for high quality forage. Human disturbances from hikers, etc., can also have a limiting effect on the possibility for reindeer to graze in high quality foraging habitats. Reindeer habitat selection at the landscape level was investigated through faecal pellet-group counts during the summers of 2002 and 2003 in two reindeer herding districts in Sweden. Resource utilization functions (RUFs) were developed using multiple linear regressions, where the pellet densities were related to vegetation types, topographic features, distances to tourist resorts, and distances to hiking trails. Validations of the models were performed through cross-validation correlations. Results show that high altitudes with high quality forage were important habitats. Areas that offer both snow patches and fresh forage plants for the reindeer were used in relation to their availability. The reindeer also seemed able to habituate to human intervention to a certain extent. The predictive capabilities of the RUF models were high and pellet-group counts seemed well suited to study how abiotic factors affect the habitat use at large temporal and spatial scales Abstract in Swedish / Sammanfattning: Renens användning av sommarbetesområdet, uppskattat med spillningsinventeringar Hierarkiskt habitatval innebär att djur väljer för och emot olika faktorer beroende på den rumsliga skalan. Mängden bete kan t ex spela stor roll för en växtätares habitatval på en stor skala medan kvalitén på betet kan ha större betydelse på en mindre skala. För renar (Rangifer tarandus tarandus), kan betestiden och möjligheten att hitta bra bete sommartid begränsas både på stor och liten skala pga. störningar från insekter och mänsklig aktivitet. Här studerades renarnas val av betesområde på landskapsnivå med hjälp av spillningsinventering under somrarna 2002 och 2003 i två samebyar i Sverige. Spillningstätheten för respektive område och år undersöktes statistiskt med hjälp av multipel linjär regression eller sk ”resource utilisation functions” (RUF). Där relaterades spillningstätheten till vegetationstyp, olika topografiska faktorer, avstånd till vandringsleder, stugplatser och fjällstationer. Resultaten visade att områden högt upp i terrängen med hög beteskvalitet var attraktiva. Vegetationstypen moderat snölega som anses ha hög beteskvalitet användes av renarna i relation till dess förekomst. Däremot verkade renarna undvika områden kring välbesökta fjällstugor och fjällstationer medan de däremot t o m föredrog områden nära vandringsleder. Det kan bero på att vandringslederna går genom attraktiva vegetationstyper. RUF-modellerna hade en hög prediktiv förmåga vilket visar att spillningsinventeringar är användbara när man önskar studera hur djuren använder ett betesområde i relation till olika faktorer på en relativt stor rumslig och temporal skala.

Bakgrund Människor behöver dagligen använda sitt spatiala (rumsliga) tänkande. Allt från att hitta saker hemma till att upptäcka saker i världen, för att navigera och att kommunicera. På liknande sätt används denna förmåga för att föreställa sig nya saker och skapa relationer mellan begrepp. Studien i detta arbete har visat att det finns bevis för att personer som studerar teknik och naturvetenskapliga ämnen har mycket att vinna på att förbättra sina spatiala förmågor. Den hittar bevis i tidigare forskning för att personer med bra spatiala förmågor också presterar bra i tekniska- och naturvetenskapliga yrken. Det visar sig också att förmågan går att öva upp och därför kan man diskutera vidare kring frågan om det skulle vara till gagn för svenska elever att öva upp förmågan för att de skall bli duktigare i skolan? Syfte Frågan ovan täcker ett stort område och kräver mycket forskning. I denna studie begränsas frågeställningen till att undersöka om det föreligger en korrelation mellan spatiala förmågor och resultat i matematik. Litteraturen talar också om att det är skillnad på mäns och kvinnors spatiala förmågor varför den kort också tittar på genusskillnader. Metod Undersökningen i denna studie har använt en kvantitativ metod och är en observation av resultat av ett spatialt test samt matematikbetyg. Studien består av en litteraturgenomgång och en empirisk studie i form av ett spatial test. 67 elever i årskurs ett, två och tre på gymnasiet utfört en webbaserad spatialt test för att bedöma deras spatiala förmågor. Resultat Litteraturgenomgången visar på att det finns en korrelation mellan en persons spatiala förmågor och bra resultat i olika tekniska och naturvetenskapliga ämnen. Analysen i den empiriska studien gav lite olika resultat. Till exempel kan man se att det sammanslagna resultatet av alla tre klasser ger en svag korrelation men är inte statistiskt signifikant. Uppdelat per klass kan man finna att det, i klass tre, finns en ganska svag korrelation som är statistiskt signifikant. Studien visar således inte på något generell korrelation, förutom en lite svagare korrelation i två undergrupper. Slutsatsen man bland annat kan dra av denna studie är att underlaget är för litet, 67 elever, och begränsad till endast en skola. Den tidigare forskningen är också begränsad till studier gjorda i USA och till största del på studenter på högskola eller universitet. Ytterligare forskning borde göras i en svensk kontext.
Background People need to use their spatial thinking daily. Everything from finding things at home to discovering things in the world, to navigate and to communicate. Similarly, this ability is used to imagine new things and to create relationships between concepts. This study will show that there is evidence that people studying engineering and science subjects have a lot to gain from improving their spatial abilities. It finds evidence in previous research that people with good spatial abilities also perform well in engineering and science. It also turns out that this ability can be trained and it is therefore interesting to discuss the question whether it would be beneficial for Swedish students to practice the ability to improve their performance in school. Purpose The topic and the question above requires a lot of research, in order to provide a good answer. In this study, the question is limited to if there is a connection between spatial abilities and mathematical results. The literature also tells us that there is a difference in the spatial ability of men and women, why there is a brief discussion at gender differences. Method The study has been carried out using mainly a quantitative method and is an observation of the results of a spatial test and mathematical grade. The study consists of a literature review and an empirical study in the form of a spatial test. 67 students in grade one, two and three in high school have undergone a web-based spatial test to assess their spatial abilities. Results Literature review shows that there is a correlation between a person's spatial abilities and good results in various technical and natural sciences. The analysis here gave a little different result. For example, the combined result of all three classes gives a weak correlation, which is not statistically significant. Dividing the students into subgroups based on grade, a fairly weak correlation was found for grade three that was statistically significant.

The geography subject in Swedish upper secondary school is in a marginalized position with just two national programs having it as a mandatory subject. No mention of the skill of spatial thinking is made in the regulation documents from the Swedish National Agency for Education. To investigate the spatial thinking in the Swedish upper secondary school, I constructed a test that 140 students conducted. From the results it was possible to deduct that the students performed well in areas of spatial thinking that deals with geographical features like points, lines and polygons, but not so well when faced with tasks concerning several spatial facts, overlay, and mentally visualizing 3-D images from 2-D information. Males generally scored higher than females in the test, especially if only answers that the students felt confident of were counted. Students from the Natural Science Programme outperformed the students from the Social Science Programme, even though the former didn’t have any formal education in geography from the upper secondary school. The thesis argues that a larger focus on spatial thinking in the geography subject could benefit the development of both a stronger stance for the subject in the education system, and the abilities and knowledge tied to spatial thinking of the students, especially those that are lacking formal education in other subjects that train the spatial thinking, mostly mathematics and physics.

Orsakerna till matematiksvårigheter är fortfarandeomdiskuterade. Vissa forskare lyfter fram domänspecifika förklaringar som grundar sig i kvantitativa och numeriska funktioner medan andra inriktar sig mer på generella kognitiva förmågor som arbetsminne och uppmärksamhet. Syftet med studien var att studera vissa generella kognitiva funktioner hos elever med matematiksvårigheter och på det sättet testa den domängenerella förklaringsgrunden till matematiksvårigheterna. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats där elever i åldern 12-14år har deltagit genom att göra ett antal tester. Vid analysen har elever med matematiksvårigheterjämförts med jämnåriga som är typiskt presterande i ämnet. I testbatteriet ingick bl a tester av aritmetiska förmågor, jämförelse av mängder och tal samt några utvalda generella kognitiva funktioner. De utvalda domängenerella förmågorna var logisk icke-verbal förmåga, läsförmåga, verbalt arbetsminne, exekutiva funktionen att skifta uppmärksamhet samt spatial förmåga. Resultatet av undersökningen visade att elever med matematiksvårigheter har en signifikant sämre läsförmåga samt logisk, exekutiv och spatial funktion. Däremot visade de inte på något nedsatt verbalt arbetsminne. Resultatet visade inte heller på någon signifikant skillnad i den domänspecifika förmågan att jämföra mängder och tal mellan eleverna med matematikssvårigheter och kontrollgruppen. Detta ger stöd för den domängenerella hypotesen om matematiksvårigheternas orsak. Eftersom det finns kopplingar mellan flera generella kognitiva förmågor och matematiksvårigheter är det viktigt att dessa beaktas vid pedagogiska utredningar av elevers behov av stödinsatser i matematik. Om fokus endast hamnar på matematiska förmågor vid kartläggning blir inte bilden komplett, vilket kan leda tillbristfälliga bedömningar av elevensbehov av anpassningar och åtgärder samt mindre adekvata och effektiva stödinsatser.

Syftet med den här undersökningen är att se om elevernas förmåga att visualisera en fysikuppgift kan hjälpa dem till en högre förståelse. Då benämningen visualisera används åsyftas att eleverna utifrån en textuppgift skapar sig en bild i huvudet, som de sedan ritar på ett papper. Det är även viktigt som fysikpedagog, att se om en uppmaning kan hjälpa eleverna till ökad förståelse och i så fall på vilket sätt de visualiserar uppgiften. Didaktiska representationer av fysikproblem kan bidra en bättre förståelse av ämnet fysik hos framtida elever. För att söka svar på frågeställningarna ansågs det viktigt att samla in ett brett utbud av data. Beslutet togs av den orsaken att göra en kvantitativ undersökning, varav en frågeställning är hypotetiskt deduktiv, då en passande hypotes till denna frågeställning fanns. För att kunna besvara frågeställningen genomfördes ett undervisningsförsök med två olika typer av uppgifter i årskurs två på gymnasiet och två olika typer av uppgifter i årskurs tre på gymnasiet. Då undersökningen utfördes upptäcktes att det förmodligen påverkar eleverna positivt att de har förmågan att kunna visualisera en fysikuppgift. Däremot var det ingen större skillnad på om eleverna fick visualisera spontant eller om det kom som en uppmaning från fysikpedagogen. Det kunde dock ses som en liten fördel då elevernas uppgifter var utökade med deluppgifter som endast handlade om att de skulle rita en figur till uppgiften. Utöver detta framkom att många gymnasieelever använder sig av visualiseringar som till stor del liknar de bilder som pedagoger ofta ritar under exempelvis lektionsgenomgångar. Dock fanns det några elever som skilde sig från mängden och gjorde figurer som var strukturerade på ett sätt som skulle kunna användas oftare i undervisningssituationer.

I mitt examensarbete samarbetade jag med Sundsvalls kommun som driver projektet Grönt boende. Det är ett pilotprojekt där kommunen driver en exploatering av ett tomtområde i Sidsjö, Böle för att uppmuntra köpare till att bygga fastigheter som ligger i framkant när det kommer till miljöanpassning. Min del i projektet bestod av en inledande enkätundersökning för att ta reda på om de närboende var oroliga för den kommande exploateringen och om de hade en tydlig bild av hur områdes ska exploateras. Därefter uppförde jag en fysisk modell som visades. Efter att de närboende sett modellen fick de svara på ytterligare en enkät. Dessa enkäter ligger till grunden resultaten som visar att: * Närboende har fått en tydligare bild av exploateringen. * 40 % tror att det minskar oro kring exploateringen. * 80 % fick en positivare bild av exploateringen. * De flesta ansåg att en karta i kombination med en fysisk modell gav den tydligaste bilden av exploateringen. * Samtliga tyckte att en fysisk modell var Ganska eller Mycket viktig när kommunen exploaterar områden.  Resultatet tyder på att man i alla fall delvis kan minska oro inför en kommande exploatering för de närboende genom en fysisk modell. Jag föreslår vidare undersökning av hur en positivare inställning till projektet (vilket uppkom av visandet av en fysisk modell) kan gynna kommunen när det gäller synpunkter och överklagningar.
When I did my thesis I cooperated with Sundsvall Municipality who runs a project called Green Living. It´s a new project where the municipality is going to exploit an area in Sidsjö, Böle. The project is about encouraging the plot buyers to build houses that are in the front line of environmental friendly constructions. My part in this project was to do a survey to investigate if the local residents were anxious about the upcoming exploit in the area and if they found it difficult to imagine how the end result of the exploit would become. After the survey I made a physical model of the area and let the local residents look at it. Then they answered a new survey and the results showed as follows: * The local residents did get a clearer vision of the exploit by looking at the physical model. * 40 % think it decreases the anxiety for the exploit. * 80 % became more positive to the exploit. * The local residents thought that both a map and a physical model gave the most clear vision of the exploit. * All of the local residents thought it was Quite or Very important to have a physical model available when the municipality exploits new areas.  The result shows that you can at least partially reduce the local residents anxiety for an upcoming exploit, if you have an physical model available before exploiting new areas.  My proposes for coming studies is to investigate if there is a connection between the local residents becoming more positive to the exploit, and a reduction of complaints and appeals to the municipality, against the exploit.

Sex differences in spatial ability, especially mental rotation, navigation and object-location memory are described in this essay. Biological differences in brain morphology, hormones and genes between men and women are presented as explanations for the sex differences. Another level of explanations offered are evolutionary, hence the most influential evolutionary psychological theories are summarized and evaluated. These theories are Gaulin’s and Fitzgerald’s male range theory, Silverman’s and Eals’s hunter-gatherer theory, and Ecuyer-Dab’s and Robert’s twofold selection theory. The hunter-gatherer theory at present seems to be of the most importance, though the twofold selection theory may in the future challenge it. Regardless, united biological and evolutionary explanations would create the best comprehensive theory.

Spatial ability has been studied in relation to education and gender previously, concluding that men outperform women in any field of study in spatial tasks and test batteries. For that reason, the present study aims to confirm such differences through a spatial orientation task and the Santa Barbara Sense of Direction Scale (SBSOD). The study was conducted online with 106 participants of which 58 were men and 44 women, distributed in two groups (STEM and No-STEM). An analysis of variance (ANOVA) and t-test concluded that overall men outperform women in both the task and the test, however, there is no difference between field of study. Further research should focus on the limitations of the present study, regarding the sample size and task design.
Spatial förmåga har tidigare studerats med avseende på både studieinriktning och kön, där slutsatsen har varit att män presterar bättre än kvinnor oavsett studieinriktning vid test av spatial förmåga. Av den anledningen riktar den här studien in sig på att styrka det sambandet med hjälp av en spatial orienteringsuppgift och Santa Barbara Sense of Direction Scale (SBSOD). Studien genomfördes online med 106 deltagare där 58 var män och 44 kvinnor, fördelade i två grupper baserat på studieinriktning (Naturvetenskaplig och icke- naturvetenskaplig). En variansanalys (ANOVA) och ett t-test gav resultatet att män generellt presterar bättre än kvinnor i både uppgiften och testet, men det finns däremot ingen skillnad mellan studieinriktningar. Ytterligare forskning bör fokusera på begränsningarna i denna studie, avseende antal deltagare och utformning av uppgiften.

Denna kunskapsöversikt undersöker det forskningsfält som rör musikintegrerad matematikundervisning. Syftet med översikten är att få en inblick i hur musiken påverkar elevernas matematikprestationer samt hur forskningen ser ut inom denna kombination. Därför är vår frågeställning: Vad kännetecknar forskningen om integrationen mellan matematik och musik? För att besvara denna fråga har vi utfört litteratursökningar för att finna studier och artiklar som tillsammans bildar en överblick. Med hjälp av den metod som Claes Nilholm beskriver i SMART (2016) har vi skapat en struktur för hur vi arbetat. Ur det material som vi fann under sökningarna har vi funnit mönster som talar för musikens positiva inverkan på matematikundervisning.

Vertikala strukturer i byggnader har blivit väldigt vanligt och mer komplexa, därmed ökar vikten av wayfinding. Syftet med denna studie var att undersöka om en tredimensionell modell av en spiraltrappa ökar spatiala orienteringen när man rör sig vertikalt via den motsvarande existerande trappan. Ett experiment utfördes med 25 deltagare, 13 män and 12 kvinnor, mellan åldrarna 18-29 (M= 23.12, SD= 2.93). Hälften blev fördelade till testgrupp och andra hälften till kontrollgrupp. Båda grupper studerade en karta i 30 sekunder och blev instruerade att gå till ett mål på översta våningen. Testgruppen presenterades med ett visuellt hjälpmedel innan de gick in i trappan, kontrollgruppen såg inte detta hjälpmedel. När deltagarna nått översta våningen var deras uppgift att peka till tre olika platser, målet, starten och till Universum byggnaden med en kompassapplikation. Graderna av fel vid pekandet räknades ut och analyserades. Deltagarna fyllde även i Santa Barbara Sense of Direction skalan för att undersöka deras spatiala förmåga. Andra aspekter som togs i aktsamhet var huruvida de var familjära med byggnaden sedan tidigare och skillnader i utförandet mellan kvinnor och män. Resultatet visade något mindre fel vid pekuppgifterna av testgruppen än kontrollgruppen, dock visades ingen signifikant skillnad i datan. Alternativa tolkningar av resultatet och begränsningar tas upp i diskussionen.
Vertical structures in buildings have become very common and more complex, and thereby the importance of wayfinding increases. The aim of the present study was to investigate whether a three-dimensional model of a spiral staircase will improve spatial orientation when travelling in vertical motion via the corresponding real-world staircase. An experiment was conducted with 25 participants, 13 males and 12 females, between the ages of 18-29 (M= 23.12, SD= 2.93). They were divided into a test-group and a control-group. Both groups studied a map for 30 seconds and were instructed to walk to a goal on the top floor. The test-group was presented with a three-dimensional representation of the staircase as a visual aid before entering the stairs, the control-group was not presented with the aid. When the participants reached the top floor, they were instructed to point to the goal, the start and to the Universum building using a compass application. The pointing error was calculated and analyzed. The participants also filled in the Santa Barbara Sense of Direction scale to assess their spatial ability. Other aspects that was taken into consideration was to what extent the participants were familiar with the building the experiment took place in and differences in performance between men and women. Results show an indication of a smaller pointing error for the test-group than the control-group in all pointing tasks, however there were no statistically significant differences in the data. Alternative interpretations of the results and limitations of the study are discussed.

Spatial ability and the skill to visualize objects is necessary for earth scientist, especially structural geologist. For this reason, undergraduate students within earth science needs to learn this skills, and how is the best way to teach this skills. To implement 3D thinking in undergraduate teaching, three strategies are presented. The first one is to separate and combine objects, which includes to see geological differences and categorize them. Secondly, visualize objects, both many and single ones and see which ones who are connected. Third and lastly is still and moving objects which involves geological processes. It is important to give students time to develop their spatial abilities and help them during the learning process. Another aspect to this is the path of information within the human brain when visualizing an object. The result shows that the process starts with the human eye which perceive the object and its attributes, then the geniculate nucleus sorts the information and directs it toward the visual primary cortex located in the occipital lobe. The primary visual cortex then send the information though the ventral- and dorsal steam which produces a visualization. Aspects which can affect the spatial ability may be earlier experiences, age and the way each person perceive the object. These factors effects how hard humans think the process of visualization is. The questionnaire showed that 3D models help students to visualize and should be used more in undergraduate teaching.
Förmågan att visualisera objekt och förstå dem är nödvändig för en geovetare, speciellt inom strukturgeologi. Därför är det viktigt att studenter på kandidatprogram i geovetenskap får tillfälle att lära sig den förmågan. För att implementera 3D-tänkande i undervisningen har tre strategier tagits fram. Den första är att separera och kombinera objekt, vilket inkluderar att se geologiska skillnader och kategorisera dem. Den andra är att visualisera ett eller flera objekt och se vilka som är kopplade till varandra. Den tredje är att se objekt som är i stilla eller i rörelse, vilket involverar geologiska processer. Det är viktigt att ge studenterna tid för att utveckla sin spatiala förmåga och att hjälpa dem under utvecklingen. Arbetet syftar också till att ta reda på hur visuell information bearbetas av den mänskliga hjärnan. Först bearbetas informationen av ögat, sen till geniculate nucleus som sorterar informationen och skickar den till det primära visuella cortex som ligger i occipital-loben. Därefter processas informationen av ventrala och dorsala stammen och det är här som en visualisering produceras. Faktorer så som ålder, tidigare erfarenheter och hur ögat uppfattar objekten påverkar hur visualiseringen blir och hur svårt individen uppfattar processen. Enkätundersökningen visade på att 3D-modeller hjälper studenter att visualisera och borde användas mer i undervisning på kandidatnivå.