Academic literature on the topic 'Speciallärare i matematik'

Höstterminen 2008 återinfördes speciallärarutbildningen, men nu med olika specialiseringar och ett vidare arbetsuppdrag. I dagens skolkontext ska yrkesrollen etableras för speciallärarna i matematik och frågan är hur denna yrkesroll gestaltar sig, då tidigare forskning påvisat svårigheter att förändra de specialpedagogiska yrkesfunktionerna. Vidare har rektor det yttersta ansvaret för att leda och utveckla det pedagogiska arbetet vid en skolenhet och därigenom mandat att också påverka speciallärarens yrkesroll. Med utgångspunkt i detta var studiens syfte att, utifrån speciallärares och rektorers perspektiv, beskriva arbetsuppdraget som speciallärare i matematik. Syftet var också att tolka, beskriva och analysera hur målen för speciallärarutbildningen kommer till sin rätt i den praktiska verksamheten. Med hjälp av enkät genomfördes en totalundersökning bland pedagoger som utexaminerats till speciallärare i matematik vid Umeå universitet. Ett antal rektorer, med erfarenhet av arbete med speciallärare i matematik, intervjuades också. Lite drygt 85% av speciallärarna besvarade enkäten och samtliga tillfrågade rektorer tackade ja till att delta i studien. Hermeneutiken inspirerade därefter både bearbetning och analys av det empiriska materialet och ansatsen var induktiv. Resultatet visar, från både speciallärarnas och rektorernas perspektiv, att dagens speciallärare i matematik i allmänhet verkar i ett nytt, vidare arbetsuppdrag som går i linje med examensordningen för utbildningen. Dock beskriver exempelvis en fjärdedel av speciallärarna ett komplext arbetsuppdrag och olika organisatoriska och skolkulturella hinder som kan försvåra arbetet. Resultatet visar också att det råder en förvirring beträffande skillnader och likheter mellan speciallärare och specialpedagog och att det kan vara en utmaning att få till den specialpedagogiska yrkesrollen i praktiken.

Speciallärare med inriktning matematikutveckling har identifierats som en viktig person för alla elevers lärande i matematik, men lite har forskats på hur identifiering, insatser och utvärdering förstås av specialläraren. Syftet med studien är att studera uppfattningar som speciallärare med inriktning matematikutveckling ger uttryck för beträffande forskningsfrågor gällande matematik. Studien utgår från intervjuer med nio speciallärare verksamma i årskurs 1 - 9 samt i gymnasiet. I studien används en fenomenografisk analysprocess för att komma åt djupet i speciallärarnas uttalanden om identifiering av stödbehov, insatser för lärande i matematik samt utvärdering av gjorda insatser. Resultat synliggör följande beskrivningskategorier: kartläggning och bedömning, möten och samtal, informella identifieringsmetoder, organisation, metod, material, relationers betydelse, formell utvärdering, utvärdering i samspel med andra, informell utvärdering samt speciallärarnas uttalade dilemman beträffande dessa.

Idag utbildas speciallärare med olika inriktningar, mot språk, mot särskolan och mot matematik. Det utbildas också specialpedagoger. Dessa examinas sedan för att inneha olika yrkesroller. Syftet med denna studie är att undersöka glappet mellan verksamhetens behov och policydokumenten i relation till yrkesroller som definieras i styrdokumenten. Sju rektorer och en biträdande rektor har intervjuats. En skola hade två speciallärare, en med inriktning språk och en med inriktning matematik. Detta var en F – 9 skola med närmare 400 elever. Vid en skola, F – 9 hade man en specialpedagog med en gammal utbildning som vid legitimationsreformen hade fått behörighet som specialpedagog, speciallärare med inriktning matematik och speciallärare med inriktning språk. Hon jobbade dock uteslutande som specialpedagog. Ingen annan skola i hade en speciallärare med inriktning matematik anställd. Flera rektorer utryckte en önskan om att ha en speciallärare med inriktning matematik i sin organisation men ansåg att dom inte hade utrymme för både en med inriktning språk och matematik. Flera rektorer ansåg att det var inom svenska som de största behoven av särskilt stöd fanns. Flera rektorer sade sig känna till att det fanns olika inriktningar i utbildningen för specialpedagogisk kompetens. En rektor ansåg att de olika yrkesrollerna är bara titlar som inte har någon praktisk betydelse. En rektor ansåg att:   Det primära för verksamheten var att få tag på rätt person, om den personen har en speciallärarexamen, oavsett inriktning, är det ett stort plus.  Empirin till denna studie har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Den teoretiska bakgrunden till denna studie är inspirerad av Claes Nilholms didaktiska teorier.

En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativa förmågor och färdigheter i matematik. Tidigare studier visar att det finns många orsaker till att elever hamnar i matematiksvårigheter. I den här studien som har en kvalitativ metodansats undersöker jag speciallärarnas uppfattningar om framgångsfaktorer för elevers lärande i matematik. Utifrån deras erfarenheter kring matematiksvårigheter och deras kunskap om preventioner och interventioner i matematik görs en jämförelse med forskningen i det aktuella området. I studien kartläggs vilka faktorer som kan underlätta alla elevers lärande i matematik utifrån ett relationellt-och sociokulturellt perspektiv på lärande eftersom det är väsentligt att undervisningen organiseras och utgår från elevers lärande och behov. Utifrån det empiriska materialet har jag gjort en tematisk analys där jag har funnit följande underrubriker: Undervisning, Arbetsminne, Självkänsla, Engagerande undervisning, Artefakt, Synliggöra elevers lärande, Anpassningar för lärande, Intensivundervisning, Alternativa hjälpmedel, Elevaktiv undervisning, Kollegialt lärande samt Engagerade lärare. Matematikundervisningens betydelse kommer fram som ett genomgående tema i alla delar. Det är i undervisningen svårigheterna uppstår i matematik men det är även där det finns möjligheter för eleverna att lyckas med sitt lärande i matematik. Det är centralt att det finns arbetssätt som underlättar lärande men framför allt visar studien att den enskilda framgångsfaktorn för elevers lärande i matematik är en skicklig matematiklärare.

Sammanfattning/abstrakt Glowacki, Camilla & Zulic, Jasminka (2017). Speciallärares uppfattningar om inkluderande undervisning i matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragVår förhoppning är att vi utifrån informanternas erfarenheter kan bidra med goda exempel på strategier för inkludering av alla elever i den ordinarie matematikundervisningen. Detta är högaktuellt eftersom forskning om inkludering visar att segregerande lösningar fortfarande används för att stödja och hjälpa elever i behov av särskilt stöd i matematik. SyfteSyftet med studien är att belysa hur några speciallärare uppfattar att de medverkar till en inkluderande undervisning i matematik. FrågeställningarFör att uppfylla studiens syfte behandlas följande frågor:● Vad innebär inkludering för informanterna?● Hur uppfattar informanterna sin roll när det gäller att skapa inkluderande miljöer i matematikundervisningen på skolorna?● Hur uppfattar informanterna att inkludering gestaltas i praktiken? TeoriBronfenbrenners (1979) ekologiska tolkning av systemteori används som teoretisk utgångspunkt eftersom den hjälper oss att skapa förståelse för hur alla delar i elevens miljö samverkar och påverkar elevens utveckling och skolprestationer. Därför riktar vi vår uppmärksamhet mot lärmiljön och olika aspekter av den som av forskare konstaterats vara av betydelse för eleven. MetodI studien inspirerades vi av den fenomenografiska ansatsen med vars hjälp vi fick förståelse för informanternas upplevelser av och uppfattningar om inkludering i matematikundervisningen. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes för att behandla våra frågeställningar.ResultatStudien visar att samtliga utbildade speciallärare med inriktning mot matematikutveckling även arbetar med skolutveckling och att de har en positiv inställning till begreppet inkludering. Sammanhang, samhörighet, delaktighet, tillhörighet och helhet är ord som används av våra informanter för att definiera inkludering. I praktiken finns det en tolkningsvariation vilken leder till att olika strategier tillämpas i arbetet. I arbetet med eleverna är det speciallärarnas uppfattning att det är viktigt att lärarna differentierar undervisningen. Samtliga speciallärare utom en har som strategi att arbeta med eleverna enskilt. Speciallärarna medverkar även i att utveckla strategier för att skapa ett tillåtande och öppet klassrumsklimat. För att få förståelse för alla elevers agerande ska alla system studeras noga för att få ett helhetsperspektiv i enlighet med Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979). För att genomföra nödvändiga förändringar i skolan är det viktigt att utveckla en övergripande strategi på organisationsnivå. ImplikationerVi tycker oss förstå att det är viktig att ha en egen uppfattning om inkluderingsbegreppet för att kunna utveckla strategier på individ-, grupp- och organisationsnivå. Studien indikerar också att det finns ett behov av att ha en mer genomtänkt strategi på organisationsnivå på skolorna som inte bara engagerar speciallärare utan hela skolans personal i arbetet med inkludering. Vi har fått insikt om att arbetet med att skapa balans mellan individens och klassens behov är en stor utmaning och att ett gemensamt förhållningssätt i personalstyrkan kan underlätta arbetet med att inkludera alla elever på skolan. Den kunskap som vi har fått under arbetets gång om betydelsen av olika strategier för samarbete mellan olika yrkeskategorier har stärkt oss i vår uppfattning om att specialläraren har en viktig roll i arbetet med inkludering.SlutsatsInkludering är ett komplext begrepp som kräver en gemensam förståelse av hela skolans personal för att arbetet med inkludering ska leda till god skolutveckling. Nyckelord: Matematikundervisning, Inkludering, Speciallärare, Strategi, Samundervisning

Syftet med följande arbete är att belysa hur speciallärare ser på samtalets betydelse i matematik med fokus på elever i behov av särskilt stöd. I studien beskriver vi även hur speciallärarna tänker kring hur barn lär matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sätta ord på sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi främst forskning som handlar om språkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang. Utifrån nio kvalitativa intervjuer med speciallärare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville också undersöka speciallärarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lärandet i matematik och dess effekter i undervisningen. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att speciallärarna i vår studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lärande i matematik och som en förutsättning för elevens förståelse. När eleverna sätter ord på sina tankar ges de möjlighet att få syn på och strukturera sin kunskap. Vidare anser de att muntlig interaktion, där lärandet sker i ett socialt sammanhang, gynnar begrepps- och kunskapsutvecklingen i matematik.

Syftet med denna studie är att undersöka hur speciallärare i matematik ser på extra anpassningar och särskilt stöd i matematikundervisningen. Studien har en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra speciallärare i matematik verksamma på F-6 och 7-9 skolor för att få en förståelse för hur speciallärare i matematik ser på de nya direktiven i skollagen kring stödinsatser.   Som analysverktyg har gällande skollag, Lgr 11 samt Skolverkets allmänna råd använts men även olika specialpedagogiska perspektiv. Resultatet i studien visar att tre av speciallärarna i matematik ser extra anpassningar som ett enklare mellansteg mellan elevens behov och särskilt stöd men att anpassningar inte upplevs som en ny företeelse bland lärarna. Däremot är det ingen av speciallärarna i matematik som upplever att arbetet med extra anpassningar har minskat den administrativa bördan.   I resultatet framgår även att speciallärarna i matematik inte upplever någon tydlig gräns mellan extra anpassningar och särskilt stöd utan det är insatsens karaktär som är avgörande. Resultatet visar också att omfattning, varaktighet och ingripande karaktär är viktiga parametrar i definitionen av särskilt stöd. I studien kan också olika specialpedagogiska perspektiv urskiljas vars betydelse framträder i speciallärarnas beskrivningarna av konsekvenserna för såväl skolans arbete som i förhållningssättet till elever i behov av stöd.   För att de nya bestämmelserna kring stödinsatser ska få önskad effekt är det av betydelse att speciallärare i matematik har den kompetens som krävs för att bedöma och tolka extra anpassningar och särskilt stöd i syfte att kunna vägleda matematiklärare i arbetet mot att elever ska nå målen för utbildningen.
The aim of this study is to investigate special adjustments and special support in the mathematics education from a special education teacher in mathematics perspective. The study has a hermeneutical approach. Accordingly, semi-structured interviews with four special education teachers in mathematics from grade F-6 and grade 7-9 has been used to gain an understanding of how special education teachers in mathematics view the new directives in the school law regarding support measures.  The analytical tools that has been used are the Swedish School Law, the curriculum (Lgr 11) , general advice from the Ministry of Education and perspectives on special education. The result of the study shows that three of the special education teachers in mathematics see the special adjustments as a path between the students’ needs and special support but the teachers doesn´t regard it as anything new. However, none of the special education teachers in mathematics notice any decrease in administrative burden in the work of special adjustments. Also noticeable from the results, is that the special education teachers in mathematics experience make no difference between the special adjustments and special support. Rather, it was the character of the special educational support that was definitive. The result also shows that the width, length and level of involvement are important indicators when measuring special support. In the study different perspective on special education can be noticed in the special education teachers in mathematics descriptions of the consequences for both the school's work as in the approach to students in need of support. So, if the new laws regarding special educational support will have the desired effect, it is necessary that the special education teachers in mathematics have the required level of competence to interpret what special adjustments and special support is and being able to guide teacher in mathematics to be able to guide students to achive the educational goals.

Syfte: Målet med undersökningen var att få kunskap om hur undervisningen kan stärka elevens förmåga att tillämpa problemlösning i matematik. Målet är att finna de kritiska aspekterna av att tillämpa problemlösning. I undervisningssituationen fann jag det intressant att se vilka förändringar som gjorde skillnad för elevens lärande. Teori/Metod: Undersökningen är en learning study som utförs i en åk 8. Datamaterialet baseras på samtal, intervjuer, observationer och tester. Detta material ligger som grund då jag med hjälp av variationsteorin använder denna teori som analysredskap. Resultat: Resultatet visar eleverna saknade strategier och metoder för att utföra problemlösningsuppgifter. Vid cykel 1 visade testresultatet att eleverna förbättrade sin förmåga att arbeta med problemlösningsuppgifter då de deltagit i lektioner som bearbetade det valda lärandeobjektet. Däremot skedde ingen stor förbättring vid cykel 2. De deltagande pedagogernas reflektion kring learning study blev positiv. De såg det som en förmån att få samarbeta kring ett specifikt lärandeobjekt. Learning study ser de som en god fortbildningsverksamhet inom skolan. Speciallärarens roll skulle till karaktären kunna vara både handledande men även deltagande i en learning study. Resultatet visar att learning study som metod och variationsteori stöder specialläraren i sitt arbete att möta elever med särskilda behov i syfte att individualisera på bästa sätt.
Purpose: The purpose of this study was to gain knowledge of how teaching can enhance pupils’ ability to apply problem-solving in mathematics. The goal is to find the critical aspects of applying problem-solving. In the teaching situation, I found it interesting to see what changes that made a difference to pupils’ learning. Theory/Method: This study is a learning study conducted in an eighth grade. The data is based on discussions, interviews, observations and tests. This material is the basis on which I am using the variation theory as an analytical tool. Result: Results show that pupils lacked strategies and methods for problem solving. The test result in cycle 1 showed that pupils improved their ability to work with problem-solving tasks when they participated in lessons dealing with the chosen object of learning. However, there was no significant improvement in cycle 2. The participating educators' reflection on learning study was positive. They saw it as a privilege to collaborate around a specific learning object. They see learning study as a useful further training activity within school. Specialteacher's role could be supervising, but also participating in a learning study. The results show that the learning study as a method and as a variation theory support special education teachers in their work to meet pupils with special needs in order to individualize the best way.

Läroplanerna (Skolverket, 2011, 2019) synliggör att skolan idag har ett uppdrag, med eleven i centrum, som ska möta elevernas olikheter och förutsättningar till lärande. De ska få det stöd de behöver för optimal kunskapsutveckling. Speciallärarens uppdrag och färdighet överspänner både individnivå, gruppnivå och organisationsnivå, i verksamheten. Studien utgår från Aristoteles kunskapsnivåer episteme, techne och fronesis som handlar om teoretisk kunskap, praktisk kunskap och praktiskt handlande, vilket leder in på begreppet tyst kunskap. Det är den form av kunskap som kännetecknas av att den är svår att sätta ord på och kan ses som intuitiv kunskap. Syftet är att synliggöra yrkeskunnandet hos några speciallärare i matematik, så som det framträder genom deras egna reflektioner kring sitt yrkesutövande. Detta undersöks genom dialogseminariemetoden där speciallärares inre reflektioner lyfts samt deras reflektioner i gruppsamtal. Resultatet visar att de reflekterar mycket kring undervisningens utformning och hur det påverkar elevernas inlärning och utveckling. Speciallärarna avspeglar även hur deras praktiska handlande till stor del handlar om bemötande av elever och lärare och betonar vikten av en fungerande relation för att få till stånd en god undervisning. Deras erfarenhet har haft stor betydelse för hur de handlar i praktiken och har utvecklat deras yrkeskunnande genom åren. Speciallärarnas kunskaper skildras inom både episteme, techne och fronesis, vilket är i linje med det didaktiska uppdraget som för en professionell lärare innebär att förmågorna omfattas av akademisk kunskap samt praktisk och etisk handlingskunskap. Det etiska handlandet visar sig bland annat i form av ett öppet förhållningssätt gentemot såväl elever som kollegor. Deras tysta kunskap framträder i exempelvis deras instinktiva uppfattning om rätt handlande i olika situationer.