Dissertations / Theses: 'Speciallärare i matematik'

1

Bernövall, Jeanette, and Lisa Björklund. "Speciallärare i matematik : Några speciallärares upplevelser av sin yrkesroll i praktiken." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131060.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Norman, Ann Kristine. "Speciallärare i matematik - förväntningar och realitet : En kvalitativ studie som beskriver och analyserar arbetsuppdraget som speciallärare i matematik." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85474.

Full text

Abstract:

Höstterminen 2008 återinfördes speciallärarutbildningen, men nu med olika specialiseringar och ett vidare arbetsuppdrag. I dagens skolkontext ska yrkesrollen etableras för speciallärarna i matematik och frågan är hur denna yrkesroll gestaltar sig, då tidigare forskning påvisat svårigheter att förändra de specialpedagogiska yrkesfunktionerna. Vidare har rektor det yttersta ansvaret för att leda och utveckla det pedagogiska arbetet vid en skolenhet och därigenom mandat att också påverka speciallärarens yrkesroll. Med utgångspunkt i detta var studiens syfte att, utifrån speciallärares och rektorers perspektiv, beskriva arbetsuppdraget som speciallärare i matematik. Syftet var också att tolka, beskriva och analysera hur målen för speciallärarutbildningen kommer till sin rätt i den praktiska verksamheten. Med hjälp av enkät genomfördes en totalundersökning bland pedagoger som utexaminerats till speciallärare i matematik vid Umeå universitet. Ett antal rektorer, med erfarenhet av arbete med speciallärare i matematik, intervjuades också. Lite drygt 85% av speciallärarna besvarade enkäten och samtliga tillfrågade rektorer tackade ja till att delta i studien. Hermeneutiken inspirerade därefter både bearbetning och analys av det empiriska materialet och ansatsen var induktiv. Resultatet visar, från både speciallärarnas och rektorernas perspektiv, att dagens speciallärare i matematik i allmänhet verkar i ett nytt, vidare arbetsuppdrag som går i linje med examensordningen för utbildningen. Dock beskriver exempelvis en fjärdedel av speciallärarna ett komplext arbetsuppdrag och olika organisatoriska och skolkulturella hinder som kan försvåra arbetet. Resultatet visar också att det råder en förvirring beträffande skillnader och likheter mellan speciallärare och specialpedagog och att det kan vara en utmaning att få till den specialpedagogiska yrkesrollen i praktiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Karlsson, Eva, and Ek Ingrid Posserud. "Speciallärarens komplexa verktygslåda : En intervjustudie med nio speciallärare i matematik om identifiering, insatser och utvärdering beträffande stöd i matematik." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-171927.

Full text

Abstract:

Speciallärare med inriktning matematikutveckling har identifierats som en viktig person för alla elevers lärande i matematik, men lite har forskats på hur identifiering, insatser och utvärdering förstås av specialläraren. Syftet med studien är att studera uppfattningar som speciallärare med inriktning matematikutveckling ger uttryck för beträffande forskningsfrågor gällande matematik. Studien utgår från intervjuer med nio speciallärare verksamma i årskurs 1 - 9 samt i gymnasiet. I studien används en fenomenografisk analysprocess för att komma åt djupet i speciallärarnas uttalanden om identifiering av stödbehov, insatser för lärande i matematik samt utvärdering av gjorda insatser. Resultat synliggör följande beskrivningskategorier: kartläggning och bedömning, möten och samtal, informella identifieringsmetoder, organisation, metod, material, relationers betydelse, formell utvärdering, utvärdering i samspel med andra, informell utvärdering samt speciallärarnas uttalade dilemman beträffande dessa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Waiswa, Peter. "Speciallärare med inriktning mot matematik, behövs det? En kvalitativ studie som beskriver och analyserar behovet av speciallärare med inriktning mot matematik." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-170296.

Full text

Abstract:

Idag utbildas speciallärare med olika inriktningar, mot språk, mot särskolan och mot matematik. Det utbildas också specialpedagoger. Dessa examinas sedan för att inneha olika yrkesroller. Syftet med denna studie är att undersöka glappet mellan verksamhetens behov och policydokumenten i relation till yrkesroller som definieras i styrdokumenten. Sju rektorer och en biträdande rektor har intervjuats. En skola hade två speciallärare, en med inriktning språk och en med inriktning matematik. Detta var en F – 9 skola med närmare 400 elever. Vid en skola, F – 9 hade man en specialpedagog med en gammal utbildning som vid legitimationsreformen hade fått behörighet som specialpedagog, speciallärare med inriktning matematik och speciallärare med inriktning språk. Hon jobbade dock uteslutande som specialpedagog. Ingen annan skola i hade en speciallärare med inriktning matematik anställd. Flera rektorer utryckte en önskan om att ha en speciallärare med inriktning matematik i sin organisation men ansåg att dom inte hade utrymme för både en med inriktning språk och matematik. Flera rektorer ansåg att det var inom svenska som de största behoven av särskilt stöd fanns. Flera rektorer sade sig känna till att det fanns olika inriktningar i utbildningen för specialpedagogisk kompetens. En rektor ansåg att de olika yrkesrollerna är bara titlar som inte har någon praktisk betydelse. En rektor ansåg att: Det primära för verksamheten var att få tag på rätt person, om den personen har en speciallärarexamen, oavsett inriktning, är det ett stort plus. Empirin till denna studie har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Den teoretiska bakgrunden till denna studie är inspirerad av Claes Nilholms didaktiska teorier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Landers, Lena. "Framgångsfaktorer för elevers lärande i matematik : En kvalitativ studie om speciallärares uppfattningar om matematiksvårigheter och elevers lärande i matematik." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134280.

Full text

Abstract:

En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativa förmågor och färdigheter i matematik. Tidigare studier visar att det finns många orsaker till att elever hamnar i matematiksvårigheter. I den här studien som har en kvalitativ metodansats undersöker jag speciallärarnas uppfattningar om framgångsfaktorer för elevers lärande i matematik. Utifrån deras erfarenheter kring matematiksvårigheter och deras kunskap om preventioner och interventioner i matematik görs en jämförelse med forskningen i det aktuella området. I studien kartläggs vilka faktorer som kan underlätta alla elevers lärande i matematik utifrån ett relationellt-och sociokulturellt perspektiv på lärande eftersom det är väsentligt att undervisningen organiseras och utgår från elevers lärande och behov. Utifrån det empiriska materialet har jag gjort en tematisk analys där jag har funnit följande underrubriker: Undervisning, Arbetsminne, Självkänsla, Engagerande undervisning, Artefakt, Synliggöra elevers lärande, Anpassningar för lärande, Intensivundervisning, Alternativa hjälpmedel, Elevaktiv undervisning, Kollegialt lärande samt Engagerade lärare. Matematikundervisningens betydelse kommer fram som ett genomgående tema i alla delar. Det är i undervisningen svårigheterna uppstår i matematik men det är även där det finns möjligheter för eleverna att lyckas med sitt lärande i matematik. Det är centralt att det finns arbetssätt som underlättar lärande men framför allt visar studien att den enskilda framgångsfaktorn för elevers lärande i matematik är en skicklig matematiklärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Glowacki, Camilla, and Jasminka Zulic. "Speciallärares uppfattningar om inkluderande undervisning i matematik." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32292.

Full text

Abstract:

Sammanfattning/abstrakt Glowacki, Camilla & Zulic, Jasminka (2017). Speciallärares uppfattningar om inkluderande undervisning i matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragVår förhoppning är att vi utifrån informanternas erfarenheter kan bidra med goda exempel på strategier för inkludering av alla elever i den ordinarie matematikundervisningen. Detta är högaktuellt eftersom forskning om inkludering visar att segregerande lösningar fortfarande används för att stödja och hjälpa elever i behov av särskilt stöd i matematik. SyfteSyftet med studien är att belysa hur några speciallärare uppfattar att de medverkar till en inkluderande undervisning i matematik. FrågeställningarFör att uppfylla studiens syfte behandlas följande frågor:● Vad innebär inkludering för informanterna?● Hur uppfattar informanterna sin roll när det gäller att skapa inkluderande miljöer i matematikundervisningen på skolorna?● Hur uppfattar informanterna att inkludering gestaltas i praktiken? TeoriBronfenbrenners (1979) ekologiska tolkning av systemteori används som teoretisk utgångspunkt eftersom den hjälper oss att skapa förståelse för hur alla delar i elevens miljö samverkar och påverkar elevens utveckling och skolprestationer. Därför riktar vi vår uppmärksamhet mot lärmiljön och olika aspekter av den som av forskare konstaterats vara av betydelse för eleven. MetodI studien inspirerades vi av den fenomenografiska ansatsen med vars hjälp vi fick förståelse för informanternas upplevelser av och uppfattningar om inkludering i matematikundervisningen. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes för att behandla våra frågeställningar.ResultatStudien visar att samtliga utbildade speciallärare med inriktning mot matematikutveckling även arbetar med skolutveckling och att de har en positiv inställning till begreppet inkludering. Sammanhang, samhörighet, delaktighet, tillhörighet och helhet är ord som används av våra informanter för att definiera inkludering. I praktiken finns det en tolkningsvariation vilken leder till att olika strategier tillämpas i arbetet. I arbetet med eleverna är det speciallärarnas uppfattning att det är viktigt att lärarna differentierar undervisningen. Samtliga speciallärare utom en har som strategi att arbeta med eleverna enskilt. Speciallärarna medverkar även i att utveckla strategier för att skapa ett tillåtande och öppet klassrumsklimat. För att få förståelse för alla elevers agerande ska alla system studeras noga för att få ett helhetsperspektiv i enlighet med Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979). För att genomföra nödvändiga förändringar i skolan är det viktigt att utveckla en övergripande strategi på organisationsnivå. ImplikationerVi tycker oss förstå att det är viktig att ha en egen uppfattning om inkluderingsbegreppet för att kunna utveckla strategier på individ-, grupp- och organisationsnivå. Studien indikerar också att det finns ett behov av att ha en mer genomtänkt strategi på organisationsnivå på skolorna som inte bara engagerar speciallärare utan hela skolans personal i arbetet med inkludering. Vi har fått insikt om att arbetet med att skapa balans mellan individens och klassens behov är en stor utmaning och att ett gemensamt förhållningssätt i personalstyrkan kan underlätta arbetet med att inkludera alla elever på skolan. Den kunskap som vi har fått under arbetets gång om betydelsen av olika strategier för samarbete mellan olika yrkeskategorier har stärkt oss i vår uppfattning om att specialläraren har en viktig roll i arbetet med inkludering.SlutsatsInkludering är ett komplext begrepp som kräver en gemensam förståelse av hela skolans personal för att arbetet med inkludering ska leda till god skolutveckling. Nyckelord: Matematikundervisning, Inkludering, Speciallärare, Strategi, Samundervisning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Sandin, Lena, and Catarina Wästerlid. "Matematik - ett kommunikationsämne : En intervjustudie om speciallärares syn på samtalets betydelse i matematik." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9680.

Full text

Abstract:

Syftet med följande arbete är att belysa hur speciallärare ser på samtalets betydelse i matematik med fokus på elever i behov av särskilt stöd. I studien beskriver vi även hur speciallärarna tänker kring hur barn lär matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sätta ord på sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi främst forskning som handlar om språkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang. Utifrån nio kvalitativa intervjuer med speciallärare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville också undersöka speciallärarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lärandet i matematik och dess effekter i undervisningen. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att speciallärarna i vår studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lärande i matematik och som en förutsättning för elevens förståelse. När eleverna sätter ord på sina tankar ges de möjlighet att få syn på och strukturera sin kunskap. Vidare anser de att muntlig interaktion, där lärandet sker i ett socialt sammanhang, gynnar begrepps- och kunskapsutvecklingen i matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Jansson, Therése. "Extra anpassningar och särskilt stöd i matematik : Hur ser speciallärare i matematik på stödinsatser i matematikundervisningen?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48358.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur speciallärare i matematik ser på extra anpassningar och särskilt stöd i matematikundervisningen. Studien har en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra speciallärare i matematik verksamma på F-6 och 7-9 skolor för att få en förståelse för hur speciallärare i matematik ser på de nya direktiven i skollagen kring stödinsatser. Som analysverktyg har gällande skollag, Lgr 11 samt Skolverkets allmänna råd använts men även olika specialpedagogiska perspektiv. Resultatet i studien visar att tre av speciallärarna i matematik ser extra anpassningar som ett enklare mellansteg mellan elevens behov och särskilt stöd men att anpassningar inte upplevs som en ny företeelse bland lärarna. Däremot är det ingen av speciallärarna i matematik som upplever att arbetet med extra anpassningar har minskat den administrativa bördan. I resultatet framgår även att speciallärarna i matematik inte upplever någon tydlig gräns mellan extra anpassningar och särskilt stöd utan det är insatsens karaktär som är avgörande. Resultatet visar också att omfattning, varaktighet och ingripande karaktär är viktiga parametrar i definitionen av särskilt stöd. I studien kan också olika specialpedagogiska perspektiv urskiljas vars betydelse framträder i speciallärarnas beskrivningarna av konsekvenserna för såväl skolans arbete som i förhållningssättet till elever i behov av stöd. För att de nya bestämmelserna kring stödinsatser ska få önskad effekt är det av betydelse att speciallärare i matematik har den kompetens som krävs för att bedöma och tolka extra anpassningar och särskilt stöd i syfte att kunna vägleda matematiklärare i arbetet mot att elever ska nå målen för utbildningen.
The aim of this study is to investigate special adjustments and special support in the mathematics education from a special education teacher in mathematics perspective. The study has a hermeneutical approach. Accordingly, semi-structured interviews with four special education teachers in mathematics from grade F-6 and grade 7-9 has been used to gain an understanding of how special education teachers in mathematics view the new directives in the school law regarding support measures. The analytical tools that has been used are the Swedish School Law, the curriculum (Lgr 11) , general advice from the Ministry of Education and perspectives on special education. The result of the study shows that three of the special education teachers in mathematics see the special adjustments as a path between the students’ needs and special support but the teachers doesn´t regard it as anything new. However, none of the special education teachers in mathematics notice any decrease in administrative burden in the work of special adjustments. Also noticeable from the results, is that the special education teachers in mathematics experience make no difference between the special adjustments and special support. Rather, it was the character of the special educational support that was definitive. The result also shows that the width, length and level of involvement are important indicators when measuring special support. In the study different perspective on special education can be noticed in the special education teachers in mathematics descriptions of the consequences for both the school's work as in the approach to students in need of support. So, if the new laws regarding special educational support will have the desired effect, it is necessary that the special education teachers in mathematics have the required level of competence to interpret what special adjustments and special support is and being able to guide teacher in mathematics to be able to guide students to achive the educational goals.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Sjölander, Nordin Camilla. "Problemlösning i matematik : ett lärandeobjekt för learning study." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7603.

Full text

Abstract:

Syfte: Målet med undersökningen var att få kunskap om hur undervisningen kan stärka elevens förmåga att tillämpa problemlösning i matematik. Målet är att finna de kritiska aspekterna av att tillämpa problemlösning. I undervisningssituationen fann jag det intressant att se vilka förändringar som gjorde skillnad för elevens lärande. Teori/Metod: Undersökningen är en learning study som utförs i en åk 8. Datamaterialet baseras på samtal, intervjuer, observationer och tester. Detta material ligger som grund då jag med hjälp av variationsteorin använder denna teori som analysredskap. Resultat: Resultatet visar eleverna saknade strategier och metoder för att utföra problemlösningsuppgifter. Vid cykel 1 visade testresultatet att eleverna förbättrade sin förmåga att arbeta med problemlösningsuppgifter då de deltagit i lektioner som bearbetade det valda lärandeobjektet. Däremot skedde ingen stor förbättring vid cykel 2. De deltagande pedagogernas reflektion kring learning study blev positiv. De såg det som en förmån att få samarbeta kring ett specifikt lärandeobjekt. Learning study ser de som en god fortbildningsverksamhet inom skolan. Speciallärarens roll skulle till karaktären kunna vara både handledande men även deltagande i en learning study. Resultatet visar att learning study som metod och variationsteori stöder specialläraren i sitt arbete att möta elever med särskilda behov i syfte att individualisera på bästa sätt.
Purpose: The purpose of this study was to gain knowledge of how teaching can enhance pupils’ ability to apply problem-solving in mathematics. The goal is to find the critical aspects of applying problem-solving. In the teaching situation, I found it interesting to see what changes that made a difference to pupils’ learning. Theory/Method: This study is a learning study conducted in an eighth grade. The data is based on discussions, interviews, observations and tests. This material is the basis on which I am using the variation theory as an analytical tool. Result: Results show that pupils lacked strategies and methods for problem solving. The test result in cycle 1 showed that pupils improved their ability to work with problem-solving tasks when they participated in lessons dealing with the chosen object of learning. However, there was no significant improvement in cycle 2. The participating educators' reflection on learning study was positive. They saw it as a privilege to collaborate around a specific learning object. They see learning study as a useful further training activity within school. Specialteacher's role could be supervising, but also participating in a learning study. The results show that the learning study as a method and as a variation theory support special education teachers in their work to meet pupils with special needs in order to individualize the best way.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Larsson, Hanna, and Emma Bennerhag. "Yrkeskunnande hos speciallärare i matematik : Varför gör jag som jag gör egentligen?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-50034.

Full text

Abstract:

Läroplanerna (Skolverket, 2011, 2019) synliggör att skolan idag har ett uppdrag, med eleven i centrum, som ska möta elevernas olikheter och förutsättningar till lärande. De ska få det stöd de behöver för optimal kunskapsutveckling. Speciallärarens uppdrag och färdighet överspänner både individnivå, gruppnivå och organisationsnivå, i verksamheten. Studien utgår från Aristoteles kunskapsnivåer episteme, techne och fronesis som handlar om teoretisk kunskap, praktisk kunskap och praktiskt handlande, vilket leder in på begreppet tyst kunskap. Det är den form av kunskap som kännetecknas av att den är svår att sätta ord på och kan ses som intuitiv kunskap. Syftet är att synliggöra yrkeskunnandet hos några speciallärare i matematik, så som det framträder genom deras egna reflektioner kring sitt yrkesutövande. Detta undersöks genom dialogseminariemetoden där speciallärares inre reflektioner lyfts samt deras reflektioner i gruppsamtal. Resultatet visar att de reflekterar mycket kring undervisningens utformning och hur det påverkar elevernas inlärning och utveckling. Speciallärarna avspeglar även hur deras praktiska handlande till stor del handlar om bemötande av elever och lärare och betonar vikten av en fungerande relation för att få till stånd en god undervisning. Deras erfarenhet har haft stor betydelse för hur de handlar i praktiken och har utvecklat deras yrkeskunnande genom åren. Speciallärarnas kunskaper skildras inom både episteme, techne och fronesis, vilket är i linje med det didaktiska uppdraget som för en professionell lärare innebär att förmågorna omfattas av akademisk kunskap samt praktisk och etisk handlingskunskap. Det etiska handlandet visar sig bland annat i form av ett öppet förhållningssätt gentemot såväl elever som kollegor. Deras tysta kunskap framträder i exempelvis deras instinktiva uppfattning om rätt handlande i olika situationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Berg, Emma, and Andersson Nina Huovinen. "Matematik i ett flerspråkigt klassrum : -en intervjustudie om hur lärare arbetar språkutvecklande i matematik." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20291.

Full text

Abstract:

Många flerspråkiga elever misslyckas i ämnet matematik och enligt många forskare kan ett språkutvecklande arbetssätt vara framgångsrikt för dessa elevers kunskapsutveckling. Detta föranledde studiens syfte, att undersöka på vilka olika sätt matematiklärare arbetar språkutvecklande i matematikundervisningen. I studiens del om tidigare forskning lyfts arbetssätt som främjar språkutvecklingen i matematiken fram. Utifrån nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med matematiklärare från lågstadiet och gymnasiet, har vi samlat in data i syfte att få en bredare kunskap om lärares språkutvecklande arbetssätt samt att jämföra dessa. Studiens resultat analyserades i förhållande till det sociokulturella perspektivet, intellektuella och fysiska redskap som medierande verktyg, scaffolding och de två specialpedagogiska perspektiven, relationellt och kategoriskt. Studiens resultat visade att samtliga lärare ansåg språket vara en betydande faktor i matematikundervisningen. Därav utgjorde språket ofta ett hinder för flerspråkiga och skapade utmaningar inom problemlösning. Olika typer av samtal användes av alla lärare i syfte att utveckla matematiskt språk och förståelse. Dock fanns skillnader i utförandet, lågstadielärarna stöttade eleverna språkligt med hjälp av bilder och laborativt material medan gymnasielärarna stöttade eleverna genom att förklara nya ord och begrepp. Ingen av lärarna ansåg sig medvetet använda någon särskild metod för språkutvecklande arbete i matematikundervisningen, dessutom hade ingen ett fungerande samarbete med studiehandledare. Resultatets slutsatser ledde till följande förslag på tillämpningar inom det specialpedagogiska området. En medvetenhet kring språkutvecklande arbetsmetoder i matematik som gynnar flerspråkiga elever kan hjälpa speciallärare att handleda kollegor i skapandet av en språkfrämjande lärmiljö. Genom kunskap om flerspråkiga elevers förutsättningar och behov kan lärare och speciallärare gemensamt arbeta språkutvecklande och på så sätt förebygga uppkomsten av språkliga hinder i matematiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Belina, Patrik. "Matematik är lätt! Eller? : En intervjustudie med speciallärare om hur de beskriver matematiksvårigheter." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104885.

Full text

Abstract:

Massmedier utmålar den svenska skolan som i stadigt förfall. Enligt den senaste PISA undersökningen har resultaten i matematik försämrats jämfört med tidigare undersökningar. För att ge elever det stöd de behöver i matematik spelar kartläggningen av deras kunskaper en avgörande roll. En kartläggning behöver ge utförlig och entydig beskrivning av elevers kunskaper som förstås av alla inblandade parter. Denna studie undersöker hur speciallärare och specialpedagoger beskriver matematiksvårigheter samt om hur de upptäcker, kartlägger och organiserar stödundervisningen för elever i matematiksvårigheter. Studien visar att intervjuade speciallärare och specialpedagoger beskriver matematiksvårigheter på samma sätt som också återkommer i forskningen. De finner diagnosen dyskalkyli problematisk då den beskriver elevens matematiksvårigheter, men inte dess orsaker. Speciallärarna och specialpedagogerna ser ett mervärde av diagnosticering om de får veta vad de ska göra med en elev som har dyskalkyli. Även i fråga om väl utförd kartläggning är både forskning och informanter eniga om dess betydelse för stödundervisningens utformning. Speciallärarna och specialpedagogerna anser entydigt att många elever i matematiksvårigheter utvecklar känslomässiga blockeringar som gör det svårare att arbeta med matematik. De för också fram betydelsen av att förebyggande insatser införs redan när eleverna börjar lågstadiet. Studien visar att matematikundervisningen bör arbeta än mer med att utveckla elevernas förståelse för matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Hulander, Malin. "Specialundervisning i matematik : Speciallärare och specialpedagogers arbete med elever i årskurs F-3." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15500.

Full text

Abstract:

InledningS peciallärare och specialpedagoger axlar en viktig roll för de elever som har svårigheter i bland annat matematik. För att förstå hur dessa arbetar och finna framgångsrika metoder följer här en undersökning som berör deras arbetssätt, metoder och perspektiv i matematikundervisningen av elever i årskurserna F-3. Syfte Syftet är att förstå vilka arbetssätt och metoder som speciallärare och specialpedagoger använder i matematikundervisningen för elever i årskurs F-3, samt hur de förhåller sig till det relationella- respektive kategoriska perspektivet. Metod Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultat Resultatet visar att informanterna lägger stor vikt vid intensivperioder, variation, hjälpmedel, konkret material samt laborativ undervisning. Majoriteten önskar mer insyn i den ordinarie undervisningen samt mer tid till samarbete med klasslärare och organisation. Resultat visar även att majoriteten av informanternas arbete är genomsyrat av ett relationellt perspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Grundal, Fanny, and Emmie Johansson. "Speciallärares syn på särskilda utbildningsbehov i matematik : Möjligheter och svårigheter i undervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49534.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka speciallärares syn på matematiksvårigheter i grundskolans tidiga år. Vi ville söka svar på vilka svårigheter speciallärare med utbildningen specialisering mot matematikutveckling ansåg vara mest förekommande inom matematikämnet. Studien syftade även till att ta reda på vilka arbetssätt de menade vara mest effektiva i arbetet med elever i matematiksvårigheter, samt vilka orsaker de ansåg kunna ligga bakom dessa svårigheter. Studien grundades på en semistrukturerad metod, där kvalitativa intervjuer användes till datainsamling. I studien har fyra speciallärare intervjuats, alla från olika skolor och län, men med samma utbildning. Resultatet visade att speciallärarna ansåg att de mest förkommenade matematiksvårigheterna fanns inom området taluppfattning. Speciallärarna påpekade även att det inte fanns en metod som fungerar på alla utan det berodde på elev och situation. Under intervjuerna fokuserades även på olika begrepp som varit väsentliga för denna studie. En fråga var hur speciallärarna definierar begreppet SUM, vilket gav lite olika svar. Ett par av speciallärarna ansåg att SUM kunde innefatta både elever i matematiksvårigheter, men även elever med fallenhet för matematik. De andra svarade att SUM är elever i svårigheter, vilket även mycket av forskningen pekar på. Ett annat begrepp som diskuterades var dyskalkyli. Detta begrepp har inte helt definierats av tidigare forskning, och innebörden har heller inte bekräftats. Samtliga speciallärare poängterade att de inte använde sig av begreppet eftersom de inte var säkra på vad det innebar, utan använde sig istället av ordet matematiksvårigheter. Matematiksvårigheter är därför även det begrepp vi använt oss av genomgående i studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Tollestam, Irina, and Petra Wennerberg. "Arbete med elever i matematiksvårigheter : En intervjustudie med speciallärare/specialpedagoger." Thesis, Stockholm University, Department of Special Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-39996.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det specialpedagogiska stödet till elever i matematiksvårigheter i skolans tidigare år. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade tio speciallärare/specialpedagoger på nio skolor i två olika kommuner. Majoriteten av pedagogerna hade specialpedagogexamen, men de flesta arbetade i praktiken som speciallärare. Samtliga speciallärare/specialpedagoger hade lång undervisningserfarenhet, dock inte specifikt av matematiksvårigheter. I litteraturgenomgången framgick att det råder oenighet mellan forskare om hur matematiksvårigheter ska definieras. Vårt resultat visade att även de intervjuade speciallärarna/specialpedagogerna upplevde att det var svårt med definitionen, eftersom de ansåg att många olika faktorer kan påverka att en elev är i matematiksvårigheter. Resultatet visade att speciallärarna/specialpedagogerna arbetade mycket med att stärka elevernas självkänsla genom att tillsammans se till att eleven lyckades i olika moment. Det många elever i matematiksvårigheter hade problem med enligt speciallärarna/specialpedagogerna var taluppfattning och att använda sig av olika strategier i sitt räknande. För att öka förståelsen använde de sig av olika typer av konkret material, allt från klossar till kortlekar. De menade att det viktigaste av allt var att "prata" matematik i olika gruppkonstellationer för att befästa elevernas kunskaper. Vikten av tidiga men även förebyggande insatser för elever i matematiksvårigheter betonades av speciallärarna/specialpedagogerna, men det framkom att det var läs- och skrivsvårigheter som prioriterades i de lägre åldrarna. Det framkom i vår studie att en kombination av flera orsaker kan leda till att en elev får eller är i matematiksvårigheter. Lärandemiljön och dålig självkänsla ansågs vara av stor betydelse. För att hjälpa elever i matematiksvårigheter krävs ett bra samarbete mellan berörda pedagoger där de tillsammans planerar undervisningen utifrån elevens behov, styrkor och intressen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Hoff, Matilda. "Samarbete i ett inkluderande matematikklassrum : En kvalitativ fallstudie om samarbetet mellan speciallärare och ämneslärare i matematik." Thesis, Linköpings universitet, Matematik och tillämpad matematik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134041.

Full text

Abstract:

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie om samarbetet mellan ämneslärare i årskurs 7-9 och speciallärare i matematik i ett inkluderande klassrum. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärarna kan utforma sitt samarbete för att gynna elever i behov av särskilt stöd i det inkluderande klassrummet. Fallstudien genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med en fokusgrupp. Fokusgruppen bestod av en speciallärare och en ämneslärare i matematik som samarbetade med inkluderande stödundervisning. Intervjudatan analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visar att lärarna behövde ha en gemensam utgångspunkt och samma målsättning för att gynna eleverna. Vidare visade resultatet att lärarna samarbetade genom att de arbetade på en jämlik nivå, var flexibla och varierade undervisningen. Oavsett undervisningssätt behövde lärarna skolledningens stöd för att inkluderingsarbetet skulle bli framgångsrikt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Dahlman, Åsa, and Ericsson Jenny Grom. "Utveckling av andraspråkselevers kommunikationsförmågor i matematik : Framgångsrika strategier enligt några speciallärare, specialpedagoger och lärare." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54779.

Full text

Abstract:

Då kommunikationsförmågorna fått ett större utrymme i kursplanen i matematik i den svenska grundskolan, samtidigt som andelen andraspråkselever ökat, ansåg vi det viktigt och intressant att undersöka hur speciallärare och lärare undervisar för att stärka kommunikationsförmågorna för dessa elever. Syftet med studien var därför att få kunskap om och förståelse för vilka undervisningsstrategier som några speciallärare, specialpedagoger och lärare använder för att främja andraspråkselevers kommunikationsförmågor i matematik. I studien användes en kvalitativ metodansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna bestod av sex speciallärare, två specialpedagoger och fyra lärare från tre olika kommuner. I studiens bakgrund behandlades kommunikationsförmågorna som verktyg för lärande, det specifika matematikspråket, andraspråk och matematik samt hinder och framgångsfaktorer för utvecklandet av kommunikationsförmågorna. Resultatet beskriver goda relationer samt kunskap om andraspråkselevernas varierande bakgrund som framgångsfaktorer, vilket i studien presenteras genom det sociokulturella perspektivet. Dessutom lyfts i resultatet ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i elevnära kontexter och med strukturerade kommunikativa övningar som en framgångsrik undervisningsstrategi. Resultatet visar också att en god samverkan mellan olika lärarprofessioner inklusive studiehandledare gynnar andraspråkselevers matematikutveckling. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv ses speciallärarens specifika kompetens som viktig för att säkerställa att hänsyn tas till alla andraspråkselevers olika förutsättningar, dock behöver kompetensen utökas till att även innefatta kunskaper om inlärning av och på ett andraspråk i matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Evenäs, Sjöström Maria. "Perspektiv på speciallärarrollen i matematik." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32287.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Långberg, Irena. "Hur gör specialläraren specialundervisning i matematik speciell? Elevuppfattningar och förväntningar på lärande i matematik ur ett sociokulturellt perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34309.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet är att utifrån ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik på grundskolan kan utformas för speciallärarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lärande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förväntningar på speciallärarens kompetens och arbetssätt i ämnet matematik på grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkätundersökning utförd bland samtliga elever i årskurs nio i en kommun för att belysa problemområdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid.Resultaten av min undersökning pekar på att elever generellt har uppfattningen att lärande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske på individ-, grupp- och organisationsnivå, med tonvikt på gruppnivån i form av särskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstämmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av särskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallärare i grundskolan, 23 % uppger att de själva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan. I elevintervjuerna framkom förväntningar på speciallärarna om ämneskompetens, förmåga att förmedla matematikkunskap och elevfokus genom ett individanpassat arbetssätt i samråd med eleven som en förutsättning för specialläraryrket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Isaksson, Karin, and Magdalena Norlén. "Matematiksvårigheter : En studie utifrån några pedgogers på hinder och anpassningar i matematik för elever i svårigheter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28263.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lärandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svårigheter i ämnet, samt hur några pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrån ett inkluderande perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ ansats där 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklärare, speciallärare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvårigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svårigheter beror på en rad olika faktorer som visar på framgångsrika respektive mindre framgångsrika arbetssätt som påverkar undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse där en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov. Gruppens storlek relateras också till känslan av att inte hinna med på grund av tidspress, dels hinna med alla individer samt hinna med alla moment som finns med i det centrala innehållet i matematik. De pedagogerna som har ett samarbete med andra pedagoger värdesätter detta, medan de pedagoger som inte har något samarbete, skulle önska mer av det. Slutsatser som kan dras är att matematiksvårigheter inte enbart uppfattas bero på en faktor utan man måste ta hänsyn till olika perspektiv för att möta elever i matematiksvårigheter, vilket även forskningslitteraturen tar upp. Dessa faktorer ligger sedan till grund för de anpassningar som görs i undervisningssituationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Granetin, Camilla, and Samar Khadar. "Hur lärare och speciallärare främjar matematikutveckling för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54714.

Full text

Abstract:

Lärare och speciallärare använder sig av varierade metoder och strategier för att främja matematikinlärning för alla elever och särskilt för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF-diagnoser). Elever med NPF-diagnoser har ofta behov av extra anpassningar i skolan och ibland även behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att öka förståelsen av hur lärare och speciallärare arbetar för att främja lärande och matematikutveckling för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien undersöker vilka didaktiska strategier och anpassningar lärare och speciallärare använder i sin matematikundervisning för att underlätta kunskapsinhämtning för elever med NPF-diagnoser i matematik för att dessa elever lättare når kunskapsmålen. Studien uppmärksammar även samarbetet mellan lärare och speciallärare. För att uppnå studiens syfte och dess frågeställningar används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval av lärare och speciallärare. Resultatet visar att metoderna, strategierna och anpassningarna som lärare och speciallärare använder i sin matematikundervisning för elever med NPF-diagnoser ger eleverna en ökad möjlighet till måluppfyllelse i ämnet. Utifrån de didaktiska strategierna och anpassningarna som lärare och speciallärare använder, utvärderas matematikundervisningen och vidare förändringar och förbättringar genomförs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Brandberg, Anna-Lena, and Maria Wennerström. "Speciallärares kommunikation med matematiksvaga elever." Thesis, Linnaeus University, School of Computer Science, Physics and Mathematics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-7821.

Full text

Abstract:

Undersökningen beskriver den matematiska kommunikationen mellan speciallärare och matematiksvaga elever. Den empiriska datan består av två matematiklektioner från år 9 i grundskolan. Datan analyserades för att finna olika typer av kommunikation.

Lärarna var i många delar medvetna i sitt sätt att kommunicera med eleverna och undervisningsmiljön kändes trygg. Under lektionerna observerades två parallella språk, ett vardagsanknutet och ett matematiskt språk. Det framkom att ett tydligt förhållningssätt beträffande matematiskt språk kan underlätta för elevens inlärning samt medvetandegöra läraren om den kommunikativa betydelsen i undervisningen med styrdokumentens mål i fokus.

The present investigation describes the mathematical communication between the special needs teacher and pupils with mathematical disabilities. The empirical data consists of two mathematics lessons from grade 9 in the compulsory school. The data was analyzed in order to find different kinds of communication. The teachers were in many ways aware of their way to communicate with pupils and the teaching environment felt confident. During the lessons two parallel languages were observed, one everyday related and one mathematical language. It was found that keeping a distinct approach to the mathematical language can facilitate student learning and make the teacher aware about teaching communicatively with steering documents goals in focus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Blomqvist, Kristina. "Speciallärarens roll i folkhögskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-170301.

Full text

Abstract:

Har specialläraren i matematik en plats i folkhögskolan? Genom en kvalitativ intervjustudie av sex anställda på två olika folkhögskolor analyserades behovet och förväntningarna på en speciallärare i matematik. Tre kategorier av personalgrupper intervjuades: rektor, lärare i matematik och stödperson/ resurs. Resultatet visar att det finns ett uttalat behov av specialpedagogisk kompetens hos alla kategorier av intervjuade. Det framgår också att folkhögskolans arbetssätt har ett specialpedagogiskt perspektiv som till stor del kan fylla detta behov. Folkhögskolans verksamhet bygger på en god kommunikativ förmåga mellan deltagare och lärare och ett kontinuerligt professionellt samarbete mellan olika personalkategorier. Det bidrag en speciallärare kan tillföra i folkhögskolan är att utveckla lärmiljön och introducera nya verktyg i matematikundervisningen.
Does special educators in mathematics have a function in Folk High Schools? Through a study using a qualitative interview method, the need and the expectation of a special educator in mathematics were investigated. From two different Folk High Schools six employees from three different categories; principals, teacher in mathematics and assistants were interviewed. In the interviews an expression of a need for special education among the pupils were addressed. This need was shown to be fulfilled through the Folk High Schools way of teaching. The Folk High School education system is built on good communication between pupils and teachers and an extended collaboration between professions. A special educator can contribute with new tools for education in mathematics and develop the local school environment at the Folk High School.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

tindberg, ola. "Elevers berättelser om matematik : Ur ett specialpedagogiskt perspektiv." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43544.

Full text

Abstract:

Sammanfattning/Abstract Tindberg, Ola (2018). Elevers berättelser om matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Förhoppningen är att denna studie ska ge vidare kunskap om vilka förebyggande och åtgärdande specialpedagogiska insatser som är viktiga för att elever som upplever matematikångest ska få den hjälp som de behöver för att bli kvitt eller dämpa sin matematiska ångest. Syfte och frågeställningar Denna studies syfte är att öka kunskapen om elevers upplevda svårigheter i matematik genom att ta del av elevernas berättelser om sina upplevelser och erfarenheter av matematik; från deras tidigaste matematikupplevelser i barndomen fram tills idag på gymnasiet. Studien eftersöker även faktorer – positiva som negativa – som kan ha inverkan på elevernas matematiksvårigheter. Frågeställningar Vad framträder som betydelsefullt, positivt som negativt, i några elevers berättelser om matematik? Vad i elevernas berättelser om matematik kan relateras till matematikångest? Teori Arbetet utgår från ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att utgå från det sociokulturella perspektivet ses problematiken och åtgärderna genom det perspektiv som mest präglar den svenska pedagogiken. Samtidigt är det inom den specialpedagogiska verksamheten vi möter barn i svårigheter. Därför är det väsentligt att förstå vilka perspektiv som den specialpedagogiska verksamheten utgår ifrån. Metod För att kunna svara på studiens frågeställningar, valdes en kvalitativ studie i formen livsberättelser. Urvalet är ett målinriktat urval bestående av fyra gymnasieelever i åldern 17-18 år som anser sig vara i matematiksvårigheter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Datamaterialet bearbetades med inspiration av narrativ teori och resulterade i fyra personliga berättelser med tillhörande analys. Resultat Av resultatet att döma finns det tydliga kopplingar mellan det som i berättelserna framträder som betydelsefullt för eleverna och matematikångest. I elevernas matematikberättelser framträder gemensamma upplevelser av hur stress och ångest i matematik har påverkat deras självkänsla, hälsa och prestationer. Gemensamt för samtliga informanter är att stressen och ångesten startar i låg- och mellanstadiet och följer dem sedan genom högstadiet och upp i gymnasiet. Resultatet visar en koppling mellan matematikångestens uppkomst och när eleverna börjar jämföra sig med sina klasskamrater. I likhet med vad flera forskare inom området visar, exempelvis Ashcraft och Faust (1994), Batashvili m.fl. (2020) och Dowker m.fl. (2016) gör ångesten och stressen att eleverna undviker matematiska situationer och därför får svårare att klara av matematiken. Informanterna förknippar också sin ångest och stress med hjärtklappning, låsningar och panik som direkt påverkar deras resultat och prestationer i matematik. De känslor som förknippas med matematik kan ge vidare bekymmer i vardagslivet och i framtiden. Något som direkt verkar hämma matematikångest är betydelsen av förståelse. Likt tidigare forskning inom området, som exempelvis Cassibba m.fl. (2020), Thornberg (2013) samt Videnovic och Radisic (2011) visar resultatet att flertalet betydande faktorer innefattas av läraren. Både hur denne agerar i olika situationer, dennes relation med eleverna och dennes inverkan på klassklimatet. Vidare, i linje med Taylor och Fraser (2013) och Demirtas och Uygun-Eryurt (2020) verkar god gruppsammanhållning, mer samarbete och diskussioner vara ett framgångskoncept för att minska matematikångest. En ökad förståelse inom matematik verkar direkt hämma matematikångest. Däremot prov tycks i stället framstå som en direkt trigger till matematikångest. Oavsett vad som framkallar matematikångest tyder resultatet på att de negativa faktorerna verkar undergräva de positiva. Det verkar räcka med en negativ faktor för att matematikångesten ska få fäste och påverka elevens självförtroende och resultat negativt. Specialpedagogiska implikationer Utifrån speciallärarens yrkesutövning tycks studiens resultat visa att det finns flertalet förändringar som med fördel kan göras. Förebyggande och åtgärdande insatser på organisations-, grupp- och individnivå som bör gynna elever i matematiska svårigheter. Faktum är att flertalet av de negativa konsekvenser som drabbat informanterna skulle kunna ses som direkt kopplade till bristande kunskaper och avsaknad av specialpedagogiska perspektiv. Således handlar det i första hand för specialläraren om att på organisations-, grupp- och individnivå informera om fenomenet matematikångest. Specialläraren bör sedan genom stöttning och råd hjälpa elever på individnivå och lärare på gruppnivå för att skapa ett sådant lärande- och klassklimat som hämmar uppkomsten av matematikångest. Vidare krävs ett aktivt arbete på organisationsnivå för att elever och lärare ska få tid till att jobba mer med förståelsen i matematiska områden. Avslutningsvis visar studiens resultat att specialpedagogiken bör utgå från ett relationellt perspektiv när insatser som berör elever ska realiseras. Nyckelord Elevperspektiv, livsberättelser, matematiksvårigheter, matematikångest, speciallärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Nordeman, Vikström Erica, and Cornelia Söderman. "Profesionell differentiering i en specialpedagogisk ekvation : Speciallärarprofessionen i Lärarnas Riksförbunds tidskrift Skolvärlden sedan 1987." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194764.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Lindblom, Monica. "Tidiga insatser - Hur kompetensen hos speciallärare med inriktning mot matematik används för att garantera tidigt stöd." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21690.

Full text

Abstract:

Denna studie har ett tvådelat syfte. Huvudsyftet är att bidra med kunskap om hur kompetensen hos speciallärare med specialisering mot matematikutveckling används för att garantera tidigt stöd i matematik. Syftet är dessutom att undersöka vilka typer av insatser som görs mot de tidiga skolåren och se om dessa skiljer sig åt beroende på i vilken årskurs de sätts in. Bakgrunden till studien är att matematikresultaten på nationella och internationella undersökningar legat lågt under många år. Regeringen har därför gjort en förändring i skollagen om en ”läs-skriva-räkna-garanti” för att säkerställa att alla elever tidigt får de stödinsatser de är i behov av. Studien har en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. En enkätundersökning med både slutna och öppna frågor genomfördes med 35 respondenter. Samtliga respondenter var utbildade speciallärare med matematikinriktning (några under utbildning) och arbetade som speciallärare mot f-3 helt eller delvis. Studiens teoretiska ramverk och analysverktyg utgår från systemteorin tillsammans med de specialpedagogiska perspektiven relationellt och kompensatoriskt. Av studiens resultat framgår att speciallärares kompetens inte används i den omfattning som förespråkas av Skolverket vid arbetet med de obligatoriska kartläggningmaterialen i förskoleklass och årskurs 1. Vidare visade studien att betydligt fler insatser görs efter det att eleverna börjat grundskolan än i förskoleklass och att dessa insatser i princip är konstanta under hela lågstadiet. Studien visar även att speciallärare lägger mycket tid på reaktivt arbete i form av kartläggning och arbete med enskilda elever eller elever i liten grupp. Detta i jämförelse med proaktivt arbete i form av matematikutveckling och planering med pedagoger inför nya arbetsområden. Studiens resultat indikerar att skolor kan öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att använda speciallärare i mer proaktivt arbete. Skolor kan även prioritera insatser i förskoleklass och årskurs 1-2 i högre grad eftersom forskning visar ett tydligt samband mellan tidiga kunskaper och senare matematikframgång.
This study has a two part aim. The main aim is to contribute knowledge about how the competence of special teachers with specialization in mathematics development is used to guarantee early support in mathematics. The aim is also to find out what types of efforts are made against the early school years and see whether these differ depending on the grade they are used in. The background to the study is that the mathematical results on national and international surveys have been low for many years. The Government has therefore made a change in the Education Act, a "read-write-count guarantee" to ensure that all pupils early receive the support they need. The study has a quantitative approach with qualitative elements. A survey with both closed and open questions was conducted with 35 respondents. All respondents were educated special teachers with a mathematics specialization (some under educating) and works as special teachers with f-3 completely or partially. The study's theoretical framework and analytical tools are based on the system theory together with the special educational perspectives relational and compensatory. The results of the study show that special teachers' competence is not utilized to the extent advocated by the National Agency for Education in the work with the compulsory mapping materials in preschoolclass and year 1. Furthermore, the study showed that significantly more efforts are made after students have started Primary School than in preschool class, and that these efforts in principle is constant through the third grade. The study also shows that special education teachers spend a lot of time on reactive work in the form of mapping and work with individual students or students in a small group. This compared to proactive work in the form of mathematical development and planning with pedagogues for new work areas. The study's results indicate that schools can increase students' goal achievement in mathematics by using special teachers in more proactive work. They can also increase by prioritizing efforts in preschool class and grades 1-2 to a higher degree as research shows a clear connection between early knowledge and mathematical success later on.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Olsson, Sarah. "Högpresterande elever : En studie om hur lärare utmanar högpresterande elever inom ämnet matematik." Thesis, Högskolan i Gävle, Matematik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32445.

Full text

Abstract:

Sedan skollagen infördes 2010, har skolinspektionens granskningar visat att många skolor inte klarar av att ge eleverna tillräcklig stimulans och ledning för att så långt som möjligt nå sin kunskapsutveckling. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare uppfattar begreppet högpresterande samt hur de arbetar för att utmana högpresterande elever i ämnet matematik. Studien har gjorts med hjälp av gruppintervjuer på tre olika skolor vid tre olika tillfällen. Resultatet visar att lärarnas uppfattning av begreppet högpresterande är, ett välutvecklat tänkande, utmärker sig vid problemlösning samt att de blir omotiverade om de inte utmanas. Studien visar att lärarna har bra metoder och material till att utmana högpresterande elever men att de sällan får lärarledd tid. Det viktigaste kanske inte är om man är högpresterande eller begåvad. Det viktigaste är att upptäcka att individen har lätt för sig och kan få material samt anpassad undervisning som utmanar dem på sin rätta nivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Lövholm, Louise, and Jenny Thollander. "Lärares och speciallärares arbete med att anpassa matematikundervisningen utifrån kartläggning av elevers kunskaper i matematik. : En kvalitativ studie med några lärare och speciallärare i åk f-3." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55754.

Full text

Abstract:

Inför läsåret 2019/2020 infördes en ny garanti i Skollagen (SFS 2010:800): Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga insatser. Reformens syfte var att stärka skolornas arbete med att utveckla elevers kunskaper inom svenska, svenska som andraspråk och matematik. Garantin riktas mot skolans yngre elever och målet är att alla elever som är i behov av stödinsatser för sin språkliga och matematiska utveckling ska få rätt stöd i rätt tid. Enligt en delredovisning som gjorts av garantin (Skolinspektionen, 2020) har dock intentionerna inte uppnåtts. Det saknas bland annat rutiner för planering, genomförande och uppföljning av de obligatoriska kartläggningsmaterialen. I linje med detta lyfter även Skolverket i sin lägesbedömning av svensk skola (Skolverket, 2020) att huvudmän och rektorer behöver ge lärare bättre förutsättningar att planera, genomföra och följa upp undervisningen så att eleverna får en undervisning av god kvalitet som möter deras behov. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om lärares och speciallärares upplevelser och erfarenheter av att arbeta med elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i matematik i åk 3. I studien har 12 lärare och speciallärare intervjuats om vilka hinder och möjligheter de upplever i samband med arbetet att kartlägga elevers svårigheter i matematik, samt hur elever i behov av mer och särskilt stöd kan erbjudas en tillrättalagd undervisningssituation i matematik. Tolkningen av resultatet har utgått från tre specialpedagogiska perspektiv: individperspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att lärarna och speciallärarna anser att kartläggningsmaterialet bidrar till att upptäcka elever i matematiksvårigheter och att de ser möjligheter att tillrättalägga undervisningen på individ- och gruppnivå utifrån bedömning och analys av kartläggning. De hinder som lärarna och speciallärarna beskriver i samband med genomförandet av kartläggningarna rör till allra största delen organiseringen av arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Cederblad, Olsson Marie, and Helén Hillby. "-Jag är klar! Vad ska jag göra nu? : En studie om strukturer kring högpresterande elevers lärande i matematik ur lärarperspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48720.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att belysa vad som organisatoriskt kan ha betydelse för matematiklärare och speciallärare inom matematikutveckling i arbetet med att undanröja hinder i lärmiljön för matematiskt högpresterande elevers lärande i matematik då det i rapporter framkommer att denna grupp ibland inte tillgodoses i tillräcklig grad. Intervjuer genomförs med matematiklärare samt speciallärare för att ta del av deras upplevelser kring elevgruppen. Dessutom sker observationer i matematiklärarnas klassrum för att se hur lärandemiljön gestaltas. Resultatet analyseras sedan utifrån ett salutogent perspektiv. Studiens resultat visar att matematikundervisningen för att undanröja hinder för matematiskt högpresterande elevers lärande organiseras genom strukturen på lektionen, genom att använda berikande materiel samt genom delaktighet och bemötande på en högre nivå. Studien visar att speciallärarnas roll i klassrummet är liten för denna elevgrupp. De organisatoriska strukturer som kan ha betydelse för matematiklärare och speciallärare i arbetet med matematiskt högpresterande elevers lärande är skolans organisation, lärarnas kompetens samt samarbetet med och förväntningarna på speciallärarna som del i elevhälsan. Studien visar även att de högpresterande eleverna i matematik lätt försvinner i den dagliga undervisningen då de flesta resurserna riktas till elever i behov av stöd för att nå målen. Studien belyser att en genomtänkt organisation, både i och utanför klassrummet så som riktade instruktioner i klassrummet, genomtänkta mötesstrukturer men också genom matematisk kompetens så går det att främja också de högpresterande eleverna. Speciallärarnas kompetens behövs då för att undanröja hinder också för denna elevgrupp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Ågren, Emanuel, and Per Myhrberg. "Elever som visar på matematiksvårigheter : Identifiering, orsaker och arbetsmetoder utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2176.

Full text

Abstract:

Examensarbetets syfte är att undersöka hur skolan identifierar och hur speciallärare ser på orsaker till matematiksvårigheter, samt hur speciallärare arbetar med elever som visar på matematiksvårigheter under de senare åren. Under tredje frågeställningen ställs även frågan om vad speciallärare anser om integrerad samt segregerad undervisningsform. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på speciallärarnas arbetsplats efter deras önskemål. Intervjuerna genomfördes med sex olika speciallärare, varav tre stycken har speciallärarexamen och tre stycken har bara lärarexamen men jobbar som speciallärare, på grundskolor i Växjö kommun, Ljungby kommun och Värnamo kommun.

Undersökningen visar att identifieringen av elever som visar på matematiksvårigheter sker huvudsakligen genom diagnoser men också genom den ordinarie lärarens observationer i klassrummet. De flesta av speciallärarna anser att dåligt självförtroende är en stor bidragande orsak till elevers matematiksvårigheter, men även att elever med läs och skrivsvårigheter får svårigheter i matematik.

Vidare framgår det av intervjuerna att arbetet med elever som visar på matematiksvårigheter alltid börjar med en ordentlig kartläggning av orsakerna till elevens matematiksvårigheter. Kartläggningen sker genom olika former av diagnoser samt observationer där man tar reda på vad eleven behärskar och vad det är som brister.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Lindelöf, Staverud Maria, and Lisa Lundin. "Motivation är svaret men vad är frågan? : En studie om speciallärares tankar kring motivation i matematik." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169972.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Haavisto, Camilla, and Catrin Holmén. "Motivationens betydelse i matematiklärandet : En kvalitativ studie om matematik- och speciallärares erfarenheter av omotiverade elever i matematiksvårigheter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39803.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att få fördjupade kunskaper om matematik- och speciallärares erfarenheter av hinder i matematiklärandet, särskilt avseende de elever som visar brist på motivation och intresse. Samt vad matematik- och speciallärare anser kan motivera och skapa intresse för de elever som visar sådana brister. Vi har genomfört en kvalitativ studie som ligger till grund för studiens resultat. Resultatet visar att förklaringar till hinder i matematiklärandet hos elever som visar brist på motivation kan vara av både psykologisk, didaktisk och relationell karaktär.Utifrån den teoretiska referensram studien stödjer sig på framkommer interaktionen mellanlärare, elev och undervisning i ett ständigt pågående samspel. Resultatet visar att relationen mellan lärare och elev har en stor betydelse för elever i matematiksvårigheter. Matematikundervisningens utformning är av betydelse och specialläraren utgör en central roll i skolans organisation där samarbete framhålls som en framgångsfaktor mellan de olika parterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Larsson, Madelene. ""En speciell elev, en speciell metod, ett speciellt tillfälle"- En studie om matematiksvårigheter ur ett lärarperspektiv." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1829.

Full text

Abstract:

I mitt examensarbete har jag för syfte att spegla området matematiksvårigheter ur ett forskar- samt lärarperspektiv. Jag vill ge en bild av hur forskare och lärare uppfattar matematiksvårigheter, vad det innebär och hur det tar sig i uttryck. Vidare vill jag ta reda på hur lärare arbetar med att tillgodose elever med matematiksvårigheter i sin undervisning. Jag har använt mig av litteraturundersökning, intervjuer och observationer som metod för att uppnå mitt syfte med studien.

Både forskningen och de intervjuade lärarna visar på att matematiksvårigheter är ett svårdefinierat begrepp, som det används en rad olika termer för att beskriva. Vidare kan orsakerna vara av olika karaktär; biologiska, psykologiska, sociologiska eller pedagogiska. Definitionerna och orsakerna till matematiksvårigheterna har lärarna och forskarna skilda uppfattningar kring. Lärarna betonar nästan enbart den psykologiska förklaringen till varför matematiksvårigheter uppstår, medan forskarna även ser andra förklaringar. De områden som både forskare och lärare ser att elever med matematiksvårigheter har svårast med är bland annat lästal, bråk, enheter och omvandling av enheter, positionssystemet, tal i decimalform samt att kunna se samband. För att underlätta matematiken för de här eleverna anser en del forskare och lärare att man ska arbeta mer laborativt, undersökande och använda sig av samtalet som en arbetsform. De kräver även mycket stöd och uppmuntran för att hålla koncentrationen och motivationen uppe.

Intervjusvaren från intervjuerna med lärarna har kategoriserats utifrån fyra aspekter att förklara matematiksvårigheter på nämligen; pedagogisk/didaktiska, psykologiska, socioemotionella samt matematiska förklaringar. Lärarna i intervjuerna pratar mycket just kring de pedagogisk/didaktiska bitarna för att tillgodose dessa elevers behov i sin undervisning. Utifrån observationerna kan man se att läraren inte hinner med att tillgodose alla elevers behov. Undervisningen och genomgångarna läggs på en mellannivå, vilket medför att man förlorar de svaga eleverna och tappar utmaningen för de starka eleverna. Läraren hinner inte heller, i samma utsträckning som specialläraren, sitta ner hos varje elev och verkligen samtala om problemen och uppgifterna. De svaga eleverna faller in i mängden och tappar motivation och koncentration. Hos specialläraren finns således mer tid till samtal med varje elev samt att genomgångarna anpassas till dessa elevers behov och nivå. Vidare ser jag en skillnad i hur eleverna arbetar och beter sig under de här lektionerna. De ger intrycket av att de är tryggare och känner att de kan och lyckas i den lilla gruppen, hos specialläraren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Korsgren, Helene, and Petra Petrén. "Till oändligheten ... och vidare! En studie om att nå längre i Matematik 2b på Samhällsvetenskapsprogrammet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34312.

Full text

Abstract:

Förväntat kunskapsbidrag: Matematik 2b är den andra obligatoriska matematikkursen på Samhällsvetenskapsprogrammet och är en av de mest utmanande kurserna på gymnasiet. På det nationella kursprovet i Matematik 2b blir en stor andel av eleverna inte godkända och en mycket liten andel av eleverna får de högsta betygen. Eleverna når inte längre i sin kunskapsutveckling, vilket får konsekvenser både för individerna och för samhället. Vår förhoppning var att kunna bidra med konkreta förslag på hur skolor och speciallärare i matematik kan arbeta förebyggande och därmed hantera Matematik 2b mer framgångsrikt.Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med examensarbetet är att belysa hur elever på Samhällsvetenskapsprogrammet på en gymnasieskola kan nå längre i sin kunskapsutveckling i kursen Matematik 2b.Preciserade frågeställningar:•Vilka utmaningar ser elever, ämneslärare i matematik och skolledare med kursen Matematik 2b?•Vad menar elever, ämneslärare i matematik och skolledare möjliggör att eleverna, i kursen Matematik 2b, når längre i sin kunskapsutveckling?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för arbetet var systemteori och ekologisk systemteori med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Tillämpar skolor ett systemiskt perspektiv och därmed ser till helheter gynnar det deras förebyggande arbete. Med Bronfenbrenners modell kan skolans komplexa verklighet synliggöras och analyseras. Elevers lärande och utveckling är beroende av det sammanhang som de befinner sig i.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. För att fånga olika uppfattningar om Matematik 2b genomfördes en fokusgruppsintervju med fyra matematiklärare samt enskilda intervjuer med elva elever och en skolledare. Det insamlade materialet koncentrerades för att få fram det väsentliga som därefter kategoriserades under olika teman.Resultat: Studien pekar på att utmaningarna med Matematik 2b är mångfasetterade. Det framkom att det bl.a. kan handla om förkunskaper, förväntningar, motivation, organisation, stödverksamhet och styrdokument. Om problemet är mångfasetterat bör lösningen vara detsamma, ”endast variation kan möta variation”. Ett gediget förebyggande arbete i matematikkursen som föregår Matematik 2b, utmaningar för alla elever, bra studiestrategier, genomtänkt återkoppling, ömsesidigt förtroende mellan lärare och elev och lämplig schemaläggning är några av de möjliga framgångsfaktorerna som identifierades i studien.Implikationer: Ett förebyggande arbete på alla nivåer, både i skolan (individ-, grupp- och skolnivå) och utanför skolan (kommunal- och nationell nivå) kan möjliggöra att elever når längre i sin kunskapsutveckling i Matematik 2b. En viktig pusselbit, för att skolor ska kunna hantera Matematik 2b mer framgångsrikt, kan vara en verksam speciallärare i matematik. Speciallärare kan initiera och leda utvecklingsarbete i matematik, handleda matematiklärare, vara bollplank till skolledning, bistå matematiklärare med undervisningsmaterial, lyfta fram framgångsrika studiestrategier, utforma och ansvara för stödundervisning, verka för att lärare erbjuder elever struktur och samverka med speciallärare i matematik på andra skolor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Nilegren, Joanna, and Anna Roslund. "Matematiklärares och speciallärares erfarenheter kring kartläggningar av elevers taluppfattning i årskurs 4." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33311.

Full text

Abstract:

Nilegren, Joanna & Roslund, Anna (2019). Matematiklärares och speciallärares erfarenheter kring kartläggningar av elevers taluppfattning i årskurs 4. Speciallärarprogrammet, matematikutveckling. Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag. Examensarbetet förväntas bidra med matematiklärares och speciallärares erfarenhet vad det innebär med kartläggning gällande elevers taluppfattning i årskurs 4 och dess efterarbete. En framtida forskning skulle kunna vara om det finns en ökad måluppfyllelse i årskurs 4–6 då det sedan 2016 är obligatoriskt att kartlägga elevers taluppfattning i matematik i årskurs 1 (även i årskurs 3 från sommaren 2019). Räcker det med att vi kartlägger eller måste det finnas tydligare direktiv från Skolverket om vad som ska behandlas i undervisningen?Syfte och frågeställningar. Syftet med examensarbetet visas ur perspektivet lärare och speciallärare i matematik. Undersökning har utförts gällande deras arbete med kartläggningar av elevers taluppfattning i årskurs 4, dess resultat och vidare arbete. I studien belyser vi hur det rent organisatoriskt ser ut kring kartläggningen, hur målet framställs och resultatet vidare används.Teori. I studien har vi valt att inspireras av systemteorins grundtankar kring helheten för att försöka få förståelse för hur alla delar i det sociala systemet skolan samverkar och påverkar det som sker. Enligt Bronfenbrenner (1994) ska världen förstås utifrån helheter, relationer och kontexter. Eftersom studiens uppmärksamhet är riktad mot fenomenet ”kartläggning av taluppfattning” utifrån matematiklärares och speciallärares perspektiv är den även inspirerad av den fenomenologiska teorin. Enligt Husserl (1995) är det individers samlade upplevelser och erfarenheter om världen, dvs. deras livsvärld som är utgångspunkten för kunskap. Den fenomenologiska ansatsen används för att försöka förstå hur matematiklärare och speciallärare beskriver och upplever sina erfarenheter av att kartlägga elevers taluppfattning i årskurs 4.Metod. För att besvara studiens syfte har materialet skildrats utefter en kvalitativ metod där deltagarnas erfarenheter och uppfattningar berättats. Genomförandet har omfattathalvstrukturerade, inspelade intervjuer med åtta lärare och två speciallärare i matematik varpå fem olika områden i informanternas svar har inringats.Resultat. Studiens resultat visar att samtliga informanter genomför kartläggningar av elevers kunskaper i taluppfattning, följer upp resultaten samt arbetar vidare utifrån dem. En samstämmighet råder gällande kunskapen om taluppfattningens centrala roll för elevers matematikutveckling, den diagnostiska undervisningens styrkor samt det kartläggningsverktyg som används. Kartläggningar genomförs för att ta reda på elevers kunskaper i taluppfattning och utforma undervisningen därefter. De används också för att upptäcka elever i svårigheter. Vidare framkommer det att informanterna dels utför obligatoriska kartläggningar som en del av skolans screeningplan, dels genomförs de utan något formellt krav. Studien synliggör att struktur och riktlinjer kring kartläggningar på organisationsnivå påverkar möjligheten till ett strukturerat arbete samt adekvata stödinsatser i syfte att främja elevernas matematikutveckling. Studien visar dessutom att det finns ett behov av att stärka speciallärarens uppdrag som kvalificerad samtalspartner.Specialpedagogiska implikationer. Specialläraren har uppgiften att verka för att alla elevers lärande ska få så bra förutsättningar som möjligt och i samråd med undervisande lärare planera och arbeta för att lektioner genomförs på bästa sätt. Vidare ska specialläraren kontinuerligt hålla sig uppdaterad med samtida forskning för att med sin profession delge arbetslaget detta för elevers bästa kunskapsinlärning. Specialläraren arbetar med elever, arbetslag och vårdnadshavare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Andersson, Anna-Lena, and Anne-Lill Henriksson. "Hur kommer det sig att många elever lämnar grundskolan i åk 9, utan att nå målen i matematik?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12732.

Full text

Abstract:

Detta arbete har tagit upp frågan: Hur kommer det sig att många elever lämnar grundskolan i åk 9, utan att nå målen i matematik? Studiens huvudintresse riktas mot hur dagens speciallärare/resurslärare arbetar för att bemöta och hjälpa elever i svårigheter i ämnet matematik, där studiens problemområde är att synliggöra Hur det kommer sig att många elever lämnar grundskolan i åk 9, utan att nå målen i matematik? Med avstamp i problemområdet synliggörs syfte, som är att belysa vad speciallärare uppfattar kan medverka till att matematiksvårigheter uppstår och vilka åtgärder som vidtas. För att undersöka fältet använder vi oss av den kvalitativa metoden och fallstudie som metodansats. I studien ingår 14 intervjuer med speciallärare/resurslärare verksamma i kommunala skolor, på olika stadier. Forskning varnar för kortsiktiga kunskapsmål samt att låta diagnoser och matematikboken få ett alltför stort utrymme i undervisningen, men belyser värdet av att söka förståelse för elevers matematiksvårigheter i den kontext svårigheterna uppstår. Man nämner lärarens bristande kompetens som en bidragande orsak till att matematiksvårigheter uppstår. Andra faktorer som kan kopplas till olika nivåer är bristen på tid och bristande språklig kompetens. Studiens resultat visar att respondenterna till större del identifierar elever med behov av stöd via diagnoser, som följas upp av samtal. Resultatet visar att man ser en brist i att följa upp och upptäcka elevers svårigheter vid stadieövergångar, och förespråkar en röd tråd i undervisningen. De anser att åtgärdsprogram är ett värdefullt redskap för utvärderingar och uppföljning av elevers utveckling. Förebyggande insatser anses vara betydelsefullt för elevers känslomässiga reaktioner och kan motverka att elever hamnar i matematiksvårigheter. Slutligen vill vi tacka vår handledare, Tina Hellblom-Thibblin för all, högst värdefulla sakkunnighet som handelare och alla goda ord på vägen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Johansson, Marita. "Matematikundervisning för ökad måluppfyllelse på gymnasiet : ur SUM-elevers perspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101699.

Full text

Abstract:

I internationella kunskapsmätningar har det framkommit att kunskapsnivå i matematik successivt har sjunkit hos svenska elever i förhållande till andra länder sedan mitten av 90-talet. Läsåret 2012/2013 var det drygt 92 procent av Sveriges elever i årskurs nio som fick ett godkänt betyg i matematik. När dessa elever kom till gymnasiet så var det endast något över 83 procent av eleverna som klarade ett godkänt resultat på det nationella provet i kursen Matematik 1b. Elever som inte uppnår läroplanens utbildningsmål har Särskilt utbildningsbehov i matematik (SUM). Syftet med denna studie är att utifrån SUM-elevers upplevelser av grundskolans och gymnasiets matematikundervisning få ökad kunskap om vad som påverkar elevernas möjligheter att klara matematiken på gymnasiet. Studien genomfördes i form av intervjuer med sju elever som kommit in på gymnasiet direkt från grundskolan med godkända betyg i ämnet matematik, men inte klarat kursen Matematik 1b under sitt första gymnasieår. Studiens resultat pekar på att relationen och kommunikationen mellan läraren och eleven är av stor betydelse för hur eleven upplever matematikundervisningen och i förlängningen också för elevens resultat. Det framkommer också att eleverna anser att den tid de får med sin lärare är av stor betydelse för måluppfyllelsen. Studien visar också att en proaktiv verksamhetskultur där skolor arbetar förebyggande skulle vara gynnsamt för att elever ska slippa uppleva misslyckanden. Eleverna menar att de måste se framsteg för att bli motiverade att arbeta vidare med matematiken. När dessa elever gick på grundskolan hade de tillgång till ett mer varierat utbud av stödformer än på gymnasiet. Klasstorleken var också mindre och lärartätheten högre. Det enda stöd som erbjudits på gymnasiet var en extra lektion varje vecka. Resultaten i undersökningen tyder på att en större individanpassning vid organisationen av matematikundervisningen och ett mer varierat utbud av stödinsatser skulle gagna gymnasieelevernas måluppfyllelse i matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Malm, Eva, and Katarina Lewin. "Utökad timplan i matematik - Och systemets tröghet; Extended timetable in mathematics And system interia." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29933.

Full text

Abstract:

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). Speciallärarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdeSveriges elevers låga resultat gällande matematik i internationella och nationella undersökningar är oroande. Utifrån detta konstaterande har regeringen genomfört flera förändringar, en ökad timplan vilket innebär fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikämnet, förändringar i kraven på lärarutbildningarna samt bonusar till studenter som väljer att utbilda sig till matematiklärare. Vi vill i vårt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förändrade timplanen som regeringen tagit fram verkställs och får genomslag ute i skolan. Syfte och preciserade frågeställningarVårt syfte med detta arbete är att synliggöra skeenden och förutsättningar som är kopplade till de processer som sker när förutsättningar i skolan förändras. I detta fall handlar det om genomförandet av den utökade timplanen i matematik. Vi vill följa processen i fyra led, från förslag, lagar och riktlinjer utfärdade av statliga organ, via huvudman, skolledare till lärarna och därmed ut i de reella verksamheterna. Frågeställningar:•Hur har huvudman säkerställt uppföljningen?•Följer rektor och huvudman de allmänna råd som Skolverket gett ut i samband med lagändringen?•Upplever lärare att det skett någon egentlig förändring?Teoretisk ram:De teoretiska utgångspunkterna har vi hämtat från ramfaktorteorin, systemteori och organisationsteoriMetodVi valde att göra en kvantitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningsätt utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Som metod har vi använt oss av enkäter riktade till rektorer och lärare i två kommuner. Resultat med analysVi fick en låg svarsfrekvens och kan därför inte generalisera. Analysen av resultaten ger oss dock en bild av att kommunikationen mellan parterna är bristfällig. De av regeringen fattade besluten kring förändringar har ännu inte fått genomslag ute i de kommuner vi undersökt. Vi upplever också att det är oklart vem som har ansvar och för vad. Denna slutsats kan vi dra enbart genom att analysera de svar vi fått från olika tjänstemän i kommunerna. Vi har blivit hänvisade i flera led och ofta tillbaks till någon av dem vi redan kontaktat. Det finns även ett glapp i kommunikationsleden mellan huvudman och rektor. Exempelvis så har huvudman ett ansvar för att säkerställa genomförande och uppföljning. Detta till trots så har ingen av kommunerna riktlinjer för hur detta ska göras. Rektorernas tolkningar av hur förändringen skall redovisas visar en stor spridning. Det framgår även att det på huvudmannanivå uppenbarligen finns en tolkningsfrihet kring frågan vad regeringens ökade ekonomiska anslag ska användas till. Detta trots att regeringen i beslutet anger vad det extra anslaget bör användas till.KunskapsbidragHistoriskt har specialpedagogisk forskning oftast riktat sig mot ett individuellt och deltagande perspektiv. Vi har i detta arbete sökt bredda den specialpedagogiska synvinkeln då vi tror att processer som sker inom skolans värld i det yttersta ledet påverkar de elever som vi kommer att arbeta med. Specialpedagogiska implikationerVi har i forskning och i vår egen praktik sett att den undervisningstid och tidiga insatser generellt påverkar elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter positiv. Vi anser det därför mycket relevant att ur ett specialpedagogiskt perspektiv granska processer och följa upp riktlinjer. De elever vi kommer att arbeta med är en grupp som i yttersta ledet påverkas av förändringar. Såväl positiva som negativa sådana.
According to national and international studies, Swedish students low marks in mathematics are disturbing. The government has launched a numbers of changes. In our essay we try to follow and visualize how the directive on the revised timetable has been implemented in school.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Linh, Stenquist Foberg Anna, and Bitte Slaviero. "Speciallärares tankar och undervisning kring metod- och problemlösningsförmågan i matematik - i deras arbete med elever i SUM." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-170292.

Full text

Abstract:

Hur undervisar och tänker några speciallärare i matematik kring arbetet med elever i SUM då det handlar om metodförmågan och problemlösningsförmågan? Syftet med studien var att ta reda på detta. En del forskare menar att arbetet med problemuppgifter utvecklar elevernas matematiska förståelse, i högre grad, jämfört med om de tränar och lär sig olika metoder utantill. Genom att få en djupare inblick och förståelse för hur speciallärarna tänker om och undervisar i förmågorna kan studien bidra med ökad kunskap inom området. Studien hämtar inspiration från det kommunikativa relationsinriktade perspektivet och vårt val grundade sig på att mycket av lärandet sker genom interaktion. En kvalitativ metodansats användes och för att få en djupare förståelse om speciallärarnas undervisning och tankar kring studiens forskningsfrågor, genomförde vi observationer och intervjuer. Resultatet visar att speciallärarna medvetet arbetar för att elever i SUM ska utveckla förståelse för de två förmågorna. Att få eleverna nyfikna och delaktiga genom handledning och guidning med hjälp av god kommunikation är några viktiga delar i deras lärande. Vi har funnit likheter i hur speciallärarna tänker och undervisar när det handlar om metodförmågan och problemlösningsförmågan. Att kombinera förmågorna i undervisningen skapar goda förutsättningar för eleverna i SUM att utveckla sin matematiska förståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Kiskanyadi, Jeanette, and Pia Lundberg. "Jag har dyskalkyli! : En elevs syn på sina matematiksvårigheter och hur föräldrarna, speciallärare och skolpsykolog arbetar för att hjälpa eleven genom skolgången." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1218.

Full text

Abstract:

Med den här studien vill vi visa elevens syn på sina matematikssvårigheter. Vad innebär dessa svårigheter för den enskilde eleven, dennes föräldrar och dennes speciallärare?

Studien bygger på en fallstudie där syftet är att fördjupa våra kunskaper kring specifika matematiksvårigheter. Metoden som vi valt för arbetet är kvalitativ, då vi har intervjuat eleven, dennes föräldrar, speciallärare från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet samt en skolpsykolog.

Resultatet visar att elevens svårigheter i matematiken omfattar vissa moment bl a spatialt tänkande och taluppfattning. I speciallärarnas undervisning med elevers specifika matematiksvårighe-ter används metoder och test för att diagnostisera svårigheterna. Det är viktigt att lärarna har kunskaper om matematiksvårigheter för att upptäcka elevens svårighet tidigt och ge rätt hjälp.

Slutligen tycker eleven och föräldrar att skolan har gett mycket stöd från skolår 4 och till gymnasiet idag när det gäller elevens matematikundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Carlsson, Anna, and Liljeblad Marie. "Speciallärares uppfattningar av bemötande av elever med låg motivation och låg självkänsla i matematiken : - En kvalitativ forskningstudie." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158663.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera speciallärares uppfattningar av hur de bemöter elever i årskurs 4till 6som har låg motivation och låg självkänsla inför matematiken. Studien är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats med syfte att öka kunskapen om speciallärares bemötande i matematiken. Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer. Vi har gjort åtta stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visade att lärarnas bemötande medelever i matematiken påbörjas med relationen mellan lärare och elever. När eleverna upplever att relationen med lärarna är positiv har eleverna lättare för att få motivation till att lära. Resultatet visar också att lärare varierar sin undervisning och anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar. Det framkom också att lärare i sin undervisning utgår från elevernas arbetstempo och att möta eleverna på deras nivå för att öka elevernas självkänsla. Relationen mellan lärare och elever är även viktig i undervisningen. Känner eleven sig trygg med läraren är det lättare att motiveras till att lära och på så sätt kan elevernas självkänsla öka. I vår slutsats kom vi fram till att det är sociala aspekter som till exempel relationer mellan lärare och elev samt tryggheten i skolmiljön som påverkar elevers motivation och självkänsla. Andra faktorer som påverkar är elevers erfarenhet av motgång och framgång i sitt lärande samt deras positiva upplevelser inför matematiken. Både elevers självkänsla och motivation har ett samband med varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Holmberg, Karin, and Elin Hamberg. ""Man vill ju inte göra det värre än det redan är!" : En intervjuundersökning om gymnasielärares upplevelser av extra anpassningar för elever i samband med nationella prov." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194226.

Full text

Abstract:

I studien så har gymnasielärares upplevelser av extra anpassningar i samband med de nationella proven i matematik och svenska på gymnasiet undersökts, där fokus har legat på hur extra anpassningar genomförs och vilka erfarenheter lärare har i samband med nationella provet. Ett annat intresseområde i studien har varit på vilket sätt det fastställs vilka elever som får extra anpassningar vid nationella prov. Detta har gjorts genom en intervjustudie med gymnasielärare i matematik och svenska i en kommun i mellersta Sverige. Studien utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv med utgångspunkt i det kompensatoriska-, kritiska-, och dilemmapespektivet som förklarar de viktigaste kärnpunkterna i studien. Intervjuerna har analyserats med en tematisk analys där teman och underteman framkommit ur informanternas svar. De teman som framkommit är trygghet, relationer och samarbete, dessa teman kopplas samman med extra anpassningar under nationella prov. Trygghet finns när eleverna är väl förberedda inför provtillfället och av att det finns personal som pushar och peppar dem att lyckas på provet. Trygghet kommer genom av ett gott samarbete kollegor emellan som till exempel mellan ämneslärare och speciallärare. När dessa två har ett gott samarbete gällande elevens kunskapsutveckling har det gett positiva resultat för eleven. För att säkerställa ett gott samarbete, behöver ledning och organisation ordna för att eleven får bästa förutsättningar vad gäller resurser och inlärningsmiljö. Studien har gett oss en insikt i att Skolverkets anvisningar om extra anpassningar i samband med nationella provet inte är informanternas erfarenheter av vad som är gynnsamma förutsättningar för god kunskapsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Funseth, Funseth, and Elin Falegård. "Laboratvit material och speciallärare : En undersökning kring användandet av laborativt material inom matematikundervisning i årskurs 1-3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70188.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur, när och varför speciallärare använder laborativt material inom matematik i årskurs 1-3. Idén till ämnet uppkom då vi som lågstadielärare är intresserade av hur vi kan få mer kunskap om laborativt material och använda det på bästa sätt i matematikundervisningen. Intervjuer och observationer har genomförts med fyra speciallärare på skolor i en medelstor stad för att kunna besvara frågeställningarna i studien. Resultaten i studien har sedan analyserats med hjälp av Vygotskijs teori, det sociokulturella perspektivet och Deweys teori, pragmatismen. Resultatet visar att speciallärarna använder laborativt material med elever som är i svårigheter inom matematik eftersom det anses vara ett betydelsefullt hjälpmedel. Däremot förespråkar speciallärarna i studien att använda laborativt material med alla elever. Resultet visar också att laborativt material används under olika tidsperioder samt att materialet uppskattas hos eleverna. Studien avslutas med en diskussion där vi diskuterar hur, när och varför speciallärare använder laborativt material.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Näsman, Sara, and Bölenius Britt-Marie Sandqvist. "Samverkan för matematikutveckling : En aktionsstudie om hur speciallärare och matematiklärarekan samverka för att stärka möjligheterna till lärande." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144244.

Full text

Abstract:

I den här studien deltar två blivande speciallärare i en aktionsstudie i syfte att genomsamverkan med matematiklärare stärka elevers möjligheter till lärande i matematik hoselever i behov av anpassningar. Två aktioner på olika grundskolor presenteras, på den enaskolan i årskurs 3 och på den andra i årskurs 5. Professionella strukturerade samtal och nogavalda samverkansformer har visat sig resultera i en ökning av såväl generella anpassningarsom anpassningar på individnivå för både SUM-elever och elever i behov av utmaningar. Istudien presenteras en mängd anpassningar som genomförts och slutligen förs en intressantdiskussion om hur detta sätt att arbeta kan bli verklighet i vår kommande yrkesroll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Vikergård, Joanna, and Berggren Anna Wikström. "Olika sätt att förstå matematik : Kartläggning av elevers strategival och matematikens begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för elever i åk 6." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44087.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka variationer kring hur elever förstår vissa matematiska begrepp och vilka strategier de använder för att lösa matematiska uppgifter samt hur de utvecklat denna praktik. Denna kunskap kan vara ett stöd för speciallärare/specialpedagoger i arbetet med att stötta både elever och lärare i den kunskapande processen, både i verksamheten samt vid kartläggning på individ- och gruppnivå. Inledningsvis beskrivs författarnas ingång i ämnet och hur forskning visat att matematiska samtal och ökad kunskap om elevers förståelse av matematik kan leda till bättre anpassad undervisning. I bakgrunden presenteras vidare forskning med relevans för området där två centrala områden är olika sätt att lära och matematikundervisningens utformning och kritiska moment. Metoden i studien är en kvalitativ forskningsmetod, en kombination av semistrukturerad intervju och observation av hur elever i åk 6 beskriver sina strategier när de löser uppgifter inom områdena taluppfattning och aritmetiska operationer samt problemlösning. Resultatet visar på att de intervjuade eleverna använder sig av olika strategier, en del av dem multimodala och att de i olika grad är medvetna om dessa val av strategier. Resultaten analyseras även i relation till en tolkning av Bronfenbrenners ekologiska systemteorin och KASAM. Fokus ligger på hur lärandet påverkas av individ-, micro- och chronoszonen. Subtraktions- och divisionsuppgifter är begripliga, hanterbara och meningsfulla för de flesta. Däremot så sjunker KASAM-värdet för uppgifter med bråk- och decimaltal samt vid problemuppgifter. Detta diskuteras vidare i diskussionen och relateras till viktiga personer och sammanhang som påverkar elevens lärande. Sist presenteras förslag på implikationer av resultatet på hur speciallärare och specialpedagoger kan använda sig av resultatet på individ-, grupp- och organisationsnivå genom en presentation av en utvidgad modell av den didaktiska triangeln och ett förslag på kartläggningsanalys på individ- och gruppnivå. Avslutningsvis föreslås vidare forskningsuppslag om vilken roll specialpedagogen/specialläraren ska spela för att så många som möjligt ska kunna följa den ordinarie undervisningen, då den behöver vara differentierad för att stimulera så många som möjligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Wideheim, Malin. "Elevers grundläggande matematikkunskaper i addition och subtraktion årskurs 6-9." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34330.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNINGInledningSyftet med examensaretet var att studera hur stor andel av eleverna i årskurs sex till nio som behärskar den grundläggande matematiken i addition och subtraktion. Jämförelser mellan könen, årskurserna och inom addition respektive subtraktion görs i undersökningen.Kunskapsbakgrund och teoretiskt perspektivEnligt Vygotskij så lär sig barn/elever och utvecklas när de får samtala och göra relevanta aktiviteter tillsammans med andra. Det finns många olika anledningar till att elever har räknesvårigheter såsom t.ex. bristfällig undervisning eller stimulans eller inte haft en fullständig skolgång, men det kan även bero på oförmåga att hantera tal och kvantiteter. Eleven som får ge uttryck för sina egna tankar, lyssna på andras tankar och komma på nya lösningsförslag genom samtalen i små¬grupper eller helklass kan leda till att eleven finner andra lösningsförslag, som kanske är bättre än sitt eget. Undervisningen bör vara en variation av lärobok, samtal och konkret material. Läraren ansvarar för vilka tankar som är mer eller mindre värdefulla, så att mindre lämpliga strategier byts ut eller förändras.MetodStudien består av en kvantitativ undersökning genomförd med samtliga elever på en 6-9 skola. Undersökningsmaterialet bestod av fyra olika diagnoser som i sin tur bestod av additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet 1-99. Resultat och AnalysUndersökningen visar på att elever inte utvecklar den grundläggande matematiken efter skolår sex. Kunskaper som är viktig för eleverna att behärska för att kunna lösa svårare matematik med flyt. Undersökningen visar på att det är liten skillnad på kunskapen mellan könen. Undersökningen visar på en tydlig stagnation i elevernas kunskap då det är färre och färre elever som kan liknande uppgifter i högre talområde. Många av eleverna får problem med att lösa uppgifter då de måste generallisera den kunskapen de har i de lägre talområdena. Analysen av undersökningen visar att ett stort antal elever inte ser sambandet mellan addition och subtraktion då det är betydligt fler elever som behärskar additionen men inte subtraktionen.DiskussionJag ville ändå göra en jämförelse mellan årskurserna fast att det är olika elever jag jämför, då jag anser att de flesta av eleverna sex till nio har förmågan att lära sig denna del av matematiken om de får undervisning om den. Jag är medveten om att denna typ av test bara undersöker en viss del av kunskaper inom matematiken. Jag anser att validiteten i arbetet är hög då det gäller att se om det finns någon skillnad i elevernas matematikkunskap i talområdet 1-10 och då de måste generalisera. Jag anser att reliabiliteten är hög för att undersöka om eleverna kan specifika små delområden inom matematiken. Jag anser att det är viktigt att elevers grundläggande kunskaper följs upp bättre genom hela grundskolan så det inte finns elever på högstadiet som inte behärskar de mest grundläggande i matematiken. Matematiklärare och speciallärare i matematik måste på ett bättre sätt samt under en längre period undervisa eleverna i om hur de kan tänka för att kunna lösa dessa matematikuppgifter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Brädde, Louise, and Camilla Ramstorp. "Öppna frågor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27317.

Full text

Abstract:

Brädde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frågor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). Speciallärarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeBåde internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försämrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare är eniga om att elevernas problemlösningsförmåga måste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson från högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frågor i matematik. Vi inriktade oss på att se i vilken utsträckning som speciallärare/specialpedagoger använder sig av öppna frågor och hur detta arbetssätt påverkar elevernas lärande? Eftersom ämnet matematik är så brett valde vi att avgränsa oss inom området geometri. Med begreppet öppna frågor menar vi uppgifter som kan ha flera olika svar.SyfteEn av den specialpedagogiska forskningens uppgifter är att visa på vilka pedagogiska val som kan/bör göras samt vilka konsekvenser dessa val kan få för eleverna. Därför är syftet med vårt examensarbete att se om speciallärare/specialpedagoger använder sig av öppna frågor inom området geometri. Om öppna frågor används vill vi se om effekterna upplevs som positiva eller mindre positiva av speciallärarna/specialpedagogerna.Teoretisk ramDe teoretiska utgångspunkterna har vi hämtat från Vygotskijs sociokulturella teori, samt känslan av sammanhang och kommunikativ relationsriktat perspektiv, KASAM.MetodGenom enkäter har vi tagit del av speciallärares/specialpedagogers användning av öppna frågor inom geometri. Vi valde att skicka ut enkäterna i tre olika kommuner. I enkäten fick pedagogerna ange exempel på en öppen fråga inom geometri. Dessa exempel har vi analyserat tillsammans med enkäten.Resultat med analysSammanfattningsvis pekar vår studie på att speciallärare/specialpedagoger ibland använder sig av öppna frågor inom geometri. Speciallärare/specialpedagoger upplever att öppna frågor gör eleverna aktiva. Samarbetet med andra blir tydligt och de reflekterar över sina lösningar. De blyga och tysta elevernas röster hörs mer. Det som upplevs mindre positivt är att detta arbete är tidskrävande och att pedagogerna känner svårighet att formulera öppna frågor. Vi kan inte dra en generell slutsats då vi upplever att svarsfrekvensen är låg. Våra resultat indikerar att oberoende av antal yrkesverksamma år eller utbildning så använder speciallärarna/specialpedagogerna öppna frågor inom geometri. Flest svarande har arbetat upp till tio år som speciallärare/specialpedagog. Öppna frågor används mest i de lägre skolåren med undantag för förskoleklass. Av pedagogerna som deltagit i undersökningen hade endast fem av tjugosju en matematisk utbildning. Samtliga pedagoger som använde sig av öppna frågor var kvinnor. Det var fler som var utbildade till specialpedagoger än till speciallärare, två hade dubbel kompetens.Pedagogiska implementeringarI det centrala innehållet i kursplanen kan eleverna arbeta på olika kunskapsnivåer med hjälp av öppna frågor. Genom öppna frågor har eleverna möjlighet att visa på sina förmågor vilket är det som bedöms enligt Lgr 11. Vår förhoppning är att öppna frågor kommer att användas mer oberoende av årskurs och skolform i framtiden.Tyvärr finns det inte så mycket forskning om öppna frågor inom matematiken. Runt om i världen används öppna frågor, men det kallas inte alltid för just öppna frågor. För den forskning som är gjord inom detta område har forskarna påvisat att öppna frågor gynnar eleverna positivt i deras kunskapsutveckling. Vår fulla övertygelse är att öppna frågor inomgeometri kan utveckla elevernas kunskaper. Genom öppna frågor kan eleven motivera sina lösningsstrategier och genom diskussioner kan de ta del av andras tankegång vilket kan leda till ett lärande, både nu och för framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Olofsson, Linda, and Mirzeta Talic. "Trollspö och mirakelkur eller arbete som förändringsagent : Yrkesrollen som speciallärare i praktik och teori." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19467.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att belysa och analysera hur speciallärare med inriktning matematikutveckling och dess rektorer ser på speciallärarens roll och dess arbetsuppgifter i förhållande till examensordningen. Metodvalet vid genomförandet av studien var en kvalitativ metod i form av 10 intervjuer där 5 speciallärare med inriktning mot matematikutveckling och dess 5 rektorer medverkade. Urvalet av intervjupersonerna utgick från fem kriterier som användes för att skapa ett målinriktat urval. Resultatet analyserades sedan utifrån Abbotts professionsteori (1988) samt utifrån ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Resultaten visar hur speciallärarnas främsta arbetsuppgifter är att bedriva undervisning samt anpassa lärmiljön. Ett område som de inte lyckats göra anspråk på i större utsträckning är utvecklingsarbetet. Det råder oklarheter hos lärare, ledning samt andra yrkesroller på skolorna kring speciallärarens uppdrag, därför kan uppdraget se olika ut och framgår därmed vara lokalt förhandlingsbart. Det som kan påvisas är att examensordningen inte är det som ligger till grund i utformningen av speciallärarens uppdrag och arbetsuppgifter. Studien visar att det är rektorns visioner för organisationen, kompetenser samt förmåga att styra som har den avgörande rollen för vilka förutsättningar och hinder för att genomföra uppdraget. Att specialläraren är en del i EHT framgår vara en viktig förutsättning, även att få tid till att genomföra kompetensutveckling samt samarbete med andra aktörer både i och utanför skolan. En ytterligare förutsättning framgår vara att specialläraren tillåts arbeta med det som de är anställda till att göra såsom undervisa, utreda och föra utvecklingsarbete och inte delges andra arbetsuppgifter på grund av organisationens plötsliga behov.
The purpose of the study is to elucidate and analyze how teachers with special education specialization in mathematics development and its principals look at the role of the special education teacher and its tasks in relation to the degree system. The method selection in the implementation of the study was a qualitative method in the form of 10 interviews in which 5 special education teachers with a focus on mathematics development and its 5 principals participated. The selection of the interviewees was based on five criteria that were used to create a targeted selection. The result was then analyzed based on Abbott's professional theory (1988) and from a relational and categorical perspective. The results show how the special education teachers main tasks are to conduct teaching and adapt the learning environment. One area that they have not succeeded in claiming to a greater extent is the development work. There are uncertainties among teachers, management and other professional roles at the schools concerning the special education teachers assignment, therefore the assignment may look different and thus appear to be locally negotiable. What can be demonstrated is that the degree order is not what forms the basis of the design of the special education teachers assignments and tasks. The study shows that it is the principal's visions for the organization, competencies and the ability to control which has the decisive role for what conditions and obstacles to the implementation of the assignment. The fact that the special education teacher is a part of student health framers appears to be an important prerequisite, also to have time to implement competence development and collaboration with other actors both inside and outside the school. An additional prerequisite is that the specialist teacher is allowed to work with what they are employed to do such as teaching, investigate and development work and not be served other tasks because of the organisation's sudden needs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Bjernevik, Lindsjö Maria, and Ann-Sofi Gerhardsson. "Förståelsegapet mellan det konkreta och abstrakta - hur gör vi?En kvalitativ studie om hur speciallärare kan bidra till att utveckla matematikundervisning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-170302.

Full text

Abstract:

I kölvattnet av de olika kunskapsmätningarna, TIMMS, PISA och de nationella proven, blossar heta diskussioner upp gällande matematikundervisningen och dess utformning, både i Sverige och utomlands. Internationella studier visar att låga prestationer i matematik är ett komplext fenomen, därför behöver matematiklärare och speciallärare samarbeta med utvecklingen så att matematikundervisningen kan möta den stora variationen av olikheter bland eleverna och samtidigt stödja elevernas abstrakta tänkande. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur speciallärare i matematik kan stödja lärares arbete med undervisning som överbryggar gapet mellan elevers konkreta och abstrakta matematiska förståelse. Svaren på de undersökta frågeställningarna har sökts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer och en efterföljande innehållsanalys. Resultaten visar att lärarna använder en mängd olika uppgifter för att överbrygga gapet mellan elevernas konkreta och abstrakta matematiska förståelse. Uppgifterna är olika i sin karaktär med tanke på både arbetsformer och representationer samt växlingar däremellan. Resultaten visar också att det stöd lärarna önskar få av speciallärare i matematik är matematikdidaktiskt stöd och någon att föra didaktiska samtal med, stöd i framplockning av uppgifter, stöd i undervisningssituationen samt större tillgång till konkret material. Studiens resultat och den tidigare forskningen, tyder på att balans mellan flera olika faktorer är centrala för högre prestationer i matematik när det gäller kopplingen mellan elevernas konkreta och abstrakta matematiska förståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Thuvesson, Johanna, and Viveka Paulcén. "Framgångsfaktorer i matematikundervisningens utvecklingsarbete." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34323.

Full text

Abstract:

Sammanfattning/Abstract Sammanfattning/AbstractPaulcén, Viveka och Thuvesson, Johanna (2014) Framgångsfaktorer i matematikundervisningens utvecklingsarbete - Hur skolor arbetar med att vända ett underkänt resultat i åk 3 till ett godkänt betyg på nationella proven i matematik i åk 6 (Success Factors for Developing Mathematical Education)Speciallärarprogrammet - matematikutvecklingSkolutveckling och ledarskapLärande och samhälleMalmö HögskolaProblemområdeVårt arbete undersöker hur läraren, lärmiljön, elevhälsa och skolans styrning påverkar elevens möjligheter från att vara underkänd till att nå målen i matematik.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med vår undersökning var att se om vi kunde hitta mönster gällande framgångsfaktorer i matematikundervisning för elever som i åk 3 varit underkända på nationellt prov i matematik men som i åk 6 minst nådde provbetyget E. Vår frågeställning är: ”Vilka framgångsfaktorer på de tre olika nivåerna; organisation, grupp och individ, har påverkat elevernas förmåga att klara kunskapskraven”.Teoretisk ramTidigare forskning visar att framgångsfaktorer på organisationsnivå innebär tydliga mål för skolutveckling, att kunskap är i ständig fokus och att pedagoger och skolledning utvärderar sin undervisning. Betydande framgångsfaktor på grupp- och individnivå i tidigare forskning är att eleverna har utbildade, kompetenta, engagerade, ämneskompetenta matematiklärare som är insatta i pedagogisk forskning och utgår från elevens förutsättningar och behov, i en inkluderande lärmiljö med varierad undervisning. Vårt arbete är uppbyggt kring en tolkning av systemteori (Öquist, 2003; Svedberg, 2007), vilket innebär att vi har undersökt framgångsfaktorer ur ett helhetsperspektiv.MetodVi har använt oss av en metodtriangulering för att samla in data till vår forskning. Vi har gjort 16 kvalitativa forskningsintervjuer med undervisande lärare, granskat åtgärdsprogram och elevers IUP:er samt gjort dokumentanalys av dokument där det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs.Resultat med analysVi har inte hittat någon enskild specifik framgångsfaktor för hur skolor arbetar med elever i behov av särskilt stöd i matematik. Vi har istället funnit en del gemensamma mönster för eleverna vi har studerat. De har alla haft tillgång till utbildade lärare med lång erfarenhet och behörighet i matematik, som har arbetat varierat t.ex. med laborativ undervisning, utomhusmatematik, diskussioner och problemlösning i grupp. Vidare har pedagogerna strävat efter en inkluderade undervisning (Nilholm, 2012; Persson och Persson, 2012). Ett annat mönster som vi har hittat är att rektorerna har satsat på fortbildning inom olika områden i matematik t.ex. kollegialt lärande (Skolverket, 2012).KunskapsbidragVi hittade inte någon enskild specifik framgångsfaktor för hur skolor arbetar med elever i behov av särskilt stöd i matematik. Istället har vi kunnat urskilja olika mönster som indikerar möjliga framgångsfaktorer och vår slutsats är att när utvecklingsarbete i matematik sker systematiskt på alla tre nivåerna verkar det gemensamt bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna i matematik.Specialpedagogiska implikationerSom blivande speciallärare i matematikutveckling menar vi att det proaktiva arbetet och helhetssynen är viktig för att utveckla och förändra matematikundervisningen. Genom att driva skolutvecklingsarbete på de tre nivåerna, organisation, grupp och individ med ett gemensamt fokus kan vår profession gynna alla elevers utvecklingspotential i matematik.Nyckelord: framgångsfaktorer, matematikundervisning, matematikutveckling, nationella prov i matematik, speciallärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Speciallärare i matematik'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles