Academic literature on the topic 'Specialpedagogens roll'

The perspective of inclusion within the preschool and school system implies that children of the same age should be able to be taught together and participate in the same context despite their qualifications. Differences must be looked upon as a resource and the teaching process should be adapted to suit children’s needs rather than the children having to adapt to the environment. However, what does the inclusion of children with special needs actually look like within the preschool and school system? The aim of this study was to investigate which role the special educators play in the inclusion process. Also, to find out possible similarities and differences between their work in preschool compared to the lower level of compulsory school. Two principals and seven pedagogues from different educational fields, all working within the same school area, were interviewed. The results showed that the work of the special educators differed between the two educational systems. The work within the school system was more topic-oriented whereas the work within the preschool system emphasized on communication and interaction. There were however more similarities than differences. For example the way the special educators mapped the different needs of the children and how they cooperated with other pedagogues. All pedagogues and the principals were convinced that the special educators played an important role in encouraging inclusion.

Syftet med den här studien är att undersöka de attityder som pedagoger i förskolan har till förändringar som de möter i sitt yrkesliv. Vidare syftar studien till att belysa pedagogernas syn på specialpedagogens funktion som förändringsagent i förändringsprocessen. Den teoretiska ansatsen för studien har drag av det fenomenologiska forskningsfältet men reflekterande forskning står i huvudsak för vårt ramverk. Metoden som valdes var fokusgrupper, detta för att deltagarna genom denna metod delges stor frihet i att uttrycka sina tankar och åsikter. Resultatet av intervjuerna mynnade ut i fyra olika teman, pedagogers attityder till förändringar, återkoppling och reflektion, utbildning samt tid. Dessa teman resulterade tillsammans i en tydligare bild av vad vi specialpedagoger kan bistå med i förändringsprocesser. Vid implementering av förändringsarbete ser vi genom studien att aktionsforskning, till exempel genom forskningscirklar, som bidrar med relevant forskning och litteratur, kan vara till hjälp när det gäller att tänka nytt i förändringar.

Jönsson, Josefine (2021). Specialpedagogens roll i skolutveckling. Specialpedagogprogrammet, Instutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syftet med arbetet är att undersöka hur två grundskolor arbetar med skolutveckling och hur specialpedagogens kompetens tas tillvara i detta arbete. Mina frågeställningar är följande: Vem och vad avgör vad som blir en del av en skolas skolutveckling? Hur organiseras och bedrivs arbetet med skolutveckling? Vilka är de viktigaste aktörerna i arbetet med skolutveckling? Vilken roll får specialpedagogen och hur tas denned kompetens tillvara i arbetet med skolutveckling? Studiens teoretiska utgångspunkt är Senges teroi om den lärande organistaionen. Metoden som användes för att få svar på mina frågeställningar genomfördes genom fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. En intervjuguide används som stöd för både intervjuaren och informanterna. Resultatet visar skillander på skolorna när det gäller styrningen av skolutveckling. På en av skolorna var det rektorn och huvudmannen som styrde. På den andra skolan var det rektorn, huvudmannen och ledningsgruppen som bestämde vad som skulle utvecklas. När det gäller organsiering och hur arbetet ska bedrivas framkom det att ingen av skolorna utgick från någon empirisk grund. Specialpedagogen hade ingen självklar roll i att planera, genomföra och utvärdera skolutveckling. De specialpedagogiska implikationerna studien kan bidra med är att medevetandegöra vad och hur specialpedagogens kompetens kan tas tillvara i arbetet med skolutveckling, liksom vikten av att skolor arbetar strukturerat och systematiskt med skolutveckling utifrån vetenskapliga metoder.

Syftet med studien var att förstå vad som påverkar några specialpedagogens roll i skolutveckling. Vi använde oss av fyra frågeställningar: Vad menar några rektorer, förstelärare och specialpedagoger med skolutveckling? Vilka aspekter anser de intervjuade rektorerna, förstelärarna och specialpedagogerna är väsentliga för att åstadkomma skolutveckling? Hur ser de intervjuade rektorernas, förstelärarnas och specialpedagogernas roll ut i skolutveckling? Vilka faktorer påverkar specialpedagogernas roll i skol­utveckling?   Metoden som användes var kvalitativ med hermeneutisk ansats. Nio halvstrukturerade kvalitativa in­tervjuer genomfördes med tre rektorer, tre förstelärare och tre specialpedagoger på tre olika grund­skolor.   Resultatet visade att flera olika faktorer kan påverka vilken roll specialpedagogen har i skolutveckling på skolorna i vår studie, såsom rektors syn på skolutveckling, tid, mandat, skolkultur samt specialpe­dagogens position i organisationen.   Studien lyfter fram specialpedagogens kompetens i skolutveckling och vad orsaken kan vara till att den inte arbetar med skolutveckling på organisationsnivå. Studien är viktig för att belysa att specialpe­dagogerna på skolorna i vår studie inte används fullt ut till det den är utbildad för. Studien visar att det i specialpedagogerna finns en stor potential att använda för skolorna i deras skolutvecklingsarbete.

Abstract

Denna uppsats belyser förväntningar på specialpedagogrollen samt undersöker om specialpedagogens tre uppdrag som undervisare, utredare och utvecklare efterfrågas. I litteraturdelen definieras begreppet specialpedagogik samt kunskapen om specialpedagogrollen i handledning, kartläggning och utveckling. Förskolan är till för alla barn, och de bör ses utifrån ett helhetsperspektiv. Detta beskrivs i ett utvecklingsekologiskt perspektiv. Lärare i förskolan och skolledares yrkesroll belyses.

För att åskådliggöra vilka förväntningar personalen i förskolan har på specialpedagogens uppdrag, har vi valt att genomföra en kvalitativ semistrukturerad intervju med lärare i förskolan, skolledare och specialpedagoger.

Resultatdelen visar att specialpedagogik är svårt att definiera. Kompetensen som specialpedagogen besitter ses som en skillnad jämfört med pedagogik. Handledning är för alla yrkesgrupper det viktigaste uppdraget och det som alla yrkesgrupper vill att specialpedagogen arbetar med. Skolledarna vill se mer undervisning till barnen, och specialpedagogerna vill undervisa samt fortbilda pedagoger i förskolan. Lärarna i förskolan efterfrågar fler specialpedagoger att tillgå.

Vi har funnit att specialpedagogens uppdrag motsvarar de intervjuades förväntningar. Samtliga respondenter har stort förtroende för specialpedagogens kunskap. Lärarna vill ha mer tid till utvärdering av specialpedagogiska insatser och fler specialpedagoger att tillgå. Skolledarna önskar mer enskild undervisning av barn från specialpedagogen. Handledning är bland de viktigaste uppgifterna, men begreppets innebörd behöver tydliggöras.

Sammanfattning/AbstractSandström, Johan (2018). Skolledares bild av specialpedagogen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragUppsatsen ämnar bidra till förståelse för hur rektorer ser på specialpedagogrollen och hur speci-alpedagogen kan nyttjas i skolans kring specialpedagogiska frågor på en individ-, grupp- och organisationsnivå. Syfte och frågeställningarUppsatsens syfte är att undersöka hur skolledare ser på specialpedagogen och dennes funktion i skolans verksamhet. Då en mer utförlig arbetsbeskrivning saknas i officiella styrdokument blir rektorn, som leder och fördelar arbetet inom skola, och dennes tolkning och förståelse för speci-alpedagogen, avgörande för hur specialpedagoguppdraget utformas.Uppsatsen utgår från följande frågeställning:•Hur uppfattar skolledare specialpedagogens kompetens, funktion och roll i verksam-heten?TeoriStudiens teoretiska ansats lutar sig mot systemteori och fenomenologisk analys. MetodUppsatsen utgår från en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden är semi-strukturerade in-tervjuer som genomförts med fem skolledare, varav tre är rektorer och två biträdande rektorer. Fyra av de intervjuade skolledarna är verksamma på gymnasienivå och en på grundskolan i högstadiet. ResultatResultatredovisning är kategoriserad i fyra huvudteman: specialpedagogens funktion, specialpe-dagogens arbetsuppgifter, skolledarnas egna erfarenheter av specialpedagoger och hur skolle-darna ser på framtiden för specialpedagoger. Sammanfattningsvis ger rektorerna överlag en bild av specialpedagogen som att ha en viktig roll i verksamhetens organisatoriska arbete, även om det mer praktiska av hur ett sådant arbete struktureras inte blir synlig under intervjuerna.Specialpedagogiska implikationerUppsatsen ämnar belysa hur skolledarna ser på specialpedagogens funktion i svensk skola och i sin egen verksamhet. Rektorernas uppfattning och vision är av stor betydelse för hur den speci-alpedagogiska verksamheten formas, även om denna inte är allenarådande. Faktorer som lärarna (och deras arbetsbelastning) samt budget och resursfördelning har också påverkan för hur arbe-tet utformas. För att specialpedagogen ska kunna göra ett arbete som speglar den kompetens som utbildningen ger är det därför viktigt att rektor och specialpedagog delar denna syn, men även att lärarna i verksamheten upplever att det organisatoriska arbetet har legitimitet.

Uppsatsen handlar om specialpedagogens roll i arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP). Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur specialpedagoger, andra pedagoger och skolledare beskriver specialpedagogens roll i arbetet med IUP och att undersöka och analysera hur specialpedagogens roll i arbetet med IUP skulle kunna utvecklas enligt intentionerna i styrdokumenten. I uppsatsen används det socialkonstruktionistiska perspektivet och social systemteori för att förstå specialpedagogikens användning. Intervjuundersökningen bearbetades kvalitativt och av den kan vi dra slutsatser som visar att specialpedagogen är involverad i arbetet med IUP framför allt i samband med elevers åtgärdsprogram. IUP ska utgå från var eleven befinner sig i förhållande till läroplanens mål att uppnå och mål att sträva mot, vilka visat sig svåra att hantera. Enligt vår undersökning skulle specialpedagogen kunna utveckla sin roll i arbetet med IUP som handledare för att analysera elevers svårigheter på såväl individ-, grupp- som organisationsnivå, som pedagogisk ledare, och genom att vara delaktig i skolutveckling. Detta skulle kunna uppnås genom att skolan utnyttjar den specialpedagogiska kompetensen i arbetet med IUP och vidareutvecklar den för att få en skola för alla.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar av specialpedagogens roll som finns ute i en skola hos pedagoger, rektorer och specialpedagogen. Frågeställningarna blev besvarade genom en kvalitativ intervjustudie som genomfördes i södra Sverige. Intervjuerna spelades in via Iphone.  Intervjuerna möjliggör en analys som resulterade i olika beskrivningskategorier. Dessa kategorier benämns från A till H. Uppfattningarna i de olika beskrivningskategorierna synliggör att specialpedagogens roll innehåller stor variation, allt från utredningar till handledning och skolutveckling. Det som resultatet visar är att det finns en medvetenhet hos pedagoger och rektorer om vad specialpedagogens roll är. Vilket skapar förutsättningar för att arbeta vidare med skolutvecklingen eftersom specialpedagogen har möjlighet att föra pedagogiska frågor tillsammans med pedagoger och rektorer. Resultatet visar också att samspel mellan pedagoger, rektorn och specialpedagog där specialpedagogen används som bollplank och i handledningstillfällen har en stor betydelse i denna fallstudie. Samarbetet påverkar även individen eftersom det är genom samspel med olika professioner som skolan kan skapa möjligheter för alla elever i skolan.

Samhällets sociala struktur har förändrats under de senaste decennierna och strukturförändringarna har påverkat skolans lagar och förordningar. Skolan har behov av nya former av pedagoger och dit hör specialpedagogen. Nya professioner inom skolans verksamhet har inneburit förändrade pedagogiska arbetssätt.Idag har speciallärare på många skolor ersatts av specialpedagoger. Syftet med vårt arbete har varit att se hur specialpedagogens roll ser ut i lokala och centrala resursteam i den integrerade skolan, att undersöka och kartlägga vilket stöd mentorer/klasslärare söker hos specialpedagog. Vi har gjort våra undersökningar på skolor i två olika kommuner i Skåne. Vårt syfte har varit att undersöka vilket stöd specialpedagogerna rekommenderar och om stödinsatserna ger något resultat. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer vill vi ge en bild av hur specialpedagogens arbete fungerar ute i skolorna. Våra resultat visar att många lärare har insett specialpedagogens betydelse för sin egen undervisning men vid intervjuerna framkommer ofta önskan om både speciallärare och specialpedagog. Lärare är i behov av kompetensutveckling i specialpedagogik för att känna sig säkra i den integrerade undervisningen.
The role of the special education teacher in the integrated school