Dissertations / Theses: 'Specialpedagogens roll'

1

Shami, Tehrani Tahereh. "Specialpedagogens roll." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-131814.

Full text

Abstract:

The perspective of inclusion within the preschool and school system implies that children of the same age should be able to be taught together and participate in the same context despite their qualifications. Differences must be looked upon as a resource and the teaching process should be adapted to suit children’s needs rather than the children having to adapt to the environment. However, what does the inclusion of children with special needs actually look like within the preschool and school system? The aim of this study was to investigate which role the special educators play in the inclusion process. Also, to find out possible similarities and differences between their work in preschool compared to the lower level of compulsory school. Two principals and seven pedagogues from different educational fields, all working within the same school area, were interviewed. The results showed that the work of the special educators differed between the two educational systems. The work within the school system was more topic-oriented whereas the work within the preschool system emphasized on communication and interaction. There were however more similarities than differences. For example the way the special educators mapped the different needs of the children and how they cooperated with other pedagogues. All pedagogues and the principals were convinced that the special educators played an important role in encouraging inclusion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Lewhagen, Ahl Madeleine. "En jämförelse mellan skolledares och specialpedagogers uppfattningar om specialpedagogens roll." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43068.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Blad, Anna, and Emma Möller. "Specialpedagogens roll i förändringsprocesser." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16856.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka de attityder som pedagoger i förskolan har till förändringar som de möter i sitt yrkesliv. Vidare syftar studien till att belysa pedagogernas syn på specialpedagogens funktion som förändringsagent i förändringsprocessen. Den teoretiska ansatsen för studien har drag av det fenomenologiska forskningsfältet men reflekterande forskning står i huvudsak för vårt ramverk. Metoden som valdes var fokusgrupper, detta för att deltagarna genom denna metod delges stor frihet i att uttrycka sina tankar och åsikter. Resultatet av intervjuerna mynnade ut i fyra olika teman, pedagogers attityder till förändringar, återkoppling och reflektion, utbildning samt tid. Dessa teman resulterade tillsammans i en tydligare bild av vad vi specialpedagoger kan bistå med i förändringsprocesser. Vid implementering av förändringsarbete ser vi genom studien att aktionsforskning, till exempel genom forskningscirklar, som bidrar med relevant forskning och litteratur, kan vara till hjälp när det gäller att tänka nytt i förändringar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Jönsson, Josefine. "Specialpedagogens roll i skolutveckling." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42646.

Full text

Abstract:

Jönsson, Josefine (2021). Specialpedagogens roll i skolutveckling. Specialpedagogprogrammet, Instutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syftet med arbetet är att undersöka hur två grundskolor arbetar med skolutveckling och hur specialpedagogens kompetens tas tillvara i detta arbete. Mina frågeställningar är följande: Vem och vad avgör vad som blir en del av en skolas skolutveckling? Hur organiseras och bedrivs arbetet med skolutveckling? Vilka är de viktigaste aktörerna i arbetet med skolutveckling? Vilken roll får specialpedagogen och hur tas denned kompetens tillvara i arbetet med skolutveckling? Studiens teoretiska utgångspunkt är Senges teroi om den lärande organistaionen. Metoden som användes för att få svar på mina frågeställningar genomfördes genom fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. En intervjuguide används som stöd för både intervjuaren och informanterna. Resultatet visar skillander på skolorna när det gäller styrningen av skolutveckling. På en av skolorna var det rektorn och huvudmannen som styrde. På den andra skolan var det rektorn, huvudmannen och ledningsgruppen som bestämde vad som skulle utvecklas. När det gäller organsiering och hur arbetet ska bedrivas framkom det att ingen av skolorna utgick från någon empirisk grund. Specialpedagogen hade ingen självklar roll i att planera, genomföra och utvärdera skolutveckling. De specialpedagogiska implikationerna studien kan bidra med är att medevetandegöra vad och hur specialpedagogens kompetens kan tas tillvara i arbetet med skolutveckling, liksom vikten av att skolor arbetar strukturerat och systematiskt med skolutveckling utifrån vetenskapliga metoder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Larsson, Malin, and Marie Lindin. "Specialpedagogens roll i skolutveckling : En kvalitativ intervjustudie med rektorer, förstelärare och specialpedagoger." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-130677.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att förstå vad som påverkar några specialpedagogens roll i skolutveckling. Vi använde oss av fyra frågeställningar: Vad menar några rektorer, förstelärare och specialpedagoger med skolutveckling? Vilka aspekter anser de intervjuade rektorerna, förstelärarna och specialpedagogerna är väsentliga för att åstadkomma skolutveckling? Hur ser de intervjuade rektorernas, förstelärarnas och specialpedagogernas roll ut i skolutveckling? Vilka faktorer påverkar specialpedagogernas roll i skolutveckling? Metoden som användes var kvalitativ med hermeneutisk ansats. Nio halvstrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med tre rektorer, tre förstelärare och tre specialpedagoger på tre olika grundskolor. Resultatet visade att flera olika faktorer kan påverka vilken roll specialpedagogen har i skolutveckling på skolorna i vår studie, såsom rektors syn på skolutveckling, tid, mandat, skolkultur samt specialpedagogens position i organisationen. Studien lyfter fram specialpedagogens kompetens i skolutveckling och vad orsaken kan vara till att den inte arbetar med skolutveckling på organisationsnivå. Studien är viktig för att belysa att specialpedagogerna på skolorna i vår studie inte används fullt ut till det den är utbildad för. Studien visar att det i specialpedagogerna finns en stor potential att använda för skolorna i deras skolutvecklingsarbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Persson, Carita, and Cecilia Rietz. "Specialpedagogens roll i förskolanEn kvalitativ studie om förväntningar på specialpedagogens uppdrag." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3868.

Full text

Abstract:

Abstract

Denna uppsats belyser förväntningar på specialpedagogrollen samt undersöker om specialpedagogens tre uppdrag som undervisare, utredare och utvecklare efterfrågas. I litteraturdelen definieras begreppet specialpedagogik samt kunskapen om specialpedagogrollen i handledning, kartläggning och utveckling. Förskolan är till för alla barn, och de bör ses utifrån ett helhetsperspektiv. Detta beskrivs i ett utvecklingsekologiskt perspektiv. Lärare i förskolan och skolledares yrkesroll belyses.

För att åskådliggöra vilka förväntningar personalen i förskolan har på specialpedagogens uppdrag, har vi valt att genomföra en kvalitativ semistrukturerad intervju med lärare i förskolan, skolledare och specialpedagoger.

Resultatdelen visar att specialpedagogik är svårt att definiera. Kompetensen som specialpedagogen besitter ses som en skillnad jämfört med pedagogik. Handledning är för alla yrkesgrupper det viktigaste uppdraget och det som alla yrkesgrupper vill att specialpedagogen arbetar med. Skolledarna vill se mer undervisning till barnen, och specialpedagogerna vill undervisa samt fortbilda pedagoger i förskolan. Lärarna i förskolan efterfrågar fler specialpedagoger att tillgå.

Vi har funnit att specialpedagogens uppdrag motsvarar de intervjuades förväntningar. Samtliga respondenter har stort förtroende för specialpedagogens kunskap. Lärarna vill ha mer tid till utvärdering av specialpedagogiska insatser och fler specialpedagoger att tillgå. Skolledarna önskar mer enskild undervisning av barn från specialpedagogen. Handledning är bland de viktigaste uppgifterna, men begreppets innebörd behöver tydliggöras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Alm, Sandström Johan. "Skolledares bild av specialpedagogen En kvalitativ undersökning av skolledares uppfattning av specialpedagogens roll." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27382.

Full text

Abstract:

Sammanfattning/AbstractSandström, Johan (2018). Skolledares bild av specialpedagogen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragUppsatsen ämnar bidra till förståelse för hur rektorer ser på specialpedagogrollen och hur speci-alpedagogen kan nyttjas i skolans kring specialpedagogiska frågor på en individ-, grupp- och organisationsnivå. Syfte och frågeställningarUppsatsens syfte är att undersöka hur skolledare ser på specialpedagogen och dennes funktion i skolans verksamhet. Då en mer utförlig arbetsbeskrivning saknas i officiella styrdokument blir rektorn, som leder och fördelar arbetet inom skola, och dennes tolkning och förståelse för speci-alpedagogen, avgörande för hur specialpedagoguppdraget utformas.Uppsatsen utgår från följande frågeställning:•Hur uppfattar skolledare specialpedagogens kompetens, funktion och roll i verksam-heten?TeoriStudiens teoretiska ansats lutar sig mot systemteori och fenomenologisk analys. MetodUppsatsen utgår från en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden är semi-strukturerade in-tervjuer som genomförts med fem skolledare, varav tre är rektorer och två biträdande rektorer. Fyra av de intervjuade skolledarna är verksamma på gymnasienivå och en på grundskolan i högstadiet. ResultatResultatredovisning är kategoriserad i fyra huvudteman: specialpedagogens funktion, specialpe-dagogens arbetsuppgifter, skolledarnas egna erfarenheter av specialpedagoger och hur skolle-darna ser på framtiden för specialpedagoger. Sammanfattningsvis ger rektorerna överlag en bild av specialpedagogen som att ha en viktig roll i verksamhetens organisatoriska arbete, även om det mer praktiska av hur ett sådant arbete struktureras inte blir synlig under intervjuerna.Specialpedagogiska implikationerUppsatsen ämnar belysa hur skolledarna ser på specialpedagogens funktion i svensk skola och i sin egen verksamhet. Rektorernas uppfattning och vision är av stor betydelse för hur den speci-alpedagogiska verksamheten formas, även om denna inte är allenarådande. Faktorer som lärarna (och deras arbetsbelastning) samt budget och resursfördelning har också påverkan för hur arbe-tet utformas. För att specialpedagogen ska kunna göra ett arbete som speglar den kompetens som utbildningen ger är det därför viktigt att rektor och specialpedagog delar denna syn, men även att lärarna i verksamheten upplever att det organisatoriska arbetet har legitimitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Persson, Kerstin, Inger Jönhill, and Sinikka Lundh. "Specialpedagogens roll och den individuella utvecklingsplanen." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4200.

Full text

Abstract:

Uppsatsen handlar om specialpedagogens roll i arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP). Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur specialpedagoger, andra pedagoger och skolledare beskriver specialpedagogens roll i arbetet med IUP och att undersöka och analysera hur specialpedagogens roll i arbetet med IUP skulle kunna utvecklas enligt intentionerna i styrdokumenten. I uppsatsen används det socialkonstruktionistiska perspektivet och social systemteori för att förstå specialpedagogikens användning. Intervjuundersökningen bearbetades kvalitativt och av den kan vi dra slutsatser som visar att specialpedagogen är involverad i arbetet med IUP framför allt i samband med elevers åtgärdsprogram. IUP ska utgå från var eleven befinner sig i förhållande till läroplanens mål att uppnå och mål att sträva mot, vilka visat sig svåra att hantera. Enligt vår undersökning skulle specialpedagogen kunna utveckla sin roll i arbetet med IUP som handledare för att analysera elevers svårigheter på såväl individ-, grupp- som organisationsnivå, som pedagogisk ledare, och genom att vara delaktig i skolutveckling. Detta skulle kunna uppnås genom att skolan utnyttjar den specialpedagogiska kompetensen i arbetet med IUP och vidareutvecklar den för att få en skola för alla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Ahmetovic, Semra. "Uppfattningar av specialpedagogens roll i skolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18216.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar av specialpedagogens roll som finns ute i en skola hos pedagoger, rektorer och specialpedagogen. Frågeställningarna blev besvarade genom en kvalitativ intervjustudie som genomfördes i södra Sverige. Intervjuerna spelades in via Iphone. Intervjuerna möjliggör en analys som resulterade i olika beskrivningskategorier. Dessa kategorier benämns från A till H. Uppfattningarna i de olika beskrivningskategorierna synliggör att specialpedagogens roll innehåller stor variation, allt från utredningar till handledning och skolutveckling. Det som resultatet visar är att det finns en medvetenhet hos pedagoger och rektorer om vad specialpedagogens roll är. Vilket skapar förutsättningar för att arbeta vidare med skolutvecklingen eftersom specialpedagogen har möjlighet att föra pedagogiska frågor tillsammans med pedagoger och rektorer. Resultatet visar också att samspel mellan pedagoger, rektorn och specialpedagog där specialpedagogen används som bollplank och i handledningstillfällen har en stor betydelse i denna fallstudie. Samarbetet påverkar även individen eftersom det är genom samspel med olika professioner som skolan kan skapa möjligheter för alla elever i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Malm, Birgitta, and Maj Löf. "Specialpedagogens roll i den integrerade skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36263.

Full text

Abstract:

Samhällets sociala struktur har förändrats under de senaste decennierna och strukturförändringarna har påverkat skolans lagar och förordningar. Skolan har behov av nya former av pedagoger och dit hör specialpedagogen. Nya professioner inom skolans verksamhet har inneburit förändrade pedagogiska arbetssätt.Idag har speciallärare på många skolor ersatts av specialpedagoger. Syftet med vårt arbete har varit att se hur specialpedagogens roll ser ut i lokala och centrala resursteam i den integrerade skolan, att undersöka och kartlägga vilket stöd mentorer/klasslärare söker hos specialpedagog. Vi har gjort våra undersökningar på skolor i två olika kommuner i Skåne. Vårt syfte har varit att undersöka vilket stöd specialpedagogerna rekommenderar och om stödinsatserna ger något resultat. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer vill vi ge en bild av hur specialpedagogens arbete fungerar ute i skolorna. Våra resultat visar att många lärare har insett specialpedagogens betydelse för sin egen undervisning men vid intervjuerna framkommer ofta önskan om både speciallärare och specialpedagog. Lärare är i behov av kompetensutveckling i specialpedagogik för att känna sig säkra i den integrerade undervisningen.
The role of the special education teacher in the integrated school

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Linderos, Christina. "Specialpedagogens roll på gymnasiet : En intervjustudie kring specialpedagogens uppdrag, sammanhang och arbetsuppgifter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59502.

Full text

Abstract:

Då det i svensk forskning saknas studier kring specialpedagogens roll på specifikt gymnasieskolor syftar denna studie till att få närmare kunskap om specialpedagogens uppdrag i förhållande till elevhälsa och det elevvårdande arbete som bedrivs på gymnasieskolor. Empiriskt material samlades genom intervjuer med åtta på gymnasiet verksamma specialpedagoger. Frågeställningarna fokuserade på deras uppdrag och arbetsuppgifter samt de sammanhang de ingår i. Intervjuerna genomfördes enskilt och efter transkribering systematiserades resultatet med hjälp av kategorier utifrån krav-, kontroll-, och stödmodellen. Kategorierna strukturerades ytterligare med hjälp av nyckelord vilka användes som ett raster för att finna mönster. Resultaten från studien pekar på ett mångfacetterat uppdrag som inte alltid är tydligt för rektor och lärarkollegor, vilket leder till att det lätt sker en sammanblandning av specialpedagogens och speciallärarens uppdrag och arbetsuppgifter. Framför allt handlar det om huruvida specialpedagogen ska undervisa och då främst en-till-en undervisning. Diskrepans mellan förväntningar från kollegiet och det egentliga uppdraget beskrivs som försvårande men dock inte omöjligt att hantera. Emedan specialpedagogerna önskar arbeta mer med övergripande skolutveckling, tycks ändå arbete med och framför allt runt elever dominera. Administration, samordning och handledning av både elever och lärare är några av arbetsuppgifterna som beskrivs. Genom arbete med organisering kring elever och deras studier hamnar specialpedagogen i varierande sammanhang där det elevvårdande arbetet i elevhälsan framhålls. Specialpedagogernas förhållande till elevhälsan varierar emellertid. Vissa specialpedagoger har en ledande funktion i elevhälsoteamet, men alla beskriver sig som teammedlemmar och att arbetet bedrivs som ett lagarbete. Relationen till rektor beskrivs som avgörande för specialpedagogens mandat i såväl elevhälsoteam som i skolans övriga kollegium. Specialpedagogerna ser potential i sitt uppdrag och beskriver med tillförsikt möjligheter och ambitioner att utveckla och omorganisera det specialpedagogiska arbetet på sina respektive gymnasieskolor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Strand, Kristina. "Specialpedagogens roll i förskolan : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156397.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa förskollärares, specialpedagogers och förskolelednings uppfattningar om och förväntningar på specialpedagogens roll i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats som grund, och semistrukturerade intervjuer har genomförts med elva informanter i en mindre, mellansvensk kommun. Tidigare forskning visar att många barn i förskolan mår dåligt, har psykiska, emotionella och sociala problem. Pedagoger i förskolan rapporterar att de under senare decennier sett en förändring till det sämre gällande barns hälsa. En intressant fråga utifrån detta är vilka förväntningar som finns på specialpedagogens arbete och roll i förskolan. Det finns ofta ett antal specialpedagoger anställda i kommunen som har till uppgift att bistå flera förskolor. Resultatet visar bland annat att en av specialpedagogens viktigaste uppgifter är som rådgivare och bollplank till pedagoger och förskolechefer. En slutsats kan vara att förskolans pedagoger känner sig ensamma och utan pedagogisk stöttning i sitt arbete. Förskoleledning lyfter handledning som en av specialpedagogens viktigaste arbetsuppgifter, medan specialpedagoger menar att de inte får möjlighet att använda sin handledarkompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Ivarsson, Marie, and Linda Wikström. "Specialpedagogens roll i olika organisationsformer av elevhälsa." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18335.

Full text

Abstract:

Enligt svensk skollag ska alla elever ha tillgång till ett elevhälsoteam. Det anges i lagen vilka professioner teamet ska omfatta, men hur dessa elevhälsoteam ska organiseras och i vilken omfattning de olika professionerna ska ingå anges inte. Det är därför upp till varje huvudman att välja organisationsform.I denna studie görs en jämförelse mellan två kommuners sätt att organisera elevhälsa. Vi undersöker också vilken organisationsform som föredras av rektorer och specialpedagoger och vilka arbetsuppgifter specialpedagogerna har i de två kommunerna.Intervjuer med kommunala tjänstemän och en enkätundersökning med rektorer och specialpedagoger ligger till grund för denna studie och vi har valt situationsteori och systemteori som teoretiska utgångspunkter.Flera intressanta resultat framkom. Den ena kommunen i vår studie har en, i huvudsak, decentraliserad elevhälsa. Denna organisationsform upplevs positivt av rektorerna i båda kommunerna, de vill ha chefskapet över den specialpedagogiska kompetensen i elevhälsoteamet.En centralt samlad elevhälsa, vilket finns i den andra av våra två undersökta kommuner, är den form som huvudsakligen föredras av specialpedagogerna.Vilka arbetsuppgifter specialpedagogerna mestadels ägnar sig åt skiljer sig i de två studerade kommunerna, även om samtliga specialpedagoger i undersökningen har samma syn på vad de bör arbeta med.Resultaten visar på att specialpedagogens arbetsuppgifter påverkas av den organisationsform de är anställda i. Ytterligare forskning krävs för att utröna om det är specialpedagogens uppdrag som behöver tydliggöras eller om samtliga huvudmän bör se över elevhälsans organisationsform.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Wiklander, Sabina. "Specialpedagogens roll i en kommuns systematiska kvalitetsarbete." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39115.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Ohliv, Ellinor. "Skolutveckling på organisationsnivå och specialpedagogens roll i denna." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92988.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka specialpedagogers och rektorers uppfattningar om specialpedagogens roll i arbete med skolutveckling på organisationsnivå. Anledningen till att undersöka detta är att forskning visar att skolutveckling är ett område som specialpedagoger inte har lyckats göra anspråk på fullt ut. Att arbeta med skolutveckling på organisationsnivå är ett sätt för specialpedagogen att leda skolans utveckling av det pedagogiska arbetet så att alla elever får så bra möjligheter som möjligt att nå målen. Rektorn på skolan är den enskilt största faktorn som påverkar specialpedagogens arbete och därför undersöks just specialpedagogers och rektorers uppfattningar i denna studie. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra rektorer. Grundläggande antaganden för studien är det relationella perspektivet och det systemteoretiska perspektivet. Studiens resultat visar att specialpedagogerna har en större bredd i hur de ser på sin roll i arbete med skolutveckling på organisationsnivå än vad rektorerna har. Medan rektorers och specialpedagogers uppfattningar om specialpedagogens roll som kompetensutvecklare och stöd är relativt samstämmiga menar specialpedagoger, och i något fall rektor, att de även har rollen som nära samarbetspartner till rektor. Specialpedagogerna är ensamma om att anse att specialpedagogen i arbete med skolutveckling på organisationsnivå har en roll som ifrågasättare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Ahrén, Carin, and Martin Löfgren. "Specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser : En studie i tre teman: stödinsatser, specialpedagogens roll samt främjande och förebyggande insatser." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22359.

Full text

Abstract:

Skollagen (SFS 2010:800) slår fast att elever som riskerar att inte nå målen ska ges den ledning och stimulans som behövs för att utvecklas i riktning mot målen. Studiens syfte är att beskriva specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser för de elever som riskerar att inte nå målen. Studiens tre teman är Stödinsatser, Specialpedagogens roll och Främjande och förebyggande arbete. En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer med nio specialpedagoger. För att bearbeta intervjumaterialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Analysen har gjorts utifrån systemteori och de specialpedagogiska perspektiven relationellt perspektiv, kategoriskt perspektiv och dilemmaperspektiv. Resultatet visar att specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser är komplex. Dels handlar det om att i samråd med läraren identifiera elever, att välja adekvat anpassning eller stödinsats och att utvärdera dessa. Resultatet visar också att alla specialpedagogernas arbetsuppgifter ryms inom ramen för examensordningen men att de inbördes kan skilja sig åt i det att vissa arbetar mer elevfokuserat medan andra arbetar mer på organisationsnivå (SFS 2017:1111). Det skiljer sig också åt i hur mycket specialpedagogerna är involverade i systematiskt kvalitetsarbete och att utveckla undervisningen på skolan. En slutsats som dras är att specialpedagogerna till stor del använder samma typ av extra anpassningar och stödinsatser, men att det skiljer sig mycket i vilka stödinsatser som förespråkas mest och i hur specialpedagogerna motiverar användandet av dem med utgångspunkt i användbarhet. En annan slutsats är att dokumentation av extra anpassningar är en förutsättning för att kunna utvärdera hur de har fungerat, och att många skolor gör detta trots de motsatta intentionerna i reformen kring extra anpassningar som kom 2014 (Skolinspektionen, 2016; Skolverket, 2014).
The Education Act (SFS 2010:800) states that students who are at risk of not reaching the minimum standards are entitled to support. The aim of this study is to describe the role of the Special Education Coordinator (SENCo) regarding the support given to students who risk not receiving a passing grade in at least one subject. The study has three parts: Support, The role of the SENCo, Promotion and prevention. The study has been conducted using a qualitative method with semi-structured interviews and qualitative analysis with nine SENCos. The analysis has been made using system theory and three perspectives: the relational perspective, the categorical perspective and the dilemma perspective. The result shows that the role of the SENCo regarding support is complex. The role includes cooperation with teachers in identifying students, in choosing the correct supplemental support and in evaluating the support given. The result also shows that the roles of the SENCo are included in the System of Qualifications (SFS 2017:1111), but that the SENCOs that were interviewed have different perspectives where some are more inclined to work close to the students whereas others operate on an organizational level. There is also a clear difference between how involved the SENCos are in the systematic quality work and in developing the teaching methods in order to reduce the amount of support provided to individual students. One conclusion is that the SENCos use the same types of supplemental support but that they motivate their use in different ways. Another conclusion is that documentation of supplemental support is necessary to be able to evaluate them and that many schools do this despite the intention in the reform from 2014 (Swedish Schools Inspectorate 2016; Swedish National Agency for Education, 2014).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

McCormick, Emma, and Sofie Nilsson. "Specialpedagogens roll i samtal mellan hem och skola." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30342.

Full text

Abstract:

ABSTRAKTMcCormick, Emma & Nilsson, Sofie (2009). Specialpedagogens roll i samtal mellan hem och skola (The Special Needs Teacher in Conversations Between Home and School). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att undersöka vad specialpedagogen har för roll då hon eller han deltar i samtal mellan hem och skola. Vi vill bland annat undersöka vilka förväntningar som finns på specialpedagogen i samtalen, hur man förbereder sig inför dessa samtal och om specialpedagogen känner sig rustad för rollen som kvalificerad samtalspartner. Undersökningsmetoden är kvalitativ intervju och vi har intervjuat tre specialpedagoger, tre pedagoger och tre vårdnadshavare. Resultatet visar att specialpedagogen har eller förväntas ha ett antal olika roller i samtal mellan hem och skola; expertrollen, den stödjande rollen, ledarrollen samt den ”objektiva” rollen. Enligt undersökningen är det vanligt med höga förväntningar på specialpedagogen. När det gäller förberedelser visar det sig att specialpedagogerna och pedagogerna förbereder sig mer eller mindre grundligt inför samtalen medan vårdnadshavarna inte är särskilt delaktiga i dessa förberedelser. De specialpedagoger som intervjuats känner sig rustade för rollen som kvalificerad samtalspartner, men menar att detta i större utsträckning beror på erfarenhet än på specialpedagogutbildningen. Nyckelord: förväntningar, hem och skola, roll, samtal, specialpedagog

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Larsson, Liselott, and Vickie Pergali. "Specialpedagogens roll i arbetet med barn i normbrytande beteende." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30384.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Almkvist, Jenny, and Anna Leandersson. "Specialpedagogens roll i särskolan : uppdrag, utbildning och kompetens." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8411.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i särskolan ser ut. Vi harutgått från frågeställningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i särskolan. Ilitteraturgenomgången presenteras först ämnesområdet specialpedagogik. Själva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrån olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens. Slutligen presenteras särskolan och destyrdokument som ligger till grund för verksamheten och en förklaring av begreppetsärskolepedagogik. Studien utgår från metodtriangulering bestående av enkäter,fokusgruppintervju och enskilda intervjuer. Resultaten från studien visar att detspecialpedagogiska uppdraget på särskolan genomsyras av ett förhållningssätt som innebäratt tillföra specialpedagogisk kompetens, arbeta med lärmiljön, skapa samsyn samt arbetamed eleven i fokus. Utbildning och uppdrag överensstämmer kring undervisning av elever ibehov av särskilt stöd, skolutveckling och åtgärdsprogram. Kring handledning harspecialpedagogerna mer kompetens än vad som nyttjas på deras arbetsplatser. Det somsaknas på utbildningen är en inriktning mot utvecklingsstörning. Studien som tydligt visarspecialpedagogens värdefulla kompetens kan användas av rektorer i ett informativt syfte.Den kan öka specialpedagogernas tillförlit till sin egen kompetens. Den kan även användassom ett underlag för en arbetsbeskrivning av specialpedagogens uppdrag i särskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Björk, Malin, and Heidi Hellberg. "Dynamik och samarbete : Specialpedagogens roll i lärande gemenskaper." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22034.

Full text

Abstract:

Lärande gemenskaper i en organisation kan bidra till utveckling. Specialpedagogens uppdrag inom skolutveckling med fokus på lärande gemenskaper har identifierats som ett outforskat område nationellt. Studiens syfte är därför att bidra med kunskap om specialpedagogens roll i arbetet med lärande gemenskaper i en lärande organisation. Studiens metod är kvalitativ och undersöker specialpedagogens arbete med lärande gemenskaper på tre grundskolor genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i studien är fyra specialpedagoger och tre rektorer. Utifrån Ahrenfelts tolkning av systemteorin med begrepp som helhet, gränsyta och informativitet tolkas och analyseras empirin. Resultatet visar att specialpedagogen verkar genom att skapa relationer och möjliggöra samarbete i organisationen, och använder sin kunskap och förmåga inom pedagogisk handledning som ett verktyg för att främja lärande gemenskaper. Vidare visar resultatet att specialpedagogen kan vara den som identifierar nästa steg i utvecklingsarbetet genom sitt arbete såväl inom systemet som omvärlden. Hen använder även sin förmåga till analys i sovrandet av information. För att specialpedagogen ska kunna använda sin färdighet och förmåga erhållen via universitetsexamen på avancerad nivå, behöver rektorn vara den som sätter ramar och beslutar om prioritet. Rektors roll är även att hålla utvecklingsarbetets mål levande för medarbetare via exempelvis medarbetarsamtal, vilket i sin tur faciliterar specialpedagogens arbete vilken ofta är den som håller i olika fortbildnings- och utbildningsinsatser. Rektorerna i studien framhäver vikten av att ha specialpedagogen med i till exempel utvecklingsgrupper så att hen sedan kan verka på de olika nivåerna utifrån prioriterade mål. Sammantaget visar vårt resultat att om samarbetet och ramarna sätts av rektor kan specialpedagogen bidra med sin kompetens för att möjliggöra lärande gemenskaper.
Learning communities within an organization can contribute to development and growth. The role of the special educational needs coordinator (SENCO), a contributor to school development through the establishment of learning communities, was identified as an area on which little research has been done nationally. Therefore, the aim of this study is to contribute further knowledge about the role of SENCOs in the development of learning communities in educational organizations. The method used is qualitative and investigates the work of SENCO and principals in three elementary schools through semi-structured interviews. The interviewees are four SENCOs and three principals. The empirical data is analyzed using Ahrenfelt’s interpretation of systems theory and terms such as the whole, interface, and informativeness. The conclusions drawn are that SENCOs operate by promoting relations and enabling cooperation within the organization, as well as by using their knowledge and competency in pedagogical guidance as a tool for establishing learning communities. Furthermore, the results show that SENCOs are capable of identifying the next step in the process of development through their work both within the system as well as the surrounding environment. SENCOs also use their analytical skills when sifting through information. For SENCOs to be able to fully utilize the skill set received through advanced university study, the conclusion is that it is the principal who is required to prioritize and establish the framework for the creation of a learning organization. The principal needs to remind the staff of the developmental process, for example through yearly staff interviews. This in turn facilitates the work of the SENCO, who is often the one responsible for administering various forms of vocational training. The principals view the participation of SENCOs in the school’s development groups as important. This enables SENCOs to act on the goals prioritized within the organization. Overall, the conclusion is that provided that principals establish the framework, SENCOs are capable of contributing with their area of competency in the development of learning communities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Sevén, Katarina, and Ann Ljungström. "Specialpedagogens roll i skolutveckling. Från vision till vardag." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34366.

Full text

Abstract:

Specialpedagogens roll i skolutveckling. Från vision till vardag.Syftet med vårt arbete är att undersöka specialpedagogens roll när det gäller skolutveckling, utifrån ett skolledarperspektiv.Vi vill undersöka i vilka typer av skolutvecklingsfrågor specialpedagogisk kompetens efterfrågas. Vi har därför valt att intervjua tio rektorer, för att få deras syn på hur de använder sig av den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av vår undersökning visar att det finns ett stort behov av specialpedagogisk kompetens inom skolutvecklingsområdet. Visionen om en skola för alla ställer nya krav på de verksamma inom skolan. Förändringar inom verksamheter tar tid och för att det ska ske en förändring inom hela skolsystemet måste mål och visioner vara väl förankrade hos alla verksamma inom skolan.
The function of the special needs educator in educational development. From ideology to praxis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Antemar, Maria. "Specialpedagogens arbete för att främja skolnärvaro." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-189893.

Full text

Abstract:

I studien har specialpedagogens arbete för att främja skolnärvaro undersökts. Skollagen ställer krav på skolor att arbeta för att minska skolfrånvaro. Det finns olika orsaker till att elever inte går till skolan, vilket till exempel kan vara orsaker kring eleven, familjesituationen eller skolan. Syftet med studien är att studera specialpedagogens förförståelse kring elevers skolfrånvaro och hur de med den förförståelsen arbetar för att främja skolnärvaro. Utifrån syftet söker studien svar på hur specialpedagoger ser på orsaker till skolfrånvaro och faktorer som kan öka skolnärvaro. Bakgrundskapitlet inleds med att kort problematisera kring skolfrånvaro samt beskriva förebyggande och främjande arbete, därefter presenteras tidigare forskning genom teman relaterat till det förebyggande och främjande arbetet. Ett avsnitt tillägnas begreppet inkludering. Studiens teoretiska utgångspunkt är det relationella perspektivet (Emanuelsson et al. 2001) samt inkludering som en skola för alla genom Ahlbergs (2013) och Thomazets (1999) perspektiv. Studien genomförs genom ett kvalitativt metodval med fem intervjuer. Tolkningsarbetet är inspirerat av hermeneutiken och det empiriska materialet bygger på tematisk analys. I studiens resultat framkommer det att orsaker till skolfrånvaro kan vara flera, en kombination av orsaker och det kan till exempel handla om en skolmiljö som inte är anpassad till elevens behov eller utebliven trivsel. Specialpedagoger lyfter bland annat fram vikten av tidiga insatser och samverkan inom och utanför elevhälsan i arbetet för att förebygga skolfrånvaro och främja skolnärvaro. En slutsats för studien är att lärmiljön behöver vara tillgänglig och att undervisning bör vara differentierad för att fånga och inkludera alla elever vilket kan bidra till skolnärvaro.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Klarberg, Eva. "Specialpedagogen som handledare : En studie av specialpedagogers handledning i en mellanstor kommun i Sverige." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-911.

Full text

Abstract:

Den här studien handlar om specialpedagogens roll som handledare i skolan. Syftet med studien är att undersöka om specialpedagoger handleder andra pedagoger och i så fall i vilken omfattning. Jag vill också ta reda på specialpedagogers, rektorers och andra pedagogers inställning till specialpedagoger som handledare. Studien genomförs med hjälp av intervjuer och enkäter till specialpedagoger, rektorer och andra pedagoger i en mellanstor svensk kommun. Jag har valt att använda diskursanalys för att analysera och tolka mina resultat. Sammanfattningsvis pekar resultaten i min studie på att kommunens specialpedagoger handleder i mycket liten omfattning, men är positiva till att handleda. Rektorerna har en vision om att specialpedagogerna ska arbeta mer utifrån intentionerna i deras utbildning, men verkligheten ser inte ut så. Övriga pedagoger i skolan har liten erfarenhet av handledning och alla är inte positiva till specialpedagogen som handledare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Rahmanzai, Nigina, and Birdal Halil. "Specialpedagogens uppdrag med särskild betoning på handledning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28978.

Full text

Abstract:

Specialpedagogens uppdrag med särskild betoning på handledning-Special education guidance as a tool. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.
Special education guidance as a tool

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Haramaty, Gabriella. "Specialpedagogens roll – fokus på det friska genom yrkesspråkets intentioner." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35381.

Full text

Abstract:

Denna studie är en nulägesbeskrivning och belyser specialpedagogens roll utifrån det främjande arbetet i dagens gymnasieskola. Fyra specialpedagoger som börjat arbeta runt 2010 då den nya skollagen infördes har i enskilda intervjuer resonerat kring begreppet främjande arbete kopplat till specialpedagogrollen. Studien är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Metoden är inspirerad av diskursanalys och fenomenologi och begreppet främjande arbete belyses ur språkbruket. Teori och bakgrundsbeskrivningen ramar tillsammans in studiens utgångspunkter. Studien utgår från forskning och teorier om specialpedagogik, socialantropologi och yrkesspråkets betydelse. Bakgrunden beskriver nuläget med fokus på Elevhälsans nya uppdrag att stötta elevernas utveckling mot utbildningens mål. Intervjuerna är utformade utifrån att undersöka vilka konkreta exempel på främjande arbete som specialpedagogerna väljer att prata om. Resultatet visar att samtalsinnehållet snarare handlar om hinder och svårigheter med det främjande arbetet än det faktiska främjande arbetet. Resultatet visar vidare att specialpedagogerna inte förhåller sig till ett enhetligt språk utan att yrkepsspråket snarare färgas av den organisation man är verksam inom. Specialpedagogerna berättar om insatser kopplat till det främjande arbetet på individ-grupp och organisationsnivå. Resultatet sätts i relation till skollagen från 2010 och hur den till viss del omformulerar lärares och specialpedagogers uppdrag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Pettersson, Ann-Sofie, and Maria Tagesson. "Alternativ och kompletterande kommunikation : AKK." Thesis, Kristianstad University, School of Teacher Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6639.

Full text

Abstract:

Abstract

Syftet med följande arbete är att undersöka vad AKK är och hur det används av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 år.

Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjälp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid användandet av AKK. Vi ville även se vilken AKK och vilka hjälpmedel som används i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att AKK används på ett medvetet sätt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder är det AKK-sätt som alla intervjupersoner använder och datorn är det mest använda hjälpmedlet. Den specialpedagogiska rollen när det gäller AKK består av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och språk, handledning av andra pedagoger samt att hålla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom området som kommer.

Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Nowak, Ottosson Nicole, and Katarina Öhlund. "Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper : Specialpedagogens roll i denna process." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-132238.

Full text

Abstract:

Våren 2016 blev det obligatoriskt att genomföra kartläggning av nyanlända elevers kunskaper i grundskolan. Detta tillsammans med faktumet att antalet nyanlända i våra skolor ökade markant, medförde en utmaning för många kommuner. Kommunerna runt om i landet har valt att organisera detta arbete på olika sätt. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur det specialpedagogiska arbetet i olika verksamheter inom grund och gymnasieskola har påverkats utifrån kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. De grund - och gymnasieskolor som undersöktes finns alla i norra Sverige. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer och dokumentstudier. Resultaten visade att trots att kommunerna har samma vilja och ambition att få detta arbete att fungera på ett bra sätt är variationen stor i hur man har valt att organisera arbetet kring mottagande och kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Specialpedagogens roll har inte påverkats i någon stor utsträckning i någon av de undersökta kommunerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Hindgren, Lisbeth. "ICDP International Child Development Programme Ett verktyg för specialpedagogens professionella rolltagande?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30340.

Full text

Abstract:

Hindgren, Lisbeth (2008). ICDP, International Child Development Programme Ett verktyg för specialpedagogens proffessionella rollragande? ICDP, International Child Development Programme A tool for the special educational needs teacher´s professional role? Examensarbete, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte: Vad styr rolltagandet utifrån olika rollteoretiska perspektiv? Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, det förhållningssätt som används inom ICDP/ vägledande samspel påverkar specialpedagogens rolltagande utifrån det specialpedagogiksa uppdraget i de olika arbetsområdena individ, grupp och organisation. Metod: Jag har valt att göra enkätundersökning bland tio inom ICDP/ Vägledande samspel utbildade specialpedagoger från olika kommuner. En motsvarande enkätundersökning görs bland tio obundet slumpvist utvalda specialpedagoger. Resultat: Resultatet visar att det finns en ökad medvetenhet hos specialpedagogerna inom studiegruppen att se betydelsen av samspel och interaktion som viktigt verktyg för lärandet hos barnet. Rolltagandet utgår från det systemteoretiska perspektivet. De visar också på en större medvetenhet och kompetens kring hur arbetsinsatserna bör fördelas utifrån vad som främjar det positiva samspelet mellan den vuxne och barnet. I likhet med min hypotes styrker resultatet i studien att ICDP vägledande samspels förhållningssätt påverkat och utvecklat specialpedagogens rolltagande i positiv riktning. Nyckelord: handledning, ICDP, specialpedagogens roll, verktyg Handledare Barbro Bruce, Examinator Lotta Anderson

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Hallén, Camilla, and Anna Björkman. ""Att så frön" Specialpedagogens roll utifrån ett lärande- och organisationsteoretiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12712.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka specialpedagogens roll i skolutveckling utifrån ett lärande- och organisationsteoretiskt perspektiv. Detta innebär att belysa och analysera hur specialpedagoger kan främja lärares lärande om hur läraruppdraget kan förverkligas. Tidigare forskning ger indikationer på behovet av denna sorts studie – lokala teorier om problemet och systematisering av befintlig kunskap betonas, liksom forskning utifrån ett deltagarperspektiv, där forskarens normativa roll tonas ned. Specialpedagogens skolutvecklingsuppdrag belyses i studien utifrån ett organisationsteorietiskt perspektiv och Skolverkets kriterier för en lärande organisation. De teoretiska utgångspunkterna består av ett systemteoretiskt- och ett lärandeperspektiv på att leda skolutvecklingsarbete, Senges teori kring gruppers lärande samt Deweys och Scherps teorier kring erfarenhetslärande, där individuell och kollegial reflektion belyses, liksom en processinriktad och konstruktivistisk syn på skolutveckling och lärande diskuteras. Det lärande perspektivet innebär i detta arbete en strävan efter utvecklandet av en lärande organisation, vilket i korthet innebär utvecklandet av en kollektiv kunskapsbas samt möjligheter att lära i det dagliga arbetet, det vill säga erfarenhetslärande på individ- grupp- och organisationsnivå. Sammanlagt har sju specialpedagoger intervjuats och fyra deltagande observationer genomförts. Observationerna speglar och analyserar hur specialpedagogerna arbetar med handledning av grupper av pedagoger, för att stimulera lärares lärande. Specialpedagogen ska ansvara och driva på pedagogisk utveckling i skolverksamhet, i syftet att underlätta skolans arbete att ta till vara alla elevers olikheter. Resultatet visar på vilka olika förutsättningar specialpedagogerna upplever sig ha för att stimulera lärares lärande, i skolutvecklingssyfte. Flera hinder, men även möjligheter identifieras. Resultatet visar även på specialpedagogernas föreställningar kring hur lärares lärande stimuleras, via metoder, verktyg och ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Specialpedagogens möjligheter till att bidra till lärares lärande grundar sig på och utgår från lärares och elevers behov. Det gäller för specialpedagogen att "så frön" för att vidareutveckla lärares lärande. Att skolledaren möjliggör erfarenhetslärande och skapandet av starka arbetsslag ses som en förutsättning för lärares lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Andersson, Madelene. "Specialpedagogens roll och specialpedagogiska åtgärder, inom förskolan, i en decentraliserad kommun." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30757.

Full text

Abstract:

Andersson, Madelene (2007). Specialpedagogens roll och specialpedagogiska åtgärder, inom förskolan, i en decentraliserad kommun. (The assignment of an educationalist for special needs education and special needs measures, within pre-school, in a decentralised municipality.) Syftet med mitt arbete är att få en inblick i hur organisationen i en decentraliserad kommun är uppdelad när det kommer till specialpedagogen och dennes arbete, samt belysa vad som ligger till grund för rektorernas beslut när det gäller specialpedagogiska åtgärder och specialpedagogens roll i organisationen kring detta arbete.För att få svar på min frågeställning om hur specialpedagogiska åtgärder, inom förskoleverksamhet, har strukturerats i en decentraliserad kommun och vilka konsekvenser det ger för specialpedagogens roll har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. I undersökningen medverkade en områdeschef, två rektorer och tre specialpedagoger. Resultatet visar att i den decentraliserade kommun där undersökningen genomförts finns det inga specifika metoder, på lokal nivå, för att organisera specialpedagogiska åtgärder. Det är behoven som anger den ekonomiska resursfördelningen och policydokument har en mycket liten inverkan på dessa beslut. Resultatet visar också att specialpedagogens roll och arbetsuppgifter i en decentraliserad kommun inte verkar skilja sig från den roll och de arbetsuppgifter som finns i en central organisation. Skillnaden begränsar sig till att de arbetar vid fasta enheter istället för i centrala team.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Eriksson, Marie. "Delaktighet som varande och görande. Specialpedagogens roll i arbetet för alla barns delaktighet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22517.

Full text

Abstract:

Syftet är att undersöka vad förskolebarns delaktighet kan innebära inom förskoleverksamhet samt att belysa specialpedagogens roll i arbetet för alla förskolebarns delaktighet. Inom studiens kvalitativa ram genomförs kvalitativa intervjuer av pedagoger inom förskolans verksamhet samt specialpedagoger. Intervjuerna genomförs utifrån en hermeneutisk spiral, för att ge ytterligare djup åt studien och sammanfattas i resultatdelen. Att använda en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats innebär en tolkning. Studiens resultat är tänkt att ses som ett bidrag till forskning kring alla barns delaktighet. Teori utgår främst ifrån ett relationellt perspektiv på barns delaktighet. De resultat som växer fram innebär att delaktighet för förskolebarn kan ses utifrån två delområden som inom studien benämns som ”Delaktighet som varande” samt ”Delaktighet som görande”. Utifrån specialpedagogens roll redovisas olika aspekter som kan påverka förskolebarns delaktighet. Slutsatserna visar vad delaktighet för alla barn inom förskolans verksamhet kan innebära, samt hur specialpedagogens roll skulle kunna stödja arbetet för alla barns delaktighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Hegdal, Caroline, and Gisela Lindberg. "Att stimulera och stödja barns utveckling.To stimulate and support children’s language development." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33343.

Full text

Abstract:

Problemområde: Språket har en viktig funktion för barnets helhetsutveckling och är även viktigt för samhället i stort. Dagens samhälle är komplext där det krävs förmåga att samspela och kommunicera med många olika sorters människor i skilda situationer vilket medför att de som inte kan hantera ett språk till fullo riskerar att hamna utanför (Nettelbladt & Salameh, 2007). Med läroplanens (Lpfö 98/2010) skärpta målformulering och stora barngrupper känner vi en oro över att som pedagoger i förskolan hinna med att samtala med samt lyssna till varje barn. Specialpedagogen har fördjupade kunskaper om barns språkutveckling genom sin påbyggnadsutbildning. Hur tillgänglig är specialpedagogen i det vardagliga, språkutvecklande arbetet? Syfte: Vårt syfte med studien är att belysa och undersöka hur specialpedagogiskt arbete gällande förskolebarns språkutveckling kan se ut. Hur resonerar specialpedagoger och förskollärare kring sin roll när det gäller att stimulera och stödja? Teoretisk ram: Våra teoretiska utgångspunkter är både det systemteoretiska synsättet samt det sociokulturella. Öquist (2010) menar att systemteorins fokus finns på sammanhang, olika mönster och hur de kan förändras. Ett systemteoretiskt perspektiv innebär alltså att se helheter och dess sammanhang. Den sociokulturella teorin visar att språkutvecklingen inte kan ses isolerad utan utvecklingen har anknytning till det kulturella, sociala och historiska sammanhanget (Vygotskij, 2001). Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi använt oss av fokusgrupp som metod. Två specialpedagoger och tre förskollärare har ingått. Gruppen har blivit intervjuad inom två olika temaområden, språkutvecklande samt språkstödjande arbetssätt i förskolan.Resultat med analys: Vårt resultat visar på ett inkluderande arbetssätt där den främsta framgångsfaktorn enligt fokusgruppen är att arbeta språkutvecklande i vardagens alla situationer och där pedagogens förhållningssätt och bemötande spelar stor roll. Det finns en hög medvetenhet hos både specialpedagoger och förskollärare som intar ett relationellt synsätt där miljön och deras eget agerande står i centrum istället för ett kompensatoriskt synsätt där barnets fel och brister är i fokus. Specialpedagogens roll avseende språkutvecklande och språkstödjande arbete anses betydelsefull i handledning till personal, i samarbetet med föräldrar samt med andra aktörer. Konklusion: Resultatet visar på betydelsen av konkreta, didaktiska tillvägagångssätt där speciellt specialpedagogens roll framträder men även förskollärarens. En reflektion är att vi inte funnit specialpedagogens roll och uppdrag beskrivna i någon större utsträckning i varken styrdokument eller litteratur. Att få ta del av ”uppfattningar nära golvet” har därför varit viktigt för oss, vilket vi anser är vårt kunskapsbidrag.Implementering: Vår lärdom är att det på organisationsnivå är av betydelse att specialpedagogens uppdrag är tydligt där dokumentation och utvärdering av det egna förhållningssättet samt handledning i det språkutvecklande arbetet ges utrymme av förskolechefen. Om denna förutsättning ges kan ett samarbete mellan specialpedagogen och förskolläraren växa fram som kan få betydelse för förskolans verksamhet och dess kvalitet avseende språkutvecklande arbetssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Hellström, Anna. ""Spindeln i nätet" : En fallstudie av specialpedagogens roll och funktion i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-123178.

Full text

Abstract:

Syftet med denna fallstudie är att få en bild av vad specialpedagogens roll i förskolan innehåller och innebär. Studiens ansats är kvalitativ och som empirisk datainsamlingsmetod används kvalitativa intervjuer samt observationer. Studiens analysbegrepp är det specialpedagogiska dilemmaperspektivet samt den sociokulturella teorin. Rapporten beskriver specialpedagogens roll på två olika förskolor. Den beskriver också de förväntningar som finns på specialpedagogen samt specialpedagogens syn på sin egen roll. Studien visar att specialpedagogens uppdrag kan se väldigt olika ut, beroende på flera olika faktorer - bland annat anställningsform och organisation.
The purpose of this case study is to describe the role of the special education needs coordinator (SENCO) in preschools. The study's approach is qualitative. The method used is qualitative interviews and observations. The study's analysis concepts are the special education dilemma perspective and the sociocultural theory. The study aims to describe the role of the SENCOs in two different preschools. It is also aiming to describe the expectations upon the SENCOs and what the SENCOs thinks about their own role. The study shows that the assignments of the SENCO can look very different depending on several factors- including employment status and organization.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Knast, Maj. "Vem får sista ordet? En mixed method-studie om specialpedagogens uppdrag och roll." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32360.

Full text

Abstract:

Syftet med den här litteratur- och enkätstudien är att söka efter svar på varförspecialpedagoger ofta får arbetsuppgifter som inte överensstämmer med examensordningen ochdelar av den specialpedagogiska utbildningen. För att nå syftet har följande frågeställningarformulerats: Vilka faktorer kan ha orsakat förvirringen kring specialpedagogens roll? Vilka lösningar kan vara tänkbara för att få bukt med förbistringen kring vad enspecialpedagog ska och bör göra?Metoden är en mixed method med både kvantitativ och kvalitativ ansats. En litteraturstudiesom undersökte åtta artiklar genomfördes, samt en enkätundersökning med specialpedagoger,speciallärare, och rektor på en och samma skola.Teorin som använts för att förklara specialpedagogens yrkesroll i utveckling är TomasBrantes professionsteori.Resultatet som blir mest synligt i litteraturundersökningen är att en majoritet av allskolpersonal verkar tycka att det varken finns en skillnad på specialpedagoger och speciallärareeller att det är nödvändigt med en sådan skillnad. Flera specialpedagoger upplevde att debegränsades av okunskapen kring deras yrkesroll. Väldigt få specialpedagoger är involverade iarbetet med skolutveckling i tillräcklig grad för att uppfylla examensordningen. Svaren frånenkätundersökningen var annorlunda än litteraturstudien. Respondenterna ienkätundersökningen tyckte att deras uppdrag och roll anpassades efter deras kompetens, ochvar även villiga att ha undervisning. Rektorns svar var snarlika. Professionsteorin visar attspecialpedagogyrket har drag av både semiprofession och preprofession, med en tendens åtsemiprofession.Slutsatsen är att specialpedagogens roll tycks vara beroende av behov och förväntningarfrån kollegor och ledning. Den syn på specialpedagoger som många bland skolans personalfortfarande har är föråldrad, baserad på examensordningar och uppdragsbeskrivningar som är25 år gamla. Därför har specialpedagogen fortfarande svårt att få arbeta mer med skolutvecklingän direkt undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Cármenes, Jimena, and Louise Hillmann. "Pedagogisk handledning ett kompetensutvecklande verktyg? En studie om specialpedagogens roll i pedagogisk handledning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33363.

Full text

Abstract:

Då vi påbörjade utbildningen till specialpedagoger förväntade vi oss att få kunskap om och redskap för att bedriva specialpedagogiskt arbete i olika verksamheter. I vår tredje kurs introducerades samtal och handledningens roll som verktyg för professionsutveckling, vilket vi såg som en viktig och intressant del för oss att fördjupa oss mer i. Vår bild av handledning utifrån våra egna erfarenheter skiljer sig en del från den som vi har studerat under vår utbildning. Genom vårt arbete hoppades vi kunna bidra till att synliggöra specialpedagogens roll i genomförandet av pedagogisk handledning i förskolan och skolan, samt vilken syn ledning och specialpedagoger har på pedagogisk handledning. Syftet med denna studie har varit att bidra med ökad kunskap om specialpedagogens roll i pedagogisk handledning ur ett skolledar- och specialpedagogperspektiv. Ambitionen var att genom enkäter undersöka hur professionerna förstår användandet av pedagogisk handledning i deras verksamhet samt vilken sorts handledning som ges.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Jannok, Elisabet, and Tanja Martinsson. ""Vi bara pratar om tidiga insatser, nu måste vi agera." : SPECIALPEDAGOGENS ROLL I FÖRSKOLEKLASS." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-75018.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet med denna studie är att belysa förskollärares, specialpedagogers, rektorers samt kvalitetsutvecklares uppfattningar om och förväntningar på specialpedagogens roll i den obligatoriska förskoleklassen. Den forskning som tidigare genomförts har främst riktat sig mot specialpedagogens roll i förskola och skola och det finns begränsat med forskning om specialpedagogens roll i den nyligen lagstadgade obligatoriska förskoleklassen. Studien har en flervalsmetod som grund, där onlineenkäter och semistrukturerade telefonintervjuer har genomförts med sammanlagt 32 respondenter i tre mindre kommuner i Sverige. Syftesfrågorna i denna studie är: Hur kommer specialpedagogens kompetens till uttryck i förskoleklassens praktik? Vilka förväntningar finns på specialpedagogens arbete och roll i förskoleklassen? I resultatet framkommer bland annat att specialpedagogen inte har en självklar roll i förskoleklassen idag. Kvalitetsutvecklare och rektorer anser att specialpedagogens viktigaste roll är handledning, medan förskollärarna förväntar sig att specialpedagogens roll i huvudsak ska vara handledande, dokumenterande samt specialundervisande. Specialpedagogerna själva anser att de främst ska arbeta med anpassningar i lärmiljön och pedagogiska utredningar, men också handledning, dock i mindre grad än vad förskollärarna förväntar sig.
Abstract The aim of this study is to illustrate the perceptions and expectations of the role of special educators in the compulsory preschool class. Perceptions and expectations vary among preschool teachers, special educators, principals and quality developers. Previous research has primarily been focused on the role of special educators in preschool and school. There are limitations on research about the role of special educators in the newly established compulsory preschool class. The study has a multi-choice method as a basis, where online surveys and semi structured telephone interviews have been conducted with a total of 32 respondents in three smaller municipalities in Sweden. Object cases in this study are: How will the competence of special educators be expressed in preschool class practice? What are the expectations of the special educators’ work and role in the preschool class? In the results it emerges, among other things, that special educators do not have an obvious role in preschool classes today. Quality developers and principals believe that the most important role of special educators is tutoring. The preschool teachers expect that the role of the special educator will primarily be tutoring, documentation and special education. The special educators themselves believe that they should primarily work with adaptations in the learning environment and pedagogical investigations, but also tutoring, however, to less content than what preschool teachers expect.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Clefberg, Brauer Hanna, and Joakim Brauer. "Hur specialpedagogens professionella jurisdiktion gestaltas i arbetet med garantin för tidiga insatser : En intervjustudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92986.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att bidra med kunskaper om hur specialpedagogens professionella jurisdiktion gestaltas i arbetet med garantin för tidiga insatser.Den 1:a juli 2019 gjordes en ändring i skollagen, i och med införandet av garantin för tidiga insatser, där specialpedagogisk kompetens nämns. Forskning visar att det finns olika föreställningar bland olika yrkesgrupper i skolan om vad specialpedagogens uppdrag är. Dessa föreställningar påverkar hur specialpedagogens arbete formas, förhandlas och omsätts i praktisk handling. Det systemteoretiska perspektivet ger oss möjlighet att avgränsa garantin för tidiga insatser till ett eget system inom skolans värld. Inom systemet, där olika professioner ska samverka kring garantin, belyser vi hur olika professioner samverkar kring artefakter vilket leder till att specialpedagogens roll formas och förhandlas. Genom intervjuer och fenomenologisk analys visar resultatet att specialpedagoger använder förmågor och kompetenser angivna i examensförordningen för specialpedagoger för att motivera att de gör anspråk på vissa arbetsuppgifter i arbetet med och kring garantin. Specialpedagogen upplever är att ju tätare hen samarbetar med arbetslaget desto oftare sker förhandlingar om arbetsuppgifter men att rektorns ledning och tydliga rutiner kan bidra till att specialpedagogens roll inte förväxlas med exempelvis speciallärare. I arbetet med att forma, värna och befästa sin professionella jurisdiktion upplever specialpedagogen att nätverk och skolans gemensamma rutiner skapar möjligheter i förhandlandet av rollen men den klart mest avgörande faktorn är rektorn som beslutsfattare och mandatfördelare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Ahlin, Susanne. "Specialpedagogens otydliga roll vid krisarbete i skolan : -berättelser om förväntningar, elevhälsan och att vara resurs." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-38216.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Hegdal, Caroline, and Ann-Kristin Olsson. "Barn som utmanar vuxna i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32957.

Full text

Abstract:

Denna kvalitativa studie tar fram hur fyra förskollärare i förskolan resonerar runt hur man kan hitta lösningar i ett tidigt skede, för att kunna möta utmanande barn. Vi har undersökt hur förskollärare beskriver sin kunskap om och vilka verktyg som behövs för att möta dessa barn. Undersökningen belyser också hur pedagogerna upplever att deras bemötande påverkar arbetet med barn som utmanar. Vi ville ta reda på vilka faktorer som spelar in för att bättre kunna hantera de situationer som uppstår. Förskolan är en skola för alla och vi har valt ett systemteoretiskt perspektiv där man ser på arbetssätt och tankesätt och inte på att barn är på ett visst sätt. Vi har valt semistrukturerade intervjuer där vi använde en intervjuguide som bestod av 4-5 frågeområden. Vi använde diktafon och antecknade under samtalets gång. Respondenterna kunde fritt uttrycka sig och vi använde några preciserade frågor som stöd för att få fram det som vi ville undersöka. Vi använde oss av en fenomenografisk analys, där man först bekantar sig med data och etablerar ett helhetsintryck. Vi hittade olika områden som förskollärarna tyckte hade betydelse för ett bra arbete med utmanande barn. I litteraturen har vi lyft fram faktorer som kan ha betydelse i arbetet med dessa barn och de återfinns på både organisationsnivå och grupp- och individnivå. I resultatdelen har vi tagit fram olika områden som förskollärarna ansåg hade betydelse för att bäst kunna möta barnen. Det var tydligt att pedagogens bemötande var direkt avgörande. Utbildning och fortbildning inom det specialpedagogiska området ses som viktigt för att kunna möta situationer i dagens förskola. Ingen förespråkade exkludering utan nämnde arbetet i mindre grupper i stället som en lösning. Samarbetet med specialpedagog var i många fall nödvändigt för att kunna hitta lösningar. Att kunna ta stöd i arbetslaget var en faktor som också hade betydelse. Föräldrasamarbetet visade sig vara grunden till arbetet. I den avslutande analysen jämförde vi resultatet med vad vi funnit i litteraturen. Analysen avslutas med slutsatserna att pedagogens bemötande, specialpedagogens insatser samt fortbildning och utbildning är mest betydelsefulla i arbetet med utmanande barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Olsson, Majlis, and Anna Osaeus. "Barn och stress - Specialpedagogens roll i det förebyggande arbetet/Childern and stress - the roll of the education teacher in the stress prevention." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29325.

Full text

Abstract:

Sammanfattningvis visar resultaten på att barn och ungdomar är och upplevs mer stressade idag. Det finns många orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö är en stor stressfaktor som påverkar både yngre och äldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress är det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet.
Syftet med följande arbete är att ta del av specialpedagogers uppfattningar, upplevelser och kunskaper om barn och stress. Därigenom kan vi få en ökad kunskap om hur vi identifierar barn som är stressade, om olika stress- och skyddsafaktorer samt hur vi i skolan kan arbeta med stressförebyggande åtgärder. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om barn och stress. Vidare ger arbetet en uppfattning om hur specialpedagoger upplever barn och stress, hur det förebyggande arbetet ser ut och den specialpedagogiska kompetensen. Med hjälp av den kvalitativa intervjun som metod tar vi del av specialpedagogernas upplevelser, uppfattningar och kunskaper

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Engman, Ingela, and Carolina Jonsson. "Spelar bakgrunden någon roll? : Rektorers specialpedagogiska förhållningssätt, förväntningar på specialpedagogens uppdrag och framtidsvision utifrån rektorers utbildningsbakgrund." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79843.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka rektorers specialpedagogiska förhållningssätt, förväntningar på specialpedagogens uppdrag och deras framtidsvision utifrån rektorers utbildningsbakgrund. Vår förhoppning är att detta i förlängningen bidrar till en samsyn mellan rektor och specialpedagog i skolan. Vi vill också påvisa att det är viktigt för rektorer att känna till alla delar som ingår i specialpedagogens uppdrag. Slutligen hoppas vi att det ska ingå specialpedagogik i kommande rektorsutbildningar vilket kan utveckla enhetliga arbetsbeskrivningar för oss specialpedagoger. De frågeställningar som ligger till grund för vår undersökning är: 1. Vilka likheter och skillnader finns mellan rektorer med och utan specialpedagogisk utbildningsbakgrund när det gäller deras specialpedagogiska förhållningssätt? 2. Vilka likheter och skillnader finns mellan rektorer med och utan specialpedagogisk utbildningsbakgrund när det gäller förväntningar på specialpedagogens uppdrag? 3. Vilka likheter och skillnader finns mellan rektorer med och utan specialpedagogisk utbildningsbakgrund när det gäller deras specialpedagogiska framtidsversion? Vår studies teoretiska utgångspunkt är olika specialpedagogiska perspektiv samt systemteori som berör det organisatoriska perspektivet. Vi väljer dessa utgångspunkter för att kunna analysera och tolka rektorernas specialpedagogiska förhållningssätt, deras organisation och specialpedagogiska framtidsvisioner. Studiens metodval är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre rektorer som har specialpedagogisk utbildningsbakgrund och fyra rektorer som saknar specialpedagogisk utbildningsbakgrund. I resultatet beskriver vi likheter och skillnader i rektorernas specialpedagogiska förhållningssätt och deras förväntningar på specialpedagogens uppdrag samt vilka skillnader och likheter som finns i rektorernas specialpedagogiska framtidsvision med utgångspunkt i deras utbildningsbakgrund. En av slutsatserna i vår studie visar att samtliga rektorer uppfattar att specialpedagogens expertis har ett mycket stort värde för rektor, lärare och elever vilket betyder att specialpedagogen ses som ett nav i skolans verksamhet. Vidare visar ett av våra resultat att behovet av specialpedagoger även kommer att bestå i rektorernas framtidsvision. Nyckelord: Rektors specialpedagogiska kompetens, rektorsutbildningen, skolans och rektors specialpedagogiska uppdrag, specialpedagogens uppdrag, specialpedagogiskt förhållningssätt
The purpose of this study is to investigate the expectations and approaches of principals education approaches and their expectations of the special education teacher's and how this correlates to their educational background. The hope is to be able to contribute to a common understanding between principals and the special education teachers in schools. The aim is to demonstrate that it is important for principals to be acquainted with all the aspects of the special education teacher's role. Finally, the hope is that special education will be included in future training for principals in Sweden, which can, in turn, develop uniform job descriptions for special education teachers. The issues that form the basis of this investigation are: 1. What are the similarities and differences between principals with and without a special education background regarding their special education approach? 2. What are the similarities and differences between principals with and without a special education background when it comes to expectations of the special educator´s role? 3. What are the similarities and differences between principals with and without a special education background regarding their special education vision? The results, detail similarities and differences in the principals' special education approach and their expectations of the special education teacher's assignment, as well as the differences and similarities that exist in the principals' special education vision for the future based on their educational background. One of the conclusions of the study shows that all principals perceive that the special education teacher's expertise is important for the principal, teachers and students, which means that the special education teacher is seen as a key person in the school's activities. Furthermore, the results show that the special educators should be included in the principals' vision for the future. Keywords: Principals special education competence, principal education, special education assignments of the school and the principal, special education teacher's role, special education approach

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Andersson, Annichen, and Sara Hjälte. ""Det är bra om dom är proffs liksom" : 14 rektorers syn på specialpedagogens roll och arbetsuppgifter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35622.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att studera hur några rektorer beskrev och resonerade kring specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter. Vi gjorde intervjuer med rektorer eftersom rektorn är den som är ytterst ansvarig för skolan och för att alla elever får den utbildning och det stöd de har rätt till. Vi analyserade sedan vårt resultat med det relationella, och det kategoriska perspektivet samt med professionsteorin. Resultatet av vår studie visade att rektorernas syn på specialpedagogens roll och arbetsuppgifter varierade väldigt mycket. Något som rektorerna var överens om var att specialpedagogen skulle ägna sig åt handledning, arbete med elever i behov av särskilt stöd och att vara en spindel i nätet gällande elevhälsogruppen/elevhälsoteamet (EHG/EHT). I och med denna studie så blev vår förståelse och kunskap inom vårt blivande yrkesval mycket starkare. Vi upptäckte att kunskapen och användandet av specialpedagogens kompetens och kunskaper inte alltid får tillräckligt med utrymme i skolan. Vi ser att det finns ett stort behov av ett mer och större organiserat specialpedagogisk arbete, men kunskaperna och möjligheterna om specialpedagogen är kraftigt begränsade både i skolan men också inom legitimation, lag och styrdokument.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Ottosson, Marie, and Maia Appelfeldt. "Komplexitet i samverkan -En studie om specialpedagogens roll som en del av ett tvärprofessionellt team riktat mot förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28927.

Full text

Abstract:

*Sammanfattning/Abstract: Appelfeldt, Maia och Ottosson, Mia (2019). Komplexitet i samverkan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.*Förväntat kunskapsbidragStudien har en önskan om att bidra med en utvecklad kunskap kring de förutsättningar och begränsningar som specialpedagogens uppdrag ges i ett tvärprofessionellt team. Vad händer exempelvis med specialpedagogens roll och arbete i en samverkan med andra professioner?*Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur en samverkansmodell kan se ut i förskolans arbete för alla barns rätt till stöd. Vidare att bidra med kunskap om vad som händer med specialpedagogens roll/ uppdrag i samverkan med andra professioner.*Frågeställningar1.Vilka risker och möjligheter finns det i den specifika samverkansmodellen för det specialpedagogiska arbetet? 2.På vilket sätt kan arbetet i tvärprofessionella team påverka specialpedagogers roll?3.Hur beskriver teamets olika aktörer innebörden av samverkan för att tillgodose alla barns rätt till stöd?*TeoriArbetets teoretiska ramverk är avsett att skapa en bredare förståelse utifrån studiens syfte. Professionsteorin bidrar med en större kunskap kring de möjligheter och begränsningar som olika professioner bär på. Organisationsteorin skapar förståelse för vikten av att använda sig av olika perspektiv för att kunna skapa en bredare kunskap. Systemteorin bidrar med en förståelse kring vikten av att alla delar i ett system tillsammans bildar en helhet.*MetodArbetet är en kvalitativ studie som är inspirerad av en fenomenografisk ansats som främst berör frågor som är av betydelse för lärande och förståelse i en pedagogisk miljö. Studien grundar sig i en fallstudie där halvstrukturerade intervjuer har genomförts med olika professioner inom en och samma kommun och samverkansmodell.*ResultatUr resultatet framkom att den specialpedagogiska rollen uppfattas bli tydligare i ett team eftersom förutsättningarna ökar för att kunna skapa bättre riktlinjer för både uppdraget och rollen. Även vikten av gemensamma mål och de olika professionernas erfarenheter och kunskaper ses som positiva delar för att få till ett helhetsperspektiv i arbetet med alla barns rätt till stöd. En effektiv kommunikation togs också upp som en viktig faktor. Utöver detta sågs det även som fördelaktigt att kunna välja profession utefter aktuellt ärende. Trots att samverkan ansågs som positivt av samtliga respondenter fanns det antydan till att en samverkan inte är helt okomplicerad. För en fungerande samverkan nämns ledning och organisationen som en viktig och bidragande faktor. Ur intervjuerna framkom att specialpedagogerna ansågs ha en viktig funktion inom den studerande samverkansmodellen. Specialpedagogernas kompetens upplevs som ovärderlig men samtidigt nämns av psykologen att rollen utåt sett i verksamheterna inte uppfattas ha samma dignitet som andra professioner. Trots många fördelar och möjligheter med samverkan så har vi inte kunnat se någon större skillnad på att detta sätt skulle vara ett mer effektivt och förebyggande arbete kring barn i behov av stöd än vad våra egna erfarenheter visar kring ett mer individuellt specialpedagogiskt stöd. Den specialpedagogiska rollen är svårtolkad och vad vi påstår saknas utifrån resultatet är en större reflektion och förståelse kring den komplexiteten som rollen också kan få i en samverkan med andra professioner.*Specialpedagogiska implikationerYrkesrollens komplexitet är problematiserad sedan tidigare och bekräftas även utifrån vårt resultat, men däremot ställer vi oss kritiska till en avsaknad av en mer kritisk granskning kring de svårigheter som en samverkan kan innebära för det specialpedagogiska uppdraget. Ett arbete som vi menar behöver systematiseras ytterligare och ses över på flertalet olika nivåer i både verksamheter och i samhället.*NyckelordOrganisation, Profession, Samverkan, Specialpedagogens roll, Specialpedagogisk kompetens

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Westin, Sofia, and Carola Persson. "En fallstudie om olika aktörers tankar om specialpedagogens roll och uppdrag. Särskilt intresse riktat mot förstelärarnas förståelse." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29369.

Full text

Abstract:

Forskning visar att specialpedagogen har svårt att hävda sin legitimitet gentemot andra yrkesgrupper i skolan. Sedan 2013 finns förstelärarna som ännu en pedagogisk yrkesgrupp i skolan. Dilemmat i detta ligger i att både specialpedagoger och förstelärare försöker få legitimitet inom motsvarande områden, där specialpedagoger har utbildningen medan förstelärare delegeras ett ansvar från huvudman. I detta arbete undersöks vilka distinktioner och avgränsningar olika aktörer gör mellan specialpedagogers och förstelärares uppdrag, samt hur de motiverar sina val.Syftet med vår studie är att skapa kunskap om hur olika aktörer i skolan ser på specialpedagogens yrkesroll och uppdrag. Särskilt intresse läggs på förstelärares tankar om det specialpedagogiska uppdraget i relation till det egna. Med stöd av studiens empiri, professionsteorier och tidigare forskning diskuteras förutsättningar kring vad som behöver förändras för att ytterligare stärka och tydliggöra specialpedagogens roll.Frågeställningar• Hur ser förstelärarna på specialpedagogens roll gentemot sin egen roll i verksamheten?• Vilka förväntningar på specialpedagogen respektive försteläraren finns hos olika aktörerpå skolan?• Vilken funktion/område ser aktörerna som specialpedagogens jurisdiktion?Studiens teoretiska ramverk bygger på teorier om professionsforskning. Andrew Abbotts teorier om professioner ligger till grund i studien och den bygger på att olika professioner konkurrerar om kontrollen, jurisdiktionen, över ett bestämt område.MetodEmpirin utgörs av intervjuer och diskussioner i fokusgrupper. Deltagande aktörer var rektor,specialpedagog, sex pedagoger samt sju förstelärare. Diskussioner har förts utifrån två teman som sedan tolkats och analyserats.• Både specialpedagogens och förstelärarens roll och uppdrag ses som otydliga av skolansaktörer. Pedagoger och förstelärare visar svårighet att särskilja specialpedagogensyrkesroll från speciallärarens.• Skolans aktörer visar enighet kring specialpedagogens förväntade arbetsuppgifter.Dessa är handledning, extra anpassningar, kartläggning av elever samt individuelltstöd till elever. De flesta aktörerna önskar ett konkret och undervisningsnära stöd frånspecialpedagogen.• Specialpedagogen ses inte som en skolutvecklare eller någon som sprider forskningsrönutan detta ses som förstelärarens uppdrag.I relation till verksamheten i skolan bör samarbetet mellan skolledning och specialpedagogytterligare utvecklas. I detta samarbete behöver specialpedagogen bli skickligare på att visasin kompetens inom samtliga områden. Skolans ledning behöver klargöra specialpedagogens och förstelärarens roll genom att förtydliga vilka uppdrag som ingår. En ständig dialog mellan olika yrkesroller behöver föras ute på skolorna för att klargöra förväntningar och utveckla arbetssätt. I detta arbete skulle specialpedagogen/-läraren vara hjälpt av en tydligare framskriven roll och funktion i skolans styrdokument för att få mandat att utföra samtliga uppdrag som de har utbildning för. Staten bör även styra upp förstelärarnas arbetsbeskrivning genom att likrikta uppdragen. På så sätt blir förväntningarna och kraven lika i varje kommun och inte som de upplevs nu, otydliga, orättvisa och ”flummiga”. Om förstelärarens och specialpedagogens roll får tydligare statliga direktiv och lokala arbetsbeskrivningar är chanserna större att förväntningarna överensstämmer mellan skolans aktörer eftersom våra roller är beroende av varandra i ett professionssystem. Att specialpedagogen kommunicerar sitt kunnande i organisationen och för omvärlden, är en förutsättning för en förändrad och utvidgad specialpedagogisk yrkesroll.
Persson, Carola och Westin, Sofia (2016). En fallstudie om olika aktörers tankar om specialpedagogens roll och uppdrag- särskilt intresse riktat mot förstelärarnas förståelse. A casestudy about various agents’ thoughts of the SENCo´s role and mission, focusing the firstteachers. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle,Malmö högskola, 90 hp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Nilsson, Ann, and Marika Olofsson. "I elfte timmen! : en studie om specialpedagogens yrkesroll, kompetens och framtida roll i samarbete med den nya specialläraren." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8105.

Full text

Abstract:

Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik. I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag. Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen? Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning. Den specialpedagog, som hade ett ansvar för organisationsfrågor i sin tjänst, hade under sin utbildningstid själv hållit sin rektor informerad om sin kommande roll och vad den skulle komma att innebära. En av specialpedagogerna arbetade på ett resurscenter där ansvarsuppgifterna mer tydligt stämde överens med specialpedagogens examensordning. Majoriteten av de svarande hade kännedom om den nya speciallärarens intåg men endast en vag bild av dennas kompetens. Många av de intervjuade hade en föreställning om att den nya speciallärarens roll var fokuserad på det direkta arbetet med elever. Alla svarande kan se att ett samarbete mellan speciallärare och specialpedagog skulle kunna vara givande för verksamheten i skolan. Det skulle då kunna skapas ett utrymme för de ansvarsuppgifter som idag ofta får stå tillbaka i specialpedagogens yrkesutövning såsom handledning, utvecklings- och organisationsfrågor. Flertalet av de intervjuade anser att det skulle vara bra för verksamheten med båda kompetenserna, men påpekar att ekonomin troligtvis aldrig kommer att tillåta det. Att anställa både en specialpedagog och en speciallärare på en och samma skola räcker inte resurserna till för.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Bergqvist, Madeleine. "Främja och förankra : En kvalitativ intervjustudie om specialpedagogens roll och hur specialpedagogiska insatser kan påverka hälsofaktorer i lärmiljön." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144772.

Full text

Abstract:

Denna studie gör ett försök att förtydliga en liten del av det hälsofrämjande arbetet inom förskola, grundskola samt gymnasieskola med fokus på specialpedagogens uppfattningar om sin roll och sina insatser i respektive verksamhet. Det är en kvalitativ intervjustudie där informanterna representeras av åtta specialpedagoger. Studiens syfte är att studera specialpedagogernas uppfattningar om sin roll, på vilka sätt de arbetar med hälsofrämjande insatser samt på vilka sätt specialpedagogerna upplever att specialpedagogiska insatser påverkar hälsofaktorer i lärmiljön. Vidare ställs frågan vilka utmaningar specialpedagogerna upplever finns kopplade till rollen. Studien tar utgångspunkt från ett salutogent perspektiv, där känsla av sammanhang (KASAM), kopplas till specialpedagogens främjande insatser, då både KASAM och specialpedagogiska insatser handlar om att stärka motståndsresurser för att kunna hantera svårigheter. I studien är fokus på de svårigheter som kan kopplas till kunskapsutvecklingen för barn och elever, samt de svårigheter lärarna ställs inför där specialpedagogens insatser behövs. Resultatet av studien visar att specialpedagogen har en komplex roll, med ett stort pedagogiskt ansvar. De främjande insatserna består både av stödsamtal till lärare och pedagoger och ansvar för den pedagogiska utvecklingen av lärmiljön, där förändring är ett begrepp som kan kopplas till båda dessa områden. De hälsofaktorer som specialpedagogerna upplever påverkas av de specialpedagogiska insatserna, är självkänsla och kunskap, som enligt tidigare forskning visat ha starka samband med hälsa samt även med KASAM. En slutsats utifrån studiens resultat är att i specialpedagogens roll ingår hälsofrämjande insatser i förskola, grundskola och gymnasieskola, men där förutsättningarna ser olika ut. I förskolan handlar det mer om handledning av pedagoger i jämförelse med grundskolan och gymnasieskolan, där specialpedagogens främjande insatser istället ingår som en del av elevhälsan. I gymnasiet innebär specialpedagogens främjande insatser att ge det stöd som en elev behöver för att nå examen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Persson, Anna. "Alternativ kommunikation - en specialpedagogisk utmaning i träningsskolan." Thesis, Kristianstad University College, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4979.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssätt och syn på sin egen roll när det gäller kommunikation, utifrån elever på tidig utvecklingsnivå inom träningsskolan som använder alternativa kommunikationssätt för att både förstå och bli förstådda.

Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och då framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrån funktionshinder och har flera olika utgångspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas både till kommunikation utifrån ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen.

Studien är kvalitativ och bygger på fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom träningsskolan med elever som använder alternativa kommunikationssätt.

Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom träningsskolan är mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom många olika områden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön är kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ. Specialpedagogerna utgår alltid från elevernas individuella förutsättningar och behov och söker ständigt nya möjligheter till utveckling och lärande för varje enskild elev, vilket är en stor pedagogisk utmaning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Artberger, Ulrika. "Förebyggande och främjande -om tidiga insatser i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31335.

Full text

Abstract:

Sammanfattning/Abstract Artberger, Ulrika (2018). Förebyggande och främjande – om tidiga insatser i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag Denna studie har som förväntning att kunna öka förståelsen och kunskapen om förskolepersonals arbete med tidiga insatser, och vilka förutsättningar som krävs för att dessa insatser ska bli lyckosamma.Syfte och frågeställningarIntuitivt sett är tidiga insatser inom förskoleverksamheten något som i de allra flesta fall bör ses som en positiv åtgärd. Å andra sidan är kostnaden för sådana insatser (räknat i penningvärde) betydande, vilket är en uppenbar barriär för att senarelägga en potentiell insats. Det övergripande syftet med denna studie är att komplettera och framför allt konkretisera den nuvarande kunskapsmassan/forskningen kring tidiga insatser i förskoleverksamheten. TeoriDenna studien utgår ifrån en systemteori för att kunna förstå och analysera det resultat som framkommit. Det används även ett sociokulturellt perspektiv för att förstå hur förskolepersonalen tänker och skildrar sitt agerande i relation med barnen. I studien används systemteori och det sociokulturella perspektivet som komplement till varandra för att förstå helheten av förskolepersonals relationer och tankar. Metod Utifrån syftet valdes en kvalitativ undersökning till denna studie. För att informanterna skulle kunna berätta fritt användes semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare och en förskolechef där det var öppna frågor. Med frågeställningar som handlar om hur förskolepersonal arbetar på förskolan valdes en fenomenologisk forskningsmetod där den som undersöker försöker förstå mänskliga beteende och vad det är som gör att människor beter sig som de gör, i detta fall ett förskolepersonalsperspektiv. Efteråt har jag sedan analyserat och tolkat informanternas resultat genom att titta på varje förskola var för sig ur ett systemteoretiskt perspektiv som har lett till att resultatet sen delats in i olika tema där relationer mellan kolleger, barn, föräldrar, avdelningar, förskolechef och specialpedagoger har synlig gjorts. Genom det sociokulturella perspektivet har språk och bemötande som sker mellan de olika systemen på förskolorna blivit tydligare.Resultat Resultatet har visat att förskolechefen med en specialpedagoutbildning i botten har en påverkan i verksamheten. Förskolechefens bakgrund har gjort att hon har anställt en specialpedagog på förskolan för att tidigt kunna bidra till att tidiga insatser setts in och likt det Lutz (2013) menar gör att förskolepersonal inte väntar och ser om barnet mognar eller inte. Specialpedagogen skulle vara en drivkraft för att bidra till att öka förskolepersonalens samarbete och kompetens något som även EU-kommissionen (2011) och Åberg och Lenz Taguchi (2018) pekar på där det behövs en kompetens för att bidra till en god kvalité i stödinsatser. I resultatet har det framkommit att det en del pedagoger betonar deras egen okunskap om tidiga insatser som något som ställer till det i verksamheten då de inte har de redskap som behövs och att det tar tid innan personalen kan få handledning från specialpedagogen i kommunen. Förskolorna beskriver att nyanställda eller vikarier inte fått någon information vid anställning om på vilket sätt de arbetar på de olika förskolorna som gör att helheten av verksamheten inte kan förstås av de som är nya och därigenom påverkar alla i verksamheten likt de sociala system som Gjems (2017) pekar på. Förskolechefen menar att det krävs en gemensam syn på vilket förhållningssätt som ska vara på förskolan och att det blir svårt när inte alla har samma information. Specialpedagogiska implikationer I resultatet framkommer specialpedagogen roll som två perspektiv, en på förskolan och en som specialpedagog i kommunen. För specialpedagogen på förskolan fanns ett uttalat mandat från förskolechefen att specialpedagogen själv kunde påverka på vilket sätt arbetet med specialpedagogik skulle användas på förskolan och där en av utgångspunkterna var att förskolepersonalen skulle kunna få den stöttning de behövde så fort som möjligt något som till skillnad mot specialpedagogen i kommunen inte kunde göras lika fort. Resultatet visar även att specialpedagoger hade olika roller där de kompletterade varandra genom att de specialpedagoger i kommunen mer arbetade med fortbildning och endast kommer ut när det uppstått svårigheter i verksamheten medan specialpedagogen på förskolan kunde arbeta mer nära och ge tips och råd redan innan svårigheter uppstått och där den fortbildning förskolepersonal hade fått kunde hållas kvar genom handledning. NyckelordFörebyggande arbete, förskolan, pedagogisk dokumentation, specialpedagogens roll, tidiga insatser

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Flank, Anna, and Ann-Christin Karlsson. ""Vi är i början av allt kan man säga" : En studie av en grundskolas pågående förändringsarbete om stärkt digital kompetens ur specialpedagogiskt perspektiv." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144770.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka ett pågående förändringsarbete på en fristående grundskola i mellersta Sverige. Förändringsarbetets mål är att ställa om skolans organisation för att kunna möta regeringens nya krav, gällande stärkt digital kompetens, som skrevs in i skolans styrdokument 2017. I studien tillämpades sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Mixed methods användes för datainsamlingen. En enkätundersökning riktad till skolans samtliga lärare gjordes, för att kartlägga skolans nuvarande digitala lärmiljö. Sedan gjordes semistrukturerade intervjuer med lärare, specialpedagog och rektor. Resultaten visade att såväl tillgång som användande av digitala verktyg skiljde sig åt mellan skolans stadier, där lågstadiet hade den lägsta tillgången. Digitala verktyg införskaffades, men kompetensutbildning har hittills inte getts. Vidare visar resultaten exempel på en samarbetande kultur, samtidigt som vissa uttrycker ensamhet i förändringsarbetet. I studien identifieras ett antal nyckelfaktorer som påverkar förändringsarbetets kapacitet: tid, kompetensutbildning, ekonomi, ledarskap och organisationens struktur. Lärarna och specialpedagogen ser att specialpedagogens roll och arbete kommer att förändras med ökad digitalisering, samt anser att digital teknik kan användas för att stötta elever i behov av särskilt stöd. En önskan finns om en framtida specialpedagogisk kompetens innefattande kunskap om hur IT kan användas. Denna kunskap kan enligt lärarna i studien leda till ökad inkludering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Bengtsson, Ingmarie, and Lena Ravhed. "Det är samma barn vi talar om!Specialpedagogens roll och identitet på en familjecentral, i samverkan med olika verksamheter." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3346.

Full text

Abstract:

En helhetssyn på barnet är en förutsättning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig på familjecentraler, där många olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien är att se vilken roll specialpedagogen kan ha på en familjecentral där olika instanser verkar kring det enskilda barnet som är i behov av särskilt stöd. Målgruppen består av specialpedagog med förskollärarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, två förskollärare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska. Uppsatsens empiriska del har utförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma på en familjecentral i en kommun i södra Sverige.

Studiens resultat visar att specialpedagogen ses som en mycket viktig länkperson i samarbete med olika verksamheter, i en gemensam strävan efter helhetssyn. Specialpedagogen arbetar också som handledare och rådgivare. Samverkansgruppen är ett viktigt forum för alla berörda. Respondenterna eftersträvar ett prestigelöst samarbete där yrkesrollerna är tydliga. Ur samarbetssynpunkt ses inte sekretessen som något hinder, eftersom föräldrarna alltid är delaktiga. Alla verksamheter på familjecentralen har inte lika mycket tid avsatt för samarbete vilket kan vara ett hinder i samverkansarbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Specialpedagogens roll'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles