Academic literature on the topic 'Specialpedagogens yrkesroll'

Abstract The aim of our study was that from a Preschool Manager’s perspective to describe, analyze and understand the function of special education and the Special Education Teacher’s profession within preschools. We conducted twelve interviews with Preschool Managers in two northern Swedish municipalities. From a theoretical base, we used both the relational and categorical perspectives. All answers from these interviews have been analyzed from these perspectives. The result showed that the majority of Preschool Managers considered that, above all, the contribution made by special education was in the form of additional competence – the Special Education Teacher. Furthermore, the results showed that the Special Education Teacher was considered to have the skills to further develop the preschool operations by mentoring other teachers. The mentoring could contribute to the development of working methods directed to the entire group of children thereby facilitating working with individual children in need of special support. In some preschools, the Special Education Teacher was principly used to address and fix an individual child’s problems. Even though the Preschool Managers described the Special Education Teacher as an everyday developer, the result however showed that the Special Education Teacher was most often used to directly intervene with individual children. The result also showed that a good cooperation between Preschool Managers and Special Education Teachers strengthened the special education function within the preschool. Keywords: Special education teachers, preschool, preschool managers, special education

Levén, Daniel (2016), Specialpedagogens yrkesroll. Specialpedagogiskaprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAv resultatet skapas förståelse för att det är i kommunikation med ledning och kollegor, i kombination med aktörerna i verksamhetens förståelse och förväntningar på den specialpedagogiska rollen, är helt avgörande för yrkesutövningen. Vidare så blir det tydligt att delar av de specialpedagogiska arbetsuppgifterna inte förbereds eller berörs i tillräcklig mängd i den specialpedagogiska vidareutbildningen.Syfte och frågeställningarDetta examensarbetes syfte är att belysa hur den specialpedagogiska utbildningens centrala innehåll överensstämmer med den specialpedagogiska yrkesrollen och vad specialpedagoger upplever påverkar utformandet av yrkesrollen. Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte:•I vilken omfattning överensstämmer specialpedagogernas arbetsuppgifter med centrala delar i utbildningen till specialpedagog? •Vad upplever specialpedagogerna påverkar utformandet av deras arbetsuppgifter och yrkesroll på skolan?TeoriStudiens teoretiska förankring tas ur två teorier eller perspektiv, det relationella perspektivet och systemteori. Metod Denna studie genomfördes genom intervjuer och observationer av fyra specialpedagoger samt personligt loggskrivande av två specialpedagoger som alla har tagit sin examen från den specialpedagogiska utbildningen och som nu är anställda som specialpedagoger. ResultatI resultatet blir det tydligt att specialpedagogernas yrkesroll i vissa delar inte överensstämmer med den specialpedagogiska utbildningens centrala delar. En markant del av arbetsuppgifterna som specialpedagogerna genomför är olika former av dokumentation och praktisk undervisning av elev eller elever. I forskning såväl tidigare som mer nutida redovisas snarlika resultat men väldigt lite har förändrats i yrkesutövandet. Mycket av arbetet som genomförs av specialpedagogerna är fortfarande på individnivå och av kompensatorisk art, vilket synliggjorts i forskning sedan många år tillbaka. Specialpedagogerna redogör även för hur små möjligheter de har att arbeta med och påverka utvecklings- och kvalitetsarbete på skolan. Arbetet med utvecklings- och kvalitetsarbete var den del av yrket som de menade att de hade minst tid och möjlighet att genomföra i sin yrkesutövning. Det som i resultatet visade sig vara helt avgörande för hur yrkesrollen definierades inom verksamheten var kommunikation med ledning och kollegor samt förväntningar och förståelse av skolans aktörer på det specialpedagogiska uppdragetImplikationerDen specialpedagogiska utbildningens innehåll i relation till hur yrkesutövandet faktiskt ser ut är något som högskolan bör ha i åtanke när utbildningens innehåll planeras. Även om en stor förändring inte är det som behövs så bör man från utbildningshåll vara intresserad av att möta diskussionen och dessutom fundera på varför specialpedagogerna roll i utvecklings- och kvalitetsarbete är så underrepresenterat i verksamheten. Då kommunikation och relation till ledning visade sig så avgörande för rollen kan resultatet också vara intressant för lednings- och rektorsutbildningar att ta fasta på då en helhets syn på skolverksamheten och kompetensanvändande troligen är av intresse för alla verksamma inom skolan. För framtida forskning och även högskolans utbildning kan resultatet vara intressant att bygga vidare på ur den aspekten att trots att många år har passerat mellan detta arbete och andra liknande studier har väldigt lite förändrats vad gäller den specialpedagogiska rollen på skolan. Utbildningsplanen för det specialpedagogiska programmet har haft svårt att etablera sig i den specialpedagogiska yrkesrollen, dess arbetsuppgifter och ansvarsområden. Nyckelord: Kvalitetsarbete, Skolutveckling, Specialpedagogisk kompetens, Specialpedagogiska programmet, Yrkesförberedelse.

Specialpedagogprogrammet uppkom 1990 men trots detta finns fortfarande oklarheter på skolorna vad specialpedagogens arbetsuppgifter är. Det märks att det på flera skolor råder en viss förvirring och i många fall bristande kunskap kring vad en specialpedagog ska göra. Vad jag också har uppmärksammat är att det finns olika förväntningar på yrket. Rektorns förståelse och intresse är viktigt för hur skolan organiserar upp arbetsuppgifterna för denna yrkesroll. De tilldelade arbetsuppgifterna som specialpedagogen får handlar om rektorns kunskap inom området.  Syftet med studien var att undersöka hur rektorer uppfattar specialpedagogers funktion och vad specialpedagogens arbetsuppgifter är, samt vad specialpedagogens betydelse är för elevhälsans arbete. Jag ville också veta vad rektorerna hade för vision av sin verksamhet. Det är en kvalitativ studie med hjälp av åtta intervjuer som genomfördes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv då jag tolkar rektorernas svar om hur de samtalar och diskuterar om frågorna jag ställer.  Resultatet visar att det fortfarande finns en osäkerhet kring specialpedagogers arbetsuppgifter och roll på skolan vilket påverkar både skolan och specialpedagogens roll. Både specialpedagogens och speciallärarens arbetsuppgifter formas av den kultur som råder på skolan. Rektorerna är överlag överens om vad de vill att en specialpedagog ska arbeta med och vilka kvalifikationer de vill se hos en specialpedagog. Visionen om hur man som rektor vill att det ska vara skiljer sig ofta ifrån hur det ser ut i verkligheten. Vid en ny anställning tenderar rektorer att först se till skolans behov och det lokala behovet innan man tittar på examensförordningen när de utformar specialpedagogers arbetsuppgifter. I diskussionen lyfter jag vikten av att rektorer har en väl förankrad beskrivning utav specialpedagogtjänster och att det finns tydliga uppdrag för yrket för att yrket så få sitt rättamandat för sin utbildning. I resultatet av studien kan man se att rektorernas vision om specialpedagogens uppdrag på skolan är lika varandra, och att det finns en strävan om hur man vill använda specialpedagogens kompetens. Det framkommer däremot också att det inte alltid är så enkelt att upprätthålla den visionen, utan att specialpedagogen många gånger är en tillgång i andra uppdrag som egentligen inte är tillskriven specialpedagogen. Det kan exempelvis handla om att specialpedagogen arbetar till större del med elever istället för att arbeta för elever.

Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jämfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartläggning och undervisning. I litteraturgenomgången förklarar vi vår teoretiska utgångspunkt och hur olika teorier och perspektiv används för att förstå specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter från Högskolan Kristianstad en enkät att besvara, 66 svar samlades in. Vi intervjuade dessutom fem specialpedagoger för att eventuellt stärka de resultat som framkom. Resultatet visar att respondenterna generellt sett är nöjda med sin utbildning men upplever inte att utbildningen fyller upp behoven från praktiken. Kunskaper inom kartläggning och lärmiljöer efterfrågades i utbildningen. Specialpedagogerna upplevde ungefär lika stort stöd från rektorn som legitimitet från kollegerna, men däremot kände rektorerna till deras arbetsuppgifter och kompetens betydligt bättre än kollegerna. Utvecklingsområden som lyfts fram är kartläggning, medverkan i skolutveckling och handledningsmöjligheter. För att utveckla den specialpedagogiska rollen krävs det en organisation som möjliggör samarbete och ger mandat till utövandet, en skola/arbetslag som är väl införstådda med specialpedagogens arbetsuppgifter och kompetens, men dessutom ett stort personligt engagemang, kunskap och ledarskap av specialpedagogen själv.

Det övergripande syftet med denna studie är att belysa specialpedagogens yrkesroll på olika grundskolor inom en kommun och förutsättningar för dess praktiserande i termer av olika yrkeskategoriers uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll. Undersökningen är kvalitativ och det har genomförts halvstrukturerade intervjuer med specialpedagoger, lärare och rektorer för att nå syftet. Som teoretisk utgångspunkt istudien finns det kategoriska och det relationellaperspektivet samt teorin om frirummet I studien framkommer att specialpedagogens kompetens inte används fullt ut, på två av skolorna, enligt specialpedagogerna själva samt rektorerna. Rektorerna har viljan att förändra specialpedagogens uppdrag för att kunna utnyttja specialpedagogens hela kompetens. Lärarna anser dock att kompetensen används och de är nöjda med det stöd de f'ar av specialpedagogen. En samsyn hos de olika yrkeskategorierna kan skönjas. Det framträder tre olika specialpedagogiska verksamheter där specialpedagogens arbete styrs och genomförs på olika sätt. Arbetsuppgifterna är behovsstyrda men definieras av olika  aktörer vilket leder till tre olika utformningar av uppdraget. På skola A har specialpedagogen makt över frirummet och en relationen syn på specialpedagogens yrkesroll. På skoloma B och C förefaller rektorerna respektive lärare ha makt över frirummet och en mer kategorisk syn på specialpedagogens yrkesroll framträder.

Syftet med vår studie är att genom fokusgruppsintervjuer belysa hur rektorer anser att de organiserar specialpedagogens uppdrag och hur denna organisering påverkar specialpedagogens funktion i skolan. Vi har valt att tillämpa ett organisationsteoretiskt perspektiv då vi menar att organiseringen av uppdraget är det som till största del påverkar arbetsuppgifterna. Särskilt fokus lägger vi på begreppen sensemaking och tool-dropping, vilka kort kan förklaras som att specialpedagogens funktion är meningsskapande för alla i verksamheten och hur verktyget specialpedagog kan och bör användas. Studien har relevans för det specialpedagogiska området då rektors kunskap om specialpedagogens kompetens har betydelse för vilka arbetsuppgifter specialpedagogen tilldelas. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats då vi tolkar rektorernas svar för att förstå hur de resonerar. Studiens empiriska material är insamlat med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag fortfarande är otydligt för såväl rektorer som för lärare, vilket påverkar både specialpedagogens mandat och arbetsuppgifter. Det framkommer också att i talet om specialpedagogens funktion i skolan är rektorerna överens och samstämmiga i vilka huvudsakliga arbetsuppgifter en specialpedagog ska ha, men att inte alla lyckas omvandla detta i praktiken. I diskussionen lyfter vi vikten av att rektorer skapar en genomarbetad och klart uttalad arbetsbeskrivning som är väl förankrad hos både specialpedagog och lärare, som ett led i att stärka och förtydliga specialpedagogens uppdrag på skolorna.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2007AbstractNilsson, Kenneth (2007). Lärares uppfattningar om specialpedagogens arbete (Teachers´ Comprehensions of the Special Education Teacher´s Practise) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte är att klarlägga lärares uppfattningar om specialpedagogens arbete. Problemet preciseras med följande frågeställning: Hur skall specialpedagogen arbeta?Nio verksamma lärare har intervjuats; samtliga lärare arbetar på F-6 skolor. Jag har använt mig av ostrukturerade intervjuer med en låg grad av standardisering. En intervjuguide har använts som stöd under intervjuerna. Jag har använt mig av en databearbetningsmetod som är inspirerad av det som Kvale (1997) benämner meningskoncentrering.Sammanfattningsvis menar mina informanter att specialpedagogen skall arbeta för att förbättra hela lärmiljön; han skall arbeta på individ-, grupp- och organisationsnivå men det är specialpedagogens aktiva arbete med eleverna som främst lyfts fram. Specialpedagogen skall stödja eleven i dennes lärande och läraren i dennes arbete med eleverna genom att ”gå in i klassen”. Han skall ge specialpedagogiskt stöd till enskilda elever eller till grupper av elever. Specialpedagogen förväntas genomföra observerationer och analysera arbetet på gruppnivå och med det som utgångspunkt komma med förslag på förbättringar. Specialpedagogens arbete på organisationsnivå verbaliseras inte lika tydligt. Specialpedagogen skall helst vara knuten till en skola. Orsakerna är flerfaldiga; det handlar om relationsbyggande till elever, om att finnas till hands för lärare et cetera. Specialpedagogen skall fungera som samtalspartner och handledare till läraren. Han skall ge stöd vid upprättandet av åtgärdsprogram. Specialpedagogen skall ge råd om alternativa undervisningsmetoder och lämna förslag på lämpliga läromedel. Vid kontakter skola - hem skall specialpedagogen vara ett stöd. Specialpedagogen skall vara skolans kontaktperson med andra myndigheter. Skolutveckling är ett ansvar för alla på skolan och specialpedagogen skall delta i förbättringsarbetet. Nyckelord: speciallärare, specialpedagog, yrkesrollKenneth Nilsson Handledare: Elisabeth Söderquist Examinator: Elsa Foisack

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen. Intervjuer har gjorts med tre fritidspedagoger och fem förskollärare i en sydsvensk kommun. Resultatet visar att synen på normalitet och avvikelse, pedagogisk miljö samt individuella förutsättningar är betydelsebärande faktorer när barn blir i behov av särskilt stöd. Erfarenheter av specialpedagogiska insatser handlar om att få konkreta tips och handledande samtal i arbetslagen, mer eller mindre kontinuerligt. Pedagogernas förväntningar handlar om specialpedagogens observerande och handledande funktion, i ett långsiktigt och förebyggande perspektiv. Pedagogerna vill hellre ha reflekterande pedagogiska samtal än snabba lösningar. Fritidspedagogerna anser att de specialpedagogiska insatserna i första hand kommer skolan till del.