Relevant bibliographies by topics / Specialpedagogik i förskolan / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Specialpedagogik i förskolan.

Dissertations / Theses on the topic 'Specialpedagogik i förskolan'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 17 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Specialpedagogik i förskolan.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Elfgren, Emeli, and Kristin Norrström. "Specialpedagogik i förskolan : En intervjustudie kring förskollärares beskrivning om specialpedagogik och specialpedagogen i förskolan." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5342.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Förskolan ska erbjuda en trygg, utvecklande och lärorik verksamhet för alla barn i verksamheten. Arbetet i förskolan ska utföras med hänsyn till barns olikheter i förutsättningar och behov, det kräver ett varierande arbetsätt och att det anpassas till den aktuella barngrupp som pedagogerna har. En pedagogik som har en central betydelse för strävan mot det viktiga uppdraget att kunna erbjuda en förskola för alla, är specialpedagogik. Syfte: Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur förskollärare förhåller  sig till specialpedagogik och specialpedagogens roll i förskolan. Metod: I studien hade vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare, två på samma förskola och de andra har varit från olika förskolor. Resultat: Förskollärarna var positivt inställda till specialpedagogik och den genomgående uppfattningen av pedagogiken var att den är till för att kunna möta alla barn i förskolan. I förskollärarnas beskrivningar av specialpedagogens arbete i förskolan var handledning det främsta arbetssättet och det som önskades mer av.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Mowday, Annika, and Magnusson Camilla Lindahl. "Specialpedagogik i förskolan : En studie om pedagogers tankar kring specialpedagogik och specialpedagoger." Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-900.

Full text
Abstract:

Syftet med studien är att kartlägga förskolepersonalens uppfattning angående behovet av specialpedagogiskt stöd inom förskolan och vilken kompetens och kunskap personalen förväntar sig att specialpedagogen ska tillföra. Undersökningen har även lagt fokus på hur pedagogerna ser på specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd. Studien är skriven utifrån en kvalitativ modell och undersökningen har genomförts med hjälp av metoderna; enkät och fokusgruppsamtal. Enkäten besvarades av tio respondenter i tre olika förskolor en vecka innan samtalen ägde rum. De tre fokusgruppsamtalen utgick från fem områden; pedagogiska diskussioner, specialpedagogik, specialpedagogens roll, integrering/inkludering och barn i behov av särskilt stöd.

Resultatet visar att närhet och tillgänglighet till specialpedagog ses som förutsättningar för det förebyggande arbetet och för att specialpedagogen ska kunna vara ett komplement till den övriga personalen. Resultatet visar även att personalen efterfrågar stöd och hjälp i samband med reflektioner, få bekräftelser i den egna yrkesrollen och att specialpedagogen fungerar som en länk till externa kontakter. Ömsesidigt förtroende och närhet är ledstjärnor i samarbetet mellan personal och specialpedagog för att få till stånd en förskola för alla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lagergren, Louise, and Isabella Lyhagen. "En förskola för alla - Specialpedagogik i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29040.

Full text
Abstract:
Detta arbete syftar till att undersöka hur det specialpedagogiska arbetet är utformat i förskolan. Våra upplevelser av detta ämne är att man väntar till grundskolan med specialpedagogiska insatser. Forskningen ägnar sig i huvudsak åt specialpedagogiskt arbete i grundskolan, vilket gör det extra intressant att få en bild av hur arbetet med specialpedagogik utformas i förskolan. Det är samtidigt intressant att granska hur förskolepersonal uppfattar det specialpedagogiska arbetet. En viktig teoretisk utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet. 11 personer intervjuades på fyra olika förskolor, två kommunala och två enskilda. 10 intervjuer spelades in för att sedan transkriberas och analyseras. Under en intervju tog vi endast anteckningar.Av resultatet framgår att respondenterna var eniga om att andelen barn med behov av specialpedagogiska insatser har ökat i förskolan. Det som även togs upp att barngruppernas storlek är en faktor som kan försvåra det specialpedagogiska arbetet.Svaren visar en ambivalens angående för- och nackdelar med diagnoser i förskolan. Man kunde inte se en klar för- eller nackdel med diagnostisering i förskolan.Respondenterna beskriver arbetet i de specialpedagogiska teamen i positiva termer men en nyckelfråga är om förskolepersonalens kompetens är tillräcklig för att göra en första bedömning av en individuell elevs hjälpbehov?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Österlund, Annica. "Pedagogers skäl till specialpedagogisk handledning i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28951.

Full text
Abstract:
Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina intervjuer på att de intervjuade pedagogerna i första hand anger att skälen till att de söker specialpedagogisk handledning är på grund av ett eller flera barns avvikande beteende. De söker stöd och bekräftelse i sitt arbete med barnen och de förväntar sig pedagogiska råd och tips för att bättre kunna hantera olika situationer. Jag kunde också konstatera att effekterna av handledningen gav pedagogerna ett ökat självförtroende som i flera fall ledde till en generell pedagogisk utveckling till följd av handledningens rum för reflektion.
The purpose with this work is to give a picture of the reasons teachers have for seeking Special Needs Educations Counselling, what expectations the teachers have on the counselling and what effects the counselling have given.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Berglund, Maria. "Specialpedagogik i förskolan : Pedagogers syn på behovet av specialpedagogik." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5034.

Full text
Abstract:

The purpose with my investigation is that create an image how pedagogues perceive the need of special education in the preschool. My framing of a question is: How perceive pedagogues the need of special education in the preschool? The study is written from a qualitative model and the study has been carried out with help of interviews. It is five interviews made. Three of them are made by preschool pedagogues and the other two with special education pedagogues. The results displays that the need of special education in the preschool is big. It is a need that always comes to consists due to the fact that it always will exist children in needs of especially support. The result also displays that the staff on preschool ask for support and help of special education pedagogues in shape of reflections and also affirmation in the own work.

Keyword:

Special education. Preschool. Children in need of especially support. Special education support.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Wahlström, Ulrika. "Specialpedagogik i förskolan-En undersökning om pedagogers erfarenheter av och förväntningar på specialpedagogiskt stöd i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27346.

Full text
Abstract:
Det är ingen självklarhet att specialpedagogiskt stöd förekommer inom förskolan, eftersom denna skolform inte omfattas av samma krav på specialpedagogisk kompetens som skolan. Styrdokumenten som berör förskolan beskriver att barn som är i behov av särskilt stöd ska få det, men det beskrivs inte någonstans hur hjälpen ska vara utformad. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter pedagoger har av specialpedagogiskt stöd i förskolan och hur pedagogers förväntningar på specialpedagogiskt stöd inom denna skolform ser ut.Som teoretisk ram använde jag mig av systemteoretiska perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Jag genomförde en kvalitativ undersökning, i vilken jag intervjuade sex pedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet visade på att erfarenheten av specialpedagogiskt stöd i förskolan varierade mellan intervjupersonerna, vilket skulle kunna bero på styrdokumentens otydliga formuleringar. Bakgrunden till stödet från kommunens specialpedagogiska resursteam var ofta ett barn med en diagnos och där förskolan önskade en resurs. Detta tyder på ett kompensatoriskt synsätt. Hälften av intervjupersonerna hade erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i verksamheten som var ur ett mer kritiskt perspektiv. Detta stöd handlade bland annat om att förändra i miljö och material, samt få hjälp med att hantera olika situationer kring barnen. Det som pedagogerna förväntade sig av specialpedagogiskt stöd var handledning, hjälp med handlingsplaner, observationer, hjälpa till att förändra i miljön och tillhandahålla material som passar alla barn. Pedagogerna förväntade sig också att specialpedagogen ska ha kunskaper om avvikande beteende och hjälpa pedagogerna att få förståelse för ett barn och dess beteende, vilket tyder på att de utvecklingspsykologiska teorierna fortfarande är starka inom förskolan.Det förekommer ett behov av att tydliggöra styrdokumenten som handlar om barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Genom ett tydliggörande av styrdokumenten skulle barn ges samma möjligheter till stöd inom förskolan. Likväl finns det ett behov av att tydliggöra specialpedagogens roll för att pedagoger och barn ska få ut så mycket som möjligt av stödet.Resultatet visar även på att det finns ett behov av specialpedagoger på både lokal och central plats i organisationen. De båda rollerna med olika specialpedagogiska perspektiv kompletterar varandra och kan tillsammans arbeta med specialpedagogiskt stöd på individ, - grupp och organisationsnivå.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Brännström, Signe, and Stina Åström. "Specialpedagogik i en förskola för alla : En kvalitativ studie om pedagogers beskrivningar av specialpedagogik i förskolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79427.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Fredriksson, Pernilla. "Specialpedagogik i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares tankar kring specialpedagogik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23931.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att få en insikt om hur förskollärare tänker kring specialpedagogik i förskolan och även vilka faktorer som har betydelse för förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd. Vikt har även lagts vid förskollärares tankar runt tidiga insatser för barn i förskolan. För att kunna ta reda på detta har en kvalitativ intervjustudie gjorts där 7 verksamma förskollärare från 2 olika enheter har intervjuats. Jag har utgått från mina problemställningar; Hur tänker förskollärare kring ämnet specialpedagogik? Vilka faktorer har betydelse för förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd? samt Vilken betydelse har tidiga insatser för barn i förskoleåldern? Mitt resultat visade att det många gånger finns två olika sätt att tänka kring specialpedagogik i förskolan. Oftast handlade det om att specialpedagogen knuten till enheten hade det yttersta ansvaret för de barn som var i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen fungerade även som en pedagogisk handledare till arbetslagen på de olika enheterna. De faktorer som ansågs betydelsefulla för arbetet med barn i behov av särskilt stöd var föräldrarsamverkan, grundkompetens samt den pedagogiska handledningen som förskollärarna fick av specialpedagogen. Tidiga insatser för barn för de barn som betraktades behöva det ansågs värdefullt för kommande skolstart, men vissa förskollärare menade att insatser inte skulle sättas in för tidigt medan vissa menade att det aldrig var för tidigt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Widerberg, Marie. "Portfolio i förskolan - med perspektiv på specialpedagogik." Thesis, Kristianstad University, School of Teacher Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6626.

Full text
Abstract:

Abstract

Marie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv på specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lärarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.

Examensarbetets syfte är att med perspektiv på specialpedagogik, undersöka hur portfolion används på förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt påverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? På vilka sätt används portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhållningssätt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion användas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan. I studien använder jag mig av den kvalitativa (tolkande) forskningstraditionen med semistrukturerade intervjuer, narrativ metod och analys. Jag har intervjuat fem pedagoger och en specialpedagog som arbetar med och har kunskap om portfoliometodiken. Det empiriska materialet har sedan tolkats med hjälp av tidigare forskning på området och inspirerats av Antonovskys, Vygotskijs och Foucaults teorier.

Sammanfattningsvis pekar resultaten i undersökningen på att portfoliometodiken bör vara väl lämpad att använda som ett redskap för specialpedagogen, i samverkan med pedagogerna, där barnets förmågor och styrkor dokumenteras. Resultatet visar att portfolions främsta syfte är att synliggöra barnens lärande. Det i sin tur skapar utvecklingsmöjligheter, genom att ta med perspektiv på specialpedagogik i portfolioarbetet i en inkluderande verksamhet. Hur pedagogerna och specialpedagogen strukturerar upp arbetet med portfolio skiljer sig åt men det handlar till stor del om att ta tillvara stunder i vardagsarbetet. Resultatet visar att portfolion kan komma väl till användning i samtal och reflektioner, som bidrar till utveckling av dokumentationen i allmänhet och förskolans verksamhet i synnerhet. Reflektionsarbetet på förskolorna försiggår såväl emellan pedagoger, som mellan barn och pedagog. Det används främst i syfte att utmana barnen i deras lärande och mindre i syfte att utmana pedagogernas kompetensutveckling. Det som är angeläget är att pedagogerna får tid till handledning i att synliggöra dokumentationerna som görs i portfolion och "ta isär" begrepp. Stor betydelse bör läggas vid tidsaspekten, då denna studie i likhet med flera andra påtalar att tiden är en stötesten i portfoliometodiken. Min huvudslutsats blir att pedagogisk verksamhet med inriktning på portfoliometodik i förskolan är ansvarsfull och komplex. Det återspeglas i min studie.

Nyckelord:  dokumentation, förskola, lärande, portfolio, reflektion, specialpedagog

Marie Widerberg

Examinator: Jerry Rosenqvist

Handledare: Ann-Elise Persson

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Nilsson, Arline, and Carolina Johansson. "Den otydliga utvärderingen av specialpedagogik i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78662.

Full text
Abstract:
Vårt arbete handlar om att ta reda på hur och var de specialpedagogiska insatserna utvärderas i förskolan och var de finns. Vår förförståelse som förskollärare och blivande specialpedagoger är att utvärderingen är otydlig. Utan utvärdering sker ingen framåtsyftande utveckling med verksamheten. Meningen med utvärdering är att ta reda på nuläge, mål och vägen dit. Vi har i föreliggande studie valt att intervjua några specialpedagoger och förskolechefer i tre olika kommuner för att sedan jämföra likheter och skillnader dem emellan. Frågorna vi ställde handlade om utvärdering och specialpedagogik i förskolan. Vi har även tittat på de dokument om pedagogisk utvärdering som kommer till nämnderna i kommunerna. Vad står där om specialpedagogik och utvärdering? I vårt arbete har vi även tagit del av flera artiklar och en hel del litteratur, samt tagit del av några tidigare gjorda examensarbeten. Vi har fått börja att definiera vad specialpedagogik är. Ett av svaren är fördjupad kompetens inom pedagogik och förhållningssätt. Ett gemensamt drag i alla dessa olika källor är att den specialpedagogiska utvärderingen inte är tydlig. Om inte alla som tar beslut som påverkar förskolan, från pedagoger till utbildningsnämnd är medvetna om vad specialpedagogik är och hur specialpedagoger kan användas är det svårare att utvärdera.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Luiga, Caroline. "Förskollärares erfarenheter av olika perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i förskolan och förskoleklassen : Specialpedagogik - Motstånd och Möjligheter." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42523.

Full text
Abstract:
Förskolläraren är ansvarig för den utbildning som hen bedriver i förskolan och förskoleklassen och för att lyfta det specialpedagogiska arbetet i förskolan och förskoleklassen. Denna studies syfte är att beskriva och analysera sju förskollärares erfarenheter av olika perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i förskola och förskoleklass och deras erfarenheter av specialpedagogiska förutsättningar. Genom kontakt med rektorer, specialpedagoger och Facebook har förskollärare funnits och deras erfarenheter har sedan bearbetats med Nilholms tre perspektiv på specialpedagogik: det kompensatoriska perspektivet, det alternativa kritiska perspektivet samt dilemmaperspektivet. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer fick förskollärarna berätta om sina erfarenheter om arbetet och deras förutsättningar av att arbeta med specialpedagogik i förskola och förskoleklass. De tre mest framträdande och intressanta erfarenheterna var att förskollärarna värjde sig mot det kompensatoriska perspektivet och berättade att det var ett perspektiv de inte gärna arbetade efter; att en homogenisering av förskollärarnas och deras kollegors perspektiv var önskvärd för att främja det specialpedagogiska arbetet samt att specialpedagogik uppstår på olika nivåer inom förskola och skola samt under olika perspektiv. Att specialpedagogik ser olika ut i olika sammanhang och beroende på perspektiv gör att en medvetenhet om specialpedagogikens olika syften är en viktig kunskap bland förskollärarna. Förskollärarnas erfarenheter utav förutsättningar för att kunna arbeta med specialpedagogik redovisas också efter de tre mest framträdande erfarenheterna. De var förskollärarnas erfarenhet av tidsbrist, att förskollärarna ansåg att de hade för lite stöttning av specialpedagogen samt att en av förskollärarna inte hade tillgång till en specialpedagog knuten till hennes förskola, utan hon fick vända sig till Specialpedagogiska Skolmyndigheten – SPSM. Det sista området som framträdde bland förskollärarnas erfarenheter var hur förutsättningarna skilde sig när det fanns samsyn mellan pedagogerna eller mellan pedagoger och ledning och när det inte fanns det. I framtida studier skulle ramfaktorteorin vara intressant att använda för att ytterligare ringa in motstånd och möjligheter.

Betyg i Ladok 210606.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Alinder, Cecilia. "Att organisera specialpedagogik, en intervjustudie baserad på två sätt att organisera specialpedagogik i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30954.

Full text
Abstract:
syftet är att beskriva två sätt att organisera specialpedagogisk verksamhet i förskolan samt belysa konsekvenserna av dessa för möjligheterna att stödja barn i förskolan. En kvalitativ undersökningsmetod har använts baserat på halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att barn i förskolan skulle vara hjälpta av större specialpedagogiska insatser.Resultatet visar en för otydlig organisation när det gäller specialpedagogernas roll i förskolan där en viss osäkerhet finns i rollerna och för vem som ska leda utvecklingsarbetet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Diop, Sara, and Sara Fredriksson. "Specialpedagogik i förskolan : en studie av specialpedagogers erfarenheter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154575.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att utifrån ett antal specialpedagogers erfarenheter, undersöka om det finns några gemensamma anledningar till varför förskolor kontaktar dem. Studien syftar även till att undersöka vilket fokus specialpedagogerna intar, när de konsulterar eller handleder. Den empiriska metoden som används är kvalitativ samtalsintervju. Intervjuerna utgår från specialpedagogernas erfarenheter vilket gör att författarna har gjort en respondentundersökning och specialpedagogerna benämns som respondenter. Det insamlade materialet har sedan koncentrerats utifrån syfte och forskningsfrågor, för att skapa ett resultat. Resultatet visade att förskolorna oftast väljer att kontakta specialpedagoger för stöd och hjälp, då ett barn har problematik kring koncentrations- och språksvårigheter. Svårigheterna yttrar sig dock på olika sätt i förskolans verksamhet. När respondenterna konsulterar eller handleder ärenden intar de framförallt dilemmaperspektivet, då de anser att de inte alltid är så enkelt. Dilemmat rör framförallt hur barnen ska inkluderas till en helhet, samtidigt som alla barns behov ska tillgodoses.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Wåhlin, Madeleine. "Specialpedagogik : - En intervjustudie om hur förskollärarna menar att deras specialpedagogiska kunskaper kan yttra sig i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-268488.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Eliasson, Maria. "Specialpedagoger i förskolan, vad är nyttan med det?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30358.

Full text
Abstract:
Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger i förskoleklass och skolledning upplever betydelsen av specialpedagogens arbete i förskolan för barns fortsatta skolgång. Undersökningsmetoden är kvalitativ intervju och för studien är två rektorsområden utvalda och representeras av två rektorer och tre pedagoger i förskoleklass. Resultatet visar att det finns många fördelar med specialpedagogens arbete i förskolan. Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd och stöd åt personalen i förskolan i sitt arbete med dessa, är den främsta anledningen till att rektorerna valt att satsa på specialpedagoger i förskolan. Vem som främst gynnas framkommer inte utan barn, föräldrar, pedagoger i förskola/skolan och rektorer nämns alla som de som har stor nytta av arbetet. En fördel som nämns i undersökningen är att om specialpedagogen arbetar både i förskola och i förskoleklass bildas en länk mellan de olika verksamheterna samtidigt som förskolans kunskaper om barnen förs vidare med in i skolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Karlsson, Katrin. "Särskilt stöd i förskolan? : -ett föräldraperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48682.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att ta del av föräldrars erfarenheter av hur förskolan ger stöd till barn i behov av särskilt stöd samt hur föräldrar upplever samverkan och bemötande av förskolans personal. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats vilket här innebär att jag har tolkat och analyserat sex föräldrars berättelser. Barnen har slutat förskolan och går nu i låg-och mellanstadiet vilket innebär att föräldrarna fått göra en tillbakablick på förskoletiden. Föräldrarna har berättat hur de upplevde barnets förskoletid med fokus på vilket stöd barnet fick och vilka anpassningar som gjordes i förskolan.  Informanterna har erfarenhet ifrån olika förskolor, barnen har gått på olika förskolor och kommer ifrån olika sociala familjesituationer. Jag har tolkat resultatet utifrån Nilholms tre olika perspektiv det kategoriska, det kritiska och dilemmaperspektivet, samt ur Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv.   I resultatet framkommer och visar sig två olika motpoler ur föräldraperspektiv. Den ena sidan framhåller förskolans goda förmåga att möta deras barn, det upplevs finnas en flexibelitet i arbetssättet som utgår från barnets behov. Personalen anses kunna se vad det enskilda barnet behöver för att utvecklas väl.  Den andra sidan som i studien är dominerande är att personalen anses sakna kunskap om barn i svårigheter och det upplevs vara svårt för förskolans personal att genomföra förändringar i förskolan som gynnar barnet.  Samarbetet och bemötande mellan personal och föräldrar anses generellt vara gott även om det framkommer vissa brister i dialogen och öppenheten mellan de båda parterna. Det visar sig att det kategoriska perspektivet är det mest vedertagna, men det kritiska och dilemmaperspektivet framträder också. När personalen visar förmåga att inta och arbeta utefter von Wrights relationella perspektiv det är då föräldrarna upplever störst förtroende till pedagogerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Gustafsson, Malin, and Mobina Karim. "En förskola för alla : En intervjustudie om hur pedagoger i förskolan ser på specialpedagogik." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414238.

Full text
Abstract:
De allra flesta barn i dagens samhälle tillbringar den största delen av sin vakna tid i förskolan. Detta innebär att barngrupperna blir allt större vilket leder till att personalen inte räcker till. Detta får oss att undra hur förskolan klarar av att tillgodose alla bans behov. Samtidigt trycker styrdokumneten allt mer på att utbildningen skall anpassas till alla barn oavsett förutsättningar och behov (Lpfö2018, 2018, s.6). Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare och barnskötare ser på specialpedagogik och om det finns behov av det i förskolan. I vår studie har vi använt oss av samtalsintervju som metod för att få en inblick i hur pedagogerna ser på specialpedagogiken i förskolan. Vi har valt att utgå från det Relationella perspektivet och dess centrala begrepp inom teorin när vi har analyserat materialet och framställt resultaten. Det sammanlagda resultatet visar på att de flesta av pedagogerna har ett relationellt synsätt på specialpedagogik. Det framkom under intervjuerna att de arbetar på ett inkluderande sätt genom att oftast involvera hela barngruppen när de gör anpassningar för ett visst barn. Det framkom även att de jobbar med att anpassa miljön och material i verksamheten. Samtliga pedagoger lyfte upp betydelsen av att sätta in specialpedagogiska insatser redan i förskolan då det är deras uppdrag att möjliggöra för alla barn oavsett svårigheter att kunna utvecklas och lära utifrån sina egna förutsättningar. Det framkom dock att det råder brist på specialpedagoger i kommunen och att det därför kan ta lång tid innan de får pedagogiskt handledning. Detta innebär att anpassningarna inte alltid blir inkluderande då pedagoger saknar den specialpedagogiska expertkunskapen. Samtliga pedagoger framhöll även vikten av att ha samma förhållningsätt när man arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Därför är det av stor vikt att kommunikationen med vårdnadshavarna fungerar bra så att man har ett gemensamt mål och tillämpar samma förhållningsätt. På så sätt underlättar man för barnen i deras vardag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Hellsaeus, Anna. "Att se med lite andra ögon : Beskrivningar av specialpedagogik i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22183.

Full text
Abstract:
ABSTRAKT SPECIALPEDAGOGPROGRAMMET   Titel                                    ”Att se med lite andra ögon” Beskrivningar av specialpedagogik i förskolan.      Engelsk titel                       ”To see with different eyes” Descriptions of special education in preschool.   Författare                           Anna Hellsaeus   Handledare                        Leif Nilsson   Antal sidor                         64   Nyckelord                          Specialpedagogik, förskola, pedagog, specialpedagog, barn i behov av särskilt stöd
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Goobar, Minna, and Gunilla Sandberg. "Specialpedagogiskt stöd i förskolan : En bild av förskollärares erfarenhet av specialpedagogiskt stöd." Thesis, Örebro universitet, Pedagogiska institutionen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-7304.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Persson, Lina, and Linn Håkansson. "Specialpedagogiskt stöd för barn med koncentrationssvårigheter : En kvalitativ studie om vilken roll fyra verksamma specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9601.

Full text
Abstract:
Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Lundström, Paula, and Linda Lindahl. "Specialpedagogik i förskolan : En studie om förskollärares syn på sin egen kompetens." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-166956.

Full text
Abstract:
I detta examensarbete får du ta del av hur förskollärares kompetens inom det specialpedagogiska området, vilket krävs för utfärdande av förskollärarexamen och i enlighet med styrdokument, stämmer överens med förskollärares egen uppfattning om sina förutsättningar när det kommer till att ge stöd och stimulans till alla barn i förskolan. Studien avsåg att spegla förskollärares egen syn på sin kompetens i relation till specialpedagogiska insatser i förskolans verksamhet, vilka möjligheter som ges till kompetensutveckling samt hur begreppet specialpedagogik kan förstås. Slutligen fanns även ett intresse att urskilja hinder i förskolans praktik inom ämnet samt hur dessa förklaras av respondenterna. Respondenterna i studien har genom en kvalitativ webbaserad enkät svarat på ett antal frågor som berör innehållet. I resultatet framkommer det att erfarenhet och utbildning framstår som goda bidragande faktorer i mötet med alla barn. En slutsats utifrån studiens resultat är att kompetens hos förskollärare har en central betydelse för att fullfölja lärandeuppdraget i relation till barns förutsättningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Johansson, kajsa, and Berg Isabella Jonsson. "Samverkan mellan förskollärare och specialpedagoger i förskolan : Samverkan mellan förskollärare och specialpedagoger i förskolan." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37143.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger uppfattar behovet av samverkan sinsemellan och samverkan för att nå målen i styrdokumenten gällande en förskola för alla barn. Detta har undersökts genom en kvalitativ undersökning, genom semistrukturerade intervjuer med både förskollärare och specialpedagoger. I denna studie använder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad på relationell pedagogik för att i mötet sker lärandet. De relationer som skapas sinsemellan ligger till grund för att skapa en fungerande samverkan, de krävs att båda parterna utvecklar kunskap tillsammans. Analysmetoden som använts för studien är en tematisk analys. Studiens resultat visar att samverkan mellan de två parterna fungerar. Förskollärarens och specialpedagogens arbete kring samverkan bygger på en gemensam relation som de behöver utveckla tillsammans. Det finns inga tydliga tillvägagångsätt utifrån styrdokumenten och en slutsats kan dras att både förskollärare och specialpedagoger önskar en förbättrad styrning gällande samverkan. Båda parterna ser tiden som en bristande punkt i samverkansfrågan och önskar mer tid i verksamheten. Båda parterna uttrycker att mer kunskap men även en viss erfarenhet krävs för att skapa den bästa möjliga verksamheten för barnet.   Vår tolkning av studien visar att parterna ser sin samverkan sinns emellan god på grund av att de har byggt upp en relation genom tiden. För att skapa en fungerande samverkan krävs det tid, kunskap, erfarenhet och styrning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Lundberg, Thorneus Linn, and Matilda Johansson. "Specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan : En erfarenhetsbaserad ideologi." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171349.

Full text
Abstract:
Sverige anses stå för sina egna perspektiv inom specialpedagogik i förskolan. Trots detta finns det inga direktiv från skollag och andra styrdokument hur specialpedagogik ska användas i förskolan, bara att den ska det. Studiens syfte var att undersöka om och i så fall hur, specialpedagogiska förhållningssätt är implementerade i den ordinarie undervisningen i förskolan. Studien har även behandlat på vilket sätt den ordinarie verksamhetens utformning kan leda till en inkluderande undervisning, detta utifrån ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Den har också syftat till att undersöka om det finns någon skillnad mellan ideologi och praktik i utövandet av specialpedagogik. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöktes syftet och gav ett empiriskt material som sedan transkriberades och tematiserades. Vidare analyserades resultat med koppling till tidigare forskning och utifrån en social modell (relationellt perspektiv). Den slutsatsen vi kom fram till är att förskollärarnas specialpedagogiska förhållningssätt grundar sig i en erfarenhetsbaserad ideologi samt en strävan efter ett inkluderande arbetssätt. Erfarenheterna baseras på rutiner och anpassningar i barngruppen. Ytterligare en slutsats var att det saknas en gemensam plattform att hämta kunskap om hur specialpedagogik kan utövas i den vardagliga verksamheten i förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Strand, Kristina. "Specialpedagogens roll i förskolan : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156397.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att belysa förskollärares, specialpedagogers och förskolelednings uppfattningar om och förväntningar på specialpedagogens roll i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats som grund, och semistrukturerade intervjuer har genomförts med elva informanter i en mindre, mellansvensk kommun. Tidigare forskning visar att många barn i förskolan mår dåligt, har psykiska, emotionella och sociala problem. Pedagoger i förskolan rapporterar att de under senare decennier sett en förändring till det sämre gällande barns hälsa. En intressant fråga utifrån detta är vilka förväntningar som finns på specialpedagogens arbete och roll i förskolan. Det finns ofta ett antal specialpedagoger anställda i kommunen som har till uppgift att bistå flera förskolor. Resultatet visar bland annat att en av specialpedagogens viktigaste uppgifter är som rådgivare och bollplank till pedagoger och förskolechefer. En slutsats kan vara att förskolans pedagoger känner sig ensamma och utan pedagogisk stöttning i sitt arbete. Förskoleledning lyfter handledning som en av specialpedagogens viktigaste arbetsuppgifter, medan specialpedagoger menar att de inte får möjlighet att använda sin handledarkompetens.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Catrin, Wallinder Wallinder, and Sjöström Marie-Louise. "Språkstimulerande miljöer i förskolan : En kvalitativ studie ur specialpedagogiskt perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30875.

Full text
Abstract:
Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur en språkligt stimulerande miljö i förskolan beskrivs av förskolepersonal. Särskilt fokus lades på hur personalen uttrycker att de arbetar för att barn med någon form av språkstörning ska tillgodogöra sig verksamheten på ett önskvärt sätt. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer som har tolkats i ett teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att den intervjuade förskolepersonalen anser att de arbetar språkutvecklande under stora delar av dagen och att den sociala språkmiljön betonas starkare än den fysiska miljön. Den mest framträdande slutsatsen av studien är att informanterna framhävde att de inte tänkte på hur de arbetade med språkutvecklande miljöer samtidigt som de berättade om situationer som matsituationer, samlingar och högläsning som språkutvecklande tillfällen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Kronberg, Larsson Ann, and Annika Johansson. "Barn med språkstörning i förskolan : Hur organiserar man en kommunikativ miljö i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28286.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog. Förväntningar på specialpedagogisk hjälp handlar främst om handledning, konsultation och hjälp med TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) och bildstöd. Barn med språkstörning behöver tid att utveckla TAKK, bildstöd och socialt samspel.Våra slutsatser är att en viktig del i specialpedagogens uppdrag är att utveckla pedagogiska lärmiljöer i förskolans kontext. Pedagogers förhållningssätt, bemötande och positionering i förhållande till barn som subjekt är viktiga förebyggande insatser för utvecklingen av en kommunikativ miljö. För att få en hållbar pedagogik, måste vi utmana och demaskera rådande diskurser och normer i förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Cervin, Nicklas. "Delaktighet i förskolan : Möjlighet eller hinder?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-229187.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att göra en undersökning av diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen är kritisk diskursanalys utifrån Norman Fairclough (1992). Det är en diskursanalys av texter och inte en undersökning av diskurser hämtade från verkligheten i någon förskola. Diskursanalysen görs på fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhållande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras på att de är relevanta för ämnet delaktighet. Slutsatser i studien är att diskurser av struktur, individualitet och makt- och kategoriseringsprocesser är övergripande områden som påverkar barns delaktighet. Diskurserna inom respektive områden uppvisar tydliga tendenser på att vara öppna för förändring inom forskningen genom avhandlingarna. Fyra av de fem avhandlingarna visar på resultat om att barns delaktighet har stora svårigheter att få genomslag ute i förskoleverksamheterna. Den femte (Hamerslag) beskriver delaktighetsmöjligheterna vara mer framtidspositiva. Specialpedagogik finns med som teoretisk utgångspunkt i de avhandlingar som är undersökta. Specialpedagogiken med dess mångfaldighet kan till synes vara med och påverka de pedagogiska svårigheterna i rätt riktning. Det krävs då att samspelet fungerar mellan olika parter i förskolan, och med det omgivande samhället.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Kokot, Maria, and Marie Ljunghäger. "Lekmiljön i förskolan-möjlighet eller hinder?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30374.

Full text
Abstract:
Abstract Kokot, Maria. & Ljunghäger, Marie. (2007). Lekmiljön i förskolan – möjlighet eller hinder? (Playground-environment in preschool – possibility or obstacle?). Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vid genomförandet av vårt arbete har vi till största delen haft ett delat ansvar, både vad gäller litteraturen samt skrivandet. Några av kapitlen har vi skrivit var för sig och sedan har vi diskuterat, bearbetat och slutligen färdigställt arbetet gemensamt. Vårt syfte med detta arbete var att undersöka om specialpedagogiska insatser påverkar lekmiljön på förskolan och i så fall på vilket sätt? Arbetet ger en bild av hur olika pedagoger ser på inomhusmiljöns betydelse. Vi ville med hjälp av enkätundersökningen kartlägga eventuella skillnader i miljöns utformning på de olika avdelningarna samt försöka få fram om skillnaderna hade någon effekt på barngrupperna, positiv eller negativ. Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet av vårt arbete visade på att miljöns utformning på förskolan har stor betydelse för hur en barngrupp fungerar, samt att den specialpedagogiska insatsen i förskolan är viktig och kan påverka. Nyckelord: förskola, lekmiljö, specialpedagogik Maria Kokot & Marie Ljunghäger Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lars Berglund
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Sjögren, Caroline. "Resurspedagog i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27222.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att studera vilka uppfattningar om specialpedagogik som framkommer när en förskola ansöker om resurspedagog. Syftet med uppsatsen är även att studera hur en resurspedagog används på förskolan i Malmö, vilka arbetsuppgifter resurspedagogen har samt vilka uppfattningar som framkommer i beskrivningen av rollen. Frågeställningar som använts är följande: Hur beskrivs resurspedagog i förskolans verksamhet och vilka uppfattningar om specialpedagogik som framkommer i beskrivningar av rollen? Hur beskrivs processen för att ansöka om resurspedagog och vilka uppfattningar om specialpedagogik som framkommer i beskrivningar av processen? De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet. Det kategoriska perspektivet ser barnet som bärare av svårigheten, det relationella perspektivet ser att barnets svårigheter uppstår i mötet med miljön. Det sista perspektivet, dilemmaperspektivet, visar komplexiteten där alla barn är både lika och olika varandra och när förskolan då ska ge alla en likvärdig utbildning trots individers olikheter så blir det problem då alla individer har olika förutsättningar. Datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer, där tre personer intervjuats som är en rektor, en resurspedagog och en specialpedagog. Resultatet visade att vem som helst kan vara resurspedagog då det varken behövs speciell utbildning eller erfarenhet. För att ansöka om resurspedagog, så gör arbetslaget först en kartläggning av förskolans sociala, fysiska samt pedagogiska miljö. Resultatet visade även att vid anpassningar i miljön, så ligger svårigheten i att kunna bemöta det enskilda barnets behov, barngruppens och samtidigt uppfylla kraven i läroplanen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Schön, Sofie, and Madeleine Ljunggren. "Håll i, håll om, håll ut : en intervjustudie om förskolechefers syn på handledning i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19657.

Full text
Abstract:
The reason why we chose to investigate how preschool managers view supervision, is because during our specialist preschool teachers training and our own experiences had been that supervision is often not used proactively, but more as a disciplinary tool. According to Swedish School law it is the duty of the preschool manager to ensure the progress and the development of the education in the preschool. We want to investigate if specialist educational supervision could lead to improvement of professional competency and an overall improvement within the organisation.   The purpose of our investigation is to gain an insight into specialist preschool managers attitude towards professional supervision and how supervision is being used in preschool organisations. We have interviewed five preschool managers from four different municipalities about their view on professional supervision and how they use it in their preschool organisations. Four out of five preschool organisations employ a specialist teacher and one preschool has access to an external specialist teacher.   The outcome is that specialist educational supervision is used to develop the organisation, to increase the competency amongst teachers, to provide an opportunity to reflect and get new ideas. The outcome also demonstrates the importance of the competence and skill set of the supervisor and what challenges organisations might face when providing supervision. The gains of providing specialist teachers within organisations were also evident, and that there are challenges with accessing this support externally instead.   An further outcome of our study is that specialist educational supervision in preschool contributes to organisational development and an increase of the teachers’ competency. When analysing the results in our study we have used a system theoretical perspective on professional supervision.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Nilsson, Annelie, and Söderdahl Eleonore Bogren. "Språkstimulerande arbetssätt inom förskolan : En jämförande intervjustudie mellan förskollärare på ordinarie förskolor och språkförskolor." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-43484.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver att språkarbeten bedrivs på ordinarie förskolor och på språkförskolor, samt hur de reflekterar kring sin egen roll i sammanhanget. Vi gör en jämförelse mellan de två olika förskoleformerna beträffande språkliga arbetssätt. I studien använder vi oss av kvalitativa intervjuer som metod. Fyra förskollärare som arbetar på ordinarie förskolor och fyra förskollärare som arbetar på språkförskolor deltar i undersökningen. Studien är uppbyggd utifrån tre huvudområden: språkliga arbetssätt, uppföljning av barns språkutveckling och reflektion kring den egna rollen vad gäller att främja barns språkutveckling. Resultatet visar att det finns många likheter mellan ordinarie förskolor och språkförskolor beträffande språkliga arbetssätt, men också att det finns skillnader. Både inom de ordinarie förskolorna och inom språkförskolorna uttrycker förskollärarna vikten av att arbeta språkligt medvetet. Det lekfulla lärandet framhävs. Ett språkligt medvetet förhållningssätt i vardagliga samtal med barnet lyfts fram som en betydelsefull aspekt för språkutvecklingen, likaså en god relation mellan vuxna och barn. Det som skiljer de båda förskoleformerna åt kan enligt vår tolkning i huvudsak förstås genom de olika förutsättningarna. På språkförskolorna går barn som påtagligt har stora språksvårigheter, således finns enligt intervjupersonerna ett tydligt strukturerat språkligt fokus både beträffande arbetssätt och förhållningssätt. Hög personaltäthet och lågt barnantal är karaktäristiskt för språkförskolorna. Förskollärare och en logoped arbetar direkt med barnen. Det pedagogiska arbetet läggs upp utifrån vad logopeden kommer fram till i sina tester. Förskollärarna har även kontinuerlig handledning med logopeden
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Mikaelsson, Ida. "Specialpedagogiska perspektiv i förskolan : Vad kan vi se för specialpedagogiska perspektiv vid utformning av åtgärdsprogram?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90291.

Full text
Abstract:
Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken specialpedagogisk princip som återspeglas i förskolan när det görs åtgärdsprogram och speciella planer förde barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet var också att få en inblick i vilka tankar/idéer/föreställningar en förskollärare kan utgå ifrån när de skapar ett åtgärdsprogram. Jag ville få reda på om förskollärarna ser det enskilda barnet som bärare av sina svårighetereller om man istället väljer att ta sin utgångspunkt i hela barngruppen och utforma åtgärder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv. Datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer. Informanterna består av fem förskollärare; alla arbetar i samma medelstora stad. Resultatet visade att majoriteten av de intervjuade lägger fokus på det enskilda barnet närde utformar åtgärder och lösningar. Resultatet visade också att det kompensatoriska/kategoriska perspektiven är de specialpedagogiska perspektiv som majoriteten av de intervjuade utgått ifrån. Förskolorna tycktes anpassa miljön i förskolan för barn med speciella behov efter de behov barnen har. Förskolorna är inte från början anpassade för alla barns behov.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Agdahl, Sara, and Linda Eklund. "Vägar till specialpedagogiska insatser i förskolan : Att skapa förutsättningar för alla barns lärande - en intervjustudie." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-167794.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Moberg, Åsa. "ADHD på förskolan : Hur verksamheten kan organiseras kring ett barn med ADHD." Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13.

Full text
Abstract:

Syftet med denna rapport är att visa hur man på en förskola kan organisera verksamheten kring ett barn med diagnosen ADHD.

Denna rapport är en fallstudie som är gjord på en förskola. Barnet med diagnosen är snart 4 år. I undersökningen gjordes kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som arbetar på förskolan. För att resultatet skulle bli så tillförlitigt som möjligt användes även observation som metod.

Resultatet visar att ett samarbete med andra enheter såsom habilitering och resursteam och även med föräldrar är av stor betydelse. Det krävs samverkan och samsyn såväl externt som internt mellan pedagogerna på skolan men även mellan pedagogerna och förskolans ledning.

Fokus i den pedagogiska verksamheten läggs på social träning där pojkens styrkor lyfts fram. Pedagogerna anser detta vara av stor vikt för pojkens utveckling. Impulskontroll och koncentrationsträning sker enskilt med en pedagog. Denna träning sker med handledning från habiliteringen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Larsson, Matilda, Eva Mild, and Malin Wattskog. "Samtal och reflektion där allas röster blir hörda : Handledning i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98459.

Full text
Abstract:
En handledning är en komplex process som förväntas ge stöttning och vägledning i arbetet med barn i behov av stöd. Studiens  fokus har varit att undersöka vilka förväntningar förskollärare och specialpedagoger har på den handledning som sker inom förskolans verksamhet. Vidare har undersökts vad professionerna  anser vara framgångsfaktorer och fallgropar vid denna handledning, som utförs för att i förlängningen kunna utforma en verksamhet som möter alla barn. I vår studie har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med sex förskollärare och sex specialpedagoger för att få svar på våra frågeställningar. Det framkommer att det finns flera olika aspekter att förhålla sig till för att genomföra en handledning som ska leda till lärande och utveckling. Resultatet visar att förväntningarna varierar inför handledning, en framgångsfaktor är då handledningen blir ett arbete som genomförs tillsammans och en fallgrop kan vara när vi inte kan mötas i synsätt och förståelse, när teori och praktik inte går ihop. Resultatet visar också att handledning kan vara ett förändringsarbete som fortgår en längre tid som kan innebära en utveckling av organisationen på längre sikt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Higberg, Ellinor. "En likvärdig förskola - vision eller verklighet? : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om likvärdighet, inkludering och specialpedagogik i förskolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-70809.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att belysa om och i så fall hur förskollärare implementerar specialpedagogik i arbetet med barn i förskolan samt vilka erfarenheter de har av att arbeta med inkludering och barns olikheter. Teoretiska utgångspunkter för studien var det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet. Genom en kvalitativ studie har enskilda intervjuer med fyra verksamma förskollärare genomförts. Samtliga av de för studien valda perspektiven kunde skönjas i förskollärarnas uppfattningar, men det relationella perspektivet var mest framstående. Resultatet av denna studie visar att specialpedagogik implementeras i förskolan genom gott samarbete med specialpedagog som hjälper pedagogerna att utveckla sina arbetssätt och utforma miljön för att kunna möta en naturlig mångfald i verksamheterna. Specialpedagogiken kan även förstås som ett förhållningssätt att använda i mötet med varje enskild individ. Resultatet visar även att förskollärarna arbetar inkluderande och beskriver barns olikheter som en tillgång. Informanterna upplever att barns olikheter inte blir till en begränsning så länge det finns tillräckliga resurser och kompetens att möta dem. Denna studie tyder på att en likvärdig förskola är möjlig att skapa under rätt förutsättningar, samtidigt som det fortfarande finns en del förbättringsområden kring aspekter som tid, organisation och resursfördelning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Larsson, Andreas. "Åtgärdsprogram i förskolan : Hur ser åtgärderna ut och hur beskrivs problem?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-144930.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Francki, Ann-Helen, and Charlotta Lass. "Effekten av handledning i förskolan : En kvalitativ intervjustudie med specialpedagoger och pedagoger." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-75511.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att öka kunskapen om hur specialpedagogen och pedagogerna beskriver handledning i förskolan samt hur specialpedagogen och pedagogerna beskriver vilka effekter handledning kan ge. För att besvara syftet kom vi fram till följande frågeställningar, hur kan specialpedagogens yrkesroll se ut i förskolan, hur beskriver specialpedagogen och pedagogerna handledning i förskolan samt beskriver specialpedagogen och pedagogerna att någon förändring skett i lärmiljön efter handledningen, i så fall vilken. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsansats och metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt fokusgruppintervjuer. I studien har två specialpedagoger som arbetar mot förskolan samt tre arbetslag som får handledning av specialpedagog intervjuats. Som stöd i analysen av resultatet har de specialpedagogiska perspektiven, det kategoriska och relationella perspektivet, använts. Resultatet som har framkommit är att specialpedagogerna har olika arbetssätt och arbetar med handledning på olika sätt. I reflektion med arbetslagen upplever specialpedagogerna effekten av handledningen. Alla arbetslagen beskriver förändring i lärmiljön efter handledningen med specialpedagogen. Samtliga arbetslag beskriver handledning som något positivt.
The aim of this study is to increase the knowledge about how the special educator and the educators describe tutoring in the preschool and how the special educator and the educators describe the effects that tutoring can give. To answer the aim, we came up with the following questions, how can the special educator's professional role look in the preschool, how does the special educator and the educators describe tutoring in the preschool and do the special educator and the educators describe that any change has occurred in the learning environment after the tutoring, if so which one. The study is based on a qualitative research approach and the method used is qualitative semi-structured interviews and focus group interviews. In the study, two special educators working towards preschools and three work teams who receive tutoring of special educator have been interviewed. In support of the analysis of the result, the special educational perspectives, the categorical and relational perspective, have been used. The result that has emerged is that the special educators have different working methods and work with tutoring in different ways. In reflection with the work team, the special educators experience the effect of the tutoring. All the teams describe changes in the learning environment after the tutoring with the special educator. All work teams describe tutoring as something positive.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Fasth, Madelene. "Specialpedagog i förskolan - samverkan för barnets bästa : Rektorers, förskollärares och specialpedagogers förväntningar på yrkesrollen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90271.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att genom analys av intervjuer med rektorer, förskollärare och specialpedagoger utröna vilka förväntningar som finns på specialpedagogens yrkesroll inom ramen för förskolans verksamhet. Följande frågeställningar har undersökts: Vilka förväntningar har rektorer, förskollärare och specialpedagoger på specialpedagogens samverkande yrkesagerande i förskolans verksamhet?   Studiens empiriska material består av sju intervjuer, därav med två rektorer, tre förskollärare och två specialpedagoger. Det empiriska materialet har analyserats dels utifrån tidigare forskning, dels utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, det interaktionistiska perspektivet och det relationella perspektivet.   I resultatdiskussionen diskuteras de resultat som framkommit i studien. Studiens resultat visar att specialpedagogens yrkesroll i förskolan ser olika ut beroende på vilken yrkesprofession som intervjuats.  Det framkommer i resultat att förskollärare är mer osäkra på sina förväntningar på en specialpedagog medan rektorer och specialpedagoger är mer tydliga i sina förväntningar på specialpedagogens yrkesroll. Ett exempel på en sådan förväntning är specialpedagogens roll i samverkan mellan förskolans olika aktörer och yrkesrollens uppdrag att utveckla förskolans undervisning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Mauritsson, Ann-Margret, and Camilla Westerberg. "Specialpedagogik i förskolans verksamhet : en studie om hur pedagoger och specialpedagoger beskriver bemötandet av barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7703.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor för att få svar på detta. Fyra förskollärare och två specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det är barn som har någon slags svårighet eller som är i behov av lite mer stöd än andra barn. Det framkom även att de anser att alla barn är i behov av särskilt stöd någon gång. Det pedagogerna betonade var att se barnens behov och möjligheter till utveckling ur ett individuellt perspektiv. Samtliga tillfrågade pedagoger på förskolan betonar vikten av stöd och hjälp av specialpedagogerna. I undersökningen framkom det även vilka faktorer som pedaogerna och specialpedagogerna anser ligga bakom ett behov av särskilt stöd.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Villini, Therese. "Får alla vara med? : – om inkludering av barn i rörelseaktiviteter på förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-57673.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter om, och i så fall på vilket sätt, som barn med fysiska funktionsnedsättningar blir inkluderade i rörelseaktiviteter på förskolor. I undersökningen behandlas frågor som handlar om förskollärares erfarenheter av inkludering av barn med funktionshinder, hur det genomförs samt vilka utmaningar det kan innebära.   Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen har involverat fyra stycken förskollärare på två olika förskolor.   Resultatet visar att förskollärarna har någon erfarenhet av att arbeta med barn med fysiska funktionsnedsättningar och att inkludering är något som upplevs som mycket betydelsefullt av förskollärarna som medverkar i denna undersökning. Trots det kan det vara svårt att genomföra verksamheten så att inkludering sker i praktiken, detta i synnerhet om det inte finns tillräckligt med resurser till de barn som har funktionsnedsättningar. Det visar sig vara en utmaning för samtliga förskollärare i undersökningen, men trots det försöker alla i så lång utsträckning det går att inkludera barnen. Det beror framförallt på viljan och förhållningssättet som pedagogerna har till inkludering, vilket gör att det prioriteras i verksamheten.   Även om resultatet inte går att generalisera pekar resultatet på att det på förskolor även i fortsättningen troligen skulle vara svårt att inkludera barn med funktionsnedsättningar om inte tillräckliga resurser finns.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Prodell, Sanna, and Therése Persson. "Tydliggörande pedagogik i förskolan : En kvalitativ studie om specialpedagogers utmaningar, hinder och möjligheter i arbetet med tydliggörande pedagogik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43842.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina utmaningar, hinder och möjligheter i sitt arbete med tydliggörande pedagogik. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med sex stycken specialpedagoger som är verksamma i en mellanstor kommun i östra Sverige. Det teoretiska perspektivet, sociokulturella perspektivet, ligger till grund för att beskriva samspelet mellan olika aktörer i förskolan och om de verktyg som används för att samspela. Resultatet vi kom fram till är att grunden för specialpedagogers arbete med tydliggörande pedagogik är hur det läggs fram för arbetslaget och olika metoder som kan användas som visuella hjälpmedel. Studiens slutsats är att den största utmaningen handlar om samspelet mellan specialpedagoger och arbetslag samt hur de presenterar den tydliggörande pedagogiken till arbetslagen i förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Ciftci, Evin, and Eyad Damra. "Lågaffektivt bemötande i förskolan : En del av vardagen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376584.

Full text
Abstract:
Denna studie syftade till att undersöka hur yrkesverksamma inom förskolan uppfattar lågaffektivt bemötande. Samt fokuserade vi på mötet med barn som uttrycker ett problemskapande beteende i förskolans verksamhet, tillsammans med begreppet inkludering titta närmare på hur det används i samband med lågaffektivt bemötande. För studien valde vi att utföra kvalitativa intervjuer i två delstudier, den ena med förskollärare och den andra med specialpedagoger där frågorna fokuserade på informanternas uppfattning kring lågaffektivt bemötande och inkludering. Resultatet visade att informanterna uppfattar lågaffektivt bemötande mer som ett förhållningssätt än en metod där man som pedagog bemöter barnet på ett etiskt, respektfullt, lugnt och reflekterande sätt. Genom att främja ett samarbete mellan pedagog och barn skapar pedagogen ett relationellt perspektiv att förhålla sig till barn med beteendeproblem samt se hur man kan ändra på yttre faktorer som exempelvis miljön, kan pedagogen åstadkomma en lösning där barn i svårigheter får stöd. Inkluderingsarbetet med ett lågaffektivt bemötande ansåg informanterna var ett resultat utav korrekt hantering av metoden / förhållningssättet. Med denna studie önskar vi ge en inblick i lågaffektivt bemötande genom de yrkesverksamma informanterna vi intervjuat inom förskolans verksamhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Bergstedt, Engman Maria, and Åsa Markusson. "Förskolechefers syn på specialpedagogens yrkesroll : En studie av specialpedagogikens funktion och specialpedagogens yrkesroll i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64497.

Full text
Abstract:
Abstract The aim of our study was that from a Preschool Manager’s perspective to describe, analyze and understand the function of special education and the Special Education Teacher’s profession within preschools. We conducted twelve interviews with Preschool Managers in two northern Swedish municipalities. From a theoretical base, we used both the relational and categorical perspectives. All answers from these interviews have been analyzed from these perspectives. The result showed that the majority of Preschool Managers considered that, above all, the contribution made by special education was in the form of additional competence – the Special Education Teacher. Furthermore, the results showed that the Special Education Teacher was considered to have the skills to further develop the preschool operations by mentoring other teachers. The mentoring could contribute to the development of working methods directed to the entire group of children thereby facilitating working with individual children in need of special support. In some preschools, the Special Education Teacher was principly used to address and fix an individual child’s problems. Even though the Preschool Managers described the Special Education Teacher as an everyday developer, the result however showed that the Special Education Teacher was most often used to directly intervene with individual children. The result also showed that a good cooperation between Preschool Managers and Special Education Teachers strengthened the special education function within the preschool. Keywords: Special education teachers, preschool, preschool managers, special education
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Arnberg, Helena. "Specialpedagogik i förskolan En kartläggning av förskolepersonals kunskaper om och förväntningar på specialpedagogers arbete." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28979.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande arbete var att kartlägga förskolepedagogers kunskaper om och förväntningar på specialpedagogens arbetsuppgifter.Som metod användes en enkät som riktade sig till pedagogerna på samtliga sju förskolor i en kommundel och 64 svar bearbetades. I många avseenden är man tillfreds med de specialpedagogiska arbetsuppgifterna, inte minst gäller detta på individnivå. På vissa områden önskar man en större insats än vad man upplever vara fallet idag. Exempel på detta är ökat stöd vid utvecklingssamtal och stöd till arbetslaget med metoder för dokumentation, miljö och material.Förskolepedagogerna uppfattar inte att specialpedagogen arbetar med organisatoriska frågor och skulle vilja ha en större insats.Resultaten visar sammanfattningsvis att det finns behov av specialpedagogiskt arbete både riktat mot det enskilda barnet och på det mer förebyggande planet. Med en inriktning som täcker de behov som efterfrågas har specialpedagogen en stor funktion att fylla i såväl dagens som framtidens förskola.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Svensson, Angelica, and Therese Johansson. "Autism : Hur förskolan kan erbjuda en stödjande och optimal lärandemiljö." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31882.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att belysa hur ett barn med autism kan erbjudas möjligheter till en optimal lärandemiljö i förskolan. De faktorer som är av stor vikt är betydelsen av bemötande, innehåll och aktiviteter i det pedagogiska arbetet. Ute bland förskolepersonal undersöks det vad det var för kritiska och avgörande aspekter som behövdes för att stödja barnens lärande och utveckling i förskolan. De kritiska och avgörande aspekter som betonas i undersökningen är hur materialet och verksamheten är utformat för att tillgodose barn i behov av stöd. Pedagogerna har framhållit att erfarenheter är av stor vikt att ha med sig eftersom de blir en form av ”pedagogisk nyckel”. Nycklarna leder till en ökad framgång för att kunna uppnå en optimal lärandemiljö i förskolan. Linikko(2009) betonar att nycklarna är det som utgör en särskild betydelse till framgång.  Pedagogerna betonar även att det för en lyckad integrering krävs det att märka varje barns individuella behov och anpassa verksamheten därefter, som både ska utmana och utveckla barnen. Främst belyses det i studien att pedagogerna ska se till det enskilda barnets olika behov och tillgodose det efter bästa förmåga. Kunskap, erfarenheter och förhållningssätt är något som hela tiden utökas och utvecklas, som är en central del för pedagogernas fortsatta arbete i bemötandet av de olika individer och behov som finns i barngruppen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Erlandsson, Frida, and Johanna Klasson. "Ibland behövs det stödhjul för att kunna rulla framåt : En intervjustudie om specialpedagogiska insatser i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10304.

Full text
Abstract:
BakgrundInom varje pedagogisk verksamhet förekommer olika typer av bedömningar av barns beteende och utveckling, vilket leder till kategoriseringar. Dessa kategoriseringar skapas utifrån de normer och värderingar som personal i förskolan utgår ifrån. Specialpedagogiken har under åren ändrats från att endast vara individproblematiserad till att även rikta sig mot omgivningens påverkan, alltså hur omgivningen och miljön i förskolans verksamhet kan vara det som utgör ett barns svårigheter. För att alla barn i förskolan ska erbjudas det stöd som behövs för att kunna utvecklas bör verksamheten utformas för barnen individuellt och generellt för att svårigheter ska förebyggas och för att ingen ska känna sig exkluderad inom förskolans ramar.SyfteSyftet med föreliggande undersökning är att undersöka hur förskollärare resonerar kring specialpedagogiska insatser, samt om och i sådana fall hur förskollärarna anser att genomförda insatser har bidragit till förändring i verksamheterna.MetodUndersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urval gjordes utifrån yrkeskategori, då studien syftar till att undersöka hur förskollärare resonerar kring specialpedagogiska insatser. Sex förskollärare från två olika förskolor i en större väst svensk kommun har deltagit i denna undersökning.ResultatUndersökningen visar att kategoriseringar och bedömningar utifrån normalitet förekommer inom förskolans verksamhet där avvikelser i barns beteende och utveckling uppmärksammas. De mest förekommande anledningar till ansökan om specialpedagogiskt stöd beskrivs vara när barn har språksvårigheter eller om barnet uppvisar ett utåtagerande beteende. Insatserna som införts i verksamheten har visat sig vara inkluderande samtidigt som vissa insatser blivit mer exkluderande för barnet. Förskollärarna förlitar sig ofta på specialpedagogens kompetens och beskriver hur den egna kompetensen utvecklats i samband med praktiska erfarenheter inom förskolans verksamhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Mörck, Lotta. "Att synliggöra barns lärande. Pedagogisk dokumentation i förskolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-1024.

Full text
Abstract:

Syftet med rapporten är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur pedagogisk dokumentation används i förskolorna i en medelstor kommun, samt att belysa specialpedagogens roll. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning av pedagogisk dokumentation i förskolan. Reggio Emilias filosofi beskrivs vara en förebild och inspirationskälla för pedagogisk dokumentation i Sverige. Min frågeställning har som utgångsläge att en medelstor kommun i södra Sverige utbildar pedagogerna i förskolan i pedagogisk dokumentation. För att få en inblick i om det har blivit någon förändring på förskolorna efter kursen har jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tre förskollärare och en specialpedagog som arbetar med och har kunskap om pedagogisk dokumentation.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att den kurs i pedagogisk dokumentation som numera finns i kommunen har satt igång en förändringsprocess på förskolorna. Diskussionerna tillsammans med barnen och mellan pedagogerna har blivit mer pedagogiska och pedagogernas arbetssätt ifrågasätts mera. Förskolemiljön har förändrats till att bli mer anpassad efter barngruppens behov. Samtliga respondenter hävdar att specialpedagogen kan ha en roll i arbetet med pedagogisk dokumentation och i förändring av miljön i förskolorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Sanssi, Beatriz. "Gråzonsbarn i förskolan : En studie om vilka problem och möjligheter sex personal inom förskoleverksamheten upplever i arbetet med gråzonsbarn." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59638.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att ge en inblick i vilka erfarenheter och upplevelser personalen på två förskolor i södra Sverige har av arbetet med gråzonsbarn samt hur de anpassar verksamheterna till dessa barn. Frågeställningarna som besvaras i studien är: Vilka erfarenheter av problem och möjligheter ger personalen uttryck för kring arbetet med gråzonsbarn? Vilka erfarenheter av specialpedagogiskt stöd kring arbetet med gråzonsbarn ger personalen uttryck för? Genom en kvalitativ studie blev samtliga frågor besvarade. Insamlingen av data genomfördes med semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksam personal inom förskolans verksamhet.   I resultatet framgick det att samtliga respondenter upplever flera olika problem i arbetet med gråzonsbarnen, i flera fall uttrycktes samma sorts problematik. De problem som det främst talades om var: bristen på tid och personal, svårigheterna med att se ”de tysta barnen”, problematiken med att få föräldrarna till att medverka i att samarbeta med specialpedagog och brist på kunskap kring de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna. Flera av respondenterna uttryckte även svårigheterna med att avgöra när ett barn är i behov av särskilt stöd, som i vissa fall kan innebära särskilda insatser, och när det kan röra sig om en mognadsfråga. Specialpedagogens roll i arbetet med gråzonsbarnen och vilka erfarenheter respondenterna har av specialpedagogiskt stöd framgår även i studiens resultatavsnitt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Hempele, Kristina. "Delaktighet och utanförskap i förskolan : "Då kände jag mig utanför, det kändes hopplöst och trist"." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118875.

Full text
Abstract:
Syftet med undersökningen var att belysa varför barn anses hamna i utanförskap i förskolan. Ett annat syfte var att undersöka vilka möjligheter och hinder pedagoger upplever när det gäller att arbeta för alla barns delaktighet och lärande i förskolan. Forskningsfrågorna som undersökts har varit: Vad är orsaken till att barn kan hamna i utanförskap enligt pedagoger? Hur ges barn förutsättningar för delaktighet och lärande i verksamheten? Vilka möjligheter och hinder finns i förskolan för att barn ska få det stöd de behöver för att bli delaktiga i leken? Hur beskriver barn utanförskap och delaktighet? Undersökningen har genomförts på en kommunal förskola med en etnografisk ansats. Metoden har utgått från fältstudier, kvalitativa intervjuer och en dokumentstudie. Resultatet visar att stora barngrupper och brist på tid kan orsaka att pedagoger inte kan stödja barn i lek på det sätt de önskar. Barnen anser det mycket viktigt att alla ska få vara med i lek. En slutsats som kan dras är att förutsättningar för lek i verksamheten kan förhindra känslan av utanförskap hos barnen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography