Relevant bibliographies by topics / Specialpedagogisk kompetens / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Specialpedagogisk kompetens.

Dissertations / Theses on the topic 'Specialpedagogisk kompetens'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 10 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Specialpedagogisk kompetens.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Alkewall, Troedsson Marie-Louise, and Catarina Persson. "Specialpedagogisk kompetens- Fem skolledares uppfattning och beskrivning av begreppet specialpedagogisk kompetens." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35338.

Full text
Abstract:
Formuleringen “specialpedagogisk kompetens” i skollagen (SFS 2010:800) lämnar fältet öppet för tolkningar som inte nödvändigtvis innebär att den som arbetar med specialpedagogiska frågor på en skola har utbildning för det. Arbetet intresserar sig för att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen egentligen uppfattas av skolledarna som är ytterst ansvariga för att tillgodose att den specialpedagogiska kompetensen finns, och att den kommer eleverna till gagn. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur begreppet specialpedagogisk kompetens uppfattades på gymnasieskolor ur skolledarnas perspektiv. Vi är själva praktiserande specialpedagoger och har sett att den specialpedagogiska kompetensen ofta är en kombinerad specialpedagog- och speciallärartjänst, varför skolledarnas uppfattning av dessa två olika yrkesroller också var intressant att få en bild av.Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem skolledare. För att få en djupare förståelse för vilka val och problem skolledare ställs inför i sina olika verksamheter tar vi hjälp av Nilholms dilemmaperspektiv och en fenomenologisk ansats. Våra resultat visar på att majoriteten av de vi intervjuat anser att den specialpedagogiska kompetensen är helt individbaserat och inte beroende av utbildning. Resultatet visar vidare på att alla skolledare har helt klart för sig skillnaden mellan en utbildad specialpedagog och speciallärare men tycker att dessa två går att kombinera i en tjänst. Ofta beror detta på ekonomiska orsaker och skolledarna måste göra flera val och därmed ofta baka ihop olika tjänster. De skolledare vi intervjuat upplever inte att det var några problem med att få tillgång till specialpedagogisk kompetens, något vi fick en motsatt bild av från artiklar och media i vårt arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lewton, Maria. "Specialpedagogisk kompetens i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33315.

Full text
Abstract:
SammanfattningProblemområdeSpecialpedagogiken kännetecknas som kunskapsområde av komplexitet och det förekommer stor variation när det gäller hur specialpedagogik diskuteras och beskrivs (Ahlberg, 2013). I min studie vill jag undersöka vilka synsätt det finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Lutz (2013) menar att alla pedagoger behöver insikt i specialpedagogiska förhållningssätt. Som blivande specialpedagog vill jag kunna bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan och jag undersöker i min studie, vilka synsätt det finns på specialpedagogisk handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Syfte och frågeställningarMin utgångspunkt är att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet, för att möta de utmaningar som finns i förskolans pedagogiska verksamhet samt för att bemöta de mål som står i skollag och läroplan. Syftet för studien är att öka kunskapen om vilka synsätt det finns på begreppet specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på vad begreppet specialpedagogisk kompetens innebär? Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på specialpedagogisk handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan?MetodJag har i min studie valt att använda mig av halvstrukturerade intervjuer, då syftet för studien är att undersöka vilka synsätt som finns kring begreppet specialpedagogisk kompetens och handledning som verktyg för ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan. Jag har intervjuat tre förskolechefer och fyra förste förskollärare i min studie. Studiens metodansats har inspirerats av en fenomenografisk ansats då jag i studien vill undersöka hur fenomenen, specialpedagogisk kompetens och handledning upplevs av olika människor. Fejes och Thornberg (2015) framhåller att fenomenografins syfte är att beskriva människors sätt att förstå fenomen i sin omvärld, där fokus är på den variationen det finns i människors sätt att uppfatta omvärlden. I analysen av det empiriska materialet har jag tagit inspiration från den hermeneutiska tolkningsläran, för att söka ytterligare innebörder genom att tolka och söka förståelse. Fejes och Thornberg (2015) menar att i den hermeneutiska tolkningsläran finns fokus på förståelsen i ett budskap och inte i förklaringen.Teoretisk ramSom teoretisk utgångspunkt har jag valt ett sociokulturellt perspektiv, den Säljö (2014) framhåller som att mänskligt lärande bör förstås i ett kommunikativt och sociohistoriskt perspektiv. En annan teoretisk utgångspunkt i studien är systemteoretiskt perspektiv, då jag belyser olika påverkansprocesser i handledning. Öquist (2008) framhåller att systemtänkande handlar om att förstå världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. Gjems (1997) menar systemteorin riktar sin uppmärksamhet mot relationer mellan människor, det är då en god utgångspunkt för handledning i yrkesgrupper där man jobbar nära i team och med människor.Resultat och specialpedagogiska implikationerResultatet från min empiriska undersökning visade att det fanns en variation av synsätt hos några förskolechefer och några förste förskollärare kring begreppet specialpedagogisk kompetens, däremot fanns liknande synsätt kring fenomenet specialpedagogisk handledning. Samtliga informanter i studien ansåg att specialpedagogisk handledning kan bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens hos pedagoger. Specialpedagogisk kompetens sågs av informanterna som något som först och främst är förknippat med specialpedagogens yrkesroll. Som blivande specialpedagog anser jag att det är viktigt att ha kunskap och vara medveten om de olika synsätt som finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning. En ökad kunskap om de olika synsätt som finns kan öka förståelsen för förskolans specialpedagogiska verksamhet.SlutsatsPerspektiven på specialpedagogik är många och som kunskapsområde hoppas jag att forskning som är riktad mot förskolan vidareutvecklas. Jag anser att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet för att kunna förverkliga ”en förskola för alla”. Det specialpedagogiska uppdraget måste angå alla i förskolan och inte bara specialpedagogerna. Nyckelord: förskola, handledning, sociokulturell teori, specialpedagogisk kompetens, systemteori
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jormvik, Sara, and Catarina Kollryd. "Den svårfångade specialpedagogiska kompetensen : Skolledares förståelse för, erfarenheter av och visioner om specialpedagogisk kompetens i skolan." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144603.

Full text
Abstract:
Skollagen (SFS 2010:800) föreskriver att skolledare är ytterst ansvariga för att tillgodose att det finns specialpedagogisk kompetens på skolan. Utifrån denna bestämmelse väcktes intresset att undersöka innebörden av specialpedagogisk kompetens utifrån ett skolledarperspektiv. Mer precist var syftet med uppsatsen att bidra med kunskap om vilken förståelse, och vilka erfarenheter samt vilka visioner skolledare har kring specialpedagogisk kompetens. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 skolledare verksamma inom grundskolan. För att fördjupa förståelsen av hur skolledarna förstår vad specialpedagogisk kompetens är samt hur denna kompetens bör användas och utvecklas i verksamheten användes i analysen ett socialkonstruktivistiskt ramverk. Resultatet visade att skolledare beskrev specialpedagogisk kompetens som en bred formell kompetens, utvecklad genom formell utbildning, såväl som en icke formell kompetens exempelvis i form av social kompetens. Vidare, en majoritet av skolledarna gjorde inte skillnad på specialpedagogers och speciallärares (i uppsatsen benämnda SNE, Special Needs Educator) funktion. Skolledarna beskrev SNE som mångsysslare, till exempel som rådgivare och samordnare av den specialpedagogiska verksamheten samt att en betydande del av funktionen är undervisning. Skolledare uttryckte även en vision om att SNE via ledarskap, samarbete och handledning kan göra det möjligt att öka lärares specialpedagogiska kompetens, arbeta mer förebyggande samt öka inkluderingen i skolan. Analysen tydliggjorde bland annat att skolledares uppfattningar, erfarenheter och visioner om specialpedagogisk kompetens utvecklas via sin sociala kontext. I diskussionen lyfts bland annat fram att skolledares visioner lättare kan realiseras genom att särskilja specialpedagogens respektive speciallärarens kompetens och funktion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hedman, Helena, and Jenny Nurmi. "En förskola i behov av särskild utveckling : En fokusgruppstudie om pedagogers upplevelser av kunskap, kompetens och ansvar inom specialpedagogik." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3402.

Full text
Abstract:

 

Specialpedagogiken och dess betydelse har förankrats i förskolan, men vem som ska ta ansvar för det specialpedagogiska arbetet och besitta kunskaper inom området, är fortfarande oklart. Syftet med studien är att belysa eventuella behov av specialpedagogisk kunskap och kompetens hos pedagoger inom förskolan, samt urskilja och beskriva hur behoven ser ut. Genom halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio pedagoger på tre förskolor undersöks upplevelser om behovet av specialpedagogisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad teoretisk kunskap inom det specialpedagogiska området i förskolan. Brister i den teoretiska kunskapen gör att den erfarenhetsbaserade specialpedagogiska kompetensen värderas högt. Det specialpedagogiska ansvar som vilar på pedagogerna upplevs vara stort eftersom de både har ansvar för att upptäcka och stödja barn i behov av särskilt stöd, men även för att erbjuda en verksamhet som kan tillgodose alla barns behov. Detta skapar ett specialpedagogiskt dilemma i pedagogernas arbete, vilket ytterligare försvåras i och med att de växande barngrupperna bidrar till ett ökat antal barn i behov av särskilt stöd. Dilemmat uppkommer till följd av de beslut som fattas på lednings- och organisationsnivåer och dessa påverkar verksamhetens miljömässiga utformning som storlekar på barngrupper och personalmängd. Studien visar att de förutsättningar pedagoger inom förskolan har i sitt arbete idag är svåra att förena med uppdragen som styrdokumenten beskriver. För att säkra ett fortsatt utvecklande av den specialpedagogiska kunskapen och kompetensen inom förskolan, behöver pedagoger erbjudas möjligheter till detta i form av fortbildning och ökade resurser. Om dessa villkor ska kunna uppfyllas och förverkligas i den praktiska verksamheten, krävs politiska beslut som kan skapa förutsättningar för specialpedagogikens utveckling i förskolan.

 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hansson, Benny. "Rektorers uppfattning om specialpedagogisk kompetens och användbarhet i grundskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27362.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Wallström, Emma. "Specialpedagogisk kompetens i arbetet för en inkluderande skola : en intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8577.

Full text
Abstract:
I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av denna studie visade att i en inkluderande skola kan lärarna bemöta alla typer av elever. En viktig aspekt var att eleverna trivdes och att de hade en plats i gruppen bland alla andra. För att inkludera eleverna var den specialpedagogiska kompetensen betydelsefull. Även flertalet forskare jag använt mig av i uppsatsen ansåg att den specialpedagogisk kompetens var betydande för att kunna inkludera alla elever i undervisningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hellberg, Nilsson Cecilia. "Specialpedagogisk kompetens i förskolan, pedagogers tankar kring olika pedagogiska förutsättningar." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35348.

Full text
Abstract:
AbstractHellberg, Cecilia (2012). Specialpedagogisk kompetens i förskolan – pedagogers tankarkring olika pedagogiska förutsättningar (Special education skills in preeschool – teachersthoughts on various educational oppertunities). Skolutveckling och ledarskap,Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Att satsa på specialpedagogisk kompetens i förskolan är ingen självklarhet. Det finns helleringa krav på förskolan till skillnad från skolan att det ska finnasspecialpedagogiskt stöd på förskolan. Syftet med föreliggande studie är att ge perspektiv påpedagogers syn på specialpedagogisk kompetens under olika organisatoriska förutsättningar.Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Två pedagogerrepresenterar förskolor där specialpedagogisk kompetens anlitas genom det centralaresursteamet. Tre pedagoger representerar förskolor där specialpedagog finns att tillgå iverksamheten. Resultatet visar att pedagoger som har tillgång till specialpedagog iverksamheten i stor utsträckning ser barnets svårigheter i ett systemperspektiv och attpedagogens egen yrkesroll tydliggörs till skillnad från pedagoger som inte hade denmöjligheten. Undersökningen visar också att det finns ett behov av att skapa en merutvecklad dialog med föräldrar kring barn i behov av stöd. Likaså att se barns olikheter somen tillgång. Att det centrala resursteamet inte utnyttjades i någon större omfattning varförvånande.
The objective of this study is to provide a perspective on teachers' views of specialist teacher training based on different educational opportunities. The survey methodology is qualitative interviews with five teachers with various educational opportunities. The result shows that educators who have access to special education in the business largely sees the child's problems in a system perspective and the teachers' own professional role is clarified unlike teachers who did not have that opportunity. The survey also shows that there is a need to create a more developed dialogue with parents about children in need of support. Similarly, to ensure children's differences as an asset.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Melander, Ann-Christine, and Karin Svanljung. "Specialpedagogisk kompetens och elever i matematiksvårigheter : Specialpedagogisk personal beskriver sitt uppdrag och arbete med elever i matematiksvårigheter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-29392.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur specialpedagogisk kompetens kan användas för att förebygga och möta hinder i elevers lärande och utveckling i matematik. Studien utgår från en kvalitativ ansats och för att få svar på studiens frågeställningar har pedagoger med specialpedagogisk kompetens som undervisar inom grundskolans olika stadier intervjuats. Resultatet synliggör två framträdande specialpedagogiska roller. För det första den undervisande rollen som framför allt arbetar med elever enskilt eller i mindre grupp. För det andra rollen som samtals- och samarbetspartner till lärare som undervisar i matematik. Dessa två roller framträder såväl i det förebyggande arbetet som i arbetet att möta hinder i elevers lärande och utveckling i matematik. Det framgår också att organisation, tid och resurser påverkar den specialpedagogiska personalens möjligheter och förutsättningar att förebygga och möta hinder i elevers lärande och utveckling i matematik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lundström, Paula, and Linda Lindahl. "Specialpedagogik i förskolan : En studie om förskollärares syn på sin egen kompetens." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-166956.

Full text
Abstract:
I detta examensarbete får du ta del av hur förskollärares kompetens inom det specialpedagogiska området, vilket krävs för utfärdande av förskollärarexamen och i enlighet med styrdokument, stämmer överens med förskollärares egen uppfattning om sina förutsättningar när det kommer till att ge stöd och stimulans till alla barn i förskolan. Studien avsåg att spegla förskollärares egen syn på sin kompetens i relation till specialpedagogiska insatser i förskolans verksamhet, vilka möjligheter som ges till kompetensutveckling samt hur begreppet specialpedagogik kan förstås. Slutligen fanns även ett intresse att urskilja hinder i förskolans praktik inom ämnet samt hur dessa förklaras av respondenterna. Respondenterna i studien har genom en kvalitativ webbaserad enkät svarat på ett antal frågor som berör innehållet. I resultatet framkommer det att erfarenhet och utbildning framstår som goda bidragande faktorer i mötet med alla barn. En slutsats utifrån studiens resultat är att kompetens hos förskollärare har en central betydelse för att fullfölja lärandeuppdraget i relation till barns förutsättningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Åman, Kerstin. "Ögonblickets pedagogik : Yrkesgrupper i samtal om specialpedagogisk kompetens vid barn-och ungdomshabiliteringen." Doctoral thesis, Stockholm University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-800.

Full text
Abstract:

This thesis is about special needs educational competence of educators working in collaborating teams within child and youth habilitation centres. The pedagogy of the moment stands for the decisions made by educators, based on their observations made when meeting the child in its different environments. These decisions build on educational theoretical and practical knowledge and experience developed through collaboration within interprofessional teams. The study was carried out through the use of focus groups consisting of professionals within different child and youth habilitation centres. The data consists of taped and transcribed focus groups discussions. Participants provided additional information concerning, estimations of the focus group session, their education and use of special needs educational assignments through additional questionnaires. The analysis focuses on how the educators conceptualise their competence and the dialogue in the group conversation. To facilitate the interactional analysis, a constructional key for the conversation was developed.

The educators within child and youth habilitation centers have not developed specific professional strategies, but instead, appear to have adapted a mission through structural means. Their competence appears contextually adapted and devel-oped within three spheres of activities. Their basic education is in the area of pre-school with theoretical focus on children’s normal development, pedagogical experience of working with groups of children, play and learning. On the basis of this background, together with experiences with toy library activities for children with disabilities, they have become one of the corner stone of child and youth habilitation centres of the 1980’s. In these centers, by tradition a mainly medical sphere of activity, they work in teams with family orientated habilitation, and have developed compe-tence for special needs educational intervention for children with disabilities. Special needs education is a supplementary field, which includes educators who are being trained for municipal operation. The educators use professional speech genres with colloquial language terminology, which is adjusted to its communicative context. The educators and their colleagues in the teams emphasize the importance of the educator bridging the medical, treatment and pedagogical contexts, together with a focus on child, parents and staff, at home and in preschool/school. A communicational genre has developed within the occupational group, where the educators reinforce rather than question each other when taking turns during interprofessional conversations. The competence of the educator is based on knowledge and experience when it comes to children, their development, play and learning. The thesis demonstrates that the main focus of the supplementary education increasingly lies on the pedagogical meeting with adults, mostly parents, around specific child. The practical pedagogical work for the child, playing as intervention as well as the specific special needs educational intervention is less conceptualised by the educators. They are requesting relevant research and theories to support their field of knowledge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Åman, Kerstin. "Ögonblickets pedagogik : yrkesgrupper i samtal om specialpedagogisk kompetens vid barn- och ungdomshabiliteringen /." Stockholm : Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-800.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Hedfors, Sophie, and David Lundberg. "Specialpedagogisk kompetens i elevhälsoteam : Ett komplicerat uppdrag för specialpedagoger i skolans effektivitetspraktik." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165914.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka den specialpedagogiska kompetensen att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och kollaborativt i elevhälsoteamsmöten (EHT-möten) samt hur den kompetensen förhåller sig till biomedicinska, patogenetiska samt kategoriska perspektiv och insatser för elever i skolsvårigheter. Studien har en kvalitativ ansats genom etnografiskt inspirerade observationer av fem EHT-möten och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger på fem grundskolor i Stockholm. De teoretiska utgångspunkterna som tillsammans med empirin ligger till grund för kunskapskonstruktionen, är det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet på orsaker till skolsvårigheter, samt det salutogenetiska och patogenetiska perspektivet på hälsa. Resultatet visar att stor del av EHT-mötena ägnas åt att diskutera enskilda elevärenden, diagnoser och åtgärdande insatser. Resultatet pekar även på att specialpedagogerna är i uppdrag som gör att den specialpedagogiska kompetensen inte kommer till sin rätt i EHT-mötena. Inkluderingsarbetet och det hälsofrämjande arbetet överskuggas av det biomedicinska paradigmets patogenetiska och åtgärdande perspektiv som dominerar i EHT-mötena, vilket gör att insatserna på sin höjd blir förebyggande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Skog, Simon. "Specialpedagogisk handledning via fjärrteknologi : En empirisk intervjustudie." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-168680.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att få ny kunskap om specialpedagogers upplevelser av användandet av fjärrteknologi vid handledning. Ett vidare syfte var att få kunskap om huruvida fjärrteknologin påverkar de handledande samtalen och den specialpedagogiska verksamheten och i så fall på vilka sätt, samt vilken nivå av pedagogisk digital kompetens som fjärrteknologin kräver. Den kvalitativa studien bygger på fyra halvstrukturerade intervjuer och på de transkriberade intervjuerna gjordes en innehållsanalys med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna som var perspektiv på handledningssamtal, perspektiv på specialpedagogik, samt en modell för pedagogisk digital kompetens. Studien visade bland annat på att fjärrteknologi medför fler möjligheter än begränsningar och utgör ett fullgott alternativ till traditionell handledning. Dessutom visade studiens resultat på att fjärrteknologi kan gynna mer samarbetande handledningssamtal och motverka ett kompensatoriskt perspektiv på specialpedagogisk verksamhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Hörvin, Anette. "Sex rektorers syn på specialpedagogens arbetsuppgifter i skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29311.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka vilka delar i specialpedagogutbildningen som specialpedagogen får användning av när denne kommer ut och arbetar i skolan. Får specialpedagogen arbeta med det som han/hon är utbildad i eller är det något helt annat som väntar? I litteraturgenomgången behandlas områden som specialpedagogisk kompetens, specialpedagogens samarbete med rektor/lärarna samt vilka elever som har rätt till specialpedagogisk undervisning och var den bedrivs. Ett systemteoretiskt angreppssätt har använts för studien. Det är en teori som ser på hur systemens olika delar påverkar och står i relation till varandra och hur människors relationer får systemet att hålla ihop.Studien utgörs av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och resultaten baseras på svaren från fem till viss del slumpvis utvalda högstadierektorer samt en gymnasierektor. Undersökningen indikerar att rektorer i stora drag vet vilken kompetens som specialpedagoger besitter men att han/hon inte alltid använder den fullt ut. Orsakerna till detta beror till del på att vissa rektorer inte tycker att skolan är betjänt av hela kompetensen, och till del på en ovana att nyttja den. Under begränsade resurser blir det ofta att traditionell individuell hjälp i form av specialundervisning prioriteras. Undersökningen visar dock att en tredjedel av de intervjuade rektorerna, i varierande grad, drar nytta av specialpedagogens hela kompetens, men majoriteten gör det alltså inte.
Six headmasters views on special educators task in school
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Edberg, Christina. "Rektors perspektiv på det specialpedagogiska uppdraget : Hur rektorer förhåller sig till skolans specialpedagogiska uppdrag." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144315.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Denna rapport handlar om åtta rektorers tankar kring skolans specialpedagogiska uppdrag. De intervjuade rektorerna ansvarar alla för grundskolans tidigare år, vilket innebär antingen ansvar för årskurs F-3 alternativt för årskurs F-6. Informanterna kommer från tre olika kommuner samt har olika lång erfarenhet från rektorsyrket. Studien är en kvalitativ undersökning och resultat och analys bygger på semistrukturerade intervjuer. I resultatet kan bland annat utläsas att rektorer tar stort ansvar för skolans specialpedagogiska uppdrag samtidigt som en formell kompetens för uppdraget saknas hos många rektorer. Vidare har rektorerna en god vilja att samarbeta med specialpedagog samt har tillit till -och stort förtroende för specialpedagogens kompetens. Rektorer upplever sig också bli avlastade av specialpedagog inom det specialpedagogiska området och känner såväl förtroende för- liksom ett stöd i den kompetens specialpedagogen besitter. Det framkommer också att rektorer ser en tydlig skillnad på specialpedagog och speciallärare samt anser att tillgång till båda professionerna såväl som ett samarbete dem emellan, bidrar till goda förutsättningar för skolans specialpedagogiska arbete och utveckling. I analysen att försöka tolka och förstå förhållandet mellan rektorsrollen och det specialpedagogiska uppdraget, utgår studien analys ifrån ett systemteoretiskt perspektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Vestman, Anna, and Theresé Hansson. ""Vi hamnar hela tiden i förhållningssätt, bemötande och engagemang hos pedagogerna!" : Specialpedagogisk kompetens i en förskola för alla." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22083.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare och specialpedagoger beskriver lärmiljöns betydelse för att främja barns utveckling och lärande i en förskola för alla. Arbetet syftar vidare till att bidra med kunskap om hur specialpedagoger kan bidra med sin kompetens i att utforma lärmiljön för barns utveckling och lärande i undervisningen i förskolan. Fem specialpedagoger och fem förskollärare intervjuades i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån Systemteori, Posthumanism och KASAM. Resultatet visade att tillgången till specialpedagogisk kompetens och utbildad specialpedagog på förskolan varierar och får betydelse för hur lärmiljön planeras i en förskola för alla. Beroende av hur nära specialpedagogen är verksamheten så fördelas ansvaret på att utforma lärmiljöer olika. Det är varje pedagogs intresse, förhållningssätt och engagemang som styr hur den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön utformas i undervisningen i en förskola för alla. Specialpedagogerna beskriver att det är pedagogernas förhållningssätt, bemötande och engagemang som blir avgörande för lärmiljöerna. Dock utifrån hur rektorn skapar förutsättning för detta. Förskollärarna beskriver att de ser sig själva som ansvariga för utformningen av lärmiljöerna. Specialpedagoger och förskollärare i denna studie anser att utformningen av lärmiljön inomhus får betydelse för barns utveckling och lärande i en förskola för alla. De specialpedagogiska implikationerna vi sett är att ett medvetet förhållningssätt, bemötande och engagemang hos pedagogerna på förskolan är betydande för vad som finns i lärmiljöer och hur tillgängliga förskolans lärmiljöer blir i en förskola för alla.
The aim of this thesis is to contribute knowledge about how preschool teachers and special educators describe the importance of the learning environment to promote children's development and learning in a preschool for all. The work further aims to contribute knowledge about how the special educator can contribute with his competence in designing the learning environment for children's development and learning in teaching in preschool. Five special educators and five preschool teachers were interviewed in semi-structured interviews. Five special educators and five preschool teachers were interviewed in semi- structured interviews. The results showed that the availability of special educational competence and trained special educator in the preschool varies and becomes important for how the learning environment is planned in a preschool for all. Depending on how close the special educator is to the activity, the responsibility for designing learning environments is distributed differently. It is each educator's interest, attitude and commitment that governs how the physical, social and pedagogical learning environment is designed in the teaching in a preschool for all. The special educators describe that it is the educators, conscious attitude, attitude and commitment that are decisive for the learning environments. However, based on how the principal creates the conditions for this. The preschool teachers describe that they see themselves as responsible for the design of the learning environments. Special educators and preschool teachers in this study believe that the design of the indoor learning environment is important for children's development and learning in a preschool for all. The special educational implications we have seen are that a conscious attitude, attitude and commitment among the educators in the preschool is significant in learning environments and how accessible the preschool's learning environments will be in a preschool for everyone.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Agdahl, Sara, and Linda Eklund. "Vägar till specialpedagogiska insatser i förskolan : Att skapa förutsättningar för alla barns lärande - en intervjustudie." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-167794.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Blixt, Jeppsson Eva, and Anette Rosèn. "Räddare i nöden eller...? Hur specialpedagogens kompetens tas tillvara i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34359.

Full text
Abstract:
Syftet med vår studie var att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan samt förskolepedagogernas förväntningar på denna. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av fokusgruppsamtal som metod. Underlaget bestod av fyra fokusgrupper vilket gjorde att tolv pedagoger sammanlagt deltog i studien. Vårt resultat visade att specialpedagogen har en viktig funktion i förskolan och då främst gällande enskilda barn i behov av särskilt stöd. Det framkom att bristen på tid till reflektion för pedagogerna kunde utgöra en av orsakerna till ett utökat behov av specialpedagogisk kompetens. Pedagogernas upplevelse av brist på tid gav dem en känsla av otillräcklighet gällande möjligheten att uppmärksamma alla barn utifrån deras enskilda behov. För att få till stånd en fungerande samverkan mellan pedagoger och specialpedagog visade resultatet på vikten av en tillitsfull relation dem emellan. De förväntningar som pedagogerna lyfte fram var att specialpedagogen skulle bidra med en fördjupad och bred kompetens angående barn i behov av särskilt stöd. Det framkom vidare att pedagogerna anser att ett regelbundet och närmare samarbete med specialpedagogen skulle ge förutsättningar för ett mer förebyggande arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Holm, Josefin, and Jeanette Eriksson. "Specialpedagogiska insatser i förskoleklassen : Samverkan kring kartläggningsmaterialet Hitta Språket." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84148.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur samverkan med specialpedagogisk kompetens kan organiseras i förskoleklass för att främja en likvärdig utbildning. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av fem lärare i förskoleklass samt fem lärare med specialpedagogisk kompetens. Den teoretiska utgångspunkten för studien är systemteori med tillägg av den femte disciplinen- lärande organisation.   Studiens resultat pekar på att organisationen av den specialpedagogiska kompetensen varierar såväl mellan kommunerna som i de enskilda skolorna. Genomgående beskriver de intervjuade lärarna i förskoleklass tillgången till specialpedagogisk kompetens som bristfällig. Flera av lärarna med specialpedagogisk kompetens menar att samverkan med förskoleklassen förekommer i mindre utsträckning än deras samverkan med andra årskurser. En majoritet av informanterna såg tidsbristen som en stor anledning till att samverkan inte var bättre. Hos lärarna i förskoleklass uttrycks en önskan om ett utvecklat och utökat samarbete. Begreppet likvärdigt menar flera informanter kan uppfattas på olika sätt, vilket också påverkar synen på en likvärdig skola. Eleverna kommer till skolan med olika förutsättningar och för att alla ska ha en större möjlighet att nå kunskapsmålen måste rätt stöd sättas in tidigt. Genom att använda det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta Språket uppger flera informanter att man ges möjlighet till ett större fokus på barnens kunskapsnivå vilket också möjliggör för läraren att ge rätt stöd till rätt elev. Samtidigt menar informanterna att vilka möjligheter man sedan har att analysera och följa upp resultatet av kartläggningen, kan komma att påverka likvärdigheten i utbildningen.  Specialpedagogiska implikationer  En fungerande, kontinuerlig samverkan kring ett nationellt kartläggningsmaterial såsom Hitta  Språket anser vi vara betydelsefull, dels vid genomförandet av kartläggningen och särskilt när det gäller den särskilda bedömningen av elevers kunskapsutveckling. En ökad samverkan kan anses bidra till tidig identifiering av elever med risk för språk-, läs- och skrivsvårigheter. Tidiga insatser skulle också kunna leda till ett ökat specialpedagogiskt samarbete i förskoleklass, vilket främjar en likvärdig utbildning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Halak, Merima, and Elina Engsmar. "Specialpedagog och fritidshem : - så nära men ändå så långt borta." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40686.

Full text
Abstract:
Sammanfattning/Abstract Engsmar, Elina och Halak, Merima (2021). Specialpedagog och fritidshem – så nära men ändå så långt borta. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien ska bidra med att öka kunskapen kring vilka faktorer som påverkar hur den specialpedagogiska kompetensen tillämpas inom fritidshemmet, samt vilka upplevelser specialpedagoger och fritidspedagoger har av den specialpedagogiska kompetensen inom fritidshemmet. Syfte och frågeställningar Syftet är att bidra med kunskap om vilka faktorer som påverkar användandet av den specialpedagogiska kompentensen inom fritidshemmet. Studien syftar även till att få djupare förståelse för specialpedagogernas och fritidspedagogernas upplevelser kring hur den specialpedagogiska kompetensen används inom fritidshemmet. • Vilka faktorer påverkar hur den specialpedagogiska kompetensen används inom fritidshemmet? • Hur beskriver specialpedagoger och fritidspedagoger sina upplevelser av hur den specialpedagogiska kompetensen används inom fritidshemmet? Teori Den teoretiska förankringen har sin utgångspunkt i två teorier; specialpedagogiska perspektivet och systemteori. Specialpedagogiska perspektivet utgår i denna studie från relationellt och kategoriskt perspektiv. Dessa perspektiv handlar om att se de svårigheter som uppstår i skolans verksamheter genom olika synsätt. En kompletterande teori är systemteori. Det är en tvärvetenskaplig teori som handlar om att se helheten av delarna i ett system (Öquist, 2018). Dessa teorier utgår vi ifrån för att kunna tolka och analysera insamlade data i studien.3Metod Denna undersökning bygger på en kvalitativ intervjustudie som utgår ifrån tre specialpedagogers och tre fritidspedagogers upplevelser kring vilka faktorer som påverkar användandet av den specialpedagogiska kompetensen inom fritidshemmet. Genom semistrukturerade intervjuer får vi djupare förståelse för informanternas olika upplevelser och erfarenheter (Kvale & Brinkmann, 2014). Informanterna är från tre olika verksamheter inom samma kommun, och verksamma inom åk F- 3. Resultat Resultaten visar att olika faktorer påverkar hur den specialpedagogiska kompetensen används inom fritidshemmet. I studien har det framkommit att relationer och erfarenhet kan ha betydelse och verka främjade gällande samarbetet mellan fritidshemmet och specialpedagoger inom de verksamheter som varit föremål för vår studie. Studiens informanter beskriver att specialpedagogens uppdrag främst är riktat mot den obligatoriska skolverksamheten. Resultatet visar även att det finns en skillnad i hur det specialpedagogiska stödet utformas inom den obligatoriska skolan och fritidshemmet. Vårt resultat tyder på att det inom den obligatoriska skolan råder ett kategoriskt perspektiv och att det inom fritidshemmet snarare råder ett relationellt perspektiv, kopplat till hur det specialpedagogiska stödet ter sig. Resultatet bekräftar även att det specialpedagogiska stödet skiljer sig under skoltid och fritidstid. Stödet som förekom under den obligatoriska skolan beskrivs som mer individbundet, till skillnad från det stöd som fanns inom fritidshemmet, som främst var generella anpassningar i form av bildstöd. Specialpedagogiska implikationer Resultatet indikerar att goda relationer och erfarenhet kan ha betydelse samt verka främjande gällande samarbetet mellan specialpedagoger och fritidspedagoger. Det är av största vikt att specialpedagoger med sin kompetens ges rätt förutsättningar för att kunna arbeta förebyggande och stödjande mot skolans alla olika verksamheter Nyckelord Fritidshem, specialpedagogisk kompetens, relationer, erfarenheter, struktur.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Ekberg, Anna, and Sabina Ahlbeck. "Specialpedagogen - en undervisande mångsysslare eller en skolutvecklare?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32372.

Full text
Abstract:
Vilken kompetens en specialpedagog har kan vara varierad - olika utbildningsbakgrunder, olika erfarenheter och olika möten med individer, grupper och organisationer formar oss som såväl yrkes-, som privatpersoner. I vår studie har vi utgått från den kompetens som vi förväntas ha enligt högskoleförordningen för specialpedagoger (SFS 2017:1111). Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur specialpedagogens kompetens tillvaratas inom en skolas organisation. Vår uppfattning är att en skola behöver ha en vision av att vara en lärande organisation, en organisation som fokuserar på allas lärande och utveckling, en organisation i ständig förändring för att möta de utmaningar som uppstår i en skolas vardag.Vi valde att undersöka detta närmare genom att utföra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger och sju rektorer på fem skolor i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med inspiration av en fenomenografisk ansats. Resultatet pekar på att skolans organisation kring specialpedagogens uppdrag skiljer sig åt. Rektors förståelse av de specialpedagogiska uppdraget avspeglas i sättet att organisera skolan. Specialpedagogen har en mångfacetterad yrkesroll och i stort sett ingen av de skolor vi besökt utformas specialpedagogens arbete på samma sätt, även om det finns likheter. Vi uppfattar, i likhet med tidigare forskning, att specialpedagoger ofta får uppdrag som till stora delar är mer lika ett specialläraruppdrag, det vill säga arbete med elever istället för att arbeta för elever. Vi fann också att skolutveckling är ett område som specialpedagoger har svårt att göra anspråk på. Internationella studier pekar på liknande resultat avseende specialpedagogens yrkesroll.Utifrån vår empiri kan vi dra några slutsatser då vi tycker oss kunna se att ju närmare en skola är definitionen av en lärande organisation, desto bättre tillvaratar man specialpedagogens kompetens. Som teoretisk förankring valde vi att använda oss av systemteori, Senges definition av en lärande organisation och Scherps VISKA-modell.
The skills of a special educator can be varied - different educational backgrounds, different experiences and different encounters with individuals, groups and organizations shape us as both professionals and individuals. In our study, we have started from the competence that we are expected to have according to the Higher Education Ordinance for special educators (SFS 2017: 1111).The purpose of our degree project has been to find out how the special educator's competence is utilized within a school's organization. Our view is that a school needs to have a vision of being a learning organization, an organization that focuses on everyone's learning and development, an organization in constant change to meet the challenges that arise in a school's everyday life.We chose to investigate this in more detail by conducting semi-structured qualitative interviews with five special educators and seven principals at five schools in southern Sweden. The interviews were analyzed with inspiration from a phenomenographic approach.The results indicate that the school's organization around the special educator's assignment differs. The principal's understanding of the special education assignment is reflected in the way the school is organized. The special educator has a multifaceted professional role and virtually none of the schools we visited design the special educator's work in the same way, even though there are similarities. We perceive, as in previous research, that special educators often receive assignments that are largely more like a special needs teacher assignment, ie work with students instead of working for students.We also found that school development is an area that special educators have difficulty claiming. International studies point to similar results regarding the special educator's professional role.Based on our empirical data, we can draw some conclusions as we think we can see that the closer a school is to the definition of a learning organization, the better one utilizes the special educator's competence.As a theoretical foundation, we chose to use systems theory, Seng's definition of a learning organization and Scherp's VISKA model.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Ehrenstråhle, Heléne. "Identifierade framgångsfaktorer för en tillgänglig lärmiljö : En kvalitativ studie gällande hur det specialpedagogiska stödet kan organiseras i grundskolans tidiga år." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93017.

Full text
Abstract:
Den svenska skolan ska bygga på likvärdighet och utgå från varje elevs förutsättningar och behov. Dock saknar den samlade elevhälsan allmänna riktlinjer för hur arbetet ska organiseras varpå det hälsofrämjande arbetet kan skilja sig åt i och mellan skolor. Skillnader kan också konstateras gällande vilka professioner som lokalt verkar inom skolorna vilket innebär stora variationer mellan vilket specialpedagogiskt stöd som kan ges lärare i svensk grundskola. Även forskning inom det specialpedagogiska området kopplat till skolans nuvarande styrdokument visar på en komplexitet där likvärdigheten kan ifrågasättas.Denna studie synliggör framgångsfaktorer gällande skolans organisation samt framgångsfaktorer som kan gynna lärares arbete att skapa en tillgänglig lärmiljö. Studien bidrar med kunskap gällande sambanden mellan organisation, specialpedagogiskt stöd och en tillgänglig lärmiljö. En tillgänglig lärmiljö influeras av den specialpedagogiska organisationen som vidare leder mot att undervisningen utvecklas. Systematiskt utvecklingsarbete på organisationsnivå inom det specialpedagogiska området påverkar lärares undervisning och stärker även lärares förmåga att skapa en god lärande miljö. Då lärare ges möjlighet till kompetensutveckling inom det specialpedagogiska området kan det generera i att anpassningar och stödinsatser kan ske på gruppnivå. En ökad specialpedagogisk kompetens hos lärare är en framgångsfaktor. Ytterligare framgångsfaktorer som kan konstateras är en intern elevhälsa där samverkan sker på olika nivåer och mellan olika professioner. När det specialpedagogiska arbetet kan bli en naturlig del i undervisningen stärks undervisningen och elevhälsoarbetet kan därmed börja i klassrummet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Nilsson, Ann, and Marika Olofsson. "I elfte timmen! : en studie om specialpedagogens yrkesroll, kompetens och framtida roll i samarbete med den nya specialläraren." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8105.

Full text
Abstract:
Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik.   I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen?   Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning. Den specialpedagog, som hade ett ansvar för organisationsfrågor i sin tjänst, hade under sin utbildningstid själv hållit sin rektor informerad om sin kommande roll och vad den skulle komma att innebära. En av specialpedagogerna arbetade på ett resurscenter där ansvarsuppgifterna mer tydligt stämde överens med specialpedagogens examensordning. Majoriteten av de svarande hade kännedom om den nya speciallärarens intåg men endast en vag bild av dennas kompetens. Många av de intervjuade hade en föreställning om att den nya speciallärarens roll var fokuserad på det direkta arbetet med elever. Alla svarande kan se att ett samarbete mellan speciallärare och specialpedagog skulle kunna vara givande för verksamheten i skolan. Det skulle då kunna skapas ett utrymme för de ansvarsuppgifter som idag ofta får stå tillbaka i specialpedagogens yrkesutövning såsom handledning, utvecklings- och organisationsfrågor. Flertalet av de intervjuade anser att det skulle vara bra för verksamheten med båda kompetenserna, men påpekar att ekonomin troligtvis aldrig kommer att tillåta det. Att anställa både en specialpedagog och en speciallärare på en och samma skola räcker inte resurserna till för.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Linander, Christina. "Förskoleklasslärares uppfattningar om Skolverkets kartläggningsmaterial för tidiga stödinsatser." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166833.

Full text
Abstract:
Denna studie syftar till att öka kunskapen om förskoleklasslärares uppfattningar om arbetet med nationell kartläggning i förskoleklass, dess uppföljning och koppling till tidiga stödinsatser. Studien utgår från fem frågeställningar där fokus ligger på anpassningar i undervisningen, samarbete med specialpedagogisk kompetens och kartläggningens koppling till tidiga stödinsatser. Det är en kvalitativ studie som består av 13 intervjuer med urval från 8 av 14 skolor i en kommun. Informanternas uppfattningar tematiserades och kopplades till formativ och summativ bedömningssyn och specialpedagogiska perspektiv. Resultatet och analysen redovisas i sex teman Förskoleklass – som förskola eller skola, Förskoleklassen – isolerad ö eller del av skolans verksamhet, Språkkunskaper avgörande i kartläggningen, Kartläggningen invävd i undervisningen eller något utöver, Påbörja insatser direkt eller ”vänta och se” samt Summativ och formativ bedömningssyn.     Studien visar att förskoleklasslärarnas förhållningssätt till undervisningen påverkar inställning och användning av kartläggningen och hur den kopplas till bedömning. De som praktiserar formativ bedömning utifrån en flexibel och lekfull undervisning och använder kartläggningen som arbetsredskap får en positiv inställning och ser kartläggningen som ett stöd i utvecklingen av undervisningen och för elevers fortsatta lärande. Resultatet av denna studie visar också att organisatoriska förutsättningar för kollegial samverkan och samarbete med elevhälsan och specialpedagogisk kompetens måste stärkas för att stötta lärarnas bedömningsarbete för rätt stöd i rätt tid.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Olsson, Majlis, and Anna Osaeus. "Barn och stress - Specialpedagogens roll i det förebyggande arbetet/Childern and stress - the roll of the education teacher in the stress prevention." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29325.

Full text
Abstract:
Sammanfattningvis visar resultaten på att barn och ungdomar är och upplevs mer stressade idag. Det finns många orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö är en stor stressfaktor som påverkar både yngre och äldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress är det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet.
Syftet med följande arbete är att ta del av specialpedagogers uppfattningar, upplevelser och kunskaper om barn och stress. Därigenom kan vi få en ökad kunskap om hur vi identifierar barn som är stressade, om olika stress- och skyddsafaktorer samt hur vi i skolan kan arbeta med stressförebyggande åtgärder. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om barn och stress. Vidare ger arbetet en uppfattning om hur specialpedagoger upplever barn och stress, hur det förebyggande arbetet ser ut och den specialpedagogiska kompetensen. Med hjälp av den kvalitativa intervjun som metod tar vi del av specialpedagogernas upplevelser, uppfattningar och kunskaper
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Josefsson, Jennie, and Karlström Anette Aronsson. "Ett otydligt uppdrag? : Specialpedagogers upplevelser av arbetet med att utveckla den pedagogiska verksamheten." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69420.

Full text
Abstract:
I denna studie undersöks hur några specialpedagogers kompetenser i att leda och driva utveckling av den pedagogiska verksamheten kommer till nytta i praktiken. Detta då studier visar att specialpedagogens uppdrag är komplext och varierande samt att specialpedagogrollen har haft svårt att slå igenom.   Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger i förskola och skola uppfattar sitt uppdrag med särskilt fokus på hur deras kompetenser används för att utveckla den pedagogiska verksamheten. Det är en kvalitativ studie där sju specialpedagoger har intervjuats och skrivit loggböcker. De teoretiska perspektiv som är utgångspunkt för studien är det sociokulturella perspektivet och professionsteorin samt det relationella och kategoriska perspektivet.   Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag ser olika ut beroende på vilken verksamhetsform de arbetar i. Det framkommer att specialpedagogerna i förskolan har ett tydligare uppdrag och arbetar mer med att utveckla lärmiljön, jämfört med de som arbetar i skolan. Genom studien har olika faktorer framträtt som påverkar uppdraget exempelvis vilken betydelse lärmiljön och det relationella perspektivet har i arbetet med att utveckla den pedagogiska verksamheten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Waiswa, Peter. "Speciallärare med inriktning mot matematik, behövs det? En kvalitativ studie som beskriver och analyserar behovet av speciallärare med inriktning mot matematik." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-170296.

Full text
Abstract:
Idag utbildas speciallärare med olika inriktningar, mot språk, mot särskolan och mot matematik. Det utbildas också specialpedagoger. Dessa examinas sedan för att inneha olika yrkesroller. Syftet med denna studie är att undersöka glappet mellan verksamhetens behov och policydokumenten i relation till yrkesroller som definieras i styrdokumenten. Sju rektorer och en biträdande rektor har intervjuats. En skola hade två speciallärare, en med inriktning språk och en med inriktning matematik. Detta var en F – 9 skola med närmare 400 elever. Vid en skola, F – 9 hade man en specialpedagog med en gammal utbildning som vid legitimationsreformen hade fått behörighet som specialpedagog, speciallärare med inriktning matematik och speciallärare med inriktning språk. Hon jobbade dock uteslutande som specialpedagog. Ingen annan skola i hade en speciallärare med inriktning matematik anställd. Flera rektorer utryckte en önskan om att ha en speciallärare med inriktning matematik i sin organisation men ansåg att dom inte hade utrymme för både en med inriktning språk och matematik. Flera rektorer ansåg att det var inom svenska som de största behoven av särskilt stöd fanns. Flera rektorer sade sig känna till att det fanns olika inriktningar i utbildningen för specialpedagogisk kompetens. En rektor ansåg att de olika yrkesrollerna är bara titlar som inte har någon praktisk betydelse. En rektor ansåg att:   Det primära för verksamheten var att få tag på rätt person, om den personen har en speciallärarexamen, oavsett inriktning, är det ett stort plus.  Empirin till denna studie har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Den teoretiska bakgrunden till denna studie är inspirerad av Claes Nilholms didaktiska teorier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Ottosson, Marie, and Maia Appelfeldt. "Komplexitet i samverkan -En studie om specialpedagogens roll som en del av ett tvärprofessionellt team riktat mot förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28927.

Full text
Abstract:
*Sammanfattning/Abstract: Appelfeldt, Maia och Ottosson, Mia (2019). Komplexitet i samverkan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.*Förväntat kunskapsbidragStudien har en önskan om att bidra med en utvecklad kunskap kring de förutsättningar och begränsningar som specialpedagogens uppdrag ges i ett tvärprofessionellt team. Vad händer exempelvis med specialpedagogens roll och arbete i en samverkan med andra professioner?*Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur en samverkansmodell kan se ut i förskolans arbete för alla barns rätt till stöd. Vidare att bidra med kunskap om vad som händer med specialpedagogens roll/ uppdrag i samverkan med andra professioner.*Frågeställningar1.Vilka risker och möjligheter finns det i den specifika samverkansmodellen för det specialpedagogiska arbetet? 2.På vilket sätt kan arbetet i tvärprofessionella team påverka specialpedagogers roll?3.Hur beskriver teamets olika aktörer innebörden av samverkan för att tillgodose alla barns rätt till stöd?*TeoriArbetets teoretiska ramverk är avsett att skapa en bredare förståelse utifrån studiens syfte. Professionsteorin bidrar med en större kunskap kring de möjligheter och begränsningar som olika professioner bär på. Organisationsteorin skapar förståelse för vikten av att använda sig av olika perspektiv för att kunna skapa en bredare kunskap. Systemteorin bidrar med en förståelse kring vikten av att alla delar i ett system tillsammans bildar en helhet.*MetodArbetet är en kvalitativ studie som är inspirerad av en fenomenografisk ansats som främst berör frågor som är av betydelse för lärande och förståelse i en pedagogisk miljö. Studien grundar sig i en fallstudie där halvstrukturerade intervjuer har genomförts med olika professioner inom en och samma kommun och samverkansmodell.*ResultatUr resultatet framkom att den specialpedagogiska rollen uppfattas bli tydligare i ett team eftersom förutsättningarna ökar för att kunna skapa bättre riktlinjer för både uppdraget och rollen. Även vikten av gemensamma mål och de olika professionernas erfarenheter och kunskaper ses som positiva delar för att få till ett helhetsperspektiv i arbetet med alla barns rätt till stöd. En effektiv kommunikation togs också upp som en viktig faktor. Utöver detta sågs det även som fördelaktigt att kunna välja profession utefter aktuellt ärende. Trots att samverkan ansågs som positivt av samtliga respondenter fanns det antydan till att en samverkan inte är helt okomplicerad. För en fungerande samverkan nämns ledning och organisationen som en viktig och bidragande faktor. Ur intervjuerna framkom att specialpedagogerna ansågs ha en viktig funktion inom den studerande samverkansmodellen. Specialpedagogernas kompetens upplevs som ovärderlig men samtidigt nämns av psykologen att rollen utåt sett i verksamheterna inte uppfattas ha samma dignitet som andra professioner. Trots många fördelar och möjligheter med samverkan så har vi inte kunnat se någon större skillnad på att detta sätt skulle vara ett mer effektivt och förebyggande arbete kring barn i behov av stöd än vad våra egna erfarenheter visar kring ett mer individuellt specialpedagogiskt stöd. Den specialpedagogiska rollen är svårtolkad och vad vi påstår saknas utifrån resultatet är en större reflektion och förståelse kring den komplexiteten som rollen också kan få i en samverkan med andra professioner.*Specialpedagogiska implikationerYrkesrollens komplexitet är problematiserad sedan tidigare och bekräftas även utifrån vårt resultat, men däremot ställer vi oss kritiska till en avsaknad av en mer kritisk granskning kring de svårigheter som en samverkan kan innebära för det specialpedagogiska uppdraget. Ett arbete som vi menar behöver systematiseras ytterligare och ses över på flertalet olika nivåer i både verksamheter och i samhället.*NyckelordOrganisation, Profession, Samverkan, Specialpedagogens roll, Specialpedagogisk kompetens
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Carlsson, Jonna, and Anna Hargevall. "Barn som behöver mer för att få lika mycket : en intervjustudie med fyra pedagoger om att arbeta med barn med funktionsnedsättningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24241.

Full text
Abstract:
Vårt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gällande arbete med barn med funktionsnedsättningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, påverkar pedagogers arbete. Kräver barn med funktionsnedsättningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville få en bra helhetsbild, därför valde vi att granska arbetet i både grundskola och förskola. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med fyra stycken pedagoger från dessa två verksamheter. En naturlig del i arbetet blev att granska huruvida det är möjligt med en skola för alla och alla barns rätt till likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar. Resultatet visar att såväl litteraturen som pedagogerna ställer sig tämligen positivt till inkludering, men att de kritiska aspekter som framkommer är bland annat brist på resurser och kompetens. Det finns många delar som ska fogas samman i pedagogers yrke när det handlar om inkludering av barn med funktionsnedsättningar. De aspekter som visade sig extra tydligt i studien med koppling till förutsättningar att genomföra en likvärdig utbildning är bland annat specialpedagogisk kompetens, tid och föräldrasamverkan. Vidare visar studien på en skillnad mellan förskola och grundskola gällande inkludering.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Halbakken, Emma, and Alicia Berggren. "”Alltså det beror ju på hur mycket vi som vuxna jobbar, det beror på hur inkluderande vi är” : Förskollärares tankar om huruvida förskolan är en plats för alla barn." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74776.

Full text
Abstract:
Det övergripande syftet med vår studie är att undersöka hur några förskollärare arbetar för att möta alla barn, även de i behov av särskilt stöd. Syftet är vidare att undersöka om kompetensen och verktygen finns för att inkludera barn i behov av särskilt stöd, och hur dessa verktyg i så fall används i dessa verksamheter. I vår studie använder vi oss av kvalitativ metod, i form av kvalitativa intervjuer för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna anser att alla barn inkluderas i deras verksamheter, även de i behov av särskilt stöd. De intervjuade förskollärarna betonar att det som är avgörande i denna strävan är förskollärares kompetens och förhållningssätt, specialpedagogens stöd samt resursfördelningen i verksamheterna. Komplexiteten med att skapa en förskola för alla barn framkommer genom att förskollärarna som deltagit i studien uttrycker att det är en fin linje mellan inkludering och exkludering. De anser att många faktorer spelar in för att nå målsättningen om en förskola för alla barn.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Kock, Emma, and Hans Karlsson. "Välkommen nästan allesammans : En litteraturstudie om skolans bemötande och metodval i arbetet med elever i behov av särskilt stöd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23805.

Full text
Abstract:
Litteraturstudiens syfte är att skapa förståelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. Studiens frågeställningar berör vilka metoder som använts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av särskilt stöd. Teorin som används i studien är specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger på är en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta är att belysa delar av de tillgängliga tillvägagångssätt som förespråkas i nutidens skola i artiklarna. I resultatet tas det upp vilka metoder som används i arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd, i en skola för alla. Men också vilka specialpedagogiska kompetenser som kan vara betydelsefulla för lärare att ha i detta arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Ellström, Karin, and Helen Åkesson. "Ordinlärning i engelska för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi : Hur gör lärare egentligen? En studie i årskurs 4-6." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68453.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka ämnesbehörighet och specialpedagogisk kompetens hos lärare som undervisar i engelska på mellanstadiet samt att undersöka om, hur och vilket stöd som ges i engelska till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Syftet var också att undersöka vilka undervisningsmetoder/strategier lärare använder för att utveckla elevernas ordförråd. Enkätundersökning i form av webbenkät och sex observationer genomfördes där enkätresultaten behandlades kvantitativt och observationerna kvalitativt.                                                   Undersökningen visar att behörigheten i engelska är mycket god men att den specialpedagogiska kompetensen och upplevelsen av om den är tillräcklig, ligger på en lägre nivå. Stöd gavs från åk 4 på de flesta skolor och olika professioner gav stöd på många olika sätt. Vanligt var anpassad glosläxa och alternativa förhörsformer. Tillgången till alternativa verktyg verkar god på skolorna men användandet skiftar. Stavning, ord- och läsförståelse är de svårigheter som lärare upplever är vanligast hos elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och de flesta lärare kombinerar olika metoder/strategier i engelskundervisningen för att utveckla ordförrådet hos dessa elever.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

svärd, carolina. "Klasslärarens kompetens inom det specialpedagogiska området- tillräcklig eller ej?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28015.

Full text
Abstract:
Syftet med följande arbete är att undersöka vad den specialpedagogiska undervisningen innebär idag och att kartlägga hur de allmänpedagoger, som deltagit i min undersökning, ser på den uppgift som blivit pålagt dem vad gäller undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Jag vill också försöka redogöra för hur pedagogerna tycker sig hantera uppgiften och om de anser att de har kompetens nog för att genomföra ett arbete som kan leda till ett bra resultat. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om specialpedagogikens historia, vad specialpedagogiken ska innebära när det gäller ”en skola för alla”, vad styrdokumenten säger om specialpedagogisk undervisning, vad specialpedagogiken innebär teoretiskt, hur lärare har arbetet med specialpedagogik förr och hur de arbetar idag samt dagens läge för specialpedagogiken. Med hjälp av kvalitativa enkätfrågor som metod vill jag se hur grundskolelärare för de tidiga åldrarna själva ser på utvecklingen av specialpedagogiken och det ansvar de får axla i dagens läge. Min sammanställning och tolkning av svaren tyder på att de lärarna som deltagit inte känner att de hanterar situationen och att det hade varit bättre om speciallärarna fortfarande funnits kvar eller åtminstone att specialpedagogerna hade en mer undervisande roll än handledande och skolutvecklande. Det framgår också att om de trots all ska kunna hantera denna uppgift så måste de få mer och kontinuerlig vidareutbildning.Nyckelord: Barn i behov av särskilt stöd, specialpedagogik, kompetens
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Gustavsson, Sophia, and Maria Bergstén. "Hur kan undervisning i förskolan utformas och anpassas för att inkludera alla barn? : Pedagogers erfarenheter av ett dubbelt uppdrag." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95158.

Full text
Abstract:
Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolans pedagoger kan arbeta för att utforma en inkluderande undervisning för alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov, samt vilka förhållningssätt och stödfunktioner som uttrycks som värdefulla för att kunna möta enskilda barns behov och inkludera dem i undervisningen. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa och semistrukturerade gruppintervjuer samt individuella intervjuer på fyra olika förskolor. Sammantaget har tio pedagoger delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser av hur de arbetar med det dubbla uppdraget, det vill säga att kunna bedriva undervisning för alla barn och samtidigt se till att alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov, blir inkluderade i undervisningen. De har även delat med sig av vilka utmaningar och dilemman detta dubbla uppdrag kan innebära. Studiens resultat visar på att engagemang för barns intressen, tålamod, mod och flexibilitet är värdefulla förhållningssätt för att kunna inkludera varje enskilt barn i undervisningen. Resultatet visar också att stöd av varandra i arbetslaget och rektorn samt tillgång till specialpedagogisk kompetens är betydelsefullt för pedagogerna i deras arbete med att utforma en undervisning som inkluderar alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov. För att kunna utforma och anpassa en undervisning som inkluderar alla barn visar resultatet att pedagogerna måste dela in barngruppen i mindre grupper vid undervisningen samt att det ska vara en tydlig och genomtänkt struktur på den gruppindelning som görs. Det framkommer även att det finns organisatoriska förutsättningar som kan skapa utmaningar och dilemman för pedagogerna i att kunna utforma och anpassa undervisningen för att den ska inkludera alla barn. Det handlar framförallt om barngruppens storlek, personaltäthet samt tillgången och kvaliteten på den specialpedagogiska kompetensen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Larslin, Albin. "IKT och lärande : Ett specialpedagogiskt perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325365.

Full text
Abstract:
Det är ingen hemlighet att den svenska specialpedagogiken i skrivandets stund upplever stora förändringar. Den allt mer digitaliserade svenska skolan skapar möjligheter till särskilda anpassningar som för 10 år sedan specialpedagogerna bara kunde drömma om. Digitala verktyg som datorer och iPads möjliggör helt andra typer av det man kallar för ”särskilt stöd”. Plötsligt kan dyslektiker både läsa och skriva och elever med koncentrationssvårigheter kan arbeta hela lektioner i sträck. Samtidigt så måste ju någon veta hur de kompensatoriska verktygen skall användas för att gynna elevernas lärande. Denna någon måste vara en specialpedagog. Trots att en hel del forskning redan gjorts på hur elever påverkas av att arbeta med digitala verktyg så är det tydligt att det i den tidigare forskningen också finns ett stort tomrum: Ingen har frågat sig hur specialpedagogerna upplever att skolans digitalisering påverkat deras profession? Denna studie vill försöka bidra till att fylla just detta tomrum. Hur påverkas den specialpedagogiska professionen av skolans digitalisering? Och på vilka sätt förändrar digitaliseringen specialpedagogernas möjligheter att bidra till elevers lärande? Det är dessa frågor studien försöker besvara genom att kvalitativt intervjua sex specialpedagoger om deras upplevelser av digitaliseringen. Explicit kan studiens frågeställningar uttryckas enligt följande: På vilka sätt anser verksamma specialpedagoger att deras yrkesutövning påverkats av digitaliseringen av skolan och användningen av ikt-verktyg i undervisningen? På vilka sätt förändrar digitaliseringen av skolan och användandet av ikt-verktyg i undervisningen verksamma specialpedagogers möjligheter att bidra till elevers lärande och utveckling? Studiens resultat visar på stora förändringar inom den specialpedagogiska professionen. Många upplever att yrket fått en mer handledande roll, att det är lättare att individualisera och anpassa undervisningen efter elevernas behov, att kommunikationen på arbetsplatsen förändrats till det bättre och att det är lättare att skapa engagemang kring olika uppgifter med hjälp av ikt-verktyg. Specialpedagogerna har också lyft att man arbetar mer i team kring lever och att det är lättare för all personal på skolan att sätta sig in i en elevs specifika behov.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Bäckman, Åsa, and Katarina Perman. "Gymnasielärares uppfattning om specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion." Thesis, Umeå University, Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-926.

Full text
Abstract:

Vårt syfte med denna studie var att kartlägga gymnasielärares uppfattning om och nyttjande av specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion samt om det förelåg några likheter/skillnader bland gymnasielärarnas uppfattning om den specialpedagogiska verksamheten utifrån skoltillhörighet, undervisningsämne och yrkesverksamma år som lärare. För att nå vårt syfte genomförde vi en enkätstudie bland samtliga gymnasielärare på två gymnasieskolor i en mellanstor kommun i Norrland. Det framkom en skillnad mellan gymnasielärarnas uppfattning om vilka insatser de anser bäst och vilka insatser de använder till elever som riskerar att inte nå godkänt i sina kurser. I vår studie visar resultatet, att den enskilde gymnasieläraren har makten när det gäller nyttjandet av specialpedagogens kompetens. Vi har även konstaterat att skolledningen har betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten utformas på respektive skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Almkvist, Jenny, and Anna Leandersson. "Specialpedagogens roll i särskolan : uppdrag, utbildning och kompetens." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8411.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i särskolan ser ut. Vi harutgått från frågeställningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i särskolan. Ilitteraturgenomgången presenteras först ämnesområdet specialpedagogik. Själva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrån olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens. Slutligen presenteras särskolan och destyrdokument som ligger till grund för verksamheten och en förklaring av begreppetsärskolepedagogik. Studien utgår från metodtriangulering bestående av enkäter,fokusgruppintervju och enskilda intervjuer. Resultaten från studien visar att detspecialpedagogiska uppdraget på särskolan genomsyras av ett förhållningssätt som innebäratt tillföra specialpedagogisk kompetens, arbeta med lärmiljön, skapa samsyn samt arbetamed eleven i fokus. Utbildning och uppdrag överensstämmer kring undervisning av elever ibehov av särskilt stöd, skolutveckling och åtgärdsprogram. Kring handledning harspecialpedagogerna mer kompetens än vad som nyttjas på deras arbetsplatser. Det somsaknas på utbildningen är en inriktning mot utvecklingsstörning. Studien som tydligt visarspecialpedagogens värdefulla kompetens kan användas av rektorer i ett informativt syfte.Den kan öka specialpedagogernas tillförlit till sin egen kompetens. Den kan även användassom ett underlag för en arbetsbeskrivning av specialpedagogens uppdrag i särskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Enghag, Malin, and Linda Makris. "Den specialpedagogiska kompetensen – en självklar roll i förskolan men inte i skollag? : En kvalitativ studie om specialpedagogers funktion i arbetet med stödinsatser och en tillgänglig lärmiljö." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93800.

Full text
Abstract:
Syftet med följande studie är att bidra med specialpedagogers tolkningar och innebörder av stöd och särskilt stöd samt deras funktion i arbetet med att skapa en tillgänglig lärmiljö. Forskning visar att det föreligger ett utvecklingsbehov inom området specialpedagogik för förskolan. Vidare tyder forskning på att specialpedagogens roll är viktig för att stödja arbetet med barn i behov av stöd och höja kvalitén i förskolan. Skolinspektionens granskning (2017) visar att framgångsfaktorer i arbetet med barn i behov av särskilt stöd är en gemensam förståelse för uppdraget och ett systematiskt kvalitetsarbete för att identifiera och följa upp arbetet. I studien sätts specialpedagogernas tolkningar in i två specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska samt det relationella synsättet i syfte att synliggöra synen på barnet i behov av stöd och särskilt stöd. Därutöver används inkludering som begrepp för att förstå specialpedagogens funktion i skapandet av tillgänglig lärmiljö samt de stödinsatser som ges. Studien utgår från en kvalitativ metod med åtta semistrukturerade intervjuer av specialpedagoger verksamma i olika kommuner i Sverige. Forskningsansatsen är inspirerad av fenomenografin. Resultatet visar att det råder stora skillnader i tillhandahållande av stöd och särskilt stöd samt att den specialpedagogiska kompetensen är nödvändig för att implementera det relationella perspektivet och möjliggöra inkludering i förskolan. Skollagen anger endast att barn har rätt till det stöd de behöver och orsak härleds till fysiska, psykiska eller andra skäl. Styrdokumenten däremot förordar organisationens anpassning till att möta barnens behov och att svårigheterna alltid ska ses i relation till kontext. I diskussionen problematiseras att den specialpedagogiska kompetensen i förskolan inte utgör en självklar roll i skollag såsom för skolan. Trots att förskolan räknas som en skolform saknas tydlighet och struktur kring arbetet med särskilt stöd.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Jakobsson, Caroline. "Hur kan matematiksvårigheter hanteras? En fallstudie i ett specialpedagogiskt kontext." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31373.

Full text
Abstract:
SammanfattningCaroline Jakobsson (2016). Hur kan matematiksvårigheter hanteras?En fallstudie i ett specialpedagogiskt kontext. How can mathematical difficulties be handled? A case study in a context of special education.. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hpMin förhoppning med den här studien är att kunna bidra till en ny insikt över hur lärare bäst hjälper elever i matematiksvårigheter. Jag har prövat ett arbetssätt där jag sett resultat och jag hoppas med detta kunna bidra till att hitta verktyg som fungerar.Syftet med studien var att utvärdera arbetssättet med hjälp av resultatet samt elevernas upp-fattning om det vi gjort. I studien använde jag mig av frågeställningarna:– Hur har eleverna upplevt matematikundervisningen under tidigare skoltid?– Hur uttrycker eleverna själva att en god matematikundervisning bör gestalta sig?– Hur upplever eleverna det nya arbetssättet och hur vill de gå vidare?Metoden jag utgått ifrån är kvalitativ och jag har valt två olika sätt att undersöka; intervjuer och fallstudie. Anledningen till att jag valde intervjuer var för att se om eleverna delade mina tankar om resultatet från undervisningen. För att kunna undersöka detta djupare lade jag även till fallstudie så att jag kunde använda mig av resultaten från klassrummen jag observerat. Urvalet jag använde mig av i studien var de elever som saknade godkänt i grundskolematematik.Resultatet visade att elevernas tidigare skolgång hade stor betydelse både för deras kunskaper och deras inställning till matematiken. Tidigare har eleverna inte känt sig hörda. De har inte uppfattat det som att lärarna har förstått vad som krävs för att hjälpa eller haft kunskap till detta. Att lärarna gör en bedömning av vad som krävs för varje enskild elev och årskurs är avgörande för att eleverna ska utvecklas i matematiken. En erfaren lärare är också central för att skapa bättre förutsättningar för elever med svårigheter. Gynnsamt för elevernas matematikundervisning var ett lugn i klassrummet samt att läraren förstod vad varje enskild elev behövde för att kunna lära sig. En personlig relation till eleverna är viktigt för att kunna hjälpa på bästa sätt. Elevernas uppfattning om det arbetsätt vi haft var att det gett resultat. Matematiken blev intressantare. De kände att de hade bättre förutsättningar att klara av matematik i framtiden. Studieresultaten efter avslutad kurs bevisar också att det gett resultat. Alla eleverna hade nu klarat grundskolematematiken. Eleverna ville fortsätta med det sätt som vi haft och de kände numera att matematiken var rolig.Nyckelord: Aktionsforskning, Erfarenheter, Kommunikation, Kompetens, Matematikundervisning, Ma-tematiksvårigheter, Motivation, Självförtroende, Studieresultat
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Lindgren, Chin Johanna. "Sfi-lärarens roll och specialpedagogiska kompetens : En intervjustudie med lärare som undervisar i svenska för invandrare." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165003.

Full text
Abstract:
Intervjustudien är kvalitativ och undersöker lärare som undervisar i svenska för invandrare (sfi) med erfarenhet från att undervisa kortutbildade elever. Intervjuerna har analyserats utifrån en hermeneutisk analys samt en tematisk analys. Syftet med studien har varit att undersöka lärares syn på specialpedagogik inom ramen för sfi-undervisningen för kortutbildade elever. Detta har undersökts genom intervjuer med sex sfi-lärare. I intervjuerna har fokus legat på lärarnas perspektiv när det gäller den egna yrkesrollen, behoven, och olika förhållningssätt. Även deras syn på den egna undervisningens potential och hinder för lärande har fokuserats.  Studien har utgått från tre frågeställningar: 1) Hur förhåller sig sfi-lärarna till specialpedagogisk kompetens? 2) Hur ser sfi-lärarna till och på elevernas behov? Och slutligen 3) Hur är lärarnas syn på den egna yrkesrollen? Det är författarens tolkning i kombination med förförståelsen av kontexten, och av utsagorna, som utgjort den hermeneutiska analysen i studien. Det är en svår och utmanande roll att arbeta som sfi-lärare med kortutbildade elever. Samtidigt som lärarna i studien trivs i yrkesrollen och med eleverna är de medvetna om att det är en krävande uppgift. Eleverna som har kort eller ingen utbildningsbakgrund har behov av en extra anpassad undervisning. Det finns behov som lärarna ser men inte alltid har verktyg, strategier eller kompetens för att tillgodose i undervisningen. Sfi-lärarna ser på elevernas behov som något som är tillskrivet eleven, men inte det sociala sammanhanget. Utifrån sin kompetens och de resurser som finns gör lärarna sitt yttersta för att möta eleverna och individualisera undervisningen. Lärarna är medvetna om vilken central roll de har för eleverna. De är även oerhört engagerade i att det ska gå bra för eleverna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Lundin, André, Helena Blom, and Ellinor Stenbäck. "Specialpedagogik inom den allmänpedagogiska kompetensförmedlingen vid Malmö högskola." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30953.

Full text
Abstract:
Vi valde att belysa hur förmedlingen av specialpedagogisk kunskap fungerar praktiskt vid Malmö högskola (MAH) utifrån lärarutbildningens ideologiska samt teoretiska perspektiv. För att kunna genomföra detta valde vi att arbeta utifrån skollag samt styrdokument. Studiens syfte var att genom en enkätundersökning samt intervjuer få en överblick av kunskapsfältet allmänpedagogik och specialpedagogik vid Malmö Högskola. Studiens första datainsamling bestod av en enkätundersökning med sammanlagt 152 stycken lärarstudenter vid MAH. Utifrån svaren från enkätundersökningen valde vi att utföra fyra stycken intervjuer med utbildningschef, ställföreträdande områdeschef, enhetschef samt huvudämnesansvarig vid MAH. Enkätundersökningen påvisade att studenterna fått varierande kunskaper genom sina huvudämnen i relation till det specialpedagogiska kunskapsfältet.Intervjuerna med personal på MAH hjälpte oss att första denna problematik och gav nya infallsvinklar till hur denna problematik har kunnat uppstå.Vi valde att undersöka bredden på det specialpedagogiska kunskapsfältet på MAH. En allmän kurs i specialpedagogik är under betänkande. Detta innebär att den kompetens vi efterfrågar i så fall kommer att förmedlas. En integrering av en specialpedagogisk kurs i den allmänna lärarutbildningen kan bidra till att samarbetet mellan pedagog och specialpedagog inom utbildningen stärks.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Fransson, Carina, and Anneli Jessen. "Tillgång och kompetens kring kompensatoriska hjälpmedel." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35313.

Full text
Abstract:
Fransson, Carina & Jessen, Anneli (2010). Tillgång och kompetens kring kompensatoriska hjälpmedel (Availability and competence on assistive technology). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med undersökningen är att kartlägga om elever med dyslexi har de kompensatoriska hjälpmedel som SKED anser att de behöver samt om eleven, elevens föräldrar och speciallärare/specialpedagoger har den kompetens som krävs för att ge eleven möjlighet att kunna använda dessa hjälpmedel optimalt.Vi har gjort en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt har vi genomfört 12 intervjuer med fyra elever, fyra föräldrar och fyra specialpedagoger från tre grundskolor i två kommuner.Kartläggningen visade att i den ena kommunen var tillgången till kompensatoriska hjälpmedel bra, utifrån SKED:s rekommendationer. I den andra kommunen var tillgången inte bra, utifrån SKED:s rekommendationer. Det var skillnader mellan de olika skolorna, vilket gav eleverna med dyslexi olika förutsättningar att lyckas med sitt skolarbete. Det framkom också att samtliga elever, föräldrar och specialpedagoger ansåg sig sakna utbildning på kompensatoriska hjälpmedel.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Götulf, Emma, and Hanna Larsson. "Spindeln i nätet : En studie om specialpedagogens specifika kompetens i arbetet med extra anpassningar." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15520.

Full text
Abstract:
Studiens syfte var att bidra med kunskap om och synliggöra specialpedagogens specifika kompetens i arbetet med extra anpassningar. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån en forskningsfråga som berör hur specialpedagogens specifika kompetens framträder i arbetet med extra anpassningar i och utanför klassrummet. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använde, totalt intervjuades fem specialpedagoger verksamma i grundskolan F-6. Resultatet av den empiriska studien som vi gjort visar specialpedagogens specifika kompetens är komplex och handlar om att specialpedagogen måste ha kompetens att hantera många olika uppgifter och då på olika sätt och i olika sammanhang. I och utanför klassrummet, verkar specialpedagogen som spindeln i nätet i arbetet med extra anpassningar dock skiljer sig rollen åt beroende på hur specialpedagogens specifika kompetens används på de olika skolorna. Det förekommer att specialpedagogen undervisar elever både enskilt och i grupp och att hen tillhandahåller kompensatoriska hjälpmedel som ett led i att anpassa. Specialpedagogen arbetar även som kvalificerad samtalspartner när det gäller extra anpassningar främst genom att då vara rådgivande eller utgå ifrån en frågeställning. För att specialpedagogen ska erhålla en helhetssyn kring elevers behov av insatser har denna också en observerande och kartläggande roll i klassrummet.  Utanför klassrummet, på organisationsnivå, arbetar specialpedagogen med implementering, skapande av rutiner samt att verka för en helhetssyn. Specialpedagogen har även en del i dokumentation, uppföljning och utvärdering. Dock står inte specialpedagogen ensam i arbetet med extra anpassningar utan samarbete sker med både ledning, skolpersonal och till viss del även vårdnadshavare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Fricker, Madeleine, and Carina Malmqvist. "Jag ser ju inte det de ser...jag ser andra saker : Specialpedagoger beskriver sin specialpedagogiska kompetens och sina förutsättningar att utföra specialpedagoguppdraget." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25666.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att beskriva och analysera hur specialpedagogers formella kompetens motsvarar de förväntningar på praktisk yrkeskompetens som specialpedagogerna möter från olika aktörer i skolans vardagsverksamhet. Vi använder oss av en kvalitativ metod och intervjuer för att undersöka vårt fält. I vår studie ingår nio intervjuer med specialpedagoger, verksamma i kommunala skolor, fristående skolor eller central elevhälsa. Forskning har visat att specialpedagoger ofta möter förväntningar på att de ska arbeta direkt med stöd mot elever och att skolor ofta har en kategorisk syn på skolsvårigheter. Nyare forskning har även visat att få professioner, utöver specialpedagogerna själva, i skolan anser att specialpedagoger ska arbeta övergripande med organisation samt skolutvecklingsfrågor. Forskning har också visat att specialpedagoger ofta saknar mandat från ledning för hela sitt uppdrag och att de sällan har den strategiska position, exempelvis i ledningsgrupp, i organisationen som de skulle behöva för att lyckas med uppdraget. Studiens resultat visar att faktorer som respondenterna beskriver som avgörande för huruvida de har förutsättningar att utnyttja sin kompetens till fullo är framför allt en ledning som är medveten om specialpedagogens kompetens och har en vision om en inkluderande skola. Vidare så visar studien att det för skolanställda specialpedagoger även är en stor fördel att ingå i en ledningsgrupp eller ha en ledningsfunktion då det skapar bättre förutsättningar för specialpedagogerna att arbeta organisatoriskt samt närmre samverkan med ledning. De centralt anställda specialpedagoger i studien, som alltså arbetar mot skolor men som extern specialistkompetens, har större möjligheter att utnyttja sin fulla kompetens. Studien tyder också på att de skolanställda specialpedagogerna ofta måste kompromissa och att de får en roll som i mycket liknar speciallärarens på så sätt att de ofta arbetar kompensatoriskt med elever samt fungerar som rådgivare. Specialpedagogerna i studien uttrycker tydligt sitt relationella perspektiv på svårigheter men beskriver hur de ofta möter en kategorisk syn på skolsvårigheter från andra aktörer på arbetsplatsen, i synnerhet pedagoger.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Flank, Anna, and Ann-Christin Karlsson. ""Vi är i början av allt kan man säga" : En studie av en grundskolas pågående förändringsarbete om stärkt digital kompetens ur specialpedagogiskt perspektiv." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144770.

Full text
Abstract:
Studiens syfte var att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka ett pågående förändringsarbete på en fristående grundskola i mellersta Sverige. Förändringsarbetets mål är att ställa om skolans organisation för att kunna möta regeringens nya krav, gällande stärkt digital kompetens, som skrevs in i skolans styrdokument 2017. I studien tillämpades sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Mixed methods användes för datainsamlingen. En enkätundersökning riktad till skolans samtliga lärare gjordes, för att kartlägga skolans nuvarande digitala lärmiljö. Sedan gjordes semistrukturerade intervjuer med lärare, specialpedagog och rektor. Resultaten visade att såväl tillgång som användande av digitala verktyg skiljde sig åt mellan skolans stadier, där lågstadiet hade den lägsta tillgången. Digitala verktyg införskaffades, men kompetensutbildning har hittills inte getts. Vidare visar resultaten exempel på en samarbetande kultur, samtidigt som vissa uttrycker ensamhet i förändringsarbetet. I studien identifieras ett antal nyckelfaktorer som påverkar förändringsarbetets kapacitet: tid, kompetensutbildning, ekonomi, ledarskap och organisationens struktur. Lärarna och specialpedagogen ser att specialpedagogens roll och arbete kommer att förändras med ökad digitalisering, samt anser att digital teknik kan användas för att stötta elever i behov av särskilt stöd. En önskan finns om en framtida specialpedagogisk kompetens innefattande kunskap om hur IT kan användas. Denna kunskap kan enligt lärarna i studien leda till ökad inkludering.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Larsson, Frida. "Behovet av specialpedagogen i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42025.

Full text
Abstract:
Larsson, Frida (2021). Behovet av specialpedagogen i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Studiens resultat förväntas ge en inblick i hur specialpedagogerna i undersökt kommun uppfattar förskolans behov av utomstående insatser. De 18 specialpedagoger som via enkät har deltagit i studien har fått ge svar kring verksamhetens dilemman i form av bland annat gruppstorlek och kompetens.   Syftet med studien var att undersöka vad som leder till att förskolorna inom undersökt kommun tar kontakt med de specialpedagogiska teamen. Ett mer övergripande syfte för uppsatsen var att få mer kunskap kring vilka insatser förskolan är i behov av från utomstående och vad specialpedagogerna i teamen kan bistå med. Vilka insatser anser de specialpedagogiska teamen att verksamheterna söker stöd kring?   Empirin har tolkats utifrån det relationella och det kategoriska perspektivet (Persson, 1998) men också utifrån systemteorin (Öquist, 2016).   Resultatet visar att specialpedagogerna arbetar förebyggande och relationellt samt att förskolorna behöver stöd med bland annat kommunikation och språksvårigheter. Resultatet visar också att det behövs mer kunskap i specialpedagogik och en högre kompetens hos fler utbildade i förskolan. Det framkommer även att barngrupperna på grund av olika påverkansfaktorer anses vara för stora i förhållandet till barns behov av särskilt stöd.   Förskolan är i stort behov av specialpedagogens kompetens i form av insatser kring bland annat språkproblematik och förebyggande arbete med vårdnadshavare. Barngruppens storlek är tydligt avgörande för personalens möjligheter att tillgodose det stöd som en del barn är i behov av samt att förskolan behöver fler utbildade.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Lindqvist, Agneta, and Ann-Charlotte Pettersson. "Begreppsförståelse - Förutsättningar för elever i matematiksvårigheter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30326.

Full text
Abstract:
Syftet med arbetet är att undersöka och kartlägga pedagogers uppfattning och erfarenhet av vad som ger elever i matematiksvårigheter en ökad be-greppsförståelse och därmed bättre förutsättningar att lösa matematiska problem.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om begreppsförståelse. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer ville vi se vilka grundläggande förutsättningar och arbetssätt/strategier som gynnar begreppsförståelsen hos elever i matematiksvårigheter. Vi ville också se vilka hinder som peda-goger möter i arbetet med att utveckla begreppsförståelsen hos elever i ma-tematiksvårigheter.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att om re-surser prioriteras så att en elev i matematiksvårigheter får arbeta språkligt aktivt med varierat arbetssätt i en liten grupp under ledning av en kompe-tent pedagog/specialpedagog, har han/hon goda förutsättningar att nå en ökad begreppsförståelse.
Understanding of Concepts. Prerequisites of pupils with difficulties in mathematics
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Elin, Gustafsson. "Barn i behov av stöd-och deras rättigheter : Demokrati och barns rättigheter i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43787.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Abrahamsson, Terese. "Specialpedagogiska insatser för förskolebarn som behöver extra stöd i sin sociala kompetens : En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningar om barns socialakompetens och betydelsen av anknytning och lek." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105771.

Full text
Abstract:
The aim of this study was to describe and analyse nine pedagogues understandings and experiences of preschools work with early childhood interventions and special education for children in need of extra support in their social skills, from a special educational approach. Data was collected by qualitative interviews and the collected material was analysed with the phenomenological approach.The result was analysed through systems theory and three perspectives on special education. The major result showed that attachment is a concept that all respondents seemed to think were important in preschool and the foundation of every child's development. Attachment should permeate the entire preschool environment. The definition of social skills in children was for example requirements of various abilities where components such as turn-taking, consideration,communication and empathy where important. Interaction and collaboration was also important.The play of the children was a good activity and a good opportunity to train social skills, as playsituations clearly demonstrates the abilities required and the unique needs of each child. It was important that educators were present and even participating, in play by introducing, guiding,explaining and interpreting rules in playsituations. Special education is about a systematic approach by including time for teachers to reflect and adapting communication, relationships and indoorenvironments in preschools.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Mauritsson, Ann-Margret, and Camilla Westerberg. "Specialpedagogik i förskolans verksamhet : en studie om hur pedagoger och specialpedagoger beskriver bemötandet av barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7703.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor för att få svar på detta. Fyra förskollärare och två specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det är barn som har någon slags svårighet eller som är i behov av lite mer stöd än andra barn. Det framkom även att de anser att alla barn är i behov av särskilt stöd någon gång. Det pedagogerna betonade var att se barnens behov och möjligheter till utveckling ur ett individuellt perspektiv. Samtliga tillfrågade pedagoger på förskolan betonar vikten av stöd och hjälp av specialpedagogerna. I undersökningen framkom det även vilka faktorer som pedaogerna och specialpedagogerna anser ligga bakom ett behov av särskilt stöd.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography