Academic literature on the topic 'Specialpedagogiska metoder'

Syftet med studien är att undersöka om respondenterna använder kommunikativa metoder, i sådant fall vilka kommunikativa metoder används samt hur personalen motiverar sina val och i vilken utsträckning metoderna används. Utgångspunkten i vår studie grundades på upplevelsen av att kommunikativa metoders användningsområde inom förskolan skiljer sig åt mellan Sverige och internationellt.    Studien baseras på en digital enkätundersökning som presenterar både kvalitativa och kvantitativa data som tolkats och analyserats utifrån teoretiska perspektiv, det kompensatoriska-, kritiska-, relationella samtkategoriska perspektivetoch det centrala begrepp som använts är inkludering, samtliga perspektiv och begreppet är kopplade till det specialpedagogiska fältet.   I bakgrunden presenteras empiriskt resultat från internationella studier som behandlar olika kommunikativa metoder i relation till barn inom autismspektrum. I resultatet framgår det att respondenterna använder kommunikativa metoder, främst TAKK och bildstöd, och att de i stor utsträckning använder olika metoder gentemot hela barngruppen. Resultatet visar att det framförallt är TAKK och bildstöd som är de kommunikativa metoder som används i verksamheterna. Därutöver påvisar resultatet förekomsten av varierande metoder riktat mot hela barngruppen. Arbetssättet som framgår i resultatet präglas av det relationella- och kritiska perspektivet (Palla, 2011 & Nilholm 2003,2006). Studiens avslutande diskussion lyfter fram tydliga skillnader mellan hur användandet av kommunikativa metoder tillämpas baserat på de internationella studierna samt det resultat som framkommit i denna studie.

Studiens syfte och innehåll handlar om vilka elever som pedagoger i skolan definierar som avvikande elever och vilka metoder som specialpedagogen använder för att utreda elevens behov samt hur dessa val av metoder påverkar eleven. Intervjupersonerna var specialpedagoger   I de specialpedagogiska svaren kan man klart se att pedagogernas uppfattning av begreppet avvikande grundade sig på pedagogernas egen tolkning av normalitet. Fastän de flesta specialpedagogerna ansåg att avvikelserna hos eleverna berodde på skolans miljö och organisation så blir eleven bärare av problemen och pedagogerna definierade vilka elever som var avvikande   Samtliga sex specialpedagoger använde klassrumsobservationer som metod och var överens om att eleverna skulle vara inkluderade i den vanliga klassen. Utav de sex kommuner som ingick i denna studie så är det endast en kommun som levde upp till denna inkluderingstanke.

Johansson, A (2007) Bra metoder för alla – livsnödvändigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). Lärarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation på A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillämpas som stöd/hjälp till elever inom A-skolan. Min studie är en intervjustudie där två olika grupper, en grupp som själva upplevt studiesituationen på A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas. Studien har sin utgångspunkt i en skola för personer med neuropsykiatriska funktionshinder i Mellansverige. Detta gör studien begränsad. Resultatet av min studie visar vikten av att pedagogen är kunnig, uppfinningsrik, flexibel och har en vilja att göra studiesituationen så bra som möjligt för individen. Även vikten av att det är behovet som styr utformningen av undervisningen påvisas.

Autism är ett livslångt handikapp som ställer stora krav på familj, skola, sjukvård samt övriga personer som på olika sätt kommer i kontakt med dessa barn. Pedagoger och vårdare behöver medvetandegöras om sina föreställningar eftersom dessa styr bemötandet. Målet för behandlingen är målmedveten träning eftersom förmåga till social inlevelseförmåga mer eller mindre saknas hos såväl barn som vuxna med autism.

Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som fanns för att främja utvecklingen av barn med autism, samt vilken påverkan dessa metoder hade på barn- vårdarrelationen.

Litteraturstudien var en granskning och en sammanställning av ett specificerat forskningsområde/ämne. Resultatet visade på att vårdare som använt sig av specialpedagogik i hemmet upplevde att relationen till barnen förbättrades. Genom att familjerna erbjöds undervisning om olika metoder för specialpedagogik påverkades barnen med autism på olika positiva sätt. Vårdarna rapporterade minskad stress, ökad trygghet samt förbättrad kommunikationsförmåga hos barnen. Andra positiva resultat var förbättrad social interaktion, ökad förmåga att visa empati, bättre konversationsteknik, ökad förmåga till generalisering, samt minskade negativa beteenden som aggression och självdestruktivitet. Specialpedagogik i hemmet innebar att en positiv inlärningssituation skapades i barnets kontext. Familjen fick därmed tillgång till metoder som motverkade negativa beteendemönster och som främjade barnets utveckling, samspel och interaktion. Metoderna skulle med fördel kunna användas av vårdpersonal i olika situationer, lärare, samt av övriga som på olika sätt kommer i kontakt med barn med autism.

Autism is a life-long handicap with great demands on all that are involved with children with this disorder. Teachers and parents need to become conscious of their own convictions as these are crucial to the way they approach the child. The aim of the therapy is to establish a goal-oriented training programme, since the ability for empathy in social behaviour is more or less absent in both children and adults with autism. The aim of the study of literature on this subject was to highlight existing methods to stimulate the development of children with autism, as well as the results these methods had on the child-parent relationship. The study of literature was established within a specified area of research. The result demonstrated that parents using remedial teaching methods within the family environment experienced a better relationship with the children. By giving the families access to different remedial teaching methods, the children with autism were affected in various positive ways. Those in charge of the children reported diminished stress symtoms, an increased feeling of security, and an improved ability of communication in the children. Other positive results were improved social interactions, improved ability to show empathy, better conversational techniques, improved ability to generalise a subject, as well as less aggressive and self-destructive behaviour. Remedial teaching methods within the family environment meant that a positive learning situation was created within the context of the child. In this way, families were given methods that lessened negative behavioural patterns and that promoted the development of interaction in the child. These remedial methods could well be used by all categories of nurses, teachers, and others who may encounter children with autism.

Sammanfattning

Studien initierades av att det är många elever i dagens grundskola som inte uppnår målen i svenska trots specialpedagogiska insatser.

Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte når målen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.

Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer på fyra olika skolor i en svensk kommun.

Respondenterna är utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslärare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivå. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.

Resultatet av studien pekar åt att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god självkänsla och bra hjälpmedel är framgångsfaktorer som enligt respondenterna leder till att många elever i behov av särskilt stöd når grundskolans kunskapsmål i svenska.

Syftet med undersökningen var att se om lekarbetsmetoden är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och/eller svårigheter med sociala relationer. Jag ville också få svar på om koncentrationsförmågan och förmågan till att etablera fungerande sociala relationer förbättras positivt hos barn/elever genom lekarbete. Jag undersökte pedagogers uppfattningar om och resultaten av lekarbete på några av dessa barn via intervjuer med lekpedagoger och andra pedagoger kring barnet och tog del av utvärderingar och lekschema som lekpedagoger förmedlade. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning på att lekarbete är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och sociala relationssvårigheter och att koncentrationsförmågan och sociala relationer i hög grad förbättrats positivt hos barnet/eleven genom lekarbete.
The purpose of this study was to see if play pedagogy is an effective method for children with difficulties in ability to concentrate and social relations. I also wanted to know if the ability to concentrate and ability to establish functional social relations had improved positively during the period with play pedagogy. I examined pedagogue point of view about and the results of play pedagogy concerning some of these children using interviews with play pedagogue and other pedagogue working with the child and take part in some of evaluations and play timetable as pedagogue mediate. Conclusively the results of my examination point out that play pedagogy is an effective method for children with difficulties in concentration ability and that social relations has improved to a high degree and in a positive way for children/pupils with play pedagogy.

Arbetet med detta examensarbete har varit att undersöka om FMT (Funktionsinriktad Musikterapi) kan vara ett komplement till den traditionella specialpedagogiska undervisningen i grundskolan. FMT kan kort beskrivas som ett arbete med motorisk utveckling. Motoriken är av betydelse för individens utveckling och förmåga till inlärning. Skolverket har kommit fram till att barn i behov av stöd inte alltid får rätt sorts stöd och försöker genom olika förändringar att komma tillrätta med detta.

 

Examensarbetet innehåller resultat av praktikarbeten med två barn som tidigare av olika anledningar givit klasslärarna ”huvudbry”. Barnen som även under perioden fått traditionell specialpedagogisk undervisning, har utvecklats mycket positivt. Klasslärarna är eniga om att mitt arbete med FMT har varit en bidragande orsak till barnens utveckling.

Arbetet med detta examensarbete har också inriktats på att tydliggöra vad FMT är.

Syftet med följande arbete var att få en bild av hur tio specialpedagoger, på olika skolor i två kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ta reda på deras metoder, arbetssätt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frågeområden: Kartläggning, arbetssätt och metoder, kompensatoriska hjälpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jämförde vi med aktuell forskning inom samma område. Sammanfattningsvis visade vårt arbete på att specialpedagogers arbetssätt varierar och det ser olika ut på olika skolor. Tidig kartläggning av elevers kunskaper var viktiga. Både normerade och icke normerade tester förekom. Gemensamt för de intervjuade specialpedagogerna var att deras yrke krävde kunskap om flera olika metoder för att kunna möta varje elevs individuella behov. Kompensatoriska hjälpmedel användes inte så mycket på de undersökta skolorna, vilket delvis berodde på resursbrist men också att några av de intervjuade ansåg att dessa hjälpmedel lämpade sig bättre för de äldre eleverna. Det var också viktigt enligt specialpedagogerna att stärka elevernas självkänsla för ett bra lärande. Olika svårigheter hos eleverna krävde också olika organisation av det specialpedagogiska stödet. Vi fann att specialpedagogerna arbetade med en till en undervisning, små grupper eller med handledning för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd.

I skolan finns många barn med ADHD-diagnos eller koncentrationssvårigheter. Som lärarekan det vara en utmaning att ge dessa barn de bästa förutsättningarna för kunskapsutveckling.Inom specialpedagogiken talas det om två perspektiv för att som lärare möta dessa elever.Dels kan det handla om ett mer kategorisk förhållningssätt till eleverna vilket kopplar sammansvårigheter med individen. En lösning på problemet kan då vara en utredning ochmedicinering för att råda bot på elevens bekymmer. Dels kan läraren inta ett mer relationelltförhållningssätt som tar hänsyn till individens omgivande miljö. Här handlar det om att seöver kvaliteten på verksamheten och hitta passande pedagogiska metoder för eleven iklassrummet. I examensarbetet intervjuas ett antal lärare för att på så sätt utreda vad dessaanser fungera i fråga om pedagogiska metoder. Detta för att presentera tänkbara tips förarbetet i framförallt klassrummet och diskutera dessa i relation till perspektiven.