Academic literature on the topic 'Specialpedagogiskt material'

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett laborativt material påverkar den kommunikationen som uppstår i klassrummet. Materialet handlar om tal i bråkform som ett verktyg i undervisningen. Avsikten var framförallt att se det ur ett specialpedagogiskt perspektiv hur elever påverkas av att arbeta med ett laborativt material. I skolans dagliga parktik skapas kommunikativa kontexter, dessa studeras i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, men det går även att undersöka hur dessa kontexter påverkar och är relaterade till varandra (Ahlberg, 2001). Materialet som används i studien är uppbyggt efter de olika faserna konkret, representativt, abstrakt och återberättande. Resultatet visade på att det laborativa materialet i sig inte skapar någon kommunikation. Det är när läraren skapar olika gruppkonstellationer som det både sker och inte sker kommunikation. Vår slutsats är att återberättandet och redovisningar på  tavlan med läraren som stöttar och för kommunikationen framåt påverkar hur eleverna kommunicerar i tal- och bildspråket. Läraren är det mest centrala faktorn i arbetet med ett laborativt material för att föra dialogen framåt

Forskning visar att barn i behov av särskilt stöd i förskolan ofta granskas, kartläggs och kategoriseras med resultat att svårigheter förläggs på det enskilda barnet. Studiens syfte var att kritiskt granska på vilket sätt det evidensbaserade ramverket Building Blocks skulle kunna vägleda pedagoger i specialpedagogiska situationer samt att få svar på vilka möjligheter och hinder ramverkets metoder och strategier har. Ramverket är ett skattningsmaterial som utgår från ett organisations-, grupp- och individperspektiv med fyra nivåer och åtta strategiområden. I studien redovisas fem vägledande samtal med nio pedagoger på tre avdelningar vilka tillämpats med en aktionsforskningsansats. Dessutom har både kvalitativa metoder såsom vägledande samtal och analys av empirisk datainsamling från de tre parallella fallstudier använts samt en kvantitativ metod i form av enkäter för att upptäcka mönster och utforma två teman. Vidare utfördes en korsanalys i syfte att finna likheter och skillnader mellan avdelningarnas arbetsprocess. Studien belyser ett relationellt respektive kategoriskt perspektiv, sociokulturellt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv samt teoretisk eklekticism. Resultatet indikerar tydligt att de vägledande samtalen gällande ramverket Building Blocks har haft betydelse för verksamhetens förändringsarbete på organisations-, grupp- och individnivå. Enkätresultatet visar att ramverket har bidragit med att vägleda pedagogerna till att stödja alla barn och varje barn.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger beskriver arbetet för att uppnå en inkluderande miljö i förskoleverksamheten där det finns barn i behov av särskilt stöd. Inledning Studien fokuserar på hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i de verksamheter där förskollärare och specialpedagoger intervjuats. Förskolan ska erbjuda alla barn en inkluderande miljö, oavsett kön, etiskt tillhörighet och pedagogiska behov. Frågor har riktats till såväl förskollärare och specialpedagoger på hur de gör för att barn i behov av särskilt stöd inkluderas. Metod Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer vilket innebär att de medverkande får stort utrymme att berätta utifrån specifika intervjufrågor. Totalt har fyra förskollärare och tre specialpedagoger från två kommuner medverkat i studien. Resultat Samtliga verksamheter som besökts försöker arbeta utifrån ett inkluderande synsätt. När behovet finns kontaktar de en specialpedagog som handleder pedagogerna i deras arbete med barngruppen. Det har framkommit att samtliga medverkande är nöjda över tillgången av specialpedagogiska material som till exempel bildstöd och tecken som stöd. Det som upplevs saknas är mer utbildad personal samt vidare utbildning kring specialpedagogik.

Syftet med följande arbete var att få en bild av hur tio specialpedagoger, på olika skolor i två kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ta reda på deras metoder, arbetssätt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frågeområden: Kartläggning, arbetssätt och metoder, kompensatoriska hjälpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jämförde vi med aktuell forskning inom samma område. Sammanfattningsvis visade vårt arbete på att specialpedagogers arbetssätt varierar och det ser olika ut på olika skolor. Tidig kartläggning av elevers kunskaper var viktiga. Både normerade och icke normerade tester förekom. Gemensamt för de intervjuade specialpedagogerna var att deras yrke krävde kunskap om flera olika metoder för att kunna möta varje elevs individuella behov. Kompensatoriska hjälpmedel användes inte så mycket på de undersökta skolorna, vilket delvis berodde på resursbrist men också att några av de intervjuade ansåg att dessa hjälpmedel lämpade sig bättre för de äldre eleverna. Det var också viktigt enligt specialpedagogerna att stärka elevernas självkänsla för ett bra lärande. Olika svårigheter hos eleverna krävde också olika organisation av det specialpedagogiska stödet. Vi fann att specialpedagogerna arbetade med en till en undervisning, små grupper eller med handledning för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att miljön och materialet har en stor betydelse för ett meningsfullt och utvecklande lekarbete. Miljön ska vara igenkännande och förutsägbar. Dock framkom ett behov av att uppdatera utrustningslistan. Även lekpedagogens eget förhållningssätt samt omgivningens kunskaper om lekarbete, inverkar på lekarbete som specialpedagogisk metod.
Syftet med följande arbete är att undersöka huruvida miljöns utformning och materialets beskaffenhet påverkar lekarbete som specialpedagogisk metod enligt verksamma lekpedagoger. Vi kommer även att undersöka vilken inverkan olika yttre förutsättningar får för lekarbete t ex ekonomi, kunskap och olika synsätt på barns relationer med sin omvärld.Arbetet ger en översikt av olika pedagogiska miljöer med hänseende av deras syn på miljö och material. Med hjälp av intervjuer ville vi uppmärksamma och synliggöra eventuella skillnader mellan olika aktiva lekpedagogers arbetsförhållanden när det gäller miljö och material för att kunna peka på vilka effekter dessa har på ett framgångsrikt lekarbete.

PAX i skolan is a Swedish translation of the practice PAX Good Behavior Game, which is developed from the classroom-based Good Behavior Game in order to create a peaceful and productive learning environment. PAX Good Behavior Game has variations and adaptations for different stages of development (Goodbehaviorgame, 2018), but the Swedish version of the practice, the enclosed material and the examples that are given in the manual are designed to fit students in the first, second and third grade. Through an education, teachers gain access to ten different tools that train students' prosocial abilities and self-regulation. Since the model in some Swedish schools also is used with students in fourth, fifth and sixth grade and there are plans to implement it in year 7, we found it interesting to study whether the content can be applied directly to older students or if it needs adaptions in some way. Our results show that teachers who work students in grades 4 - 7 believe that many of the tools would work better with older pupils if they were adapted in an age-appropriate manner. There are parts of the material that are perceived as childish, and other parts that might need to be adjusted to fit the organization for higher grades. Another element that is important for teachers when using the model is the time aspect. Many of the tools are timesaving when switching between different parts of a lesson and valuable teaching time can be utilized, while there are some tools that teachers experience take up too much time, and therefore these are not used as frequently as others. The result shows that teachers are of the opinion that most of the 10 tools would be more efficient with the elder pupils if they were adjusted in a more age-related way. Some parts of the material could be experienced as a bit childish, and other parts might be adjusted to fit the organisation for higher grades. The time aspect is an important factor to the teachers. Several of the tools contribute to make a lesson more time efficient and then save valuable moments in the classroom, while there are some of the tools that claim too much time and therefore not used as frequently as the others. In research, every single tool included in PAX works as an intact unity, which loses its efficiency if you remove or change any of the necessary components. There are some of the suggested age-related adjustments, that we find possible to make, while there are other cases where we find no good reasons to make the adjustment since some or several of the necessary components are lost.
PAX i skolan är en svensk översättning av arbetsmodellen PAX Good Behavior Game, som vuxit fram från det klassrumsbaserade Good Behavior Game och syftar till att skapa en positiv klassrumsmiljö präglad av trygghet och studiero för samtliga elever. PAX Good Behavior Game finns i olika variationer med anpassningar för elever i olika åldrar (Goodbehaviorgame, 2018), medan den svenska versionen av modellen, det medföljande materialet och de exemplen som tas upp i handboken för PAX i skolan riktar sig till lärare och elever i åk 1 – 3. Lärare får via en utbildning tillgång till tio olika evidensbaserade verktyg som tränar elevernas prosociala förmågor och självreglering, vilket ska bidra till en trygg och lugn klassrumsmiljö. Eftersom modellen även används på mellanstadiet på några skolor i Sverige och det i några kommuner finns planer på att implementera den i åk 7 fann vi det intressant att undersöka om innehållet direkt går att applicera på äldre elever eller om det föreligger goda skäl för någon form av åldersanpassning. Vårt resultat visar att lärare som undervisar elever i åk 4 - 7 anser att de flesta av de tio verktygen skulle fungera bättre med äldre elever om de anpassades på ett ålderadekvat sätt. Dels finns det delar i materialet som uppfattas lite för barnsligt, dels ser organisationen och lärsituationen annorlunda ut i högre årskurser och det behöver tas hänsyn till när modellen ska användas i åk 4 - 7. En annan faktor som spelar in för lärare när de ska använda modellen är tidsaspekten. Många av verktygen bidrar till att olika moment under en lektion blir tidseffektiva och värdefull undervisningstid kan tas tillvara, medan det finns några verktyg som lärarna upplever tar för mycket tid i anspråk, och därmed inte används lika frekvent som andra. Varje enskilt verktyg som ingår i PAX i skolan ses i forskningssammanhang som en intakt helhet som tappar sin effekt om någon av de nödvändiga komponenterna tas bort eller byts ut (Embry, 2008). Av de föreslagna åldersanpassningarna som presenteras i resultatet är det några som lever upp till detta kriterium och då gör vi bedömningen att åldersanpassning av materialet kan göras, medan det i andra fall inte föreligger goda skäl till åldersanpassning då något eller några för verktyget nödvändiga komponenter går förlorade. Att författa detta examensarbete har varit en utvecklande process där vi båda funnit kraft i det givande samarbetet oss emellan. Våra kunskaper har kompletterat varandra och vi är båda nöjda med slut­resultatet.

Inledning De barn som har en försenad språkutveckling av olika orsaker behöver ofta extra stöd i sitt språklärande. Förskollärare träffar barnen en stor del av dagen och är därmed en mycket viktig del i det språkstimulerande arbetet. För att barnen ska stöttas på bästa sätt behöver förskollärarna ha goda kunskaper när det gäller vilket språkområde som behöver tränas och vilket eller vilka språkutvecklande arbetssätt som är mest gynnsamma. Syfte Studiens syfte är att synliggöra förskollärarnas kunskaper om barns språkutveckling och hur de använder sig av sin kompetens för att stötta barn med en försenad språkutveckling. Metod Vald metod för studien är kvalitativa intervjuer. Sex verksamma förskollärare på olika förskolor har medverkat. Intervjusvaren har sedan transkriberats och innehållet har analyserats tematiskt. Resultat Resultatet av vår studie visar att de intervjuade förskollärarna känner ett stort ansvar för alla barns språkutveckling. När ett barn behöver extra träning försöker de göra detta till en inkluderande gruppaktivitet med flera barn. Språkträning är inte något som sker enbart vid planerade samlingar utan detta pågår hela dagen, i så väl leken och lässtunden som vid måltider och till och med på skötbordet. Deltagarna i vår studie anser att alternativ och kompletterande kommunikation är gynnsam för alla barn och ett bra komplement i det språkutvecklande arbetet. Signalerna på en försenad språkutveckling varierar stort, det finns många signaler som förskollärarna i studien är uppmärksamma på. Informanterna anser att en diagnos inte är viktig för barnets rätt till stöd men för att kunna ge rätt typ av stöd finns ett behov av mer kunskap. Specialpedagogen är en stor tillgång i det språkutvecklande arbetet.

Syftet med den här studien är att undersöka om och hur abakusen kan vara ett alternativt verktyg för elever med svårigheter i matematik. Sex intervjuer med matematiklärare har genomförts. En av dessa lärare arbetade på gymnasiet, tre på högstadiet och två på lågstadiet. Tre använder eller har använt abakusen och övriga tre har ingen erfarenhet av den. Studiens resultat visar att samtliga deltagare är positiva till att använda abakusen som ett alternativt verktyg för elever med svårigheter. De ansåg dock att matematiklärare behöver en bred kunskap om abakusen, för att arbeta med eleverna, och att det finns en kunskapströskel som eleverna behöver komma över för att lära sig hur abakusen fungerar. Studiens resultat visar också att de deltagande matematiklärarna anser att speciallärare har en betydelsefull roll att fylla i detta sammanhang, som rådgivare till lärare angående abakusens användning samt funktion. Detta, i kombination med att lärarna ger elever grunderna i matematik, leder till att elever med svårigheter i matematik lättare tar till sig kunskap i matematikämnet. Avslutningsvis diskuteras betydelsen av alternativa verktyg för elever som påvisar brister i matematiken samt speciallärares uppdrag att främja, förebygga och stödja elever i svårigheter.
The purpose of this study is to investigate if and how the abacus can be an alternative tool for students with mathematics difficulties. Six interviews with mathematics teachers have been conducted. One of these teachers worked in high school, three in high school and two in primary school. Three use or have used the abacus and the other three have no experience with it. The study's result show that all participants are positive about using the abacus as an alternative tool for students with difficulties. However, they felt that mathematics teachers needed a broad knowledge of the abacus to work with the students, and that there was a knowledge threshold that the students needed to come across to learn how the abacus works. The study's result also show that the participating mathematics teachers consider that special education teachers have an important role to play in this context, as advising teachers about the use and function of the abacus. This, in combination with the teachers giving the students the basics of mathematics, makes it easier for students with difficulties in mathematics to gain knowledge in the mathematics subject. Finally, the importance of alternative tools for students demonstrating shortcomings in mathematics, as well as specialist teachers' assignments to promote, prevent and support students in difficulties, is discussed.

This qualitative review aims to, through the curriculum theory, investigate mathematics teaching for pupils with autism spectrum disorder (ASD) in the southwest of Sweden. The focus has been on studying four teaching aspects in relation to pupils with ASD in mathematics.  Our review takes its primary source of information from interviews with special education teachers working in the southwest of Sweden. The informants have been selected based on four criteria; educated special education teachers, working in schools in the southwest of Sweden, working with pupils in primary school and the teachers needs to be selected from a minimum of three communities. The data has been collected through online interviews via email and the processing of the collected data has been made through an analysis of five steps. Additional data has been collected through a systematic literature search. The network based and the literary data are discussed and put in comparison to each other. The result of this review shows that schools in the southwest of Sweden uses methods and didactical aids that combines visual, auditory and tactical support that match the primal needs of pupils with ASD. The methods and/or materials the pupil gets is determined by the needs of each individual, with the regard that it may need updating as the pupil proceeds to the next level of understanding.