Academic literature on the topic 'Specialundervisning education with support'

Den lilla gruppen, stödundervisning, eller vad man nu kallar den är ett arbetssätt som en del skolor arbetar med för att ge barn i behov av extrastöd en lämplig form av undervisning. Den lilla gruppen bildas genom att elever från olika klasser samlas i ett särskilt undervisningsrum tillsammans med en lärare/pedagog/specialpedagog. Vilka är då de elever som placeras i den lilla gruppen och är dessa hjälpta av denna undervisningsform? I den undersökning jag genomförde genom intervjuer, fanns det två grupper av elever med svårigheter. Den ena gruppen bestod av elever med invandrarbakgrund och gick i liten grupp för att få svenskundervisning. Den andra gruppen bestod av elever som hade problem med matematiken. Jag kom fram till att eleverna i båda dessa grupper var hjälpta av arbetet i liten grupp. Det tyckte både de själva och pedagogerna. Jag sände också ut enkäter till rektorer för att se om de använde sig av arbetssättet liten grupp och vilka problem eleverna i dessa hade. Utifrån svaren har jag försökt se om dessa elever har möjlighet att bli hjälpta i liten grupp genom att läsa om problemen. De problem rektorerna angav var DAMP, ADHD, autism och koncentrationssvårigheter. Utifrån det jag läst om dessa problem kan jag se att vissa är hjälpta av arbetet i liten grupp medan andra inte är det.

The purpose of this study is to gain additional knowledge and a greater understanding of pupils experiences of joining a special teaching group.  The study focuses on pupils with special needs and the ambition has been to get a student perspective of how they perceive their education with special support. In addition, the study is concerned with how pupils perceive their special support and whether this has any relevance to their learning, development and future goals.

This study is based on Urie Bronfenbrenners theory The ecology of human development. The theoretical perspective highlights the interaction between the pupils and the school environment, which is important for development and learning. The study is based on a qualitative research method in the form of interviews. Ten pupils from two different municipalities have been interviewed.

The results show that pupils are positive to the special form of teaching in smaller groups and consider their present situation better than their earlier experience of regular curriculum in large classes. In the special education groups the pupils are able to acquire the knowledge and skills they need in order to achieve their future goals.

Uppsatsens syfte har varit att få ökad kunskap och större förståelse om elevers upplevelser av att gå in en särskild undervisningsgrupp. Studien handlar om elever i behov av särskilt stöd och utgångspunkten har varit att få ett elevperspektiv på hur de upplever sin skolgång med särskilt stöd och belysa deras positiva respektive negativa upplevelser om sin särskilda undervisningsform samt i den ordinarie undervisningen i sin dåvarande klass. Uppsatsen kretsar kring hur eleverna upplever sitt särskilda stöd och huruvida den har någon betydelse för deras lärande och utveckling. Dessutom huruvida eleverna känner att skolan erbjudit tillräckligt med resurser, för att uppnå deras framtida mål.

Uppsatsens teoretiska perspektiv belyser samspelet mellan eleven och dess närmiljöer vilket är betydelsefullt för att utveckling och lärande ska ske. Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Där tio högstadieelever från två olika kommuner har intervjuats.

Resultatet av studien visade att eleverna var mer positiva till den särskilda undervisningsformen i en mindre grupp än med den ordinarie undervisningen i stor klass. I den särskilda undervisningen kunde eleverna tillgodose sig kunskaper och färdigheter till skillnad från den ordinarie undervisningen. Den särskilda undervisningen i skolan har haft stor betydelse för deras framtida mål.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra gymnasieskolor i en kommun organiserar specialundervisning. Frågeställningarna är följande:

Hur ser de fyra gymnasieskolorna på specialundervisning?

Hur når skolorna elever i behov av särskilt stöd?

Vilka elever har i praktiken rätt till specialundervisning?

För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med de personer som ensamt eller tillsammans med andra ansvarade för specialundervisningen på de gymnasieskolor som valdes ut.

Trots att tidigare forskning påstår att inkluderande specialundervisning är det bästa så bedrivs idag i stort sett enbart segregerande specialundervisning på håltimmar och andra lediga tider.

Gymnasieskolorna har i stort sett samma syn på specialundervisning, emellertid är skillnaderna i deras sätt att upptäcka elever i behov av stöd stora. Vissa skolor genomför tester under första terminen av gymnasiet för att upptäcka elever i behov av stöd, medan andra skolor låter tiden utvisa var eleven ligger i sin utveckling.

I teorin har enligt skolorna alla elever rätt till specialundervisning, dock fokuseras det främst i praktiken på de elever med någon slags svårighet. För elever som är särbegåvade inom ett eller flera ämnen finns inga uppdrag inom specialundervisningen på de undersökta skolorna.

Vi har gjort en studie om motivation och motivationsarbete i grundskolans specialundervisning och särskolans undervisning. Rapportens syfte är att beskriva hur pedagogerna arbetar med motivation i grundskolans specialundervisning och i särskolan. Studien är genomförd i en medelstor stad och alla informanter är verksamma på samma skola. Vi har utfört den här studien med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och använt oss av semistrukturerade intervjuer. I dessa intervjuer framgick det att pedagogerna ansåg att det var viktigt att arbeta med motivation. Arbetssätten varierade till viss del, men ett av de mest framträdande för att skapa motivation var individanpassad undervisning, vilket även är ett arbetssätt som stöds i vår teoretiska bakgrund. Studien visar även att det finns en stor ekonomisk skillnad mellan särskolan och grundskolan, som till viss del kan påverka pedagogernas motivationsarbete.

Det har visat sig att inom specialpedagogiken finns det många motstridigheter. Åsikterna går isär om vilka lösningar som är bäst för elever i behov av särskilt stöd. Mitt syfte med uppsatsen är att genom en kvalitativ fallstudieinspirerad undersökning få insikt i hur man på en skola har valt att ge stöd till elever som är i behov av särskilt stöd. För att få en uppfattning om skolans alternativa undervisningsform har jag intervjuat berörda parter och dessutom gjort en observation. Den alternativa undervisningsformen är en liten undervisningsgrupp som har visat sig vara allt vanligare i grundskolan idag. De barn som blir aktuella har svårt att fungera i stor grupp. Resultatet i min undersökning visar att den alternativa undervisningsformen har stora möjligheter för just de här barnen men det går inte att generalisera och säga att verksamheten är bra för alla elever. Valet av metoder måste väljas utifrån varje elevs behov.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några elever upplever grundskolans specialundervisning. Detta gjorde jag genom att göra så kallade fokusgrupper, gruppintervjuer med elever om ett speciellt ämne. Ämnet som jag ville att de skulle diskutera var specialundervisningen i grundskolan.

Resultatet kom fram i olika tema som eleverna upplever som viktiga. Två teman dominerade elevernas upplevelser av specialundervisning, nämligen, förhållningssätt och skolmiljön som finns runt omkring eleverna, lokalerna dvs. deras arbetsmiljö.

Studiens resultat pekar på betydelsen av att lärare utvecklar en bra relation till eleven som man arbetar med, för att inlärning skall ske på bästa sätt. Vidare framkom att en bra lärare lyssnar och finns till hands, och då även om det gäller andra saker än skolämnen.

Eleverna i studien ger uttryck för att de är väl insatta i sin utveckling och vill ta ansvar för sitt skolarbete, men behöver också stöd och hjälp från sin lärare. De vill utvecklas åt rätt håll, vill se framsteg och vill kunna känna sig nöjda med sitt arbete.

I min uppsats så känner eleverna glädje då de får delta i specialundervisningen och får ämnena förklarade ”på ett språk de förstår”.

Slutsatsen är att eleverna känner sig nöjda med att de får hjälp med sina svårigheter, men att hur undervisningen fungerar är mycket beroende av relationen lärare – elev.

Nyckelord Specialundervisning, Upplevelser, Förhållningssätt, Miljö

The purpose with this study was to examine how some pupils experience special needs education in compulsory school. I did this by conducting so called “focus groups” and group interviews with pupils from special teaching.

The result was displayed in different themes which the pupils themselves experience as important. The major theme was relations and social codes in their surrounding environment. The pupils stress the fact that good teacher-student relations to facilitate their learning. To the pupils a good teacher is someone that can listen and understand them even when it comes to other subjects that are not school related situations. The pupils are well aware of their progress and take full responsibility for their own school work but are still in need of help and support from their teacher. They want to develop in the right direction and want to succeed and be satisfied with their work in school.

The conclusion is that the pupils feel satisfaction when it comes to the help they receive due to their difficulties, but how the teaching is working depends very much on the teacher-student relations.

Keywords Special Need Education, Experiences, Relations, Enviroment

Mitt syfte med studien har varit att få en inblick i hur en skola valt att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på hur arbetet går till samt att belysa arbetssättet ur olika perspektiv. Jag har valt att göra en kvalitativ studie för att få fram så relevant information som möjligt om arbetssättet. Jag har observerat och intervjuat personer som är involverade i arbetssättet och har på så vis kunnat bilda mig en uppfattning om vad de tycker om metoden som skolan förespråkar. Resultatet visar att alla berörda personer tycker att arbetssättet är bra. Genom ett medvetet förhållningssätt och strukturerade dagar har pedagogerna skapat ett gott inlärningsklimat som gett resultat i skolarbetet. Min slutsats är att arbetssättet verkar vara en bra lösning i arbetet med barn i behov av särskilt stöd.

Denna studie syftar till att åskådliggöra och jämföra arbetet med matematiksvaga elever i några skolor i Portugal och Sverige. Arbetet innehåller en litteraturgenomgång där tidigare forskning om ämnet matematiksvårigheter behandlas, vilka definitioner och orsaker som finns samt vilka åtgärder forskare föreslår. Arbetet innehåller även en empirisk del. Fyra speciallärare/specialpedagoger i Östergötland i Sverige har intervjuats kring hur de arbetar med elever med matematiksvårigheter i de lägre årskurserna i grundskolan. De intervjuerna har sedan jämförts med intervjuer med två lärarutbildare, en speciallärare, en specialpedagogutbildare och en klasslärare i Portoområdet i Portugal.

Resultatet av intervjuerna är att arbetet kring matematiksvaga elever i Portugal inte skiljer sig så mycket från arbetet med matematiksvaga elever i Sverige. Den viktigaste skillnaden är att speciallärare inte arbetar med elever med allmänna matematiksvårigheter i Portugal, de problemen ska klassläraren klara av.

Det material och de metoder man använder sig av i de båda länderna skiljer sig åt mycket lite. Både i Sverige och i Portugal är organisationen uppbyggd så att matematiksvaga elever fångas upp tidigt, men båda länderna kan bli bättre på det om lärarna skulle få eller ta sig mer tid.

Denna uppsats belyser frågan om hur det särskilda stödet på en högstadieskola upplevs av och fungerar för elever och lärare. Vi försöker även definiera begreppet ”elever i behov av särskilt stöd”. Detta har vi gjort genom att intervjua fem lärare samt genom en enkätundersökning av elever i tre klasser på skolan.

Skolverket har genom sina inspektioner kommit fram till att vart fjärde rektorsområde behöver förbättra sina insatser för att kunna tillgodose elevers behov av särskilt stöd. Så var även fallet för den skola där undersökningen gjordes.

Det resultat vi fick genom våra undersökningar påvisade att lärare och elever inte var helt nöjda med skolans insatser på området överlag. De flesta tyckte att mycket kunde göras bättre. Fallskolan är på väg mot integration, dvs. att alla elever får hjälp inom klassens ramar. Det är dock fortfarande mycket kvar att göra, både inom resursfördelning och inom lokaliteterna, för att stödet ska nå ut till alla elever som behöver det.