Dissertations / Theses on the topic 'Specialundervisning education with support'

Den lilla gruppen, stödundervisning, eller vad man nu kallar den är ett arbetssätt som en del skolor arbetar med för att ge barn i behov av extrastöd en lämplig form av undervisning. Den lilla gruppen bildas genom att elever från olika klasser samlas i ett särskilt undervisningsrum tillsammans med en lärare/pedagog/specialpedagog. Vilka är då de elever som placeras i den lilla gruppen och är dessa hjälpta av denna undervisningsform? I den undersökning jag genomförde genom intervjuer, fanns det två grupper av elever med svårigheter. Den ena gruppen bestod av elever med invandrarbakgrund och gick i liten grupp för att få svenskundervisning. Den andra gruppen bestod av elever som hade problem med matematiken. Jag kom fram till att eleverna i båda dessa grupper var hjälpta av arbetet i liten grupp. Det tyckte både de själva och pedagogerna. Jag sände också ut enkäter till rektorer för att se om de använde sig av arbetssättet liten grupp och vilka problem eleverna i dessa hade. Utifrån svaren har jag försökt se om dessa elever har möjlighet att bli hjälpta i liten grupp genom att läsa om problemen. De problem rektorerna angav var DAMP, ADHD, autism och koncentrationssvårigheter. Utifrån det jag läst om dessa problem kan jag se att vissa är hjälpta av arbetet i liten grupp medan andra inte är det.

The purpose of this study is to gain additional knowledge and a greater understanding of pupils experiences of joining a special teaching group.  The study focuses on pupils with special needs and the ambition has been to get a student perspective of how they perceive their education with special support. In addition, the study is concerned with how pupils perceive their special support and whether this has any relevance to their learning, development and future goals.

This study is based on Urie Bronfenbrenners theory The ecology of human development. The theoretical perspective highlights the interaction between the pupils and the school environment, which is important for development and learning. The study is based on a qualitative research method in the form of interviews. Ten pupils from two different municipalities have been interviewed.

The results show that pupils are positive to the special form of teaching in smaller groups and consider their present situation better than their earlier experience of regular curriculum in large classes. In the special education groups the pupils are able to acquire the knowledge and skills they need in order to achieve their future goals.

Uppsatsens syfte har varit att få ökad kunskap och större förståelse om elevers upplevelser av att gå in en särskild undervisningsgrupp. Studien handlar om elever i behov av särskilt stöd och utgångspunkten har varit att få ett elevperspektiv på hur de upplever sin skolgång med särskilt stöd och belysa deras positiva respektive negativa upplevelser om sin särskilda undervisningsform samt i den ordinarie undervisningen i sin dåvarande klass. Uppsatsen kretsar kring hur eleverna upplever sitt särskilda stöd och huruvida den har någon betydelse för deras lärande och utveckling. Dessutom huruvida eleverna känner att skolan erbjudit tillräckligt med resurser, för att uppnå deras framtida mål.

Uppsatsens teoretiska perspektiv belyser samspelet mellan eleven och dess närmiljöer vilket är betydelsefullt för att utveckling och lärande ska ske. Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Där tio högstadieelever från två olika kommuner har intervjuats.

Resultatet av studien visade att eleverna var mer positiva till den särskilda undervisningsformen i en mindre grupp än med den ordinarie undervisningen i stor klass. I den särskilda undervisningen kunde eleverna tillgodose sig kunskaper och färdigheter till skillnad från den ordinarie undervisningen. Den särskilda undervisningen i skolan har haft stor betydelse för deras framtida mål.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra gymnasieskolor i en kommun organiserar specialundervisning. Frågeställningarna är följande:

Hur ser de fyra gymnasieskolorna på specialundervisning?

Hur når skolorna elever i behov av särskilt stöd?

Vilka elever har i praktiken rätt till specialundervisning?

För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med de personer som ensamt eller tillsammans med andra ansvarade för specialundervisningen på de gymnasieskolor som valdes ut.

Trots att tidigare forskning påstår att inkluderande specialundervisning är det bästa så bedrivs idag i stort sett enbart segregerande specialundervisning på håltimmar och andra lediga tider.

Gymnasieskolorna har i stort sett samma syn på specialundervisning, emellertid är skillnaderna i deras sätt att upptäcka elever i behov av stöd stora. Vissa skolor genomför tester under första terminen av gymnasiet för att upptäcka elever i behov av stöd, medan andra skolor låter tiden utvisa var eleven ligger i sin utveckling.

I teorin har enligt skolorna alla elever rätt till specialundervisning, dock fokuseras det främst i praktiken på de elever med någon slags svårighet. För elever som är särbegåvade inom ett eller flera ämnen finns inga uppdrag inom specialundervisningen på de undersökta skolorna.

Vi har gjort en studie om motivation och motivationsarbete i grundskolans specialundervisning och särskolans undervisning. Rapportens syfte är att beskriva hur pedagogerna arbetar med motivation i grundskolans specialundervisning och i särskolan. Studien är genomförd i en medelstor stad och alla informanter är verksamma på samma skola. Vi har utfört den här studien med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och använt oss av semistrukturerade intervjuer. I dessa intervjuer framgick det att pedagogerna ansåg att det var viktigt att arbeta med motivation. Arbetssätten varierade till viss del, men ett av de mest framträdande för att skapa motivation var individanpassad undervisning, vilket även är ett arbetssätt som stöds i vår teoretiska bakgrund. Studien visar även att det finns en stor ekonomisk skillnad mellan särskolan och grundskolan, som till viss del kan påverka pedagogernas motivationsarbete.

Det har visat sig att inom specialpedagogiken finns det många motstridigheter. Åsikterna går isär om vilka lösningar som är bäst för elever i behov av särskilt stöd. Mitt syfte med uppsatsen är att genom en kvalitativ fallstudieinspirerad undersökning få insikt i hur man på en skola har valt att ge stöd till elever som är i behov av särskilt stöd. För att få en uppfattning om skolans alternativa undervisningsform har jag intervjuat berörda parter och dessutom gjort en observation. Den alternativa undervisningsformen är en liten undervisningsgrupp som har visat sig vara allt vanligare i grundskolan idag. De barn som blir aktuella har svårt att fungera i stor grupp. Resultatet i min undersökning visar att den alternativa undervisningsformen har stora möjligheter för just de här barnen men det går inte att generalisera och säga att verksamheten är bra för alla elever. Valet av metoder måste väljas utifrån varje elevs behov.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några elever upplever grundskolans specialundervisning. Detta gjorde jag genom att göra så kallade fokusgrupper, gruppintervjuer med elever om ett speciellt ämne. Ämnet som jag ville att de skulle diskutera var specialundervisningen i grundskolan.

Resultatet kom fram i olika tema som eleverna upplever som viktiga. Två teman dominerade elevernas upplevelser av specialundervisning, nämligen, förhållningssätt och skolmiljön som finns runt omkring eleverna, lokalerna dvs. deras arbetsmiljö.

Studiens resultat pekar på betydelsen av att lärare utvecklar en bra relation till eleven som man arbetar med, för att inlärning skall ske på bästa sätt. Vidare framkom att en bra lärare lyssnar och finns till hands, och då även om det gäller andra saker än skolämnen.

Eleverna i studien ger uttryck för att de är väl insatta i sin utveckling och vill ta ansvar för sitt skolarbete, men behöver också stöd och hjälp från sin lärare. De vill utvecklas åt rätt håll, vill se framsteg och vill kunna känna sig nöjda med sitt arbete.

I min uppsats så känner eleverna glädje då de får delta i specialundervisningen och får ämnena förklarade ”på ett språk de förstår”.

Slutsatsen är att eleverna känner sig nöjda med att de får hjälp med sina svårigheter, men att hur undervisningen fungerar är mycket beroende av relationen lärare – elev.

Nyckelord Specialundervisning, Upplevelser, Förhållningssätt, Miljö

The purpose with this study was to examine how some pupils experience special needs education in compulsory school. I did this by conducting so called “focus groups” and group interviews with pupils from special teaching.

The result was displayed in different themes which the pupils themselves experience as important. The major theme was relations and social codes in their surrounding environment. The pupils stress the fact that good teacher-student relations to facilitate their learning. To the pupils a good teacher is someone that can listen and understand them even when it comes to other subjects that are not school related situations. The pupils are well aware of their progress and take full responsibility for their own school work but are still in need of help and support from their teacher. They want to develop in the right direction and want to succeed and be satisfied with their work in school.

The conclusion is that the pupils feel satisfaction when it comes to the help they receive due to their difficulties, but how the teaching is working depends very much on the teacher-student relations.

Keywords Special Need Education, Experiences, Relations, Enviroment

Mitt syfte med studien har varit att få en inblick i hur en skola valt att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på hur arbetet går till samt att belysa arbetssättet ur olika perspektiv. Jag har valt att göra en kvalitativ studie för att få fram så relevant information som möjligt om arbetssättet. Jag har observerat och intervjuat personer som är involverade i arbetssättet och har på så vis kunnat bilda mig en uppfattning om vad de tycker om metoden som skolan förespråkar. Resultatet visar att alla berörda personer tycker att arbetssättet är bra. Genom ett medvetet förhållningssätt och strukturerade dagar har pedagogerna skapat ett gott inlärningsklimat som gett resultat i skolarbetet. Min slutsats är att arbetssättet verkar vara en bra lösning i arbetet med barn i behov av särskilt stöd.

Denna studie syftar till att åskådliggöra och jämföra arbetet med matematiksvaga elever i några skolor i Portugal och Sverige. Arbetet innehåller en litteraturgenomgång där tidigare forskning om ämnet matematiksvårigheter behandlas, vilka definitioner och orsaker som finns samt vilka åtgärder forskare föreslår. Arbetet innehåller även en empirisk del. Fyra speciallärare/specialpedagoger i Östergötland i Sverige har intervjuats kring hur de arbetar med elever med matematiksvårigheter i de lägre årskurserna i grundskolan. De intervjuerna har sedan jämförts med intervjuer med två lärarutbildare, en speciallärare, en specialpedagogutbildare och en klasslärare i Portoområdet i Portugal.

Resultatet av intervjuerna är att arbetet kring matematiksvaga elever i Portugal inte skiljer sig så mycket från arbetet med matematiksvaga elever i Sverige. Den viktigaste skillnaden är att speciallärare inte arbetar med elever med allmänna matematiksvårigheter i Portugal, de problemen ska klassläraren klara av.

Det material och de metoder man använder sig av i de båda länderna skiljer sig åt mycket lite. Både i Sverige och i Portugal är organisationen uppbyggd så att matematiksvaga elever fångas upp tidigt, men båda länderna kan bli bättre på det om lärarna skulle få eller ta sig mer tid.

Denna uppsats belyser frågan om hur det särskilda stödet på en högstadieskola upplevs av och fungerar för elever och lärare. Vi försöker även definiera begreppet ”elever i behov av särskilt stöd”. Detta har vi gjort genom att intervjua fem lärare samt genom en enkätundersökning av elever i tre klasser på skolan.

Skolverket har genom sina inspektioner kommit fram till att vart fjärde rektorsområde behöver förbättra sina insatser för att kunna tillgodose elevers behov av särskilt stöd. Så var även fallet för den skola där undersökningen gjordes.

Det resultat vi fick genom våra undersökningar påvisade att lärare och elever inte var helt nöjda med skolans insatser på området överlag. De flesta tyckte att mycket kunde göras bättre. Fallskolan är på väg mot integration, dvs. att alla elever får hjälp inom klassens ramar. Det är dock fortfarande mycket kvar att göra, både inom resursfördelning och inom lokaliteterna, för att stödet ska nå ut till alla elever som behöver det.

Enligt styrdokumenten för grundskolan är det av vikt att alla barn har rätt till den hjälp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad på sina villkor är en rättighet för allaelever. Då det är rektor som är ansvarig för verksamheten i skolan är det betydelsefullt hurrektor ser på begreppet inkludering när det gäller elevers rätt till specialundervisning.För att få reda på hur några rektorer tänker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjälp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden då det ger ettförutsättningslöst samtal utifrån en enda fråga: Hur tänker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angående inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet. Det framkom att ingen av de intervjuade rektorerna använde inkludering på ettsätt som motsvarar de politiska styrdokument och den akademiska forskningens riktlinjer ochråd. Vår teori är att detta mynnar ut i ett otydligt ledarskap hos rektorer när det gäller eleversrätt till specialundervisning av inkluderande karaktär.

Aspergers syndrom är ett neurologiskt tillstånd, som gör att personer med denna diagnos har problem med att umgås och förstå andra människors tankar och känslor på ett strukturerat sätt. Deras sociala oförmåga accepteras inte alltid av omgivningen,kanske för att det inte syns på"utsidan". De har ofta svårt att samtala på ett naturligt sätt och ofta blir de oerhört fascinerade och intresserade av ett speciellt ämne. Att vara annorlunda är många gånger frustrerande och det får konsekvenser för individen själv men även för omgivningen.

I denna uppsats redovisar jag kunskap om vad Aspergers syndrom innebär samt hur vi som är verksamma inom skolan kan agera för att tillmötesgå dessa elevers behov. Arbetet innehåller dessutom en empirisk del, i vilken pedagoger som arbetar med individer med Aspergerdiagnos ger sin syn på vad det innebär att ha en elev i klassen med Aspergers syndrom.

Min analys av den empiriska delen visar att det är oerhört komplicerat att tillmötesgå elever med Aspergers syndrom. Läraren rycks mellan eleven med Aspergers syndrom och övriga elever. Många i omgivningen har svårt att förstå de här personerna, vilket lätt resulterar i utanförskap och stort lidande för den drabbade.

Författens namn är angivet Berith N Cech på avhandlingens omslag.

Det här arbetet handlar om synen på medveten rörelseträning. Syftet med arbetet är dels att skapa en förståelse för betydelsen av medveten rörelseträning för barn med koncentrationssvårigheter. Dels är också syftet att ge en bild av det som kallas för en normal rörelseutveckling. Arbetet bygger på en litteraturstudie som beskriver rörelseutvecklingen från födseln. Den beskriver också hur rörelse och inlärning är beroende av varandra. Intervjuundersökningen beskriver hur några lärare verksamma inom specialundervisningen arbetar med medveten rörelseträning och deras syn på medveten rörelseträning. Som en jämförelse finns ett skoldaghems syn på detta ämne också med. Jag har haft tre frågor som utgångspunkt för mitt arbete och det är följande:

· Finns det något samband mellan rörelseutveckling och koncentrationssvårigheter?

· Används medveten rörelseträning som ett hjälpmedel i specialundervisningen för barn med koncentrationssvårigheter?

· Hur ser lärarna som arbetar med specialundervisningen på medveten rörelseträning?

På vissa skolor arbetas det mycket med medveten rörelseträning, på andra skolor mindre. Gemensamt är att alla finner rörelseträningen som en viktig del i träningen av eleverna. Det jag ifrågasätter i min diskussion är om medveten rörelseträning är en trend som nu håller på att försvinna.

Med detta arbete har vi försökt att få en fördjupad kunskap om hur ett åtgärdsprogram kan se ut, på vilka elever det görs och hur arbetet går till när man upprättar ett. För att få förståelse för varför det ser ut som det gör idag har vi även tittat på den historiska aspekten. Kortfattat kan man säga att ett åtgärdsprogram är som ett slags kontrakt där skola, elev och hem, tillsammans kommit fram till och skrivit ned mål som eleven ska ha nått inom en viss tid samt vilka som ska vara delaktiga. Meningen är att så många som möjligt i elevens omgivning, inklusive eleven själv, ska hjälpa eleven att nå målen. Det sista ledet i arbetet utgörs av en utvärdering. Denna arbetsmetod skulle kunna användas på alla elever för att utveckla dem men på grund av resurs- och tidsbrist används den oftast endast på elever i behov av särskilt stöd. Som blivande lärare är vi övertygade om att vi kommer att ha stor nytta av de kunskaper vi förvärvat inom detta område. Med största sannolikhet kommer vi att upprätta, eller vara med och utforma, åtgärdsprogram i framtiden.

In this study I have tried to give an historical overview as well as a description overthe current situation regarding inclusion and exclusion of students with specialneeds. How do teachers work with these students and on what grounds are studentsincluded or excluded from their original group. The curriculums and otherdocuments that controls these questions all talk about the individual student as themost important party, they are all pointing out inclusion of students with varyingneeds as an important part of the schools assignment. My research shows that thedecision to include or exclude students can be based on a lot of different grounds, notalways with the student’s best in mind. Reasons for excluding students can,according to my informants, for example be uncomfortable teachers not wanting tohave an extra adult in the classroom or special teachers not wanting to work in apossibly noisy class. If this is a big problem is hard to tell and my informants havevarying opinions. But just the fact that this is an issue is a problem.

With the start of every school year, new teachers enter classrooms across our country filled with excitement surrounding the impact they hope to have on students. Some teachers discover that teaching at the elementary level can often times involve more than teaching and loving children. The expectations, demands, and time constraints put on new teachers can become overwhelming and even lead some to leave the field of education early on in their career.

In regards to the teacher attrition rate, this study identified reasons why so many aspiring and newly employed elementary teachers leave their chosen profession so early in the game. The research also identified factors that encourage new teachers to remain in the classroom.

This active research focused on students enrolled at or recently graduated from the Lindenwood University Education Program in St. Charles, Missouri. The researcher studied soon to be and newly hired teachers in order to identify connections or disconnects between the perceptions of becoming a teacher as compared to the reality of the actual job. The qualitative study, over a span of three years, analyzed the results of both surveys and interviews that were developed by the researcher. Findings focused on teacher frustration and satisfaction in respect to both university preparation and school/district support.

The key areas that called for attention by beginning teachers included: 1) the need for more time to plan, communicate, handle additional responsibilities, and learn curriculum and resources, 2) the need for support including a mentor and grade level team to collaborate with along with a principal to connect with, 3) more training on how to teach and support special needs students and implement accommodations, 4) encouragement to overcome a dissolving sense of self-fulfillment, and 5) the need for strategies to efficiently handle responsibilities beyond teaching curriculum that take time from teaching such as supervision, meetings, parent communications, and more. Recommendations call for, first and foremost, ways to provide more time for dedicated new teachers to do the job well.

This study intends to determine to what extent, if at all, the practices used in one urban school district in Southern California servicing high populations of socioeconomically disadvantaged students have on the academic achievement of students who are considered homeless under the McKinney-Vento Homeless Assistance Act. A quantitative analysis of the academic performance of homeless students in both English Language Arts and Mathematics on the California Standards Test was used. In addition, a survey was used to capture the perceptions of existing practices in schools. Interviews were conducted to gain the perceptions of site principals and district administrators to learn what they believe are the existing practices contributing to the academic performance of their homeless student population.

The following areas provided background and understanding of the academic needs of homeless students: (a) history of federal legislation (b) federal and state funding and national effort to end the cycle of homelessness (c) accountability for academic achievement (d) successful academic practices as well as the best practices to support the social-emotional needs of homeless students, and, (e) the perceptions of educators and administrators who work with students in homeless situations. Based on the research, the important factors to consider are the needed socialization and relationship-building component that provides homeless students with stability and a connection with the school as well as the teacher and staff awareness and sensitivity needed when working with homeless students.

The results demonstrated three significant areas to consider when educating homeless students; having an awareness of homeless students, accountability and monitoring of homeless students, and the social-emotional organizational practices in place to support these learners.

Recommendations included district level professional development focused on the special needs of homeless students as well as providing school principals with academic data on their homeless student population. Secondly, identifying homeless students in a web based data system for teacher review. Thirdly, site based professional development for both certificated and classified staff to provide strategies in working with student who face homelessness. Finally, to develop a district wide counseling partnership with outside consultants or city resources to allow for more on-site counseling services.

The purpose of this descriptive study was to investigate the adjunct faculty's perception of professional development and support services offered and needed at Tidewater Community College, a multicampus community college. This study involved adjunct faculty only. A survey was created and contained 58 survey questions. The majority of these were Likert-like items based on a scale from Strongly Agree, indicating a very important need or value for the adjunct, to Strongly Disagree, indicating a not important at all level of perceived value. In order to determine if other factors influenced the perception of professional development or support services, other questions asked for demographic information, such as education level, age, number of years in the professional field, and discipline/department. Except for education level, each of the independent variables accepted the null hypothesis that there is no statistically significant difference between adjunct faculty perception of institutional supports and the professional development and support services offered in terms of the independent variables. Findings from this study indicated that adjunct faculty perceived that professional development and support services are significant in improving their teaching and important to their role and success. Adjuncts want to better serve students and connect with the institution. Orientation and mentoring are highly regarded and requested to help integrate adjunct faculty into the college. The data indicated that adjunct faculty members want professional development that meets their specific instructional and student-centered needs that is offered during more accommodating times. The current professional development offerings are not well-attended and do not seem to meet the specific needs of this adjunct population. It behooves the administration to further investigate what is currently being done to support adjuncts and to address a means to improve the delivery and execution of all institutional supports. While this study provides useful information related to one community college, it is important that each community college examine closely its personal investment relative to the institutional support it provides to adjunct faculty members.

The purpose of this multiple case study described and compared practices utilized to implement the School-Wide Positive Behavior Support (SWPBS) approach at 3 purposely selected Central California elementary school sites. More specifically, this study described and compared: (a) school practices for defining and teaching school rules/expectations; (b) the reward systems being used; (c) systems for documenting and reporting office-managed student behavior violations; (d) systems for collecting and summarizing discipline referrals; (e) the priority given to improving behavior-support systems in school site plans; (f) school budget allocations for SWPBS; and (g) district support, financial and otherwise, for SWPBS at these schools.

This study did not attempt to prove a causal relationship between SWPBS and improved student achievement; rather, it focused on describing and comparing specific practices that these 3 schools were utilizing in relation to the SWPBS approach. The intention was thus to learn more about specific practices that might be replicated in other schools.

This research was qualitative in nature and utilized a multiple case-study methodology. Interviews, observations, and artifact reviews were conducted at 3 Central California elementary schools, all purposely selected because they had each implemented the SWPBS Framework for more than 1 year, had subsequently decreased negative student behavior, and had increased student achievement. 3 types of data were collected in order to understand each school‘s SWPBS practices and the level of support for the program. School principals, campus supervisors, and classroom teachers were interviewed; classroom and playground observations were conducted; and reports were reviewed by the researcher and the principal. The 3 types of data were triangulated for each school and compared.

The findings led to the conclusions that SWPBS is a systems approach that uses interventions to help students succeed in school. Furthermore, it has to have consistent, committed leadership in order to be successful. It has to be built on the foundation of implementing clear and precise rules that are embedded in all areas of the school. Lastly, SWPBS can be implemented without the district‘s assistance; however it is difficult to sustain unless the district fully supports the approach.