Academic literature on the topic 'Spillvärme'

Jordens klimat är idag tunga frågor, det handlar om allt från polarisen som smälter på grund av den stigande temperaturen till sinande oljeresurser i världen. Arbetets mål är att minska energianvändningen, uppskatta vad ett sådant system skulle kosta och vad blir miljövinsten? Med hjälp av en energikartläggning identifieras energiflödena samt ett koncept tas fram för värmeåtervinning med värmeåtervinningsbatteri och värmepump. En kostnadsbedömning och resultatkalkyl görs med konceptet som grund. Resultatet blir ett system som kostar runt 5,3mnkr med en payoff-tid på ca 4 år. Arbetet minskar \(CO_2\)-utsläppen med ca 747ton vilket motsvarar 738 resor med flyg från Stockholm till New York tur och retur.
Today's climate change is a big issue, it covers everything from the polar ice melting due to rising temperatures to dwindling oil resources in the world. This paper aims to reduce the energy use, estimate what such a system would cost and what will be the environmental benefit? With the help of an energy audit identifies energy flows as well as a heat scource and a heat sink. A concept was made with the run-around for a heat pump and heat exchanger. A cost assessment and profit and loss statement is done with the concept as a basis. The result is a system that cost around 5.3 million with a payoff period of about 4 years. Work decreases \(CO_2 \) emissions by about 747ton which is equivalent to 738 Flight from Stockholm to New York and back.

Värmesystemet i kvarteret "Skruven" i Danderyd betjänas av en fjärrvärmeväxlare kompletterad med kondensorvärmen ur en kylmaskin. Målet med analysen är att bedöma hur systemet kan optimeras för att utnyttja kondensorvärmen så mycket som möjligt. Kondensorvärmen är i princip gratis då kylan maskinen producerar är nödvändig för verksamheten i fastigheten. En beräkningsmodell skapades i Microsoft Excel där anläggningens karakteristiska temperaturer och massflöden kan beräknas utifrån given utomhustemperatur och avgiven effekt ur kondensorn på kylmaskinen. Till modellen läggs energiberäkningar utifrån utomhus-temperaturer uppmätta i SMHIs mätstation i Bromma var tredje timme år 2009. En kostnadsanalys av hur förändringar i driftsättet påverkar hur stor del av den avgivna kondensorvärmen som kan tillföras värmesystemet har utförts. I analysen används Norrenergis kostnadsstruktur för fjärrvärmedebitering samt den beräknade kostnaden för den el kylmaskinen förbrukar. Fjärrvärmekostnaden i modellen uppgår till 219 000 kr/år, utan förvärmning kostar den 630 000 kr/år. Förvärmningen innebär en försämrad kylfaktor (COP k). Det medför en ökad elförbrukning till en kostnad av 42 000 kr/år. Förvärmningen i kondensorn ger i nuläget en besparing på 369 000 kr/år. Ändrat driftsätt för att bättre utnyttja kondensorvärmen kan spara ytterligare 26 000 kr/år. Då kylmaskinen är av äldre modell kan ett byte till en modern maskin med högre verkningsgrad innebära en besparing av elförbrukning på över 72 000 kr/år. Slutsatsen är att det finns potential för större besparingar enligt modellen. Förändringar föreslagna här sänker kostnaden för fjärrvärmen till 87 000 kr/år. Kan kondensorvärmen nyttjas till fullo även vår och höst kommer fjärrvärmeväxlaren endast att behöva nyttjas dagtid vid utomhustemperaturer lägre än -7 °C. Fjärrvärmekostnaderna uppgår då till totalt 11 000 kr/år enligt modellen.
The heating system in the building "Skruven" in Danderyd consists of a heat exchanger from the district heating distributor complemented with the heat from the condenser of a cooling machine. The goal of the analysis is to determine how to optimize the use of the condenser heat, a heating source which is free to use and readily available due to the need for cooling of processes in the building. A model was created in Microsoft Excel where the characteristic temperatures and mass flow could be calculated from any given outside temperature and heat supply of the cooling machine. Energy calculations were performed with the use of temperatures measured every third hour by SMHI in Bromma during 2009. A cost analysis of changes that can be implemented in the system to affect the proportion of the condenser heat used by the heating system was performed. The tariffs for heat distribution of the company Norrenergi and the calculated cost of the electricity used by the cooling machine were used to compare the cost before and after the changes were made in the model. The cost of the district heating amounts to 219 000 SEK per year, without the condenser heat it amounts to 630 000 SEK per year. The use of the condenser heat results in a lower coefficient of performance (COP). This will give an additional cost of 42 000 SEK per year in increased electricity bills. The savings made by the preheating amounts to 369 000 SEK per year. Changes in the operation of the system can save an additional 26 000 SEK per year. As the cooling machine is of an old model, a change to a new, modern, machine would be a viable option. The increased efficiency could save more than 72 000 SEK per year in electricity costs. The conclusion drawn is that there is potential for greater savings in this model. Changes proposed here may give a total cost for district heating of 87 000 SEK per year. If all of the condenser heat can be used in the heat distribution system, the district heating will not have to be activated until the outside temperature goes below -7 °C. In this case the total cost of the district heating will amount to 11 000 SEK per year by this model.
Diarienummer: 2011;20 ABE

I Sverige används mycket energi för uppvärmning av bostäder och lokaler. För att uppfylla det ständigt ökande behovet av värme, byggs exempelvis nya värmeproducerande anläggningar som komplement i fjärrvärmesystem. Samtidigt finns det outnyttjad energi i industrin som i sin produktion får värme som oönskad biprodukt. Denna rapport undersöker möjligheten att utnyttja denna biprodukt från industrin för att tillföra energi till ett befintligt fjärrvärmenät och lagra i ett säsongsvärmelager. När värmebehovet ökar under den kalla delen av året, skall säsongsvärmelagret bidra med värme. Idén är att lagret skall ersätta delar av de värmeproducerande anläggningarna som utnyttjas i Halmstads fjärrvärmesystem. Målet är att all fossil bränsleanvändning skall kunna tas bort. Rapporten undersöker även ekonomiska lönsamheten samt miljövinsten i att ersätta del av biobränsleanvändningen. I Halmstad finns ett stålverk, Höganäs Halmstadverken, som kan bidra med överskottsenergi i form av värme. Rapporten genomför beräkningar på industrins potential att leverera prima värme till fjärrvärmenätet. Med hjälp av beräkningar och simuleringar i Microsoft Excel tas ett system med lämplig lagringsmetod samt spillvärme från lokal industri fram. Detta system skall optimeras med hänsyn till ekonomiska och miljömässiga förutsättningar. Resultatet visar att Halmstads förutsättningar är goda för att integrera ett groplager samt att det finns potential att leverera spillvärme från Höganäs Halmstadverken. Storlekarna på vattenburna säsongsvärmelager optimeras till 200 000 m3 för ersättning av endast fossila bränslen respektive 550 000 m3 för ersättning av fossila och biobränslen. Spillvärmeeffekten från Höganäs Halmstadverken beräknas till 15 MW. De ekonomiska kalkylerna resulterar i en årlig vinst på upp till 8 miljoner kronor med en payoff-tid på 8 år. Den totala miljövinsten i minskade växthusgasutsläpp blir 4 800 ton koldioxidekvivalenter per år.
In Sweden, a great deal of energy is used for residential and commercial heating. To fulfill the ever increasingly need for heat, new heating plants is built to complement the district heating system. At the same time there is unused energy in industry, which produces heat as an unwanted byproduct. This report evaluates the possibility to use this byproduct to supply energy to a district heating system and store it in seasonal heat storage. When the heat demand increases during the cold season of the year, the seasonal heat storage contributes with heat energy. The idea is to replace parts of the heating plants in Halmstad with heat storage and waste heat. The aim is to exclude usage of all fossil fuels. This report will also evaluate the economical prerequisites and environmental benefits in replacing biofuels. A steelworks company, Höganäs Halmstadverken, is situated in Halmstad. This industry could contribute with surplus heat, which is calculated in this report. With help of calculations and simulations in Microsoft Excel, a system with adequate heat storage method and surplus heat from local industry is formed. This system is optimized concerning economic and environmental matters. The results reveal that Halmstad's conditions are favorable to integrate pit heat storage and there is potential to deliver waste heat from Höganäs Halmstadverken steelworks. Sizes of seasonal heat storage is optimized to 200 000 m3 for replacing fossil fuels respectively 550 000 m3 for replacing fossil fuels and biofuels. Waste heat effect is calculated to 15 MW. The economical calculations results in an annual profit up to 8 million SEK with a payoff equal to 8 years. The environmental benefits consisting of reduced greenhouse gases are calculated to 4 800 tons carbon dioxide equivalents annually.

With the increasing awareness in the public mind regarding environmental issues comes a need of improving systems in our society, towards more sustainable solutions. Heating is a major energy consumer in our societies, and in Sweden most cities use the efficient system “district heating”. Sweden is also home to many energy intensive industries, where much of the heat is simply cooled away to the air or water. In over 60 cities heat from industries is used in the district heating system, which leads to reduced combustion emissions and lower costs for the community. Mälarenergi is the owner of the district heating grid in Västerås and runs the largest combined heat and power plant in Sweden, but have no input of industrial waste heat in their district heating grid. Through visits of sites in Västerås, and the neighbouring area where the grid is located, eight companies were identified as a potential supplier of waste heat to the grid today or in the future. The total energy found was 22.5 GWh/year and the most promising company was Skultuna Flexible AB who could supply the grid with approximately 2 GWh/year. It was mostly due to the high temperature and relatively constant outflow of heat over the year that made this company the most promising. With a payback - time of 1.8 year and with annual savings of 240 000 kr, the collaboration can be seen as economically viable. For Mälarenergi the main incentive is not economical gain though, but for publicity reasons. This since the 2 GWh/year heat Skultuna Flexible can add to the grid is diminishing small compared to the 1407 GWh/year heat Mälarnenergi produce themself. Mälarenergis aim is to introduce an open district heating system, in which everyone that wants can sell heat onto the grid. What is most important for Mälarenergi is to introduce a business model which is easy to comprehend and also attracts as many potential heat suppliers as possible. Compared to other studies of potential usage of waste heat, very little was found in this project. In one study that examined the area of Gävleborg, 90 GWh/year was found. One study that examined both the county of Örebro and county of Östergötland found a staggering 1480 GWh/year in total, compared to the 22.5 GWh/year this study found. The explanation why the values differ as much probably lies in several reasons; The fact that there is different concentration of industries in different areas of Sweden as well as the fact that this study only examined the industries neighbouring the grid and that the surveys were conducted differently than the others all contribute to an explanation to the different values.
Med ökat fokus på miljö och hållbarhet i vårt samhälle finns det behov av att ständigt leta efter förbättringar i våra olika system. Sverige har ett mycket effektivt uppvärmningssystem, fjärrvärme, som finns i alla större svenska städer. Samtidigt har Sverige mycket energiintensiv industri, där mycket värme kyls bort utan att tas tillvara. I över 60 svenska orter används idag spillvärme till det lokala fjärrvärmenätet, vilket leder till minskade utsläpp av förbränningsavgaser och samhällskostnader. Mälarenergi äger kraftvärmeverket i Västerås, som är Sveriges största, och driver fjärrvärmenätet i regionen som innefattar Västerås, Skultuna, Hallstahammar och inom en snar framtid även Surahammar. Med hjälp av företagsbesök identifierades åtta företag där det bedömdes finnas någon form av potential att utnyttja spillvärme till fjärrvärmenätet, idag eller i framtiden. Den totala energimängden uppgick t ill ca 22.5 GWh/år, och det företag som ansågs ha störst potential att anslutas till nätet var Skultuna Flexible med möjlighet att leverera ca 2 GWh värme per år. Det var främst den höga temperaturen på spillvärmen och den stabila tillgängligheten över året som gjorde detta företag till det mest intressanta alternativet, samt att företaget och processen bedöms vara kvar inom överskådlig tid. Med en återbetalningstid på ca 1.8 år och en fortsatt besparing på ca 240 000kr per år kan ett samarbete anses som ekonomiskt motiverat. För Mälarenergi är dock incitamenten ej ekonomiska, då värmemängden från Skultuna Flexible på 2 GWh/år är mycket liten i förhållande till de 1407 GWh värme som kraftvärmeverket levererar per år. Från Mälarenergis sida är det mest de publicitetsmässiga fördelarna som lockar med att köpa in värme från utomstående aktörer. Intresset är störst för att inrätta ett öppet fjärrvärme - system där alla som vill får leverera värme till fjärrvärmenätet, utifrån de ekonomiska erbjudanden som kommer er b judas från Mälarenergi. Det viktigaste för Mälarenergi är att få till stånd ett bra standardiserat avtal som på ett enkelt sätt visar för företag hur de skulle påverkas ekonomiskt om de vill sälja spillvärme till fjärrvärmenätet. Jämfört med andra undersökningar som gjorts, angående potentialen av spillvärme i en region, visar resultaten i detta arbete mycket små energimängder. Från Gävleborg län identifierades 90 GWh/år och från Linköpings och Örebros län hela 1480 GWh/år totalt, jämfört med 22.5 GWh/år i Västeråsregionen. Förklaringen kan ligga i att det är färre industrier i Västeråsområdet, att detta arbete inte inkluderar hela Västerås län utan enbart där fjärrvärmenätet är utbrett samt att undersökningarna genomfördes på olika sätt.

År 2016 upplevde Öland historiskt låga grundvattennivåer, vilket skapade svårigheter för både allmänheten och jordbruket att tillgodose färskvattenbehovet. Tankbilar med sötvatten kördes från Kalmar till Öland för att stödja vattenförsörjningen. Därefter anlades även en vattenledning över Kalmarsund för att förstärka resurserna ytterligare. Öns begränsade grundvattenresurser är en kombination av geologiska och meteorologiska förutsättningar. Ön har ett tunt jordlager och ett utbrett spricksystem i berggrunden, vilket medför att mycket utav den nederbörd som faller över Öland avdunstar eller rinner ned i dessa sprickor. Årsmedelnederbörden på ca 500 mm är låg jämfört med andra ställen i Sverige. I och med ökningen av permanenta boenden, turism och jordbruk har vattenresurserna blivit än mer ansträngda. Syftet med denna studie var att undersöka om södra Ölands vattenbrist kan avhjälpas genom att på konstgjord väg infiltrera vatten från Kalmarsund till grundvattnet, efter att det avsaltats med hjälp av spillvärme från Cementas fabrik i Degerhamn. Syftet med konstgjord infiltration till grundvattnet är, förutom att använda marken som ett vattenmagasin, även en möjlighet att remineralisera vattnet, bidra till markstabilisering samt motverka saltvatteninträngning. Metoden var främst teoretisk i form av en litteraturstudie, beräkningar av spillenerginivåer samt modellering av grundvattenpåverkan vid infiltration. Inledningsvis genomfördes även ett platsbesök på Cementas fabrik på Öland för att överblicka deras process och kartlägga möjliga placeringsalternativ för spillvärmeuttag ur fabrikens processgaser. Resultaten från studien visade att spillvärmeuttaget bör ske antingen vid fabrikens kyltorn eller vid dess skorsten. Kyltornet erbjuder det maximala potentiella energiuttaget och därmed också högst produktionskapacitet av renat vatten, motsvarande 560 m3/dygn. Dock erbjuder skorstenen en billigare installation och underhåll av avsaltningsutrustningen tack vare mer utrymme och lägre partikelhalt i processgasen. Studien visade att det framställda destillatet skulle ha en positiv inverkan på Ölands grundvattennivåer, även de mängder som är mindre än 560 m3/dygn. Med en infiltration av det potentiellt maximala destillatet, som är möjligt att framställa med tillgänglig energi, skulle uttagen från de befintliga grundvattentäkterna kunna ökas med 200-230 % utan att influensområdet för grundvattennivåer förändras nämnvärt, förutsatt att fler uttagsbrunnar installeras.

Städerna växer och samtidigt ökar efterfrågan på närodlade och ekologiska grödor. För att klara av att producera närodlat och mer hållbart skulle ett alternativ vara att odla i så kallade vertikala växthus. I Kiruna finns Sveriges största malmgruva som drivs av företaget LKAB vars olika processer leder till spillvärme. I Kiruna är klimatet kallt jämfört med större delen av Sverige och därför erfordras uppvärmning om odling ska kunna ske året runt i ett växthus. Examensarbetets uppgift är därför att undersöka hur man kan utnyttja spillvärme till ett vertikalt växthus i samband med en ny kontorsbyggnad på LKABs gruvområde. LKABs nya kontorsbyggnad har ett kvadratiskt avtryck på marken med ett hörn i sydlig riktning. Fördelningen mellan växthus och kontor kan förenklas genom att kvadraten delas på diagonalen där den södra halvan är växthus och den norra halvan kontor. Eftersom solförhållandena för odling är speciella i Kiruna har växthusets väggar en lutning som är anpassad efter solens låga infallsvinkel vilket gör att växthusets area minskar med varje våningsplan. Som yttermaterial till växthuset används glas och som stommaterial används stål. Ett hydroponiskt odlingssystem används där plantorna sätts direkt i en cirkulerande näringslösning och på så sätt kan systemet utformas med horisontella odlingsrör i flera vertikala odlingsplan. För uppvärmning av växthuset kommer spillvärme från LKABs verksamhet att utnyttjas, i examensarbetet undersöks två olika alternativ av spillvärmekällor och resultatet är att båda de alternativ som undersökts kan utnyttjas för uppvärmning av hela växthusdelens volym.
While the cities are expanding the demand for locally grown and organic crops is increasing. To be able to produce locally and more sustainable crops, one option could be to grow in a so-called vertical greenhouse. In Kiruna the largest ore mine in Sweden is operated by the company LKAB. Various processes in the mining industry lead to waste heat. In Kiruna, the climate is cold compared to most parts of Sweden, and therefore requires heating for the cultivation to be able to take place all year round in a greenhouse. The project’s task is to explore how to utilize waste heat from the mine to a vertical greenhouse in the context of a new office building at LKAB's mining area. LKAB's new office building has a square footprint on the ground with one of the corners in the south direction. The division between the greenhouse and the office can be simplified by the square divided diagonally where the southern half is the greenhouse and the northern half the office. Since the sunlight is limited in Kiruna the greenhouse walls has been design to adjust to the sun’s low position. The sun’s low position requires a sloped facade in the south direction. The greenhouse’s floor area decreases with each floor. As the external material for the greenhouse glass is used and as framing material steel is used. A hydroponically system is used where the seedlings are put directly in a circulating nutrient solution and in this way the system can be designed with horizontal pipes in several vertical cultivated floors. The greenhouse will be heated with waste heat from LKAB's industry, the project examines two alternatives of waste heat sources, and the result is that both of the alternatives studied can be used to heat the entire volume of the greenhouse.

Energianvändningen i världen ökar på grund av ökad befolkningstillväxt och industrialisering. En av de viktigaste nycklarna för att bromsa den rådande utvecklingen är att genomföra energieffektivisering, främst inom industrisektorn där det ofta finns outnyttjad energi som skulle kunna återanvändas med hjälp av ny teknik.Valmet AB är ett företag som nyligen köpt ett gjuteri av ett konkursdrabbat företag. Köpet var tvunget då deras verksamhet är beroende av unika delar som gjuteriet producerar. Valmet AB, som profilerar sig som ett företag med energi- och miljöfrågor i fokus, vill undersöka om den nya verksamheten går att energieffektivisera.Smältning av metall är energikrävande och därför har gjuteriet ett stort energibehov smtidigt har de flera processer som genererar spillvärme. Första delen av arbetet syftar till att visa hur mycket och vilken sorts energi som gjuteriet använder samt hur elbehovet fördelas mellan olika processer. I andra delen kartläggs gjuteriets spillvärmeflöden och i sista delen behandlas olika fall av värmeåtervinning utav spillvärme.Energikartläggningen visade att gjuteriet använder flera olika energislag men att el är det dominerande. Av det totala energibehovet är 81 % el, vilket är ungefär samma resultat som har erhållits i tidigare kartläggningar som gjorts hos andra gjuterier i Sverige. Smältugnarna har det största elbehovet vilket också har pekats ut som den mest elkrävande processen i tidigare arbeten.Spillvärmekartläggningen påvisar tre intressanta spillvärmeflöden. Det ena är ett spillvattenflöde från ugnarnas kylsystem och de andra två är de luftflöden som värms upp då gods och sand svalnar. Det flöde som valdes att gå vidare med var kylvattenflödena från smältugnarna. Temperaturen på returvattnet från ugnarna varierar mellan 25 och 0°C. Den låga temperaturen gör att det betraktas som lågvärdig spillvärme. Med denna spillvärme kan vatten som har en lägre temperatur förvärma exempelvis duschvatten och radiatorvatten. Förvärmning av inkommande ventilationsluft är också ett alternativ. Det sistnämnda alternativet väljs ut och studeras utifrån energisparande ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.Genom att värma ingående luft med hjälp av ett spillvärmebatteri som drivs av vattnet från de två kylsystemen ifrån ugnarna kan temperaturen på ingående luft i snitt höjas 5-25°C. Detta gör att det befintliga fjärrvärmebatteriet inte behöver värma luften lika mycket. Valmet AB sparar 648 000 SEK varje år vid installation av ett spillvärmebatteri samtidigt som fjärrvärmeleverantörerna kommer att minska sin bränsleenergianvändning med 9500 kWh per dygn.
Energy consumption is increasing worldwide due to population growth and industrialization. To slow down the current trend it is important to implement energy efficiency.Valmet AB is a company that recently bought a foundry of a bankrupt company. It was necessary because the company relies on a unique part that the foundry produces. Valmet AB, which is a company with energy and environmental issues in focus, wants to investigate whether the foundry can be more energy efficient or not.Melting of metal is an energy intensive process and therefore a large energy supply is needed, but at the same time they have several processes that generate waste heat. The first part of this work is meant to show how much and what kind of energy that the foundry uses and how the electricity use is distributed among different processes. The second part is about identifying waste heat flows and the last part deals with various cases of heat recovery of waste heat.The mapping shows that the foundry uses several different types of energy but electricity is the dominant. 81% of the total energy is electricity, which is the same result obtained in previous surveys conducted in other foundries in Sweden. The process that has the greatest electricity use is the melting furnaces, which has also been identified in previous work as the most demanding electrical process.Waste heat mapping shows three interesting waste heat streams. One is a waste water flow from the furnace cooling system and the other two are the air that is heated as castings and sand cools. The cooling water from the melting furnaces was selected as the most interesting flow. The temperature of the water returning from the ovens varies between 25 and 0°C. The low temperature means that it is regarded as low-grade waste heatThis waste heat can preheat water flows that have a lower temperature such as shower water and radiator water. Preheating the incoming ventilation air is also an option. The last option was chosen and was examined from an energy saving, economic and environmental perspective.By heating the incoming air with a waste heat battery, operated by the two cooling systems from the furnace, the temperature of the inlet air rate increased 5-25°C / hour. The result is that the existing district heat battery does not need to heat the air as much as before. Valmet AB saves 648 000 SEK every year with installation of a waste heat battery, while the fuel energy use of the original battery will be reduced with 9500 kWh per year.

The Earth’s climate is getting warmer. Combustion of carbon dioxide is one of themain causes and results in increased levels of greenhouse gases that Earth’s vegetation is unable to carry, which ends up outside Earth’s natural cycle. In order to achieve an ecological sustainability, Sweden and EU has set climate and energy targets for 2020 and 2030, to encourage energy efficiency, energy savings and development of new and renewable energy sources. Akademiska Hus, is one of Sweden's largest property companies and their goal is to reduce the amount of purchased energy by 50% until 2025. This study was made in cooperation with Akademiska Hus and aims to investigate the possibilities of utilising waste heat from the district cooling return for Ulls Husby implementing a heat exchanger which preheats the supply air in the ventilation system for the building. The goal is to examine if the solution is realizable and profitable, and to create a basis for future implementation of heat recovery in several of Akademiska Hus's properties. Calculations regarding power and energy demands are carried out for the current ventilation system without preheating and with an implemented preheating. Seven different test scenarios were investigated to determine when the conditions are favorable for preheating. The payback method is applied to investigate if the implementation is economically profitable. The results show that the purchased energy can be decreased by 1332 kWh for Ulls Hus by preheating the air during the investigated period between 15th October 2018 and 14th April 2019. Preheating decreases the number of power peaks higher than 25 kW in the ventilation system from 160 to 5 peaks. The reduction in energy and power demand is not considered economically profitable with a payback time of 309 years. Optimizing the operation strategy for the ventilation system to eliminate the power demand that occurs during the daily start of the system can decrease the purchased energy without preheating by 1 486 kWh, which correspond to 66%.With preheating the reduction can be additional 816 kWh to the results of preheating. This, as a suggestion, can be done by commissioning the heatexchanger before the rest of the ventilation system starts. The results for the four of the seven test scenarios that including lower temperature efficiency and 24-hour operation, alone or combined with each other and with a regulated supply air, show a larger reduction of purchased energy andthat an implementation can be considered economically profitable with shorter payback times. The four scenarios show a reduction with 62 630 kWh to 122 160 kW hand a pay back time half as short as the technical life expectancy which is considered economically profitable.

The purpose of this thesis has been to determine experimentally how good a peltier element is to convert waste heat from wood burning. Three different peltier elements were used in a comparison study. The comparison was mainly done to know how much power could be obtained from each element. Even, a circuit with a step-up function has been created to give a higher output voltage than the peltier element itself. The result of the experiments was a low output power, the highest value reached 2.18W. Also, the Carnot efficiency has been calculated for the three different elements and the efficiency ranged between 14 and 33%. From the circuit a constant 3.3V output was delivered. The main conclusion of this project is that furthermore Studies are needed in the material field because the elements available at the market today have too low efficiency.

The objective of this study is to examine the sustainability of recovering industrial wasteheat from several heat sources in a foundry constructed in a plant belonging to ITT Waterand Wastewater in Emmaboda, Sweden. A triple bottom line perspective will be appliedto achieve this objective. The triple bottom line approach takes into account ecologicaland social performance in addition to financial performance. The technology forrecovering the waste heat is a Borehole Thermal Energy Storage (BTES) which is aconstruction consisting of 140 vertical boreholes, 150 meters deep with an internal spaceof four meters.The calculated amount of energy for storage is approximately 3800 MWh annually. Ofthis amount 2500 MWh are expected to be utilized, while storage losses accounts for theremaining part. The value of the recovered heat is 2,78 million SEK. The project entails aprice cut of 80 % between the stored heat and the current price for district heating.Negative environmental impacts from the borehole site are expected to be marginal. Theenvironmental gains consist of a direct carbon dioxide reduction by approximately 22tons and 1296 tons if the recovered waste heat is to replace oil based heating.By Conclusion: The project is desirable from a triple bottom line perspective since iteconomically feasible and environmentally friendly and contributes to a transition toenergy efficient society.