Relevant bibliographies by topics / Sportorganisation

Academic literature on the topic 'Sportorganisation'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Sportorganisation.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Journal articles on the topic "Sportorganisation":

1

Fehres, Karin, Andreas Klages, and Gudrun Schwind-Gick. "Sportorganisation trifft Sportwissenschaft." Sportwissenschaft 42, no. 1 (March 2012): 50–52. http://dx.doi.org/10.1007/s12662-012-0240-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Greve, Steffen, Jessica Süßenbach, and Ole Stabick. "It’s (not) the winning – The Special Olympics national handball teams in the trade-off between desire for sporting success and social support." Sport und Gesellschaft 18, no. 2 (May 11, 2021): 187–212. http://dx.doi.org/10.1515/sug-2021-0014.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
Abstract:
Zusammenfassung Special Olympics ist die größte Sportorganisation für Menschen mit geistiger Behinderung. Bei den Special Olympics World Games 2019 war Special Olympics Deutschland mit zwei Handballteams vertreten, einem Frauen Traditional-Team und einem Unified-Team (bestehend aus Menschen mit und ohne Behinderung). Die Mitglieder beider Teams wurden aus mehreren Bewerber*innen bei Sichtungslehrgängen ausgewählt und bereiteten sich anschließend in Trainingslagern auf die World Games vor. Diese Prozesse wurden mithilfe von teilnehmenden Beobachtungen und Leitfaden gestützten Interviews mit den Spieler*innen und Trainer*innen wissenschaftlich begleitet und evaluiert. Die Ergebnisse offenbaren ein Spannungsfeld zwischen sportlichem Erfolgswunsch und sozialer Unterstützung, in dem sich die Teilnehmer*innen bewegen.
3

Römmelt, Benedikt. "Besonderheiten von Sportorganisationen." Sportwissenschaft 46, no. 1 (December 4, 2015): 41–42. http://dx.doi.org/10.1007/s12662-015-0390-z.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Staudt, Erwin, and Péter Horváth. "Führung und Steuerung von Sportorganisationen - das Erfolgsbeispiel VfB Stuttgart." Controlling 16, no. 6 (2004): 355–56. http://dx.doi.org/10.15358/0935-0381-2004-6-355.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bleher, Christian. "Auf dem Sprung – Trendsportart Parkour." physiopraxis 17, no. 06 (June 2019): 52–56. http://dx.doi.org/10.1055/a-0900-5388.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
Abstract:
In der urbanen Trendsportart Parkour trainieren schon Kinder Bewegungsmuster, die einst französische Vietnam-Krieger für die Flucht im Dschungel konzipierten. Längst profitieren Unterhaltungsindustrie und Sportorganisationen vom Boom. Doch wer nur Aufmerksamkeit sucht, statt sich in Geduld zu üben, landet schneller auf dem OP-Tisch als in der sicheren Hocke.
6

Bleher, Chris. "Auf dem Sprung." Sportphysio 06, no. 05 (November 30, 2018): 235–40. http://dx.doi.org/10.1055/a-0751-2288.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
Abstract:
ZusammenfassungPlyo, Cat Leap, Präzi – in der urbanen Trendsportart Parkour trainieren schon Kinder Bewegungsmuster, die einst französische Vietnam-Krieger für die Flucht im Dschungel konzipierten. Längst profitieren Unterhaltungsindustrie und Sportorganisationen vom Boom. Doch wer nur Aufmerksamkeit sucht, statt sich in Geduld und Achtsamkeit zu üben, landet schneller auf dem OP-Tisch als in der sicheren Hocke. Besuch bei einem Protagonisten der Szene.
7

Kühnle, Felix. "Therapeutische Kommunikation im Kontext von Sportorganisationen: Zur Soziologie depressiver Erkrankungen im Spitzensport." Sport und Gesellschaft 14, no. 3 (December 20, 2017): 251–78. http://dx.doi.org/10.1515/sug-2017-0016.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
Abstract:
Zusammenfassung Zur therapeutischen Versorgung depressiver Athleten kooperieren die Vereine und Verbände im Spitzensport häufig mit Psychotherapeuten. Der vorliegende Beitrag analysiert die komplexen Sinnvorgaben therapeutischer Kommunikation zur Behandlung depressiver Spitzensportler mit Hilfe der neueren soziologischen Systemtheorie. Die freiwerdenden Erkenntnisse werden unter besonderer Berücksichtigung der spezifischen Kontextbedingungen in Sportorganisationen reflektiert. Aus Sicht der Sportvereine und -verbände erweist sich die psychotherapeutische Intervention bisweilen als ambivalenter Problemlösungsversuch: Indem Psychotherapeuten systemfremde Logiken einbringen und mit inkongruenten Perspektiven arbeiten, um den Leidensdruck des betroffenen Athleten zu beheben, können sie aufseiten der Organisation durchaus Irritationen stiften und neue Probleme erzeugen.
8

Hartmann, H. "Health Systems and Sports Organisations in the Same Boat in the Fight Against the Dangerous Time Bomb Lack of Exercise." Deutsche Zeitschrift für Sportmedizin 2016, no. 03 (March 1, 2016): 51. http://dx.doi.org/10.5960/dzsm.2016.216.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Grüttner, Arne, Thomas Braschler, and Andrea Back. "Konfrontiert mit einer Flut von Kooperationsanfragen: So meistern Sportorganisationen die systematische Analyse und Bearbeitung." Wirtschaftsinformatik & Management 12, no. 5 (October 2020): 342–55. http://dx.doi.org/10.1365/s35764-020-00295-7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Burk, Verena, and Christoph G. Grimmer. "„I apologize to Giorgio Chiellini and the entire football family.“ / Zur Rolle Sozialer Medien in der Krisenkommunikation - dargestellt an Beispielen im Kontext der Fußball-WM 2014 in Brasilien." Sport und Gesellschaft 13, no. 1 (August 1, 2016): 5–39. http://dx.doi.org/10.1515/sug-2016-0002.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
Abstract:
ZusammenfassungIm Beitrag wird untersucht, ob und mit welchen Strategien Athleten sowie Sportorganisationen in Krisen des Sports Soziale Medien in ihrer Krisenkommunikation verwenden. Ausgehend von der Theorie der situationsbezogenen Krisenkommunikation (SCCT) nach Coombs (1995; 2010), der bei verschiedenen Krisentypen spezifische Kommunikationsstrategien empfiehlt, werden Facebook-Posts und Tweets/Retweets von Spielern und Verbänden bei zwei ausgewählten Krisen während der Fußball-WM 2014 (Ausscheiden Spaniens in der Vorrunde; ‚Suárez-Biss‘) qualitativ analysiert. Den Ergebnissen zufolge werden die Möglichkeiten Sozialer Medien nicht bzw. nur unzureichend genutzt. In beiden Fällen findet keine zeitnahe Krisenkommunikation statt. Bei der Spanien-Krise schätzen die Beteiligten die Krisenschuldzuschreibung durch die Öffentlichkeit und den damit verbundenen Reputationsschaden höher ein als notwendig; im zweiten Fall wird ein individuelles Fehlverhalten trotz vorliegender Krisenhistorie dagegen unterschätzt.
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Sportorganisation' for particular source types:
Journal articles

Dissertations / Theses on the topic "Sportorganisation":

1

Dahmen, Britt. "Mentoring und Chancengleichheit im Sport : eine qualitative Fallstudie von Mentoring-Programmen für Frauen in Sportorganisationen /." Köln : Sportverl. Strauss, 2008. http://d-nb.info/991756894/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rode, Jan C. "Willi Daume und die Entwicklung des Sports in der Bundesrepublik Deutschland zwischen 1945 und 1970." Göttingen Verl. Die Werkstatt, 2008. http://d-nb.info/998866997/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Karlsson, Michelle, and Johanna Rydberg. "Hur en organisationskultur kan se ut i en sportorganisation : - En kvalitativ studie om Karlskronas Hockeyklubbs administrativa personals potentiella kultur." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-55840.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
Abstract:
Authors: Michelle Karlsson and Johanna Rydberg Titel: How organizational culture can look like in sport organizations – A qualitative study about how Karlskrona Hockey Club’s administrative personnel’s potential culture. This study is written because of the reason that today’s sport organizations have become more like traditional and profitable businesses, which makes the administrative personnel work more important for the organizations. Earlier studies have been made, but the focus is on the players or the members in the organization and also on their development. We want to concentrate this essay on the administrative personnel’s potential culture and their contribution to the organization. Our research questions are 1) How does the administrative personnel’s work look like in a sport organization from a cultural perspective?, and 2) If, and which, culture pursues sport organizations and the administrative personnel? To answer these questions we have used theories from Edgar H. Schein and Mats Alvesson, who are leading cultural scholars. We turned to Karlskronas Hockey Club as a case study where we made six individual interviews and general observations that became our empirical basis. The chosen theories and the collected empirical data were later interconnected and used for further analysis. The main conclusion of our analysis, based on the theories, is that sport organizations culture are dependent on what context and state the organization is in. In our case study Karlskrona’s Hockey Club is a relatively new organization with a lot of new employed people who influence the culture. The theories, taken from Alvesson and Schein, explain the effects when new people get employed. The culture that exists among the administrative personnel is therefore under consistent development and has a hard time finding stability. Nowadays sport organizations need to focus on the budget and economy to survive, but profit isn’t the main purpose. People working in sport organizations are driven by commitment and interest for the sport and members in the organization.
4

Arnshed, Louise. "Fatta Galoppen - Syns du inte, finns du inte! : En kvalitativ fallstudie om hur en sportorganisation kan skapa ett starkare varumärke." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105785.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
Abstract:
Problembakgrund: Sportorganisationer, lag och atleter har allt mer börjat ses som varumärken. Precis som att ett varumärke anses vara den absolut mest värdefulla tillgången för ett företag, är det en minst lika värdefull tillgång för sportorganisationer. Dock verkar många sportorganisationer ändå underskatta styrkan i deras varumärke. Problematiken i den tidigare varumärkeslitteraturen är att det verkar finnas ett kunskaps gap i hur man stärker en hel sports varumärke.  Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera hur marknadskommunikationen idag ser ut hos en sportorganisation, där den huvudsakliga finansieringen kommer från spelmarknaden. Dessutom belysa vilka kommunikationsverktyg en sport effektivast kan använda i förhållande till resurser och maximal spridning. Slutligen beskriva hur en sportorganisation kan bygga upp ett starkare varumärke.  Metod: Studien är baserad på en fallstudie, där en kvalitativ metod valts och ett deduktivt angreppsätt. Undersökningens empiriska material utgörs av tre djupgående intervjuer med sportorganisationens marknadsavdelning och tre stycken fokusgrupper vilka representerades av hästspelare, sportspelare och neutrala individer, som utgör galoppsportens passiva målgrupp.  Slutsats: Studiens resultat visar att en sportorganisation kan stärka sitt varumärke genom att fokusera på den unika emotionella koppling som individer har till sporter, samt att strategiskt välja kommunikationskanaler som passar väl ihop med organisationens resurser och möjligheter. Slutligen måste en integrerad varumärkeskommunikationsplan integreras i alla sportens avdelningar, för att kunna koordinera budskap och kanaler på ett effektivt sätt.
Sport organizations, teams and athletes have increasingly begun to be seen as brands. Just like a brand is considered to be by far the most valuable asset for a company, it is just as valuable to sport organizations. However, many sport organizations still seem to underestimate the strength of their brands. The difficulties in the previous brand literature is that there seems to be a lack of knowledges about how to strenghten an entire sport.   The purpose of this study is to identify how the market communications today looks like for a sport organization, where the main funding comes from the gambling industry. Then identify which communication tools a sport can use moste effectively in relation to resources and maximum awareness. Finally, decribe how a sport organization can build a stronger brand.  The study is based on a case study, where a qualitative method is chosen, with a deductive approach. The empirical evidence of the survey consists of three interviews with the selected sport organization’s marketing departement and three focus groups which were represented by the horse racings passive taget group, which consist of horse gamblers, sport gamblers and neutral individuals.  The results of the study shows that a sport organization can strengthen it’s brand by focusing on the unique emotional connection that individuals have to sports, and to strategically choose communication channels that fit well with the organization’s resources and options. Finally, an integrated brand communication plan must be integrated throughout all the divisions within the sport, in order to coordinate messages and channels in the most effective way.
5

Rode, Jan C. "Willi Daume und die Entwicklung des Sports in der Bundesrepublik Deutschland zwischen 1945 und 1970 /." Göttingen : Die Werkstatt, 2010. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=018881875&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bjerkland, Albin, and Benjamin Edman. "Laget före jaget? : En kvalitativ studie om hur svenska sportorganisationer kommunicerar under en spelares individuella kris." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66449.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
Abstract:
Idrottsskandaler blir ofta uppmärksammade i nyhetsmedier och aktörerna i krisen behöver därför uttala sig offentligt. Denna studie undersöker hur svenska sportorganisationer, Malmö FF, IF Björklöven, Gefle IF och Pixbo Wallenstam, hanterar en kris som uppstått från ett individuellt övertramp. Mer specifikt försöker studien att ta reda på hur och till vilken grad laget skyddar sin organisation, respektive den anklagade spelaren i den externa kommunikationen. För att kunna svara på de frågeställningar som studien utgår från har en retorisk textanalys genomförts, där användandet av ethos, pathos, logos och responsstrategier har analyserats. Hela denna uppsats genomsyras av Benoits (1997a) image repair theory, då en stor del av analysen handlar om vilka responsstrategier inom denna teori klubbarna använder för att skydda sin egen, respektive spelarens image under krisens händelseförlopp. Utöver image repair theory presenteras tidigare forskning som är väsentlig för forskningsområdet, för att kunna jämföra denna studie med tidigare resultat. Forskningen presenteras under flera kategorier: personligt varumärkesbyggande, fans, monopolstatus, tisdsanpassad krisrespons, organisationer i en individuell kris och retorik inom kriser. Analysen som genomförts tyder på att krishanteringen inom sportvärlden kan skilja sig från andra områden, när det kommer till konsekvenser för den anklagade/skyldige och stödet från organisationen till individen som krisen är grundad på. Vad som även uppmärksammas i denna studie är att en negativ krishistorik påverkar stödet från organisationen till individen. En klubb som varit inblandad i kriser tidigare behöver fokusera på att skydda laget, istället för spelaren. De slutsatser som dras är att strategierna bolstering och corrective action används mest när det kommer till att skydda laget, medan strategierna för att skydda spelaren skiljer sig mer från lag till lag. De strategier som är vanligt förekommande för att skydda spelaren är dock mortification, corrective action, attack the accuser, bolstering och victimization. Den sistnämnda är en strategi myntad av författarna av denna uppsats. Ethos används framförallt för att skydda laget, medan pathos framförallt används för att skydda spelaren. Vad som även bör nämnas är att studien tyder på att fokuset på att skydda laget eller individen påverkas av typ av kris och krishistorik. Denna undersökning bidrar till en kunskap kring hur en offentlig persons övertramp påverkar en organisation. Den belyser även skillnader i hur en organisation beskylls beroende på om det är en känd person eller inte som är anklagad, vilket kan kopplas till generella klyftor i det svenska samhället.
Sports scandals often get a lot of attention in media and the people involved in the crisistherefore need to make public statements. This study examines how Swedish sportsorganizations, Malmö FF, IF Björklöven, Gefle IF and Pixbo Wallenstam, handles a crisis thathas evolved out of a personal violation. More specifically this study tries to find out how and towhat extent the team protects the organization and the player in the external communication. Tobe able to answer the questions that the study is based on, a rhetorical analysis has been made,where the use of ethos, pathos, logos and response strategies was analyzed.Benoits (1997a) image repair theory is crucial throughout the study, because a big part of theanalysis examines which response strategies in this theory, the clubs uses to protect their ownand the players image during the events of the crisis. Beyond image repair theory earlier researchthat is relevant to the subject is presented, to be able to compare this study to earlier results. Theresearch is presented in categories: personal branding, fans, monopoly status, the timing of thecrisis response, organizations during an individual crisis and rhetoric in crisis.The analysis that is made indicates that crisis management in the world of sports can differfrom other areas, when it comes to consequences for the accused/guilty one, and the support tothe individual, who is the reason for the criss, from the organization. Something that also isbrought up in this study is that a negative history of crisis affects the support to the individualfrom the organization. A club that has been involved in crisis before need to focus on theprotection for the team, instead of the player.The conclusions are that the strategies bolstering and corrective action are being used mostfrequently when it comes to the protection of the team, while strategies to protect the playerdiffer from team to team. The strategies that are common when it comes to the protection of theplayer are mortification, corrective action, attack the accuser, bolstering and victimization . The lastmentioned strategy is coined by the authors of this study. Ethos is especially used to protect theteam, while pathos mostly is used to protect the player. Something else that should be mentionedis that the study indicates that the focus of the protection, the team or the player, is affected bywhat kind of crisis it is and the organizations history of crises.This study contributes to knowledge about how the violation of a public person affects anorganization. It also highlights differences in the public's response to the crisis, depending on ifthe accused is famous or not. This may be related to general gaps in the Swedish society.
7

Eriksson, Mathilda, Sandra Forsberg, and Emmy Skogström. "Mer än bara ett sportintresse : en studie på supportengagemang." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21661.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
Abstract:
Konsumtion av sport är mer än bara laget/idrottaren i sig. Supporterengagemang är en del i sportkonsumtionen, bland annat genom människor som deltar i tävlingar och matcher för att stötta sitt lag/idrottare. Engagemanget kan vara gynnsamt för både sportorganisationen och den individuella supportern och kan bidra med både positiva och negativa effekter. Studiens syfte var att undersöka motivationsfaktorer hos supportrarna, för att se vad som ger upphovtill deras engagemang. Efter analys av tidigare studier inom området, skapade vi en egenmodell med ett antal utvalda motivationsfaktorer. För att mäta faktorerna användes en webbenkät som instrument. Enkätundersökningen skickades ut via ett snöbollsurval tillsupportrar för diverse sportorganisationer i Sverige. Resultatet blev en respons på 287enkätsvar, och för att analysera detta tillämpades en regressionsanalys. Resultatet visade att Självidentitet var den största motivationsfaktorn till att supportrar väljer att engagera sig i ett lag/idrottare. Även skillnader mellan fysiskt engagemang och engagemang på sociala medier mättes, där Social gemenskap var en större motivationsfaktor på sociala medier än för det fysiska engagemanget. Vidare mätte vi eventuella skillnader i engagemanget mellan kvinnor och män, då man i tidigare forskning sett brist på data inom området. Resultatet för studien visade att engagemanget inte skiljer sig något nämnvärt åt mellan kvinnor och män, och att samma motivationsfaktorer är underliggande för båda parters engagemang. Den enda möjliga slutsats för könsskillnader som kunde mätas, var att mängenerellt anser sig vara mer engagerade än vad kvinnor anser sig vara.
Sport consumption is more than just the team/athlete itself. Fan engagement is a part of the consumption, for example through people that are attending competitions and games to support their team/athlete. Fan engagement comes with both positive and negative effects, as well as bringing different kinds of profits to both the sport organisation and the individual fan. The aim of the study was to examine motivational factors for sport fans to see which factors contribute most to their engagement. After analysing previous studies on the subject, we created our own model using a few selected motivational factors. To measure the motivators, we created an online self-questionnaire survey. Through a snowballing sample we collected answers from fans of multiple sport organisations in Sweden. As a result we received 287responses that later was analysed through a regression analysis. The results showed that Self identity was the key motivator to why sport fans decides to engage with a team/athlete. The differences between physical engagement and social media engagement was measured as well. The results showed that Social community was proven to be a higher motivator on social media engagement rather than in physical engagement. Furthermore, the differences in engagement between men and women were measured, since studies on this subject was lacking in previous research. The results showed little difference between the two and that they are driven by the same motivators. The only possible conclusion regarding differences between the genders was that men, in general, consider themself more engaged in sports than women do.
8

Mohn, Martin, and Martin Berggren. "A brand, a star and a goal : A study of the interaction between organizational and personal sport brands." Thesis, Jönköping University, JIBS, EMM (Entrepreneurship, Marketing, Management), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-719.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
Abstract:

With the increasing professionalism in Swedish sport comes an increasing awareness of the importance of brands. Athletes have become tools in the organizations’ efforts to enhance their brand. Also, the athletes’ personal brands have had increasing attention and the interactions between the organization brand and the athlete as a symbol have become an interesting topic.

The thesis aims to examine the implications of having an athlete’s personal brand as a symbol of the sport organization brand.

With a qualitative method, we have studied one club from Allsvenskan and one from Elitserien. The empirical data were collected with personal interviews of marketing managers from Elfsborg and HV71 together with the football player Samuel Holmén and hockey player Johan Davidsson. An additional interview was made with the sport journalist Erik Niva. The empirical findings were then analyzed and defined with existing and relevant brand theories and models.

By identifying parts of the analysis crucial for answering our research questions, we have come to the following conclusions. The sport organizations actively manage the athlete in favor of enhancing the brand and understand the importance of having a player as a symbol. Furthermore, we have found that it is hard for the organization to implement the brand identity among player and that the organization, by choosing which type of player to sign, can direct the brand identity. We have concluded that the athlete understands the benefits of having a strong personal brand, but lack the strategies to achieve it. Even with this increased awareness of personal brands, we found no evidence that this leads to a conflict between the organization brand and the personal brand.


With the increasing professionalism in Swedish sport comes an increasing awareness of the importance of brands. Athletes have become tools in the organizations’ efforts to enhance their brand. Also, the athletes’ personal brands have had increasing attention and the interactions between the organization brand and the athlete as a symbol have become an interesting topic.

The thesis aims to examine the implications of having an athlete’s personal brand as a symbol of the sport organization brand.

With a qualitative method, we have studied one club from Allsvenskan and one from Elitserien. The empirical data were collected with personal interviews of marketing managers from Elfsborg and HV71 together with the football player Samuel Holmén and hockey player Johan Davidsson. An additional interview was made with the sport journalist Erik Niva. The empirical findings were then analyzed and defined with existing and relevant brand theories and models.

By identifying parts of the analysis crucial for answering our research questions, we have come to the following conclusions. The sport organizations actively manage the athlete in favor of enhancing the brand and understand the importance of having a player as a symbol. Furthermore, we have found that it is hard for the organization to implement the brand identity among player and that the organization, by choosing which type of player to sign, can direct the brand identity. We have concluded that the athlete understands the benefits of having a strong personal brand, but lack the strategies to achieve it. Even with this increased awareness of personal brands, we found no evidence that this leads to a conflict between the organization brand and the personal brand.

9

Suomela, Johan, Serhat Eliacik, Robin Persson, and Emil Gustafsson. "Att investera och förändra för att nå sportsliga framgångar : En fallstudie av HV71." Thesis, Växjö University, School of Management and Economics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1500.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
Abstract:

I dagens samhälle verkar organisationer i en allt mer osäker miljö där konkurrensen blivit hårdare, utvecklingen allt snabbare och acklimatisering alltmer viktigt. Det här gäller även sportorganisationer, vilket skapat problem för ledningar och klubbdirektörer. För att bli en framgångsrik idrottsförening, både ekonomiskt och sportsligt, är det viktigt att föreningen följer med i utvecklingen och anpassar sig till den föränderliga omgivningen. Vissa beslut kan innebära investera eller dö situationer för organisationer, där överlevnad står på spel. Ett tillvägagångssätt för sportorganisationer att hänga med i utvecklingen är att investera i en arena. Inför ett sådant beslut är faktorer som hur investeringen skall planeras och finansieras centrala frågor. HV71 var Sveriges första ishockeyklubb att investera i en ny arena vilket är anledningen till att vi har gjort en fallstudie av klubben.

Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara varför och hur sportklubbar investerar för att nå sportslig framgång. Vidare vill vi åskådliggöra vilka effekter som kan påvisas till följd av investeringen.

Vi har intervjuat två nyckelpersoner i HV71:s organisation. I undersökningen har vi använt oss av en muntlig intervju och en telefonintervju med frågor baserade på vår operationalisering. Utifrån vår analys kom vi bland annat fram till att HV71 tillämpat ett unikt finansieringsalternativ för sin investering. Vår undersökning visar att arenabyggandet har resulterat i sportsliga framgångar och förbättrad ekonomi vilket medfört att arenan blivit en kassako i verksamheten. Slutligen vill vi föreslå en mer generaliserande undersökning där det framkommer i vilken utsträckning finansieringssättet används.


In today’s society organisations act in a more uncertain environment where the competition has become harder, the development faster and the acclimatization more and more important. This also includes sport organisations, which has created problems for the management and club directors. To become a successful sports association, both in economic and sport, it’s important for associations to follow the development and adjust to the changing environment. Some decisions can imply invest or die situations, where survival is at stake. One way for organisations to follow the development is to invest in new arenas. Before such a decision an essential question is how the investment will be planned and financed. HV71 was the first Swedish ice hockey club to invest in a new arena and because of this we have conducted a case study of the organisation.

The purpose with our essay is to describe and explain why and how sport clubs invest to reach competitive success. Further on we want to illustrate what effects the investment will result in.

We have interviewed two key figures in HV71´s organisation. In the study we have used one oral interview and one telephone interview with questions based on our operationalization. Our analysis showed that HV71 used a unique way of financing their arena investment. Further the examination shows that arena constructions has resulted in sport success and improved economy, which concludes that the arena functions as a cash cow. Finally we suggest an exam that’s more generalizing and emerge the use of the finance alternative.

10

Linde, Clara, and Emma Snickars. "RIKSSERIEN – DAMHOCKEYNS HÖGSTA SERIE : EN STUDIE AV DAMLAGENS ORGANISATIONER." Thesis, Linköping University, Linköping University, Department of Management and Engineering, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-58754.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
Abstract:

 

Svensk damhockey har de senaste åren genomgått stora förändringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer – Riksserien. Trots de senaste årens förändringar råder det alltjämt stora skillnader mellan de åtta främsta damlagen och säsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren.

 

Rapporten ämnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de åtta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10.

 

Studien har fokuserat på de åtta damlag som säsongen 09/10 spelade i Riksserien. Vidare är studien inriktad på att studera damorganisationernas sammansättning, styrning samt vilket föreningsstöd de upplever.

Books on the topic "Sportorganisation":

1

Breuer, Günter. Sportstättenbedarf und Sportstättenbau: Eine Betrachtung der Entwicklung in Deutschland (West) von 1945 bis 1990 anhander baufachlichen Planung, öffentlichen Verwaltung und Sportorganisation. Köln: sb 67 Verl.-Ges., 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Baur, Jürgen. Nachwuchsarbeit in Sportorganisationen. Schorndorf: K. Hofmann, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sontag, Bernd. Strategische Erfolgsfaktoren professioneller Sportorganisationen. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-3640-0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Heinemann, Klaus. Sportorganisationen: Verstehen und gestalten. Schorndorf: K. Hofmann, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Dahmen, Britt. Mentoring und Chancengleichheit im Sport: Eine qualitative Fallstudie von Mentoring-Programmen für Frauen in Sportorganisationen. Köln: Strauss, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Aschebrock, Heinz, Edgar Beckers, and Rolf-Peter Pack, eds. Bildung braucht Bewegung. Meyer & Meyer Sportverlag, 2014. http://dx.doi.org/10.5771/9783840310744.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
Abstract:
Das Thema "Bildung" hat nach dem "PISA-Schock" im Jahr 2001 den Status eines politischen "Megathemas" erreicht und einen ungeheuren politischen und wissenschaftlichen Aktionismus angestoßen. Kaum ein Tag vergeht, ohne eine neue politische Initiative oder einen neuen wissenschaftlichen Beitrag zum Thema "Bildung". Angesichts der großen Dynamik dieser Entwicklung ist zu befürchten, dass die notwendige Klärung, welche Idee von Bildung heute (noch bzw. wieder) tragfähig sein kann und welche Konsequenzen sich daraus für politisches Handeln und wissenschaftliche Forschung ergeben, nicht erfolgt. Auch bleibt offenbar (zu) wenig Zeit, um die politischen Initiativen und wissenschaftlichen Beiträge für die Bildungspraxis aufzubereiten. Damit besteht die akute Gefahr, dass sich viele Menschen, die Verantwortung für die praktische Bildungsarbeit tragen, von der politischen und wissenschaftlichen Diskussion nicht mehr mitgenommen fühlen. In den großen Kreis der Akteure, die sich in der deutschen Bildungslandschaft engagieren, hat sich in den letzten Jahren auch die Sportwissenschaft (mit zahlreichen Veröffentlichungen und Veranstaltungen) sowie die Sportpolitik (mit vielfältigen Initiativen der staatlichen Sportverwaltung und der Sportselbstverwaltung) eingereiht. Dabei haben sich vor allem die Dachorganisationen des gemeinwohlorientierten Kinder- und Jugendsports mit bemerkenswerten Beiträgen hervorgetan. Ein wesentlicher Auslöser dieses Prozesses war die Öffnung der Ganztagsschulen für die anerkannten Träger der Jugendhilfe, die von den gemeinwohlorientierten Sportorganisationen erfolgreich genutzt wurde, um insbesondere den Sportvereinen ein neues, zukunftsfähiges Tätigkeitsfeld zu erschließen.

Book chapters on the topic "Sportorganisation":

1

Kreiß, F. "Wissenschaft und Sport — die Sportorganisation und die Wissenschaften." In Rudern, 10–14. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1988. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-93375-2_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Thieme, Lutz. "Sportorganisationen als Ressourcenbündelungen." In Sport in Kultur und Gesellschaft, 1–18. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53385-7_2-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sontag, Bernd. "Einleitung." In Strategische Erfolgsfaktoren professioneller Sportorganisationen, 1–5. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-3640-0_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Sontag, Bernd. "Untersuchungsobjekt und seine Besonderheiten." In Strategische Erfolgsfaktoren professioneller Sportorganisationen, 7–82. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-3640-0_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sontag, Bernd. "Analyse und Extraktion strategischer Erfolgsfaktoren." In Strategische Erfolgsfaktoren professioneller Sportorganisationen, 83–219. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-3640-0_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sontag, Bernd. "Einsatzmöglichkeiten strategischer Erfolgsfaktoren im Kontext professioneller Sportorganisationen." In Strategische Erfolgsfaktoren professioneller Sportorganisationen, 221–334. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-3640-0_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sontag, Bernd. "Resümee und Ausblick." In Strategische Erfolgsfaktoren professioneller Sportorganisationen, 335–40. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-3640-0_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Breuer, Markus, and Frank Daumann. "Führung und Steuerung von Sportorganisationen." In Sport in Kultur und Gesellschaft, 1–18. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53385-7_3-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hildebrandt, Alexandra, Claudia Silber, and Uwe Johänntgen. "Zukunft von innen. Nachhaltige Beschaffung bei Sportorganisationen." In Management-Reihe Corporate Social Responsibility, 461–67. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-54884-0_42.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hildebrandt, Alexandra, and Claudia Silber. "Zukunft von innen. Nachhaltige Beschaffung bei Sportorganisationen." In Management-Reihe Corporate Social Responsibility, 369–75. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-59651-7_30.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

To the bibliography