Academic literature on the topic 'Språk - och identitetsutveckling'

We want in this paper, by using participant observation and qualitative interviews, come closer to an understanding of what meaning a language café might have for the people who go there. Many of the visitors are people who recently moved to Sweden and are in the middle of a process of learning Swedish. We want to get a further insight into how they feel about their situation and what the social encounters on the language café might mean to them. The purpose is to examine how this can have significance for the identity development of the visitors. The result shows that the language café is an important place for the visitors because it is the only place they can go to in order to practice speaking Swedish, which is important for them to find their place in Sweden. The language café also fulfils an important function of a place where the visitors can receive an understanding of the Swedish society and reflect about it, but also a place for self-reflection to see the opportunities in the situations they find themselves in. Consistently for the language café is the importance of the social function it fulfils, as many of the visitors has experienced loneliness and isolation of society here in Sweden. At the language café they can connect with new people and spend time with others who are in the same situation as they are in. These social meetings with other people, we believe is the basis for the identity to be created and developed, and this is done through language.
Vi vill i denna uppsats med hjälp av deltagande observation och kvalitativa intervjuer närma oss en förståelse för vad ett språkcafé kan ha för betydelser för de som går dit. Många av besökarna är personer som nyligen flyttat till Sverige och som är mitt uppe i processen att lära sig svenska. Vi vill få en vidare insikt i hur de upplever sin situation i Sverige och vad språkcaféet med de sociala möten som finns där fyller för funktion för dem. Syftet är att undersöka vad det i sin tur kan ha för betydelse för besökarnas identitetsutveckling. Resultatet visar att språkcaféet är en viktig plats för besökarna just för att det är den enda plats de kan gå till för att träna på att tala svenska, vilket är viktigt för dem för att finna sin plats i Sverige. Språkcaféet fyller även en funktion som en plats där besökarna kan få en förståelse för det svenska samhället och reflektera kring detta, men även få reflektera kring sig själva och se möjligheter i de situationer de befinner sig i. Genomgående för vad språkcaféet har för betydelse är den sociala funktion den fyller, då många av besökarna upplevt ensamhet och isolering från samhället här i Sverige. På språkcaféet kan de få en gemenskap med nya människor och umgås med personer i samma situation som de själva är i. Dessa sociala möten med andra människor tror vi ligger som grund för att identiteten ska kunna skapas och utvecklas, och att detta sker via språket.

Den här uppsatsen handlar om flerspråkighet i förskolan. Mitt syfte är att belysa och utveckla kunskap om hur förskollärare på en förskola ser på möjligheter och problem med barnens flerspråkighet. Jag vill även utveckla kunskap om hur förskollärarna främjar barnens flerspråkighet och hur de därmed stärker barnens identitet. Jag använde mig av kvalitativ forskningsmetod samt semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag intervjuade sex förskollärare i en stad i nordvästra Skåne. Jag fördjupade mig i språkforskning och lärde att barns förmåga att lära sig språk inte är fråga om begåvning utan behov. Språken varken konkurrerar eller stör varandra och barn har förmåga att utveckla flera språk samtidigt. Språkforskarna betonar flerspråkighetens positiva sidor. Vygotskij indikerar att det är lättare att lära sig ett andraspråk om man fått en god grund i sitt första språk. Förskollärarnas förhållningssätt och kunskap om flerspråkighet har stor betydelse. Med en positiv inställning till flerspråkighet kan pedagoger göra mycket både för barnens språkutveckling och även deras identitet. Motivationen hos flerspråkiga barn att lära sig fler språk stärks av att flerspråkighet ses som en resurs och inte ett problem.Förskollärarna som jag intervjuade uttryckte sig positivt till flerspråkiga barn. De använde ingen speciell metod i arbetet med flerspråkiga barn, men berättade att de använde sig mycket av språket. Förskollärarna såg ett tydligt samband mellan identitet och flerspråkighet men var oense om hur sambandet såg ut. Det finns en diskrepans mellan läroplanens intentioner och det arbete som faktiskt bedrivs på förskolan med flerspråkiga barn. Okunskapen om flerspråkighet och dess effekter är fortfarande stor.

Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas syn på modersmålsundervisning och modersmålspersonals betydelse i de utvalda tvåspråkiga klasserna från två olika skolor. Jag vill även belysa pedagogernas arbetssätt när det gäller att utveckla flerspråkiga barns språk och identitet i den tvåspråkiga klassen. Den empiriska undersökningen syftar till att besvara dessa frågeställningar. Jag använde mig av en kvalitativ metod i form av åtta strukturerade intervjuer. De intervjuade personerna är fem modersmålslärare och tre svenskklasslärare. En av de fem modersmålslärarna arbetar också som specialpedagog. I resultatet har jag kommit fram till att alla pedagogerna är medvetna om modersmålsundervisning och modersmålspersonals betydelse för flerspråkiga barns språk och identitet i den tvåspråkiga klassen utom en lärare som har ett avvikande perspektiv. Alla pedagoger anser att barnen tillgodogör sig tvåspråkig undervisning både i språk- och i identitetsutveckling. Däremot anser de flesta pedagogerna att tvåspråkig undervisning inte passar de barn som har läs- och skrivsvårigheter, störningar och dyslexi, eftersom verksamheten då blir ännu svårare för dem än den vanliga undervisningen. Pedagogerna i de två grundskolorna använder sig av ett likartat arbetssätt som utvecklar barns språk och identitet, fast de arbetar mer med att utveckla elevernas språk än deras identitet. De utvecklar barns språk och identitet genom olika sätt som exempelvis skönlitteratur, högläsning, dator, media, musik och sång. Dock använder de sig mest av skönlitteratur och sagor i sin verksamhet.

J.K. Rowlings bok Harry Potter och de vises sten är en ungdomsbok som slagit igenom och fångat många barn, ungdomar och vuxna. I denna studie undersöks huvudkaraktären Harry Potters identitetsutveckling genom en didaktiskt inriktad litteraturanalys. Analysen utgår från psykologiska teorier om ungdomars identitetsutveckling, vilken kan delas in i fyra faser. De två första faserna visar sig vara de som var tydligast i Harrys identitetsutveckling. Den tredje fasen börjar att etablera sig i slutet av boken, medan Harry inte når den fjärde fasen. Genom att tillsammans med eleverna läsa boken om Harry Potter kan lärare i grundskolan stötta elever att utveckla sina identiteter. Elever skulle kunna relatera till händelser i boken som till exempel att möta nya människor som i sin tur kan bli vänner eller ovänner. De skulle också kunna lära sig att våga vara sig själva och få utveckla en större acceptans för sådant som inte tillhör normen.

Syftet med den här studien var att få en fördjupad kunskap om hur förskolan stödjer och stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling, kommunikationsförmåga och identitetsskapande. Vi har valt att studera detta ämne ur ett specialpedagogiskt perspektiv då vi upplevde att detta var en grupp som inte får det stöd i förskolan och skolan som de skulle behöva. Studien utgick från fyra förskolor där vi intervjuade 12 pedagoger, en specialpedagog och en modersmålstränare samt gjorde fyra observationer. Resultatet visade två sidor av arbetet kring flerspråkiga barn, det ena handlade om språkstimulering och det andra handlar om arbetet med att stödja den mångkulturella identiteten. Pedagogerna ansåg att språkstimulering var ett viktigt uppdrag i förskolan och har ett stort utbud av metoder och arbetssätt för hur de stimulerade svenskan. Däremot såg vi att de har ett väldigt svagt interkulturellt arbetssätt och de ansåg att det var svårt att veta hur de skulle stödja barns modersmål när de inte kunde det språket. Vi menar att förskolans arbete med flerspråkiga barn behöver lyftas och diskuteras och en interkulturell pedagogik måste utvecklas. Även pedagogerna efterfrågade mer kunskap och utbildning inom detta område.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att ta reda på hur flerspråkiga ungdomar ser på sin flerspråkighet i förhållande till sin språk- och identitetsutveckling. I våra undersökningar har vi utgått från tre flerspråkiga ungdomars berättelser om sina upplevelser kring sin språk- och identitetsutveckling under sin skoltid. Genom användningen av livsberättelser som metod har vi fördjupat oss i och fått större förståelse för deras livssituation. Deras berättelser har berikat vår syn på flerspråkighetens komplexa mening, vilket innefattar kultur, språk och identitet. Vi har uppnått vårt syfte genom att frågan besvarats utifrån ungdomarnas berättelser. Deras skildringar säger oss att kunskaperna i ens modersmål är av största vikt för individens språk- och identitetsutveckling. Men också det att andras bemötande av ens flerspråkighet ligger till grund för hur individen uppfattar sig själv.

Informanternas erfarenheter belyser den sammansatta vardag de dagligen möter. För den delen är det inte självklart att dessa tre ungdomars erfarenheter kan vara representativa för alla de flerspråkiga ungdomar som lever i dagens mångkulturella Sverige. Trots detta tycker vi att deras röster säger oss en hel del om de synsätten som råder i dagens samhälle.

This study is based on a qualitative method where a survey based on dialogues with five teachers was conducted. These teachers teach students who came to Sweden during their teens. The teaching teachers were spoken to regarding their experiences of working with identity development. This was going to be a qualitative study whose starting point was to investigate the views of the respondents on the identity-developing work of late arrivals based on the perspectives and experiences through the dialogues. The purpose of the study is to investigate some teachers' views on identity-developing work with late arrivals and the study’s aim is based on four questions:  How do the teachers view the students' identity development in relation to their attitudes and expectations?  How do the teachers view pupils' identity development in relation to the cooperation between home and school?  How do the teachers view pupils' identity development in relation to previous experiences and languages?  How do the teachers view student identity development in relation to value and interculturality? The study will be based on Erik H Erikson's sociological perspective in the view of identity, which is based on the fact that we have an identity when we know who we are, are aware of how others view us and that this should be in line with how we look at ourselves.

Den här studien har som syfte att undersöka pedagogers förhållningssätt till etnicitet och mångfald samt deras erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga barn. Tre teman som relaterar till etnicitet och mångfald i förskolan har formulerats: språk, identitet och lärande. Genom att ställa frågor utifrån dessa teman bidrar studien med ökad förståelse av pedagogers erfarenheter av att arbeta med etnicitet och mångfald i förskolan.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem stycken förskollärare som är verksamma i olika delar av Stockholm. Den teoretiska utgångspunkt som den här studien vilar på grundar sig i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på etnicitet och mångfald (Lundqvist 2010). Resultatet av den här studien visar på att det finns olika förhållningssätt till etnicitet och mångfald bland de intervjuade förskollärarna. En tydlig skillnad var att merparten definierade både etnicitet och mångfald utifrån olikheter, medan en pedagog inte ville definiera på förhand. Vi fann också att det fanns både likheter och skillnader i deras erfarenheter och kunskaper av att arbeta med flerspråkiga barn. I diskussionen diskuteras resultatet vidare utifrån den tidigare forskningen på ämnet.

I förskolans uppdrag ingår att värna om och främja de nationella minoritetsspråken. Förskolan i samverkan med vårdnadshavare kan bidra till bevarandet och återupplivandet av språk och kulturer som är i minoritet eller håller på att försvinna såsom samiskan. Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur förskollärare kan stödja barn med minoritetsspråket samiska i sin språk- och identitetsutveckling genom samverkan med vårdnadshavare. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Sex vårdnadshavare och två förskollärare från två kommunala förskolor, en statlig samt en privat förskola har deltagit i studien. Studien har utgått ifrån ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv för att kunna tolka de beskrivningar som framgått i intervjuerna, utifrån kontextbundna upplevelser, erfarenheter och resonemang. Ett av de framträdande resultaten visar att de kommunala förskolorna inte lever upp till vårdnadshavarnas förväntningar på stöd till barnens språk- och identitetsutveckling. Ett annat resultat visar på att samverkan kan bidra till barns språkutveckling och trygghet i sin identitet. En slutsats som dras av studien är att ömsesidighet och ett interkulturellt förhållningssätt ökar förståelsen mellan förskola och hem, vilket i förlängningen kan bidra till minoritetsspråkens överlevnad.

I Sverige idag går majoriteten av barn i förskolan redan från tidig ålder. Av dessa barn är nästan en femtedel flerspråkiga och för dem är förskolan ofta det första mötet med det svenska språket och den svenska kulturen. I flera år har modersmålstränare funnits tillgängliga i förskolan för att stödja barnen i deras flerspråkiga utveckling. Efter att det i Malmö stad synliggjorts att endast 25 % av de barn som är berättigade modersmålsstöd har fått tillgång till detta, gjordes dock en omorganisering som innebar att modersmålsstödet skulle integreras i den dagliga verksamheten istället för att anordnas med modersmålstränare. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan framställer sitt arbete med flerspråkighet som en integrerad del i den dagliga verksamheten. Vi vill också närma oss en förståelse för pedagogernas förhållningssätt till flerspråkighet och de faktorer som kan påverka arbetet. Vårt examensarbete har en kvalitativ ansats och det insamlade materialet analyseras utifrån de teorier och begrepp som vi anser är av relevans för vår studie. Ett av begreppen vi utgår ifrån är ett interkulturellt perspektiv, vilket innebär att barnens olika kulturer samverkar och inte endast existerar sida vid sida. Vi utgår även ifrån teorier rörande modersmålets betydelse och pedagogernas roll för en gynnsam språkutveckling. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med pedagoger från två olika förskolor i Malmö. Resultatet visar att pedagogerna ser flerspråkighet som en tillgång och ett viktigt område att arbeta med i förskolan, men att detta arbete har försvårats sedan omorganiseringen i Malmö genomfördes. Pedagogerna anser att de har fått för lite fortbildning inom området, men att de gör så gott de kan utifrån rådande omständigheter. De arbetar aktivt med att synliggöra alla språk och kulturer som finns i barngruppen så att barnen ser olikheter som berikande. Dock blir det även tydligt i resultatet att de flesta aktiviteterna i förskolan syftar till att stärka det svenska språket.