Academic literature on the topic 'Språklig kartläggning'

Syftet med den här studien är att ge en nulägesbeskrivning och öka förståelsen för undervisningen i förskoleklass vad gäller innehållet i undervisningen som syftar till att utveckla elevers språkliga medvetenhet och skriftspråksförberedande förmågor. Det är av särskilt intresse i en tid när förskoleklassen är föremål för ökad politisk styrning. Studiens teoretiska inramning är det sociokulturella perspektivet med teoretiska begrepp såsom språklig medvetenhet, skriftspråksutveckling, undervisning och didaktisk teori. Materialet består framför allt av intervjuer med lärare och observationer av undervisningen och har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Kartläggningsmaterialet i språklig medvetenhet Hitta språket har också lagts som ett raster vid analysen. Av resultatet framgår att undervisningen utgår från läroplanen, och att läromedel, särskilt Bornholmsmodellen utgör dominerade inslag i undervisningen. Studiens bidrag förutom ovanstående är att bidra till den ackumulerade forskningen vad gäller undervisningen i allmänhet och i synnerhet hur undervisningen kan beskrivas i slutet av förskoleklassåret.

Under de senaste åren har antalet nyanlända ökat i Sverige vilket innebär en större flerspråkighet i skolan. I vår tidigare kunskapsöversikt undersöktes de två teoretiska läsmodellerna, Phonics och Whole Language, utifrån ett flerspråkigt perspektiv. I kunskapsöversikten framkom en intressant faktor som belyste vilken läsinlärningsmodell som bör användas i läsundervisningen gällande ett flerspråkigt barn. Faktorn nämnde att det beror på i vilken ålder ett flerspråkigt barn blivit exponerat för sitt andraspråk. För att lärare ska ta reda på när en elev blivit exponerad för sitt andraspråk ska hen undersöka elevens språkliga bakgrund. För att inhämta information om den flerspråkiga elevens språkliga bakgrund behöver eleverna kartläggas. Studien syftar därför till att ta reda på vilka former av kartläggning verksamma F- 3 lärare använder sig av när de kartlägger flerspråkiga elever och om lärare tar hänsyn till flerspråkiga elevers förutsättningar i val av läsmetoder. Undersökningsmetod för den insamlade empirin är enkät som innefattar både kvalitativa och kvantitativa frågor. Undersökningen resulterade i att kartläggningsformerna är mångfaldiga. De kartläggningsmetoder som framkom ur resultatet var ett kartläggningsprogram, egen kartläggning, kartläggning i samspel med resurs, att lärare tog del av resursernas kartläggning samt muntlig kartläggning. Det framgår inte om kartläggningen ligger till grund för den metod som lärare väljer i läsundervisning utan lärarna väljer den metod de själva anser gynna de flerspråkiga eleverna. Det framgår heller inte om lärare tar hänsyn till flerspråkiga elever förutsättningar i val av läsmetod.

Föreliggande examensarbete diskuterar språklig medvetenhet i förskoleklass. Syftet med examensarbetet är att skapa en fördjupad kunskap om och förståelse för språklig medvetenhet. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån är: Hur ser den fonologiska medvetenheten ut hos de för studien utvalda barnen i förskoleklass? och Hur ser förskollärarna på begreppet språklig medvetenhet och hur ser deras arbetssätt ut för att stimulera den? Den metod som används i studien är dels kvantitativ kartläggning av barn men även kvalitativa intervjuer med förskollärare. Kartläggningen begränsades till att beröra den fonologiska medvetenheten. Den syftar till att synliggöra de för studien utvalda barnens fonologiska medvetenhet. Intervjuerna med förskollärare genomfördes för att få en fördjupad förståelse för deras synsätt och arbetssätt kring begreppet språklig medvetenhet. Resultatet visar att de kartlagda barnen har börjat utveckla en fonologisk medvetenhet, dock skiljer sig medvetenheten väldigt mycket mellan barnen. Intervjuerna visar att förskollärarna framhåller språklekars betydelse för utvecklandet av barns språkliga medvetenhet. De känner sig säkra i att arbeta med språklig medvetenhet men har svårare att sätta ord på innebörden av begreppet språklig medvetenhet.

God läsförmåga är en förutsättning för att elever ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i skolan. Därför är det viktigt att tidigt uppmärksamma de elever som är i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Genom förebyggande arbete under de tidiga skolåren borde antalet elever i läs- och skrivsvårigheter minska. Studiens syfte var att undersöka om tidig kartläggning kan hjälpa oss att finna elever i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Två skolors dokumenterade testresultat har utgjort grunden för studien. Testerna är utförda med samma elevgrupp från förskoleklass till och med årskurs 3. Resultaten av dessa testningar har av oss sammanställts för att studera elevernas läsförmåga över tid.   Studien visade att kartläggningen i språklig medvetenhet i förskoleklass kan vara till nytta för att förutsäga elevers kommande läsförmåga. Flera av eleverna som uppmärksammades i förskoleklass hade fortfarande svårigheter i årskurs 3. Dessa elever presterade även lågt på övriga tester utförda i årskurs 2 och 3. För att utvecklas till en skicklig läsare och skribent är det viktigt att eleven har tillgodogjort sig undervisningen i språklig medvetenhet. Flertalet studier visar att fonologisk medvetenhet är en förutsättning för att eleven ska kunna knäcka den alfabetiska koden. Elever som är språkligt medvetna när de lämnar förskoleklass bedöms få det lättare med den tidiga läsinlärningen än de elever som ännu inte utvecklat sin språkliga förmåga. Skolan bör därför så tidigt som möjligt kartlägga och utreda orsakerna till att en elev inte utvecklas i sin läsning. När elevens specifika svårigheter identifierats krävs en direkt koppling till specialpedagogiska insatser. För att lyckas med detta arbete behövs kontinuerlig dokumentation och utvärdering av de åtgärder som vidtagits. Studien visade att elevers svårigheter även kan bli synliga längre fram i deras läsprocess. Detta betyder att skolan bör regelbundet kartlägga var eleven befinner sig i sin läsutveckling och utifrån dessa resultat kan elever i svårigheter identifieras och erbjudas stöd.

Arnving, Martina & Ingelström-Nilsson, Annika (2014) Prediktion av läs- och skrivsvårigheter genom TRAS. (Early screening of language development as a tool for prediction of reading and writing skills) Magisterkurs, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaSyfteVi vill undersöka om det går att förutsäga läs- och skrivsvårigheter genom tidig kartläggning med stöd av TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling. Vi vill även veta på vilket sätt informationen används vid övergången mellan förskola och grundskola. Slutligen vill vi analysera specialpedagogens roll i det språkutvecklande arbetet.TeoriVi har utgått från Vygotskijs teori om tänkande och språk samt aktuell forskning kring tidig språkstimulans.MetodVi har valt att använda oss av metodtriangulering vilket innebär att vi både har en kvalitativ del, intervjuer, och en kvantitativ del, testresultat från elever. ResultatVi har funnit att det är lika många elever som inte uppnår målen i TRAS men ändå klarar Ämnesproven i svenska åk 3 som tvärtom dvs. som klarar målen i TRAS men inte Ämnesproven i svenska. Vi ser alltså inget tydligt samband mellan TRAS och ämnesproven. Däremot har vi hittat intressanta skillnader mellan könen när det gäller språkets olika områden.KonklusionVi ser i vår undersökning att man inte kan se en tydlig prediktion av läs- och skrivsvårigheter med stöd av TRAS. Däremot får förskolan värdefull information som kan utveckla deras verksamhet. Informationen tas i nuläget inte tillvara vid överlämnande till förskoleklass/grundskola. Vi kan konstatera att specialpedagogerna har en större roll i det språkstimulerande arbetet på förskolenivå än högre upp i åldrarna.Specialpedagogiska implikationerVi anser att specialpedagogerna i framtiden har en viktig roll i det språkstimulerande arbetet. Inte minst genom att synliggöra syftet med kartläggningar och deras funktion. Ett viktigt arbetsområde framöver blir att vara delaktig i utvecklandet och kvalitetssäkrandet av verksamheten där tidig språkstimulering har en framträdande roll.

I denna kvalitativa intervjustudie har fem förskoleklasspedagoger beskrivit sina upplevelser av att arbeta med kartläggning av elevers språkliga medvetenhet i förskoleklass. Frågorna har handlat om vad de tillfrågade pedagogerna anser syftet är med kartläggning samt hur de arbetar före, under och efter en kartläggningssituation i svenska. Deras tankar kring det nya kartläggningsmaterialet Hitta språket har också efterfrågats. Urvalet har bestått av bekvämlighetsurval bestående av pedagoger i förskoleklass som arbetat minst ett år. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet med hjälp av en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna är positivt inställda till kartläggningens syfte. Arbetet före, under och efter en kartläggning ser olika ut beroende på vad pedagogerna tolkar som hjälp till eleverna samt hur/om de väljer att applicera resultatet på sin undervisning. Den aspekt som lärarna är mest kritiska till är den tid och utbildning de fått för att lära känna det nya materialet innan det ska börja användas
In this qualitative interview study five preschoolteachers have described their experiences of working with the mapping of students ' linguistic awareness in preschool.  The questions has been about what they think the purpose of mapping students is and also how they described their work before, during and after a mappingsituation in swedish. Their thoughts about the new mappingmaterial Hitta språket have also been asked. The sample consisted of comfort selection with educators in the preschool class who had worked at least one year. The interviews have then been transcribed and analysed according to the socio-cultural perspective with the help of a thematic analysis.  The result shows that the teachers are favourably disposed to the purpose of mapping. Work before, during and after mapping is very different depending on what educators, interprets as help to the students and how/if they choose to apply the result on their teaching. The aspect the teachers were most critical to is the time issue and training they received to get to know the new material before they will start using it.

När en individ drabbas av hjärntumör kan det vara aktuellt med intervention i form av neurokirurgisk resektion. I de fall där neurokirurgisk intervention krävs görs om möjligt en preoperativ kartläggning av individens språk i syfte att identifiera känsliga språkområden i kortikala strukturer. I dagsläget används nTMS, navigerad transkraniell magnetstimulering, som genom att temporärt slå ut funktionen i specifika kortikala områden är en användbar metod för nämnda syfte. Patienten får då benämna bilder föreställande substantiv samtidigt som fokala delar i hjärnan stimuleras enskilt med magnetstimulering. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida benämningsförmågan av substantiv förändrades vid nTMS hos personer med hjärntumör och på vilket sätt, samt om tumörlokalisation påverkade deltagarnas benämning vid nTMS-undersökning. Samtliga deltagare i studien var patienter med hjärntumör som tidigare undersökts med nTMS på en neurofysiologisk klinik vid ett sjukhus i sydöstra Sverige. Undersökningarna filmades och har sedermera utgjort materialet till datainsamlingen i föreliggande studie. Analys gjordes på grupp- och populationsnivå, där grupperna skapades utifrån deltagarnas tumörlokalisationer. Resultatet visar att benämningsförmågan förändras då ett antal olika språkliga fenomen uppkom vid preoperativ testning med nTMS. De fem vanligaste fenomenen på populationsnivå var tvekljud, latens, inskottsljud, uteblivet svar samt oprecis artikulation. Vid jämförelse på gruppnivå framkom att ingen signifikant skillnad föreligger avseende tumörlokalisation. Resultatet kan tyda på att språkets neurofysiologi består av samarbetande komplexa nätverk. Resultatet kan också styrka teorier om tumörinducerad plasticitet.
When an individual is diagnosed with a brain tumour, intervention by neurosurgery might be needed. In case of neurosurgery, a preoperative assessment of the individual’s language functions is carried out, if possible, in order to identify sensitive language areas in cortical structures. Today, nTMS, navigated transcranial magnetic stimulation, is being used, which temporarily shuts down functions in specific cortical areas and thus is a useful method to fulfill this aim. The patient is asked to name a series of pictures representing nouns while focal parts of the brain is stimulated with magnetic stimulation. The purpose of the present study was to examine whether the naming ability of nouns changed during nTMS in individuals with brain tumour and in what way, as well as whether the location of the tumour affected the participants naming abilities during nTMS. All participants in the present study were patients with brain tumour, previously examined with nTMS in a neurophysiological clinic at a hospital in the South East of Sweden. The examinations were video recorded and have subsequently formed the material for data analysis in the present study. Analysis was made on group and population level. The groups were created based on the participants tumour localisation. The result shows that the naming ability changes as a number of language related phenomenon aroused in the preoperative examination using nTMS. The five most common phenomena on population level were hesitation sound, latency, sound interjection, no response and inaccurate articulation. Comparison on group level revealed no significant difference regarding tumour location. The result might indicate that the neurophysiology of language consists of collaborating complex networks. The result can also support theories regarding tumour induced plasticity.

Syftet med denna studie var att undersöka Skolverkets kartläggningsmaterial Hitta språket och dess uppbyggnad. För att kunna undersöka hur Hitta språket är uppbyggt har vi genomfört eninnehållsanalys med utgångspunkt i de syntetiska och analytiska synsätten på språkutveckling. Vi har undersökt vilka tal-, läs- och skrivutvecklande aktiviteter som framkommer i materialet samt hur de båda synsätten synliggörs. Vi har noggrant studerat materialet och valt ut vissa så kallade nyckelbegrepp från respektive synsätt, vilka har fungerat som verktyg för analysen. Resultatet visar att både det analytiska och syntetiska synsättet kommer till uttryck i Hitta språket på olika sätt i respektive aktivitet.

Betyg i Ladok 201228.

Repetitiv navigerad transkraniell magnetstimulering (rnTMS) används preoperativt för att kartlägga kortikala, språkligt relevanta områden i hjärnan. I nuläget används substantivbenämning vid rnTMS, men det råder delade uppfattningar i aktuell forskning huruvida substantiv- eller verbbenämning är känsligast för stimulering och därför krävs mer forskning inom området. I föreliggande studie kompletterades substantivbenämningen med verbbenämning. Alla deltagare genomgick även preoperativ språklig testning och en av deltagarna genomgick också postoperativ språklig testning. Syftet med föreliggande studie var att jämföra skillnader vid expressiv språklig förmåga vid substantiv- och verbbenämning och att kartlägga språkliga funktioners utbredning i hjärnan, samt att identifiera ytterligare kliniska markörer för bestående språkliga svårigheter efter hjärnkirurgi. Studien syftade även till att undersöka huruvida det preoperativa rnTMS-resultatet överensstämmer med det postoperativa kirurgiresultatet. Studien hade fem deltagare, varav tre med hjärntumör och två med epilepsi, som skulle genomgå vaken hjärnkirurgi. Deltagarnas rnTMS- undersökning videoinspelades och deras språkliga testning ljudinspelades. Analyser genomfördes på individ- och gruppnivå. Resultaten visade att stimulering under verbbenämning inte orsakade signifikant fler felsvar än stimulering vid substantivbenämning, även om felsvaren vid verbbenämning var procentuellt fler. Däremot resulterade de två ordklasserna i olika felsvarslokalisationer hos samtliga deltagare. De tre vanligaste typerna av felsvar på gruppnivå var ändring av grammatisk ändelse, tvekljud samt byte till synonym och de vanligaste felsvarslokalisationena var gyrus frontalis medius, gyrus frontalis inferior och gyrus precentralis. Gällande den språkliga testningen fick deltagarna väldigt spridda resultat. Sammanfattningsvis verkar benämning av substantiv och verb komplettera varandra och båda ordklasserna bör användas vid rnTMS om metoden fortsätter att användas. Även patienternas högre språkliga förmåga (HLL) bör testas inför hjärnkirurgi. Avslutningsvis indikerar resultaten på att språkets placering i hjärnan är både mycket utbredd och väldigt individuell.
Repetitive navigated transcranial magnetic stimulation (rnTMS) is used preoperatively to map cortical areas in the brain that are important for language. Object naming is currently being used during rnTMS, but current research has differing opinions on whether naming of objects or actions are most sensitive to stimulation. Therefore, further research is needed in the field. In this study, object naming was combined with action naming. All of the participants also underwent language tests preoperatively and one of the participants underwent postoperative language tests as well. The aim of the present study was to compare differences in expressive language during object and action naming as well as to map the distribution of language functions in the brain. A further aim was to identify clinical markers of language difficulties following brain surgery and to investigate whether the preoperative rnTMS result corresponds with the postoperative brain surgery result. The present study had five participants, three with a brain tumor and two with epilepsy, who would undergo awake brain surgery. The rnTMS examination was video recorded and the language tests were audio recorded. All the examinations were analyzed at individual and group level. The results showed that stimulation during action naming did not cause significantly more errors than during object naming, although the errors for action naming were percentually higher. Errors during action naming and object naming for all participants had different localisations. The most common type of errors were change of grammatical ending, hesitations and change to synonym. The most common localisations of errors were gyrus frontalis medius, gyrus frontalis inferior and gyrus precentralis. The results of the language tests demonstrated a large variation. In conclusion, object and action naming seems to complement each other and should be used together during rnTMS if the method continues to be used. It is also important that High-Level Language (HLL) is tested before brain surgery. Lastly, the results indicate that the placements of language functions in the brain are both very widespread and very individual.

Syftet med denna studie är att finna eventuella mönster som kan ge fördjupad förståelse för huruvida val av bedömningsmaterial kan påverka resultat för elever som bedömts ha eller ha haft språkliga svårigheter. Via intervjuer avser vi fånga dessa elevers upplevelse av bedömningssituationerna. Studien genomförs som en komparativ fallstudie där två olika bedömningsmaterial genomförs, ett datorbaserat bedömningsmaterial och ett som genomförs manuellt med testledare. I studien används en hermeneutisk ansats som stöd för tolkning av resultat. Elevintervjuer har genomförts utifrån en intervjuguide utformad som en kvalitativ halvstrukturerad intervju Resultaten från bedömningarna visar en tendens till högre poäng i de manuellt utförda bedömningarna än i de datorbaserade. Resultaten från intervjuerna visar en tendens till att eleverna upplever det datorbaserade bedömningsmaterialet mer positivt. Slutsatsen är att eleverna i denna studie visar en tendens till högre resultat vid en manuell bedömningssituation, vilket vi kopplar till den mänskliga interaktionens betydelse.     . NYCKELORD: Bedömning, kartläggning, läsutveckling, språkliga svårigheter,