Contents
Academic literature on the topic 'Språklig sårbarhet'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Språklig sårbarhet.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Språklig sårbarhet"
1
Boman, Emelina, and Somayeh Bozaghian. "Språklig sårbarhet i förskolan : Pedagogers upplevelser av barn i språklig sårbarhet och tillgängliga lärmiljöer." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167229.
Full textAbstract:
Språkets utveckling är en av de stora förändringarna i livet. När vi kan kommunicera med varandra och göra oss förstådda blir händelser i livet meningsfulla. Ett nytt begrepp, språklig sårbarhet, kommer att presenteras och lyftas genomgående under arbetet. Syftet med denna studie är att tolka och förstå hur barn i språklig sårbarhet uppmärksammas och ges stöd i förskolan, samt hur pedagoger skapar tillgängliga lärmiljöer i arbetet med att stödja barn i språklig sårbarhet. Kvalitativa intervjuer med åtta verksamma pedagoger har genomförts och resultatet har tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk teori och den sociokognitiva teorin. Resultatet i studien beskriver hur pedagoger upptäcker och stödjer barn i språklig sårbarhet, samt vilka resurser pedagoger har och saknar i arbetet med språkstimulering. Pedagogerna i studien visar vikten av att arbeta språkstödjande i förskolan. Flertalet pedagoger beskriver lek och samspel som viktiga områden att utgå ifrån i upptäckandet av barn i språklig sårbarhet och i hur de arbetar språkstödjande. Resurser och hur mycket stöd varje verksamhet får beskriver pedagogerna olika. Några beskriver att de har resurser, medan andra påpekar tydligt vad de saknar och är i behov av. När det handlar om tillgängliga lärmiljöer menar pedagogerna att de använder sig av olika lärmiljöer beroende på vilket sätt språkstimulering ska ske. Inne- och utemiljö som tillgängliga lärmiljöer beskrivs olika och används i olika utsträckning av pedagogerna. Pedagogerna är överens om att lyhördhet, tydlighet och att barnet uppmärksammas är viktiga delar i ett språkstimulerande arbetssätt.
2
Lagerstam, Åsa. "Att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer för elever i språklig sårbarhet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17829.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie är att få ökad kunskap om hur lärmiljöer kan göras språkligt tillgängliga för elever i språklig sårbarhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Studien har samtal med fyra fokusgrupper som utgångspunkt. Varje fokusgrupp har fått diskutera kring en fiktiv klass där det finns någon form av språklig sårbarhet. Studiens resultat visar på några centrala utvecklingsområden för att förbättra lärmiljöerna för elever i språklig sårbarhet. Resultaten pekar mot vikten av goda relationer mellan elever, lärare och föräldrar, och rikligt med lärarresurs på lektionerna. Det framkommer också önskemål om att speciallärarna och specialpedagogerna arbetar ute i klassrummen och på det sättet finns tillgängliga för alla elever och att eleverna ges tydliga instruktioner med bildstöd. Vikten av tidiga insatser för elever i behov av stöd poängteras. Vidare lyfts ett behov av en tydligare struktur gällande fortbildningar, liksom av ett tätare samarbete mellan olika professioner på skolan. Min förhoppning är att studiens resultat ska vara användbart i pedagogiskt arbete, när det gäller att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer.
3
Henriksson, Terese, and Jenny Eriksson. "När språket skymmer sikten : språkligt tillgängliga lärmiljöer för elever i språklig sårbarhet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18660.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka vad två speciallärare med specialisering inom grav språkstörning har för uppfattningar om hur lärmiljön kan anpassas för att stödja, stärka samt utveckla elevers språkliga förmåga samt deras tankar om hur elever i språklig sårbarhet tros uppfatta sin lärmiljö. Studien syftar även till att få uppfattning om hur en fysisk lärmiljö kan bli tillgänglig för elever i språklig sårbarhet. Begreppet språklig sårbarhet har, i samarbete med Ivarsson, Svensson och Sventelius, myntats av Bruce (2016a). Syftet med begreppet är att lyfta bort ensidigt fokus på eleven och därmed påvisa att elevers språksvårigheter uppstår i mötet med lärandemiljön. Den språkliga sårbarheten uppstår när elevers förutsättningar i relation till skolans pedagogiska verksamhet kommer i obalans. Studien har utgått från det specialpedagogiska relationella perspektivet, den sociokulturella teorin, designerteoretiska perspektivet och Human Environment Interaction model. Till studien användes en kvalitativ metod. Som datainsamlingsmaterial användes intervjuer med speciallärare och elever. I samband med intervjuerna fick vi en rundvandring i kommunikationsskolans lärmiljö och fick möjlighet att observera denna. Studien tydliggör hur viktigt det är att lärmiljöer anpassas så att den blir språkligt tillgänglig för alla elever, framförallt för de elever som befinner sig i språklig sårbarhet. För att göra lärmiljön språkligt tillgänglig utgår de intervjuande speciallärarna från att skapa en tillgänglig fysisk, pedagogisk och social lärmiljö. Den fysiska lärmiljön blir språkligt tillgänglig genom att elevens svårigheter kompenseras, vilket kan ske genom tekniska hjälpmedel, placering i klassrummet för att exemplifiera. Den pedagogiska lärmiljön bedrivs via undervisning som är språkstödjande och utvecklande. Detta görs genom att speciallärarna använder sig av strukturstöd, strategistöd samt innehållsstöd i undervisningen. Social lärmiljö handlar om hur eleven fungerar tillsammans med andra och hur eleven beter sig i olika situationer. Speciallärarna säger att det handlar om att ge eleven en förförståelse när det gäller hur eleven ska agera när vissa situationer uppstår.
4
Sverin, Eva, and Anna Lindholm. "Språkutvecklande arbetssätt för elever i språklig sårbarhet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39729.
Full textAbstract:
Sammanfattning: Det ställs idag stora krav på vår språkliga förmåga, speciellt att på olika sätt kunna kommunicera både muntligt och skriftligt. För de barn som har svårigheter att utveckla sin språkliga förmåga är det extra viktigt att de får rätt hjälp och stöttning så att de får möjlighet att utvecklas på bästa sätt. Syftet med vår studie var att undersöka och belysa främjande arbetssätt för elever i språklig sårbarhet, vad gäller språk-, läs- och skrivutveckling i de lägre åldrarna, årskurs 3-6. Genom en kvalitativ metod har vi försökt beskriva några lärares uppfattningar, egna erfarenheter och hur de praktiskt tillämpade ett språkutvecklande arbetssätt. Två grundskolor, utan särskilda språkklasser, valdes ut och tillfrågades. Vi genomförde två fokusgruppsintervjuer. Som ett komplement och för att bekräfta den information som samlats in utförde vi också sex direkta observationer i årskurserna 3 - 6. Det som var mest framträdande i fokusgruppsintervjuerna var vikten av strukturerade arbetssätt genom olika modeller. Samtliga lärare i studien lyfte arbetssätt som gynnar alla elever och också de med språklig sårbarhet. Betydelsen av lärande i kollegiala samtal och fortbildning är lärarna positiva till men upplever idag att tiden saknas. Vi anser att det finns mycket kunskap om språkutvecklande arbetssätt på de två skolorna. Lärarna har beskrivit att det saknas tid för kollegiala samtal, samtidigt vet vi att det ska finnas tid till arbetslagsträffar och pedagogiska samtal. Det skulle därför vara intressant att vidare undersöka hur tid prioriteras och används inom dessa områden.
5
Ekholm, Ann-Christine, and Ellen Boström. "Det handlar om mycket mer än språkstörning : Språklig sårbarhet ur ett specialpedagogiskt perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194207.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att belysa speciallärares erfarenheter av hur språklig sårbarhet kan förstås och bemötas hos elever på lågstadiet. De frågeställningar som har studerats rör hur språklig sårbarhet kan förstås hos elever, framgångsrika undervisningsmetoder samt specialpedagogiska insatser för elever i språklig sårbarhet. Genom semistrukturerade intervjuer med tio speciallärare som är verksamma på lågstadiet, har empiriskt material samlats in. Informanternas svar har tematiserats med hjälp av tematisk analys och har jämförts med tidigare undersökningar och teorier gällande perspektiv på språkliga svårigheter. Studiens teoretiska referensram utgår från de tre specialpedagogiska perspektiven kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv samt organisation- och systemperspektiv, vilka har legat till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet. Studiens huvudsakliga resultat visar att tidig identifiering och tidiga insatser anses vara av stor betydelse för att motverka sårbarhetens påverkan på lärande och utveckling hos eleven. I resultatanalysen synliggörs relationen mellan elevens förutsättningar och de förutsättningar som finns i lärmiljön, där en anpassad och språkligt tillgänglig lärmiljö antas motverka konsekvenserna av sårbarheten. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är ett flexibelt arbetssätt av vikt i syfte att ge eleven en så tillgänglig lärmiljö som möjligt. Samverkan mellan olika professioner, såväl i som utanför skolan, framhålls, tillsammans med tillräckliga resurser i form av personal och tid som framgångsfaktorer i arbetet med att stödja elever i språklig sårbarhet. Slutsatsen som dras av studien är att det är viktigt att se elevens hela situation och alla de delar som den språkliga sårbarheten kan påverka. Anpassningar och insatser bör göras i den fysiska och pedagogiska lärmiljön, såväl som i den sociala lärmiljön, för att minska konsekvenserna av den språkliga sårbarheten i såväl kunskapsutveckling som i den sociala utvecklingen.
6
Näs, Petra, and Lena Hellström. "Elever i språklig sårbarhet ur ett läsförståelseperspektiv : Lärare i årkurs F-3 beskriver sitt arbete med läsförståelse för elever i språklig sårbarhet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179247.
Full textAbstract:
This qualitative study sets out to investigate ways teachers work with reading comprehension when teaching pupils in language vulnerability. For this purpose, we conducted interviews with six primary school teachers (class 0–3) and applied a hermeneutic perspective in the analysis of the data material. The results suggest that the teachers are well aware of the importance of giving pupils in language vulnerability more time and more verbal training in order to succeed with reading comprehension. Moreover, they describe metacognitive strategies and the modeling of reading comprehension strategies, cooperative learning situations as well as individual tutoring as beneficial for pupils’ reading comprehension. Further, the results indicate teachers’ willingness and effort to support pupils in language vulnerability, but also frustration due to the feeling of insufficient competence and lack of time to support these pupils. We conclude that explicit teaching in reading comprehension in primary school is important for all pupils and especially for pupils in language vulnerability. Teachers’ support in reading comprehension is, and remains, one of the most important factors when preparing pupils to develop and work in a democratic society.
7
Bergsten, Annelie, and Gustavsson Katarina Purwin. "Stöttande skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet : En litteraturstudie." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169936.
Full text
8
Algerstedt, Malin, and Åsa Christell. "Självklara anpassningar? : Goda lärmiljöer i möte med språklig sårbarhet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20304.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att visa på goda språkutvecklande lärmiljöer och språkutvecklande anpassningar samt speciallärarens uppdrag i detta arbete. Vi vill i vår studie ta reda på en rektors, en speciallärares, en lågstadielärares, en mellanstadielärares samt tre lärarstudenters tankar kring goda språkliga lärmiljöer samt vilka anpassningar de anser gynnar alla elevers språkutveckling. Vi önskar även ta del av hur de olika professionerna ser på språkligt sårbara elever samt lärares pedagogiska utmaningar vid utformandet av goda språkliga lärmiljöer. Som datainsamlingsmetoder har intervjuer (med utbildade professioner) och gruppintervju (med lärarstudenterna) använts. Resultatet har analyserats utifrån ett relationellt och sociokulturellt perspektiv.Studiens resultat visar att de olika professionerna och lärarstudenterna anser det är betydelsefullt att som lärare aktivt och medvetet arbeta språkstimulerande för att utveckla elevers språk. Exempel på hur goda språkliga lärmiljöer kan byggas är att lärare försöker skapa bra relationer med och mellan elever samt varierar sin undervisning. Ytterligare exempel är att visa elever på deras framgångar, skapa ett tillåtande samtalsklimat, utgå från elevers kunskapsnivå/förförståelse samt att lärare ingår i ett kollegialt lärande. Språkutvecklande anpassningar som respondenterna nämner är till exempel digitala hjälpmedel, använda sig av bilder, rörelse och musik. En intressant notering var att lärarstudenterna var de enda ut av våra respondenter som belyste vikten av elevens egna medverkan i sina anpassningar. Är det en så självklar del för övriga respondenter och därmed anledningen till att den ej nämns? Respondenterna önskar att speciallärare utvecklar goda språkliga lärmiljöer genom att de undervisar elever i olika former och har en gedigen kunskap om språk-, skriv- och läsutveckling. Vidare lyfter respondenterna att speciallärare bör stötta vid pedagogiska utredningar och tester samt ha ett gott samarbete med kollegor, elever och föräldrar. En viss skillnad fanns i respondenternas svar vad gäller speciallärarens uppdrag. Rektorn och lärarstudenterna menar att speciallärarens roll främst inte innefattar att plocka ut elever för att ha en -till - en undervisning till exempel lästräning, utan efterfrågade hellre handledning. Specialläraren berättade i sin tur att denne ofta arbetar med individuell undervisning samt att det är en del i speciallärarens uppdrag.
9
Bälter, Åsa, and Helena Lundin. "Lärares tankar kring språklig sårbarhet, tidiga insatser och övergångar." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48427.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet var att öka vår förståelse för, och en insyn i hur lärare arbetar med att identifiera och ge stöd till elever med någon form av språklig sårbarhet. Vi var även nyfikna på att få veta mer om hur lärare ser på övergångar i skolans tidiga år med fokus på dessa elever. Frågeställningarna vi använde oss av handlade om språklig sårbarhet, identifiering av stödbehov, tidiga insatser och övergångar. I vårt arbete valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade 12 lärare. Våra informanter var av olika yrkeskategorier inom läraryrket. Vi valde olika yrkeskategorier för att få en större bredd i svaren, men inte för att göra någon jämförelse dem emellan. En erfarenhet vi gjorde under vårt arbete var att begreppet språklig sårbarhet inte var helt förankrat hos informanterna. De intervjuade lärarna var eniga i att tidig identifiering och tidiga insatser var väldigt viktiga, samt att de behövde veta vari svårigheterna låg hos eleven för att kunna ge ett bra stöd. Vid övergångar i de tidiga skolåren ansåg lärarna att det var viktigt med bra dokumentation och en bra överlämning för att stödet skulle kunna fortsätta utan avbrott för eleven. Informanterna menade att de språkliga svårigheterna var något som eleven behövde stöd och hjälp med för att övervinna eller kontrollera för att klara sin skolgång. En utmaning för att kunna ge ett bra stöd var att det ofta var brist på tid och resurser.
10
Eriksdotter, Stina Fabianowska. "Extra anpassningar med fokus på språklig sårbarhet – en systematisk litteraturstudie." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30303.
Full textAbstract:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka aktuell forskning om vilka anpassningar och metoder som används i undervisningen för elever språklig sårbarhet i andra länder, främst Europa. En systematisk litteraturstudie går ut på att sammanställa och analysera resultat av forskning publicerad i vetenskapliga artiklar. För att resultaten ska vara aktuella söks artiklar publicerade under de senaste tio åren som är granskade av andra forskare innan publicering (peer reviewed). Resultaten visar att det finns ett pågående arbete med elever i språkliga svårigheter på många olika nivåer i skolverksamheten. Extra anpassningar är inte specifika för en svårighet utan kan appliceras på andra, utvecklas och fungera för flera. Att utveckla berättandet hjälper elever vid skolstart med läsinlärningen hjälper eleverna att behärska skriftspråket. Slutsatser av arbetet är att lärare som kan mer om språkliga svårigheter har ett annat självförtroende när de arbetar med elever. Tidig stöttning och medvetenhet genom skolan är viktig för elever med olika svårigheter.The purpose of this systematic literature study is to investigate current research on which methods are used in teaching pupils with language impairments in other countries, especially Europe. The method used is a systematic literature review. Research presented in scientific articles in different international scientific journals is compiled and analyzed. In order for the results to be current, the articles must be published during the last ten years and they also have to be peer reviewed. The results show that there is a continuous work with pupils with different kind of language impairment on many levels in schools. The adjustments can be applied on different students and many students may benefit from them. Students with language impairment often have problems in communicating with peers, something that becomes more obvious with older students and their relations. Oral narrative activities before the process of learning how to read help pupils reach literacy. The conclusion is that more teachers need to have a deeper knowledge of language impairments in order to support all students in a group or class. Early support and awareness through school years are important to students with different impairments.