Contents
Academic literature on the topic 'Språklig variation och förändring'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Språklig variation och förändring.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Språklig variation och förändring"
1
Skärlund, Sanna. "Den intima ledaren?: Om ledarartiklar, informalisering och språklig förändring." Språk och stil NF 28 (2018) (February 3, 2019): 78–111. http://dx.doi.org/10.33063/diva-376235.
Full textAbstract:
Public language is generally considered to have become more informal in the Western world in the past few decades. The same holds true for Swedish public language and the language of Swedish newspapers in particular. However, two former studies of opinion articles in five Swedish newspapers revealed that the language used in this genre was surprisingly unchanged during the time period 1945–2000. This article replicates the two former studies by analysing 36 Swedish opinion articles from 2015 from a quantitative perspective. The results of the analysis are then compared to those of the earlier studies to see if, and to what extent, tendencies of informalization have now become noticeable in the opinion articles. It is demonstrated that there are indeed signs of informalization in the articles from 2015. Words and sentences have become shorter, colloquial expressions (such as swear words) are used, and both incomplete sentences and personal pronouns in first and second person are more frequent than before. On the other hand, subordinate clauses are more common in the articles from 2015 than in 1985–2000. Since subordinate clauses in former studies of Swedish have been considered a formal trait, this is quite unexpected. In the article, it is argued that the connection between subordination and formal language is more complex than has sometimes previously been acknowledged –, and that subordinate clauses have different functions, not all of them characterizing a formal style.
2
Lieri, Kristiina. "Språkanvändning och språkval bland finsk-norska ungdomar i Osloområdet." Puhe ja kieli, no. 2 (June 1, 2017): 55. http://dx.doi.org/10.23997/pk.64383.
Full textAbstract:
I artikeln studeras vilket språk (finska eller norska) de sex utvalda ungdomarna i åldern 17–22 år använder i tre olika domäner (hemdomänen, fritidsdomänen och massmediebruket) och hur språkvalet har förändrats under de åtta åren som var mellan de två olika undersökningstillfällena. Det belyses också faktorer som kan tänkas påverka dessa ungdomars språkval. Materialet består av intervjuer och enkät. Studiens ansats är sociolingvistisk.Resultaten i denna undersökning bevisar norskans dominerande ställning i de undersökta ungdomarnas språkval. Undantag är hemdomänen där informanterna också talar finska. Det har skett en del förändringar i språkvalet, först och främst i hemdomänen. Språkvalet förklaras bäst av faktorerna socialt nätverk och förändring av språklig identitet. Resultaten visar vidare att några ungdomar är mer aktivt tvåspråkiga än de andra.
3
Bijvoet, Ellen. "Förortssvenska i grindvakters öron: Perceptioner av migrationsrelaterad språklig variation bortom inlärarspråk och förortsslang." Språk och stil NF 28 (2018) (February 3, 2019): 142–75. http://dx.doi.org/10.33063/diva-376238.
Full textAbstract:
In Sweden, over the few past decades, a large amount of research has been conducted on new urban youth styles, here called suburban slang. More recently, some researchers have begun to focus on the way young individuals from multilingual suburbs speak in more formal situations, here called suburban Swedish – i.e. Swedish close to standard but with a suburban touch, due to, in particular, phonological features indexing suburb. Among the general public, these two ways of speaking are often lumped together under popular labels such as immigrant Swedish or Rinkeby Swedish. As a result, widespread negative attitudes towards the well-known suburban slang risk “rubbing off” on suburban Swedish. This may cause serious problems for the speakers, e.g. if this occurs in a job interview. This danger of negative evaluation was investigated in a folk-linguistic listener study on gatekeeper perceptions. Ten speech stimuli from young adult speakers (among which two samples each of suburban Swedish and suburban slang) were evaluated by 95 gatekeepers (employment officers, student counselors and teachers). A range of data types was analyzed: attitude scales, variety labeling, assessments of the speakers’ occupational level and linguistic background, as well as group discussion data. Results show, among other things, that suburban-sounding speech (slang as well as suburban Swedish) correlates highly with gatekeepers’ low ratings of the speakers’ occupational level. Moreover, the participating gatekeepers lack adequate terminology to differentiate between these two ways of speaking. This implies that sociolinguistic awareness raising should receive more critical attention within the educational sector, including the training for various professions in the public and private sector.
4
Leijon, Jennifer, and Cecilia Boström. "Lärarens arbete mot utveckling av generiska färdigheter och variation i teknikvetenskaplig utbildning genom relationsskapande åtgärder." Högre utbildning 9, no. 1 (2019): 85. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1452.
Full textAbstract:
För att upprätthålla en god pedagogisk nivå inom vissa utbildningsområden av teknikvetenskaper krävs steg mot förändring och nytänkande. Ett av de generella problemen inom teknikvetenskaper är behovet av att utbilda ingenjörer som även har generiska eller mjuka färdigheter för att möta dagens samhällsutmaningar, men att ingenjörsundervisning i stort främst odlar studenternas hårda färdigheter. I denna text diskuteras hur universitetslärare inom ingenjörsområden kan reflektera kring utveckling av generiska färdigheter med små medel och utifrån tankar kring mellanmänskligt relationsskapande. För att beskriva hur förändringsarbetet kan se ut genomförs en fallstudie av räknelektioner under kursen Kraftelektronik, 5 hp, som ges på avancerad nivå vid Uppsala universitet. Efter förändringsarbetet var en högre andel studenter ganska eller mycket nöjda med kraftelektronikkursen, och fler blev även godkända vid ordinarie tentamen än året innan. Dock uppfattade vissa studenter de nya lektionerna som sämre och mer ostrukturerade än andra lektioner. Materialet är indelat i olika kategorier som kan kopplas till övriga mellanmänskliga relationer och mjuka värden för att kontrastera mot en bild av hårda matematik- eller teknikstudier och för att inspirera till ett verkligt förändringsarbete.
5
Nilsson, Jenny, and Susanne Nylund Skog. "Dialekter, platser och identiteter : Språk- och kulturvetenskapliga förklaringar till språklig förändring och stabilitet i Torsby och Edsbyn." Språk och stil NF 29 (2019). http://dx.doi.org/10.33063/diva-399810.
Full textDissertations / Theses on the topic "Språklig variation och förändring"
1
Paulsrud, Emil. "Dialektal variation och förändring i Mora : Individuell variation som grund för språklig förändring." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201872.
Full textAbstract:
I den här undersökningen tittar jag närmare på dialektutjämningen i Mora genom en studie av två personers språkliga repertoar. Särskilt studeras individuell variation som grund för språklig förändring. I uppsatsen jämför jag språkbruket hos en äldre och en yngre informant, en mor och en vuxen son, i olika samtalssituationer. Den yngre informanten studeras därtill närmare för att se hur dennes individuella variation i tre olika samtalssituationer kan visa på språkliga förändringar i området. Utifrån undersökningen av informanternas språk kan jag visa att Mora-området präglas av en utjämningsprocess. Denna tar sig uttryck dels i att användandet av den traditionella dialekten minskar, dels i att flera traditionella dialektdrag minskar i användning mellan generationerna. Dessutom visar studien av den yngre informantens individuella variation på samma utjämningsprocess där han är mer dialektal i samtal med mer dialektala samtalsdeltagare medan han blir mindre kategoriskt dialektal och använder färre dialektala drag i andra samtalssituationer. Vidare visar en genomgång av den yngre informantens sociala nätverk kopplat till språkanvändning att den traditionella dialektens domäner minskar. I de sammanhang där traditionell dialekt tidigare var de självklara samtalsspråket gäller inte detta längre på samma sätt.
2
Sörlle, Magdalena. "Identitetskonstruerande, platsanknytning och dialektens betydelse." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447791.
Full textAbstract:
I den här studien undersöks identitet hos geografiskt rörliga unga kvinnor som flyttat till Uppsala från olika delar av Sverige. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad identitet, dialekt och platsanknytning betyder för informanterna, samt hur de resonerar kring, förhåller sig till och ser på sin identitet i förhållande till dialekt och plats. Undersökningsmetoden är semistrukturerade enskilda djupintervjuer med tio unga kvinnor från olika landskap, i åldrarna 20–30 år. Analysmetoden är en kvalitativ analys av det insamlade intervjumaterialet, med utgångspunkt i tidigare forskning om och teoretiska perspektiv på bland annat identitet, dialekt kontra standardspråk, plats, språklig förändring och mobilitet. Resultaten pekar på att dialekt och platsanknytning fyller en viktig funktion för informanternas identitetskonstruerande, framför allt i form av koppling till rötter och trygghet och en känsla av samhörighet – men de kan också orsaka vara förknippade med stereotyper, fördomar och identitetsmässiga konflikter. Dialekten och ursprunget samt förhållningssättet till dem blir betydelsefulla på nya sätt efter flytten till Uppsala, på både gott och ont. Slutligen visar studien att identifikation med dialekt och plats på ett komplext sätt påverkar hur informanterna konstruerar sina identiteter i olika sammanhang och hur de orienterar sig framgent i livet.
3
Larsson, Maria. "Språklig variation – en del av svenskämnet : En kvalitativ undersökning av arbetsområdet språklig variation och attityder utifrån utvalda läromedel och gymnasielärare." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32425.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att belysa vad utvalda läromedel presenterar inom området språklig variation med fokus på sociolekter och multietniskt ungdomsspråk. Studien undersöker vilken syn tillfrågade lärarna har på undervisningen inom språklig variation, samt hur lärare hanterar attityder till språklig variation i sin undervisning. Examensarbetet ämnar belysa betydelsen av undervisningen om språklig variation. Undersökningen utgörs dels av en kvalitativ läromedelsanalys av fyra läromedel, dels av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade gymnasielärare. Undersökningens material har bearbetats med hjälp av kvalitativa innehållsanalyser. Resultaten från läromedelsanalysen visar att läroböckerna presenterar språklig variation på ett representativt sätt i relation till det centrala innehållet för Svenska 1. Resultatet från intervjuerna visar att lärare undervisar om språklig variation, med fokus på attityder till olika varieteter. Dock vittnar lärarna om att en det fortfarande finns en statusskillnad mellan de olika varieteterna. Uppfattningen om att standardspråket ses vara den varietet som är eftersträvansvärd medans det multietniska ungdomsspråket ses som en varietet som helst ska försvinna. Dock visar denna undersökning att attityder till varieteter belyser det faktum att varieteterna har olika status. Resultatet i denna studie visar att såväl läromedel som lärare framhåller vikten av variation.
4
Lönnborg, Louise. "Språklig variation i undervisning : En kvantitativ undersökning om lärares uppfattningar kring momentet språklig variation." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78325.
Full textAbstract:
Följande studie är baserad på en undersökning med sociolingvistisk inriktning och syftar till att undersöka vad lärare väljer att inkludera i sin undervisning som rör språklig variation. Studien syftar även till att undersöka vad dessa val beror på och vilka konsekvenser dessa val kan tänkas få. Empirin utgörs av en kvantitativ enkätundersökning där lärare har fått delge information om sin undervisning samt sina åsikter och uppfattningar kring begreppet språklig variation. Tidigare forskning visar bland annat att språklig variation, eller snarare brister i kunskap, förståelse och tolerans kring språklig variation kan bidra till att vissa elever inte får samma förutsättningar för lärande. Den bearbetade och analyserade empirin visar att momentet språklig variation ingår i samtliga lärares undervisning i kursen Svenska 1. Det råder en samsyn kring begreppet språklig variation enligt lärarnas definitioner. Det framkommer dock att majoriteten av de tillfrågade anser att momentet får mindre tid och utrymme än andra moment i kursen Svenska 1 och att några av delområdena (lekterna) inom momentet inte inkluderas i samma utsträckning. Valet av stoff påverkas bland annat av elevgrupp, erfarenhet, intresse, aktualitet och den tid man har till sitt förfogande. Momentet språklig variation är en del av alla tillfrågade informanters undervisning och även om momentet inte får lika mycket tid och utrymme som andra moment i kursen Svenska 1, så skattas momentet som viktigt och betydelsefullt. Dessutom kan sägas att informanterna i följande undersökning berör de flest delar av momentet i större utsträckning än vad som först antogs.The following study is based on a study with a sociolinguistic focus and aims to investigate what teachers choose to include in their teaching regarding linguistic variation. The study also aims to investigate what these choices depend on and what consequences these choices might have.The empirical materialconsistsof a quantitative survey where teachers have been given information about their teaching as well as their opinions about the concept of linguistic variation. Previous research shows, among other things, that linguistic variation, or rather deficiencies inknowledge, understanding and tolerance around linguistic variation can contribute to the fact that some students do not have the same conditions for learning. The worked and analyzed empirical evidence shows that the element of linguistic variation is included in all teachers 'teaching in the course Swedish1. There is a consensus on the concept of linguistic variation according to the teachers' definitions. However, it turns out that the majority of those surveyed consider that the part gets less time andspace than other parts of the course and that some of the sub-areas within the part are not included to the same extent. The choice of material is influenced, among other things, by the group of students, experience, interest, timeliness and the time available to them. The subject linguistic variation is part of all the informants' teaching and although the subject does not get as much time and space as other parts of the course Svenska 1,linguistic variation is considered to be valuable and important. In addition, it can be said that the informants in the following survey includes most parts of thelinguistic variationin their teachingto a greater extent than was initially assumed.
5
Johansson, Joel. "Läromedels definition av språklig variation i svenska 1 : – en tematisk analys av språklig variation i läromedel." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-66961.
Full textAbstract:
Uppsatsen analyserar tre läromedels definition av läroplanens begrepp språklig variation utifrån en tematisk analys. Syftet med uppsatsen är undersöka hur läromedlen tematiserar språklig variation och vilka skillnader och likheter det finns mellan dem. Uppsatsen utgår från Hellspong & Ledins (1997) analysmodell om innehållets ideationella textstruktur. Analysen visar att de tre läromedlen definierar språklig variation likvärdigt med enstaka skiljaktigheter. De tre läromedlen definierar även språklig variation utifrån svenskämnets mål och syfte från läroplanen.
6
Eliasson, Andreas. "Språklig variation i svenskundervisning : En studie om hur språklig variation, dialekter och sociolekter behandlas i Svenska 1 av utvalda lärare och läroböcker." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-99511.
Full textAbstract:
The aim of this study is to look at the way four teachers in, and five workbooks for, the course Svenska 1/A+B in upper-secondary schools include language varieties in their content. The research is based on qualitative and quantitative analyzes of the workbooks, where words and content are examined, and also interviews with the teachers who presents how they work with language varieties in their education. The results show that language varieties are accepted in school-education at the same time as they are, and have been, alienated in a way. The results also show that language varieties are less prioritized than other areas of education in the same subject.
7
Abdelrahman, Hiba, and Max Hedlund. "Betydelsen av språklig variation för elevers identitet- och språkutveckling." Thesis, Malmö högskola, Kultur-språk-medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45176.
Full textAbstract:
Vi har under tidigare kurser i ämnet Svenska på Malmö Universitet fått lära oss hur läroplanen styr ämnets bärande delar. Bland annat har Malmgren i sin bok Svenskundervisning i grundskolan från 1996 beskrivit den pedagogiska praktikens förändring. Syftet med denna kunskapsöversikt är att se på vad forskning säger om innebörden av språklig variation i undervisningen för elevers språk och kunskapsutveckling ur ett identitetsperspektiv. Vi ämnar besvara detta med frågeställningen: Vilken betydelse har en språklig variation för elevers identitet- och språkutveckling i språkligt heterogena klassrum? Vi har undersökt och läst olika vetenskapliga artiklar samt forskning på Skolverkets plattform med en avgränsning på 10 år i sökfältet då vetenskap har förändrats över tid samt att en ny läroplan har implementerats, (Lgr 11). Fokuset i forskningen har varit flerspråkighet och dess innebörd i relation till ungdomar samt olika stöttande undervisningsmetoder och arbetssätt i skolan. Resultat ur forskningen visar på att begreppet flerspråkighet blir antonymen till Sveriges tidigare dominerande enspråkighetsnorm och att flerspråkighet numera dominerar i skolan (Skolverket, 2012). Detta menas berika vårt samhälle på olika vis genom att flerspråkigheten ses som en resurs i skolans språkligt heterogena klassrum med möjligheten för alla elever att utveckla sina språkliga kunskaper oberoende av sitt förstaspråk. Att låta elever få utveckla hela sin språkliga repertoar i skolan med användandet av alla sina språkliga resurser är viktigt då det påverkar elevernas identitetsutveckling samt vidare möjlighet för en framgångsrik kunskapsutveckling. Skolverket belyser även med flera forskningsartiklar hur begreppet bör ses som en resurs i skolan då språk är individens viktigaste verktyg för lärande (Skolverket, 2012). Slutsatsen av resultatet är att lärarens närvaro, inställning och attityd till elevernas flerspråkighet påverkar den språkliga variationen i klassrummet samt språket hos eleverna. Eleverna är även medvetna om att de anpassar språket utifrån klassrumssituationoch utformning av undervisning.Presentation skedde via Zoom i Lund (hemort) under rådande pandemi.
8
Rydell, Petersson Linda. "Norm och variation i läroplaner : en jämförelse av synen på språklig norm och variation i Lpo94 och Lgr11." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19358.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka Lgr11 och Lpo94:s tal om språklig norm och variation samt att se om någon kunskapssyn går att utläsa. Den metod som används är närläsning, där varje läroplan analyseras med hjälp av begreppsdefinitioner. Läroplanerna läses, tolkas och läses om med så objektiva ögon som möjligt. Den teoretiska ram som utgör arbetet är syner på språklig norm och variation, sociokulturellt lärande och genrepedagogiken. Resultatet av studien är en av många möjliga tolkningar av de svenska styrdokumenten. Resultatet visar att båda läroplanerna ger läraren möjlighet att undervisa om både norm och variation, men Lgr11 är mer explicit i sitt Innehåll och i sin form. Lpo94 utgår ifrån ett sociokulturellt lärande och Lgr11 är influerad av genrepedagogiken. Den största skillnaden mellan de båda är den explicithet som finns i Lgr11 och skiftet från det sociokulturella till det genrepedagogiska. Något som båda läroplanerna har gemensamt är synen på språklig norm och i vilka situationer elever ska kunna använda ett korrekt språk.
9
Bornhöft, Malin. "Lättläst stil : Språklig variation och likhet i tolv lättlästa litterära prosaverk." Thesis, Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131410.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen studerar variation och likhet i och mellan tolv verk för att identifiera vad som är möjligt och omöjligt i texterna. Materialet är tolv nyutgivna verk på tre svåighetsnivåer frå Myndigheten för tillgängliga mediers lättlästförlag. Verken är litterära prosaverk. De analyseras stilistiskt båe kvantitativt och kvalitativt utifrån tre områden: lexikon och syntax, rytm och interpunktion samt färg och illustration. Resultatet visar att förlagets svårighetsnivåer inte återspeglas när det gäller variation och likhet. Verken klustrar ihop sig mot mitten och uppvisar ett normalfördelningsmönster, där vissa verk intar extrempositioner. Förutom extremverken tycks stilen uppvisa stor återhållsamhet, förutom för enstaka analysenheter per verk. Vilken analysenhet det gäller varierar mellan verken. Det beror antagligen på att verken är hårt normerade. En slutsats att vissa språkliga enheter är enkla att normera användning av, medan andra är stilistiska val öppna för författarna. En annan är att lättlästa verk innehåller variation som inte alltid går att förutsäga.
10
Csanadi, Robert. "Läs och lär! : En undersökning om sambandet mellan läsvanor och språklig förmåga." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54509.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker det möjliga sambandet mellan läsvanor och språklig förmåga hos gymnasieelever. Studien använde en metodkombination, där en enkätundersökning användes för att samla in data om 30 elevernas läsvanor, vilket sedan användes i urvalsprocessen för insamlingen av 10 elevtexter. Resultaten i studien tyder på att goda läsvanor har en positiv effekt på elevers språkliga förmåga i skrivna texter, och på att läsning utvecklar samtliga av de undersökta språkliga aspekterna, variation, språkriktighet och stilistisk anpassning, i samma grad. Sambandet mellan goda läsvanor och hög språklig förmåga är dock inte absolut då resultaten även visade att det fortfarande finns elever som visar låg språklig förmåga trots goda läsvanor, och elever som visar mycket hög språklig förmåga utan att vara frekventa läsare av skön- och facklitteratur. Detta tyder således på att andra faktorer än läsvanor påverkar och kan ha avgörande betydelse för gymnasieelevers språkliga förmåga.
Books on the topic "Språklig variation och förändring"
1
Falk, Cecilia, Maria Bylin, and Tomas Riad. Variation och förändring. Stockholm: Stockholms universitet, 2014.
Find full text