Contents
Academic literature on the topic 'Språkmiljö'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Språkmiljö.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Språkmiljö"
1
Norling, Martina. "En studie om hur förskollärare och lärare resonerar om undervisningens innehåll i relation till barns språk-, läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 18, no. 1 (June 27, 2019). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.2958.
Full textAbstract:
Sammanfattning: Förskola och förskoleklass har fått tydligare riktlinjer gällande barns språk-, läs- och skrivutveckling. Den här studiens syfte är att belysa hur förskollärare i förskola och lärare i förskoleklass resonerar kring undervisningens innhehåll i relation till barns språk-, läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. Resultatet utgår från fyra fokusgruppsintervjuer med tjugotre verksamma förskollärare och lärare i förskoleklass. Resultatet visar att barn erbjuds informella och formella strategier där innehåll i undervisningen kan relateras till läroplanernas målbeskrivningar samt Bartons (2007) ekologiska teori, så som språkpraktiker, textpraktiker och läspraktiker. Vidare visar resultatet att undervisning i båda verksamheterna behöver problematiseras och diskuteras i relation till verksamheten samt till barns läs- och skriftspråksutveckling. Det behövs fortsatt forskning inom området för att undersöka hur verksamheterna implementerar nya riktlinjer gällande språk-, läs- och skrivutveckling, i syfte att skapa förutsättningar för progression i språk-, läs- och skrivutveckling i övergången mellan förskola och förskoleklass.Nyckelord: förskola, förskoleklass, social språkmiljö, undervisning
Dissertations / Theses on the topic "Språkmiljö"
1
Norling, Martina. "Förskolan - en arena för social språkmiljö och språkliga processer." Doctoral thesis, Mälardalens högskola, Utbildningsvetenskap och Matematik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27362.
Full textAbstract:
Title: Preschool – a social language environment and an arena for emergent literacy processes. Author: Martina Norling By focusing on preschool, as an arena for emergent literacy and language learning processes, this thesis put the lens on preschool staff´s approaches and strategies in the social language environment in Swedish preschools. Taking its point of departure in real preschool settings, the overall purpose of this thesis is to develop a greater understanding of this social language environment, with particular emphasis on the quality dimensions of strategies, such as the preschool staff´s sensitivity and approaches in the preschool environment. Two didactic issues are of special importance to the thesis: preschool staff´s descriptions of what kind of strategies and approaches they use in the social language environment as well as how preschool staff support children’s language learning processes in literacy-related activities. The thesis consists of four articles aimed at capturing, variations of dimensions of preschool staff strategies as well as approaches that contribute to highlighting essential strategies for supporting children in the social language environment. The theoretical framework in this thesis consists of social constructivism (Vygotsky, 1997) and bioecological theory (Bronfenbrenner, 2005). The four empirical studies in this thesis have made possible a mixed method design. The data production consists of questionnaires with questions regarding background information of the participants, observation instruments (scoring the quality of the social language environment), focus group interviews, video observations as well as a systematic literature review. In this thesis, three dimensions of preschool staff strategies in social language environment emerged: play strategies, emotional strategies and communicative strategies. The social language environment in Swedish preschool can be described in terms of those three strategy dimensions and continuous interplay processes among children, peers and preschool staff, over time. The quality dimensions of strategies focus, on preschool staff efforts and children’s prerequisites of learning processes, rather than focusing on children’s individual performance. Keywords: Preschool, social constructivism, bioecological theory, preschool staff, emergent literacy, social language environment, language learning processes
2
Lund, Susanne, and Linda Nilsson. "Förskolan - barns språkmiljö : Förskollärares beskrivningar av språkstimulerande arbete med barn i språksvårigheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68672.
Full textAbstract:
Studiens syfte har varit att undersöka hur förskollärare arbetar med språkutveckling i förskolan för barn som är i språksvårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats och sju förskollärare från sex olika förskolor har intervjuats. En hermeneutisk metodansats har använts som stödjande tolkningsredskap vid insamlingen av det empiriska materialet och i arbetet med att tolka och förstå materialets delar och helheter. Det sociokulturella perspektivet har följt arbetets olika delar och utgjort ett teoretiskt ramverk vid analys av resultat. Resultatet visar att förskollärarna i den här studien är medvetna och förtrogna med ansvaret de har för varje barns språkutveckling, parallellt med andra individuella behov som finns i barngruppen. Förskollärarna beskriver tydliga kopplingar mellan barns behov av språklig stöttning och de vardagliga anpassningar som görs i den sociala respektive fysiska språkmiljön för att stimulera utveckling. En samsyn och ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget beskrivs som en framgångsfaktor för att stödja barn som är i språksvårigheter. Resultatet visar att det finns ett samband mellan tillgång till utbildade förskollärare på förskolan och en tillgänglig språkmiljö för barn som är i språksvårigheter.
3
Catrin, Wallinder Wallinder, and Sjöström Marie-Louise. "Språkstimulerande miljöer i förskolan : En kvalitativ studie ur specialpedagogiskt perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30875.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur en språkligt stimulerande miljö i förskolan beskrivs av förskolepersonal. Särskilt fokus lades på hur personalen uttrycker att de arbetar för att barn med någon form av språkstörning ska tillgodogöra sig verksamheten på ett önskvärt sätt. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer som har tolkats i ett teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att den intervjuade förskolepersonalen anser att de arbetar språkutvecklande under stora delar av dagen och att den sociala språkmiljön betonas starkare än den fysiska miljön. Den mest framträdande slutsatsen av studien är att informanterna framhävde att de inte tänkte på hur de arbetade med språkutvecklande miljöer samtidigt som de berättade om situationer som matsituationer, samlingar och högläsning som språkutvecklande tillfällen.
4
Carlström, Parkkinen Frida, and Jenny Badlund. "Social och fysisk språkmiljö i förskolan : en kvalitativ studie om förskolläraressyn på en språkstimulerande miljö i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25101.
Full textAbstract:
Studien behandlar förskollärares syn på en social och fysisk språkstimulerande miljö i förskolan. Detta med fokus på förskollärares användning av språkstimulerande strategier samt utformningen av en flexibel lärmiljö som kan främja barns utveckling och lärande. Densociala och fysiska miljön i förskolan är nära sammankopplade och har stor betydelse för barns utveckling av språket. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt där samspel och kommunikation är betydelsefulla aspekter för att främja barns utveckling och lärande. En föränderlig miljö som innehåller intressanta samt utmanande artefakter, det vill säga material, kan bidra till barns samspel och kommunikation i förskolan. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med den sociala och den fysiska språkmiljön i förskolan för att stimulera barns språkutveckling. Metoden utgår från en kvalitativ undersökning i form av intervjuformulär. Syftet med intervjuformulären är att ta reda på förskollärares beskrivningar om hur de nyttjar den fysiska miljön i förskolan samt hur de beskriver att de använder den sociala språkmiljön för att främja barns språkutveckling. Deras beskrivningar av den fysiska och sociala språkmiljön i förskolan är väsentliga för att få svar på studiens syfte. I studiens resultat framgår det att förskollärarna är medvetna om att den sociala och fysiska språkmiljön hör nära samman. Förskollärarna beskriver att de använder språkstimulerande strategier för att främja barns utveckling av språket såsom att dela in barnen i mindre grupper och erbjuda dem ett varierat utbud av material. Resultatet visar att förskollärarna försöker utforma en flexibel språkmiljö utifrån barns intressen och behov för att främja samspel och kommunikation.
5
Duracak, Hajrija, and Susanne Ekermann. "Språkmiljö i Förskola : En kvalitativ studie om förskollärares erfarenheter av en språkstimulerande miljö." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14553.
Full textAbstract:
Bakgrund: Den sociala och fysiska miljön är grundläggande för språkutveckling och lärande och förskolan har en stor betydelse för barnens lärande. En stimulerande språkmiljö ska vara under ständig förändring utifrån barnens förutsättningar och intresse. Dessutom är det viktigt att pedagogerna har ett mål och ett syfte med den fysiska miljön, samt att den stödjer och skapar möjligheter för barns samspel, utveckling och lärande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarnas erfarenheter och kunskaper om hur de arrangerar språkmiljön i förskolan för att stimulera barns språk-, läs - och skrivutveckling. Metod: Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i form av samtalspromenad som verktyg fördatainsamlingen. Resultat: Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om miljöns betydelse för barnensspråk-, läs- och skrivutveckling. De finns ett syfte med hur de arrangerar miljön och de är medvetna om vikten av förskollärarnas förhållningssätt för barnens språkutveckling, samspel och lärande. Förskollärarna berättade att det är viktigt att barn får erfarenheter av bilder och text för att skapa intresse för skriftspråket. Resultatet visar att organisation av barngruppen är av stor betydelse för att skapa möjligheter till samtal mellan barn och vuxna och barn och barn vilket berikar barnens ordförråd.
6
Hidekrans, Anna. "Barnlitteraturen i förskolan : Hur används den för att främjaspråkutvecklingen?" Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-11499.
Full textAbstract:
Inledning: Att barn får utveckla sitt språk är viktigt. Det finns många möjligheter att arbeta utifrånbarnlitteratur i förskolan för att främja barns språkutveckling. Barnlitteraturen medför dessutomflera andra möjligheter för barnen som att få inblick i olika perspektiv och uppleva olika världar,stimulera fantasin men även att kunna relatera till sig själv och till vardagslivet. När man dessutombearbetar barnlitteraturen genom att använda sig av sagopåsar, sång, musik, dramatisering, digitalaverktyg samt att rita och måla m.m. ökar förståelsen om innehållet i litteraturen.Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur några pedagoger arbetar med barnlitteratur för attfrämja barns språkutveckling med särskilt fokus på samspelet mellan pedagog och barn samt hurarbetssättet innefattar förskolans uppdrag och de mål som berör barns språkutveckling i Läroplanför förskolan 98 (rev. 10).Metod: Två kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma på en litteraturprofilerad förskola hargenomförts. Observation av den fysiska språkmiljön samt samspelet mellan pedagoger och barnunder högläsningssituationer har även gjorts.Resultat: I resultatet av studien kan man se att pedagogerna är medvetna om hur de ska användaspråket i vardagen med barnen för att främja barnens språkutveckling. Samarbetet med biblioteketär bra, men problem i arbetet med den litteraturprofilerade verksamheten som visar sig är attbarngruppen är för stor, att det dessutom finns för många andra uppgifter som måste genomförasoch att pedagogerna upplever tidsbrist. Under högläsningssituationerna samtalar tre av de fyrapedagogerna om textens innehåll och om böckernas bilder samt uppvisar stor språklig medvetenhet.Pedagogerna visar medvetenhet om Läroplanen för förskolan 98 (rev. 10), uppdrag och målgällande språkutveckling. Pedagogerna och barnen samspelar under högläsningstillfällena genomatt berätta och diskutera med varandra. De stöttar barnen till att utveckla en positiv uppfattning omsig själva genom att uppmuntra dem. Barnen får hjälp att lita till sin egen förmåga och att tänkasjälva utifrån intellektuella, språkliga och estetiska aspekter under lässituationerna. Barnen fårmöjlighet att utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp, berätta, uttrycka tankar, ställafrågor, argumentera och kommunicera med varandra och med pedagogerna. Pedagogerna arbetarför att barnen ska utveckla intresse för skriftspråk, texter och bilder genom att samtala kring textoch bild. I intervjuerna framkom det att pedagogerna ibland använder sig av olika medier när debearbetar litteraturen. Barnlitteraturen bearbetas ibland enligt pedagogerna men för tillfället görsdock inte detta enligt vad observationerna visade. Enligt pedagogerna har arbetet medlitteraturprofileringen hamnat i skymundan beroende på tidsbrist. Andra prioriteringar behöver gåföre då barngruppen är stor samt att man nu väljer att prioritera övning inför luciafirandet.
7
Waldenvik, Caroline. "En dag av språkstimulering." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34677.
Full textAbstract:
En oro för svenska elevers sjunkande skolresultat har gjorts gällande. Då grunden för läsning läggs i förskolan har förtydliganden av mål och riktlinjer för barns språkliga utveckling gjorts i den nyligen reviderade läroplanen för förskolan. Förskolans uppdrag är att varje barns språkutveckling skall stimuleras i verksamheten utifrån deras olika förutsättningar och behov. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en kvalitativ studie kring hur den sociala och fysiska språkmiljön kan se ut kring ett enskilt barn under en dag i förskolan verksamhet, samt hur och när dennes språkutveckling då stimuleras. Empirin har samlats in via observationer och har sedan analyserats utifrån aktuell forskning på området med avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori kring barns kognitiva utveckling. Någon konkret språklig stimulans utifrån den fysiska språkmiljön går av resultatet inte att påvisa. Den sociala språkmiljön kring barnet har under dagen för studien utgjorts av samtal, fri lek, högläsning och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Stimulans av så väl fonologiska, semantiska, grammatiska som pragmatiska aspekter av barnets språkutveckling går under dagen att utläsa. Undersökningens resultat visar på att enskilda barns språkliga stimulans till stor del är beroende av kompetenta och engagerade vuxna med förmåga att tillsammans med barnen skapa lustfyllda och kreativa miljöer.
8
Tanzi, Rebecka, and Maria Andos. "Lärares arbete med flerspråkiga elever i grundskolan : En studie om flerspråkiga elevers språkutveckling." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-139689.
Full textAbstract:
Många skolor i Sverige idag har elever som är flerspråkiga. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare i de tidiga skolåren arbetar med flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien kommer även framhålla hur lärare beskriver att skolmiljön och hemmiljön influerar elevers lärande. Den teori som arbetet ligger till grund för är den sociokulturella teorin. Semistrukturerade intervjuer är den valda metoden för datainsamlingen. De lärare som intervjuas är behöriga i att undervisa i svenska som andraspråk eller har likvärdig kompetens i form av erfarenhet av arbetet med flerspråkiga elever. Lärare från olika skolor och kommuner har intervjuats till denna studie. Valet av antal lärare föreföll göra att den insamlade data för studien var tillräcklig efter den sjunde informanten. Resultatet visar olika arbetssätt och metoder som våra informanter använder för att stimulera flerspråkiga elevers språkutveckling. Enligt undersökningens resultat har omgivningen, hemmiljön samt skolmiljön en stor påverkan på barnens språkutveckling. Motivation är också en viktig faktor som har en inverkan på hur språket utvecklas.
9
Hawke, Amanda, and Alexandra Lyktberg. "Bokläsning och boksamtal om barnlitteratur i förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers arbetssätt med bokläsning och boksamtal om barnlitteratur för att främja barns språkutveckling i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34849.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers tankar om och arbete med barnlitteratur för att främja barns språkutveckling, då bokläsning oftast är ett kontinuerligt inslag i förskolans vardag och det finns ett relativt stort utbud av barnlitteratur. Metoden för den kvalitativa studien är semistrukturerade intervjuer med nio verksamma pedagoger. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet att barn lär i samspel med pedagoger i en språkmiljö med artefakter. Resultatet och analysen visar att pedagogerna lyfter fram att bokläsning är språkutvecklande för barnen men att det finns flera faktorer som påverkar hur det ter sig i språkmiljön. Slutsatsen är att pedagogernas föreställningar om arbetet med barnlitteratur för att främja barns språkutveckling utgår från läsvila och samtal med barngruppen.
10
Linda, Grönholm, and Karlsson Anna. "Vägen till att knäcka koden : en studie om språkstimulerande arbetssätt i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15013.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka hur lärare i förskolan beskriver sitt arbete med att stödja barns språkutveckling. När det handlar om att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn ligger stor vikt i att aktiviteter och miljö är stimulerande på ett språkligt plan. Därför frågade vi oss hur det egentligen såg ut i förskolan. Vi valde att använda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod i denna kvalitativa studie. Det var tio lärare som deltog i studien. Resultatet visade att det fanns fem kategorier av språkstimulerande arbetssätt, vilka var lärarstyrd kommunikation, vardagskommunikation, samt auditiv, visuell och estetisk kommunikation. Vi uppfattade samling och högläsning som frekvent använda aktiviteter. De intervjuade lärarnas beskrivningar var samstämmiga i hög grad, där miljöns utformning var en betydande faktor. Det var vanligt att väggarna dekorerades med bilder och texter, samt att böcker och pyssel placeras på barnens nivå. Allt detta för att genom olika sätt stimulera barns språkutveckling.